Bibliometrisk analys av humanistiska institutioner vid
Stockholms universitet, 2011
Per Ahlgren, avd. för e-resurser, Stockholms universitetsbibliotek
1 Inledning
I denna rapport presenteras utfallet av en bibliometrisk studie av 21 institutioner vid den humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet (SU). Studien gäller publikationer publicerade under 2011. Huvudsyftet med studien är att belysa institutionernas
publiceringsaktivitet och publiceringsnivå. Ett sekundärt syfte är att belysa institutionernas synlighet på den internationella tidskriftsmarknaden.
Från SU:s publikationsdatabas DiVA togs bibliografiska poster över institutionernas publikationer från 2011 fram. Liknande studier, där en given studie avser ett av
publiceringsåren 2007-2010, har tidigare utförts av den bibliometriska funktionen vid SU (se http://www.sub.su.se/publicera/bibliometri/analyser-enligt-norska-modellen.aspx).
I tabell 1 återfinns för studiens institutioner fördelningen av publikationer över
publikationstyper. De institutionsförkortningar som används i tabellens första kolumn listas, tillsammans med motsvarande institutionsnamn, i tabell 7 (Appendix). Förkortningar används även för vissa publikationstyper.1 HIS (Historiska institutionen) har det största antalet
publikationer (121). Avseende publikationstypen artikel i tidskrift har dock AAK
(Institutionen för arkeologi och antikens kultur) det största värdet (28). Två institutioner – ToÖ (Tolk- och översättarinstitutet) och UHS (Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot humaniora och samhällsvetenskap) – har producerat mindre än 10
publikationer.
1
AT=artikel i tidskrift; AA=artikel i antologi; AR=artikel, recension; KONF=konferensbidrag;
DOKAVH=doktorsavhandling; LICAVH=licentiatavhandling; S/P=samlingsverk/proceedings (redaktörskap). Populärvetenskap, debatt etc. har förts till typen Övrigt.
Tabell 1. Fördelning av publikationer över publikationstyper för 21 humanistiska institutioner, 2011.
Publikationstyp
Enhet AT AA AR KONF BOK DOKAVH LICAVH Rapport S/P (redaktörskap) Övrigt Totalt
AAK 28 14 8 4 2 4 0 6 3 9 78 BFT 6 10 3 1 0 3 0 1 2 5 31 CfT 4 6 0 0 1 1 1 0 0 0 13 ENG 15 7 3 5 2 0 0 0 5 1 38 ERG 9 21 3 12 2 2 0 0 2 5 56 FIK 3 25 0 5 1 3 0 0 6 0 43 FILM 6 14 2 3 0 1 0 1 1 4 32 FILO 20 15 2 1 3 2 0 0 1 2 46 HIS 18 43 7 3 5 3 0 1 9 32 121 JMK 13 14 0 7 3 5 0 0 0 2 44 KON 8 12 4 0 5 1 0 0 0 13 43 LI 11 34 3 3 4 6 0 0 8 16 85 LING 6 6 2 22 1 0 0 0 0 10 47 MT 6 11 5 3 0 1 0 0 2 7 35 NS 4 4 2 3 2 1 4 1 1 10 32 OS 7 13 0 8 0 0 0 1 1 7 37 SD 3 2 0 1 0 1 7 1 0 1 16 SL 10 10 0 0 2 1 0 0 0 14 37 SPL 4 5 1 5 1 1 1 0 0 1 19 ToÖ 1 3 0 1 0 0 0 0 1 2 8 UHS 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
2 Publiceringsaktivitet och publiceringsnivå
Tabell 2 redovisar resultatet av en tillämpning av den norska modellen2 för analys av publiceringsverksamhet på de 21 institutionerna. Tabellens andra kolumn innehåller fakultetens och institutionernas publikationspoäng. Poängen är ett viktat uttryck för publiceringsaktivitet och publiceringsnivå. I modellen används fraktionering: om P är en publikation tilldelas en institution, med avseende på P, författarandelen m/n, där m är antalet författare (till P) från institutionen och n P:s totala antal författare.3 Dock, om författarandelen skulle bli mindre än 1/10 sätts andelen likväl till 1/10. Med avseende på publiceringsnivå tar modellen fasta på i vilken utsträckning publikationer publiceras i kanaler med stor
vetenskaplig prestige. De kanaler, vilka beaktas i modellen, är förlag, tidskrifter, serier och webbplatser. Ett stort antal kanaler har i Norge bedömts och tilldelats endera av tre nivåer: nivå 0 (icke-vetenskaplig kanal), nivå 1 (vetenskaplig kanal) och nivå 2 (vetenskaplig kanal med särskilt stor prestige).
Den tredje kolumnen i tabell 2 rapporterar procentuell förändring av publiceringspoängen från 2010 till 2011. Gällande publiceringsnivå (”Pub-nivå” i tabellen) rapporteras hur stor andel av författarandelarna för fakulteten och för en viss institution (kolumnen ”förf-andelar”) som hänförs till nivå 1 (nivå 2). Gällande publikationstyp (”Pub-typ” i tabellen) rapporteras hur stor andel av författarandelarna för fakulteten och för en viss institution (kolumnen ”förf-andelar”) som hänförs till periodikaartiklar (antologiartiklar, monografier). Observera att exempelvis recensioner, publikationer där författaren har redaktörskap och
populärvetenskapliga publikationer inte räknas i den norska modellen. Vidare har doktorsavhandlingar inte medräknats.
För femte publiceringsåret i rad har FILO (Filosofiska institutionen) störst publikationspoäng (58,3; 13,3 procent av den humanistiska fakultetens totala publikationspoäng för år 2011). Näst störst publikationspoäng har AAK, 47,1. LI:s (Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria) poäng för 2011 är nära tre gånger större än motsvarande poäng för 2010. Ännu större ökningar svarar SL (Slaviska institutionen) och ToÖ för. Dock var poängerna för 2010 låga (3,0 och 1,0, respektive).
FILO har den största andelen (bortsett från ToÖ, med endast 5,0 författarandelar) författarandelar som hänförs till publiceringsnivån 2, 53,5%.
Tabell 2. Publikationspoäng och författarandelar 2011 för 21 humanistiska institutioner. Doktorsavhandlingar ej
medräknade. Pub-nivå Pub-typ Enhet Pub-poäng Förändring av Pub-poäng (%) % av Pub-poäng Förf-andelar Nivå 1 (%) Nivå 2 (%) Artiklar, periodika (%) Artiklar, antologi (%) Monografier (%) Hum-fak 438,2 20,9 100,0 343,8 79,1 20,9 38,4 56,6 5,0 AAK 47,1 112,2 10,8 29,3 70,6 29,4 61,8 33,6 4,6 BFT 11,0 20,9 2,5 10,3 71,0 29,0 38,7 61,3 0,0 CfT 12,7 -2,3 2,9 8,2 55,1 44,9 42,9 53,1 4,1 ENG 37,7 43,9 8,6 25,0 87,0 13,0 54,0 38,0 8,0 ERG 31,7 27,3 7,2 23,5 76,6 23,4 34,0 59,6 6,4 FIK 19,9 -15,0 4,5 24,5 95,9 4,1 10,2 89,8 0,0 FILM 6,5 -75,8 1,5 8,0 87,5 12,5 25,0 75,0 0,0 FILO 58,3 17,5 13,3 30,8 46,5 53,5 46,5 43,8 9,7 HIS 26,7 -33,1 6,1 30,3 93,4 6,6 34,6 65,4 0,0 JMK 28,4 91,9 6,5 19,8 81,0 19,0 51,9 40,5 7,6 KON 23,9 113,4 5,5 11,5 73,9 26,1 56,5 26,1 17,4 LI 43,5 191,9 9,9 39,3 86,6 13,4 20,4 74,5 5,1 LING 19,8 -26,7 4,5 21,4 86,0 14,0 28,1 69,6 2,3 MT 7,7 -28,7 1,8 9,5 100,0 0,0 36,8 63,2 0,0 NS 16,3 6,5 3,7 9,0 100,0 0,0 50,0 27,8 22,2 OS 13,2 26,9 3,0 14,0 64,3 35,7 25,0 75,0 0,0 SD 4,4 144,4 1,0 4,0 87,5 12,5 50,0 50,0 0,0 SL 11,1 270,0 2,5 12,0 83,3 16,7 58,3 41,7 0,0 SPL 13,6 28,3 3,1 8,5 76,5 23,5 41,2 47,1 11,8 ToÖ 4,7 370,0 1,1 5,0 40,0 60,0 20,0 80,0 0,0 UHS 0,0 -100,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
I tabell 3 redovisas en normering av institutionernas publikationspoänger mot antal årsarbeten för 2011. Vid framtagning av antal årsarbeten har kategorin adjunkter uteslutits, då adjunkter normalt har en ringa andel forskning i tjänsten. Tabellens tredje kolumn (Pub-poäng/ÅA) ger kvoten mellan publikationspoäng och antal årsarbeten. Också i förhållande till årsarbeten har FILO den största poängen, följd av ENG (Engelska institutionen): 1,7 och 1,3, respektive.
Tabell 3. Publikationspoäng samt publikationspoäng i förhållande till årsarbeten (Pub-poäng/ÅA).
Enhet Pub-poäng Pub-poäng/ÅA
AAK 47,1 1,0 BFT 11,0 0,6 CfT 12,7 0,9 ENG 37,7 1,3 ERG 31,7 0,8 FIK 19,9 0,6 FILM 6,5 0,3 FILO 58,3 1,7 HIS 26,7 0,5 JMK 28,4 0,7 KON 23,9 0,9 LI 43,5 1,0 LING 19,8 0,5 MT 7,7 0,4 NS 16,3 0,5 OS 13,2 0,5 SD 4,4 0,2 SL 11,1 0,6 SPL 13,6 0,7 ToÖ 4,7 0,6 UHS 0,0 0,0
2.1 Publikationspoängernas utveckling över tid
Tabell 4 ger dels de 21 institutionernas och fakultetens publikationspoänger för åren 2007-2011, dels, för varje institution och fakulteten, medelvärdet över de fem åren. FILO har det klart största medelvärdet, 54,9. Figur 1 ger glidande medelvärden (3 år) över
publikationspoängerna för institutionerna. Exempelvis är värdet för en given institution och för året 2009 lika medelvärdet över publikationspoängerna för institutionen för åren 2007-2009, medan värdet för 2010 är lika med medelvärdet över poängerna för åren 2008-2010.4 Exempel på institutioner med stigande trender är ENG och JMK (Institutionen för
journalistik, medier och kommunikation).
Tabell 4. Publikationspoänger för åren 2007-2011 samt medelvärden över åren. Ett bindestreck (”-”) i en
kolumn indikerar att en poäng för kolumnens år saknas för den motsvarande enheten. Medelvärdet för de enheter, för vilka poänger saknas, baseras på de tillgängliga poängerna.
Enhet 2007 2008 2009 2010 2011 Medelvärde, 2007-2011 Hum-fak 315,9 302,2 405,2 362,5 438,2 364,8 AAK 19,7 30,7 29,7 22,2 47,1 29,9 BFT 4,9 4,8 4,0 9,1 11,0 6,8 CfT 8,1 11,0 22,3 13,0 12,7 13,4 ENG 13,7 15,4 11,2 26,2 37,7 20,8 ERG 19,7 12,6 19,7 24,9 31,7 21,7 FIK 21,6 17,6 18,3 23,4 19,9 20,2 FILM 7,2 38,7 26,0 26,9 6,5 21,1 FILO 56,8 42,1 67,8 49,6 58,3 54,9 HIS 13,0 23,4 35,3 39,9 26,7 27,7 JMK 7,1 7,2 24,0 14,8 28,4 16,3 KON 18,1 7,4 7,9 11,2 23,9 13,7 LI 21,6 19,9 26,1 14,9 43,5 25,2 LING 21,6 20,2 10,5 27,0 19,8 19,8 MT 29,3 17,2 17,5 10,8 7,7 16,5 NS 29,7 9,5 25,2 15,3 16,3 19,2 OS 4,4 12,5 11,2 10,4 13,2 10,3 SD - 0,4 7,0 1,8 4,4 3,4 SL 12,0 4,1 15,8 3,0 11,1 9,2 SPL 6,7 3,5 1,5 10,6 13,6 7,2
Figur 1. Glidande medelvärden (3 år), över publikationspoänger, för institutionerna över åren 2007-2011.
Tabell 5 ger dels de 21 institutionernas normerade publikationspoänger för åren 2007-2011, dels, för varje institution, medelvärdet över de fem åren. FILO har det största medelvärdet, 1,7. Figur 2 ger glidande medelvärden (3 år) över de normerade publikationspoängerna för institutionerna. Även i det normerade fallet har ENG och JMK stigande trender.
Tabell 5. Normerade publikationspoänger för åren 2007-2011 samt medelvärden över åren. Ett bindestreck (”-”)
i en kolumn indikerar att en poäng för kolumnens år saknas för den motsvarande institutionen. Medelvärdet för de institutioner, för vilka poänger saknas, baseras på de tillgängliga poängerna.
Institution 2007 2008 2009 2010 2011 Medelvärde, 2007-2011 AAK 0,6 1,0 0,9 0,5 1,0 0,8 BFT 0,2 0,4 0,2 0,8 0,6 0,4 CfT 0,5 0,8 1,5 1,1 0,9 1,0 ENG 0,6 0,8 0,4 0,9 1,3 0,8 ERG 0,6 0,4 0,6 0,6 0,8 0,6 FIK 0,5 0,5 0,5 0,7 0,6 0,6 FILM 0,4 2,0 1,3 1,2 0,3 1,0 FILO 1,8 1,4 2,0 1,7 1,7 1,7 HIS 0,4 0,9 1,1 1,0 0,5 0,8 JMK 0,3 0,4 0,8 0,6 0,7 0,6 KON 1,0 0,4 0,3 0,5 0,9 0,6 LI 0,5 0,6 0,8 0,5 1,0 0,7 LING 0,7 0,7 0,3 0,8 0,5 0,6 MT 1,2 0,9 1,0 0,7 0,4 0,8 NS 0,7 0,3 0,5 0,5 0,5 0,5 OS 0,2 0,7 0,4 0,4 0,5 0,4 SD - 0,1 0,2 0,1 0,2 0,2 SL 0,8 0,3 1,1 0,2 0,6 0,6 SPL 0,2 0,2 0,1 0,6 0,7 0,4 ToÖ 0,2 0,0 0,5 0,1 0,6 0,3 UHS - 0,0 0,4 0,4 0,0 0,2 0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0 70,0 2009 2010 2011 Pub ‐poäng (glidande medelvärde) År AAK BFT CfT ENG ERG FIK FILM FILO HIS JMK KON LI LING MT NS OS SD SL SPL ToÖ UHS
Figur 2. Glidande medelvärden (3 år), över normerade publikationspoänger, för institutionerna över åren
2007-2011.
3 Synlighet på den internationella tidskriftsmarknaden
I tabell 6 återfinns för de 21 institutionerna andelen artiklar publicerade i ISI5/Thomson Reuters-tidskrifter. Inom parenteser anges andelen i procent.
För institutioner med minst 10 artiklar har JMK den största andelen ISI/Thomson Reuters-artiklar, 69,2% , följd av AAK och ENG, 67,9% och 66,7%, respektive.
Tabell 6. Andel artiklar i ISI/Thomson Reuters-tidskrifter.
Enhet ISI AAK 19/28 (67,9) BFT 1/6 (16,7) CfT 4/4 (100,0) ENG 10/15 (66,7) ERG 3/9 (33,3) FIK 1/3 (33,3) FILM 0/6 (0,0) FILO 10/20 (50,0) HIS 4/18 (22,2) JMK 9/13 (69,2) KON 4/8 (50,0) LI 2/11 (18,2) LING 5/6 (83,3) MT 2/6 (33,3) NS 3/4 (75,0) OS 3/7 (42,9) SD 3/3 (100,0) SL 0/10 (0,0) SPL 3/4 (75,0) ToÖ 1/1 (100,0) UHS 0/0 (0,0) 0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 1,2 1,4 1,6 1,8 2,0 2009 2010 2011 Pub ‐poäng/ÅA (glidande medelvärde) År AAK BFT CfT ENG ERG FIK FILM FILO HIS JMK KON LI LING MT NS OS SD SL SPL ToÖ UHS
Appendix Använda förkortningar med motsvarande
institutionsnamn
Tabell 7 listar de förkortningar, som i rapporten tillämpas på de studerade institutionerna.
Tabell 7. Använda förkortningar samt motsvarande institutionsnamn. Förkortning Institutionsnamn
AAK Institutionen för arkeologi och antikens kultur BFT Institutionen för baltiska språk, finska och tyska
CfT Centrum för tvåspråkighetsforskning
ENG Engelska institutionen
ERG Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap6 FIK Institutionen för franska, italienska och klassiska språk
FILM Filmvetenskapliga institutionen
FILO Filosofiska institutionen
HIS Historiska institutionen
JMK Institutionen för journalistik, medier och kommunikation
KON Konstvetenskapliga institutionen
LI Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria
LING Institutionen för lingvistik
MT Institutionen för musik- och teatervetenskap NS Institutionen för nordiska språk
OS Institutionen för orientaliska språk SD Institutionen för språkdidaktik7
SL Slaviska institutionen
SPL Institutionen för spanska, portugisiska och latinamerikastudier ToÖ Tolk- och översättarinstitutet
UHS Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot humaniora och samhällsvetenskap
6
Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusstudier bytte 2011-01-01 namn till Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap.
7
Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling bytte 2011-01-01 namn till Institutionen för språkdidaktik.
