Bibliometrisk analys av naturvetenskapliga
institutioner/Stockholms Resilienscentrum vid
Stockholms universitet, 2011
Per Ahlgren, avd. för e-resurser, Stockholms universitetsbibliotek
1 Inledning
I denna rapport presenteras utfallet av en bibliometrisk studie av 20 institutioner vid Naturvetenskapliga fakulteten, Stockholms universitet (SU) samt av Stockholms
Resilienscentrum, SU. Studien gäller publikationer publicerade under 2011. Huvudsyftet med studien är att belysa institutionernas publiceringsaktivitet och publiceringsnivå. Ett sekundärt syfte är att belysa institutionernas synlighet på den internationella tidskriftsmarknaden. Från SU:s publikationsdatabas DiVA togs bibliografiska poster över institutionernas publikationer från 2011 fram. Liknande studier, där en given studie avser ett av
publiceringsåren 2007-2010, har tidigare utförts av den bibliometriska funktionen vid SU (se http://www.sub.su.se/publicera/bibliometri/analyser-enligt-norska-modellen.aspx).
I tabell 1 återfinns för studiens institutioner fördelningen av publikationer över
publikationstyper. De institutionsförkortningar som används i tabellens första kolumn listas, tillsammans med motsvarande institutionsnamn, i tabell 7 (Appendix). Förkortningar används även för vissa publikationstyper.1 FYSIKUM har det största antalet publikationer (297). Även med avseende på artikel i tidskrift har FYSIKUM det största värdet (275), medan MMK (Institutionen för material- och miljökemi) har det näst största (126).
1
AT=artikel i tidskrift; AA=artikel i antologi; AR=artikel, recension; KONF=konferensbidrag;
DOKAVH=doktorsavhandling; LICAVH=licentiatavhandling; S/P=samlingsverk/proceedings (redaktörskap). Populärvetenskap, debatt etc. har förts till typen Övrigt.
Tabell 1. Fördelning av publikationer över publikationstyper för 20 naturvetenskapliga institutioner samt
Stockholms Resilienscentrum, 2011.
Publikationstyp
Enhet AT AA AR KONF BOK DOKAVH LICAVH Rapport S/P (redaktörskap) Övrigt Totalt
AK 27 0 0 0 0 4 0 0 0 0 31 AST 105 0 0 4 0 7 1 0 0 1 118 BOT 50 3 0 0 0 7 2 0 0 1 63 DBB 90 0 0 2 0 16 0 0 0 0 108 FYSIKUM 275 0 0 0 0 18 4 0 0 0 297 GMT 41 1 0 0 0 4 8 0 0 0 54 IGV 59 1 0 16 0 4 1 0 0 1 82 INK 80 6 0 19 0 5 3 0 0 4 117 ITM 95 0 0 2 0 8 0 1 0 0 106 MAT 51 4 0 1 0 5 0 0 0 0 61 MF 20 0 0 1 0 7 0 0 0 0 28 MISU 54 1 0 0 0 3 0 0 0 0 58 MMK 126 3 0 3 0 7 1 0 0 0 140 MND 8 10 0 10 1 1 2 1 1 5 39 NK 36 11 0 0 0 3 2 0 1 0 53 OK 92 1 0 8 0 8 6 0 0 1 116 SE 33 3 0 0 1 8 1 0 0 0 46 SRC 105 52 3 11 4 0 0 14 6 23 218 UTEP 7 2 1 1 2 0 0 0 1 0 14 WGI 47 1 0 0 0 7 5 0 0 0 60 ZOO 79 7 1 0 2 11 1 0 0 11 112
2 Publiceringsaktivitet och publiceringsnivå
Tabell 2 redovisar resultatet av en tillämpning av den norska modellen2 för analys av publiceringsverksamhet på de 21 institutionerna. Tabellens andra kolumn innehåller dels fakultetens publikationspoäng, dels poängen för varje institution. Poängen är ett viktat uttryck för publiceringsaktivitet och publiceringsnivå. I modellen används fraktionering: om P är en publikation tilldelas en institution, med avseende på P, författarandelen m/n, där m är antalet författare (till P) från institutionen och n P:s totala antal författare.3 Dock, om författarandelen skulle bli mindre än 1/10 sätts andelen likväl till 1/10. Med avseende på publiceringsnivå tar modellen fasta på i vilken utsträckning publikationer publiceras i kanaler med stor
vetenskaplig prestige. De kanaler, vilka beaktas i modellen, är förlag, tidskrifter, serier och webbplatser. Ett stort antal kanaler har i Norge bedömts och tilldelats endera av tre nivåer: nivå 0 (icke-vetenskaplig kanal), nivå 1 (vetenskaplig kanal) och nivå 2 (vetenskaplig kanal med särskilt stor prestige).
Den tredje kolumnen i tabell 2 rapporterar procentuell förändring av publiceringspoängen från 2010 till 2011. Gällande publiceringsnivå (”Pub-nivå” i tabellen) rapporteras hur stor andel av författarandelarna för fakulteten och för en viss institution (kolumnen ”förf-andelar”) som hänförs till nivå 1 (nivå 2). Gällande publikationstyp (”Pub-typ” i tabellen) rapporteras hur
populärvetenskapliga publikationer inte räknas i den norska modellen. Vidare har doktorsavhandlingar inte medräknats.
Den största publikationspoängen för 2011 har FYSIKUM. FYSIKUM:s poäng är 134,5, vilket utgör 11,1 procent av den totala publikationspoängen för året. En avsevärd procentuell ökning av publikationspoängen, jämfört med 2010, står AK (Institutionen för analytisk kemi) för (94,2%).
För fem institutioner – AK, AST (Institutionen för astronomi), OK (Institutionen för organisk kemi), DBB (Institutionen för biokemi och biofysik) och MMK – hänförs mer än 40% av författarandelarna till publiceringsnivån 2. Av tabell 2 framgår vidare att publikationstypen ”Artiklar, periodika” är den klart dominerande publikationstypen för samtliga institutioner utom en.
Tabell 2. Publikationspoäng och författarandelar 2011 för 20 naturvetenskapliga institutioner samt Stockholms
Resilienscentrum. Doktorsavhandlingar ej medräknade. Ett bindestreck (”-”) i den tredje kolumnen indikerar att en publikationspoäng för 2010 saknas för den motsvarande institutionen.
Pub-nivå Pub-typ Enhet Pub-poäng Förändring av Pub-poäng (%) % av Pub-poäng Förf-andelar Nivå 1 (%) Nivå 2 (%) Artiklar, periodika (%) Artiklar, antologi (%) Monografier (%) Nat-fak/SRC 1209,3 9,5 100,0 753,5 66,2 33,8 88,2 11,5 0,3 AK 30,9 94,2 2,6 12,9 30,5 69,5 100,0 0,0 0,0 AST 67,6 -20,3 5,6 30,8 39,7 60,3 96,8 3,2 0,0 BOT 40,1 -2,1 3,3 25,2 68,8 31,2 93,9 6,1 0,0 DBB 100,4 11,5 8,3 53,0 55,3 44,7 100,0 0,0 0,0 FYSIKUM 134,5 -7,5 11,1 79,3 65,2 34,8 100,0 0,0 0,0 GMT 33,5 -7,2 2,8 23,9 79,6 20,4 98,6 1,4 0,0 IGV 40,5 3,1 3,3 28,2 77,1 22,9 92,2 7,8 0,0 INK 59,4 -24,4 4,9 38,1 69,8 30,2 84,9 15,1 0,0 ITM 75,8 4,7 6,3 44,2 64,3 35,7 100,0 0,0 0,0 MAT 50,8 -1,9 4,2 30,6 65,2 34,8 88,6 11,4 0,0 MF 25,2 63,8 2,1 15,1 65,8 34,2 95,0 5,0 0,0 MISU 31,5 57,5 2,6 23,6 81,2 18,8 97,9 2,1 0,0 MMK 108,5 -21,8 9,0 59,2 57,5 42,5 94,7 5,3 0,0 MND 23,7 74,3 2,0 21,8 83,2 16,8 29,9 69,4 0,8 NK 28,5 16,5 2,4 24,6 87,1 12,9 68,1 31,9 0,0 OK 117,4 25,6 9,7 61,6 54,2 45,8 96,8 3,2 0,0 SE 20,2 -27,7 1,7 15,5 84,9 15,1 89,8 8,6 1,6 SRC 101,6 - 8,4 83,1 64,2 35,8 57,6 41,4 1,0 UTEP 16,0 568,0 1,3 9,2 65,4 34,6 67,3 29,1 3,6 WGI 33,9 -19,5 2,8 25,0 82,3 17,7 100,0 0,0 0,0 ZOO 69,2 -0,2 5,7 48,6 80,6 19,4 88,5 9,4 2,1
I tabell 3 redovisas en normering av institutionernas publikationspoänger mot antal årsarbeten för 2011. Vid framtagning av antal årsarbeten har kategorin adjunkter uteslutits, då adjunkter normalt har en ringa andel forskning i tjänsten. Tabellens tredje kolumn (Pub-poäng/ÅA) ger kvoten mellan publikationspoäng och antal årsarbeten. I förhållande till årsarbeten har OK den största poängen (2,8), följd av AST och SRC (Stockholms Resilienscentrum) med poängerna 2,6 och 2,4, respektive.
Tabell 3. Publikationspoäng samt publikationspoäng i förhållande till årsarbeten (Pub-poäng/ÅA). Enhet Pub-poäng Pub-poäng/ÅA AK 30,9 1,9 AST 67,6 2,6 BOT 40,1 0,9 DBB 100,4 1,2 FYSIKUM 134,5 1,0 GMT 33,5 0,6 IGV 40,5 1,1 INK 59,4 0,8 ITM 75,8 0,9 MAT 50,8 0,9 MF 25,2 1,0 MISU 31,5 0,7 MMK 108,5 1,5 MND 23,7 1,0 NK 28,5 1,6 OK 117,4 2,8 SE 20,2 0,4 SRC 101,6 2,4 UTEP 16,0 0,7 WGI 33,9 1,1 ZOO 69,2 1,4
2.1 Publikationspoängernas utveckling över tid
Tabell 4 ger dels de 21 institutionernas och fakultetens publikationspoänger för åren 2007-2011, dels, för varje institution och fakulteten, medelvärdet över de fem åren. MMK har det största medelvärdet (vilket dock baseras på poänger för två och inte fem år). Figur 1 ger glidande medelvärden (3 år) över publikationspoängerna för institutionerna. Exempelvis är värdet för en given institution och för året 2009 lika medelvärdet över publikationspoängerna för institutionen för åren 2007-2009, medan värdet för 2010 är lika med medelvärdet över poängerna för åren 2008-2010.4 Exempel på institutioner med stigande trender är ITM (Institutionen för tillämpad miljövetenskap) och FYSIKUM.
Tabell 4. Publikationspoänger för åren 2007-2011 samt medelvärden över åren. Ett bindestreck (”-”) i en
kolumn indikerar att en poäng för kolumnens år saknas för den motsvarande enheten. Medelvärdet för de enheter, för vilka poänger saknas, baseras på de tillgängliga poängerna.
Enhet 2007 2008 2009 2010 2011 Medelvärde, 2007-2011 Nat-fak/SRC 865,6 926,2 985,3 1104,4 1209,3 1018,2 AK 8,6 17,9 12,7 15,9 30,9 17,2 AST 55,9 70,4 64,6 84,8 67,6 68,7 BOT 58,5 39,5 45,6 40,9 40,1 44,9 DBB 70,2 72,8 88,9 90,0 100,4 84,5 FYSIKUM 59,1 103,9 126,2 145,5 134,5 113,8 GMT 18,8 12,4 23,2 36,1 33,5 24,8 IGV 32,3 38,6 26,1 39,3 40,5 35,4 INK 64,4 63,3 59,3 78,6 59,4 65,0 ITM 36,3 59,0 87,6 72,4 75,8 66,2 MAT 27,5 35,4 35,0 51,8 50,8 40,1 MF 24,3 14,4 17,1 15,4 25,2 19,3 MISU 30,6 40,7 21,4 20,0 31,5 28,8 MMK - - - 138,8 108,5 123,7 MND - 3,7 12,3 13,6 23,7 13,3 NK 23,9 13,9 11,0 24,5 28,5 20,4 OK 99,8 104,4 103,3 93,5 117,4 103,7 SE 38,3 22,5 23,0 27,9 20,2 26,4 SRC - - - - 101,6 101,6 UTEP - 0,7 2,0 2,4 16,0 5,3 WGI 26,2 26,1 27,8 42,1 33,9 31,2 ZOO 60,8 68,4 81,9 69,3 69,2 69,9
Figur 1. Glidande medelvärden (3 år), över publikationspoänger, för institutionerna över åren 2007-2011.
Tabell 5 ger dels de 21 institutionernas normerade publikationspoänger för åren 2007-2011, dels, för varje institution, medelvärdet över de fem åren. OK har det största medelvärdet, 3,0. Figur 2 ger glidande medelvärden (3 år) över de normerade publikationspoängerna för institutionerna. Exempel på institutioner med stigande trender är MND (Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik) och OK.
0,0 20,0 40,0 60,0 80,0 100,0 120,0 140,0 160,0 2009 2010 2011 Pub ‐poäng (glidande medelvärde) År AK AST BOT DBB FYSIKUM GMT IGV INK ITM MAT MF MISU MMK MND NK OK SE SRC UTEP WGI ZOO
Tabell 5. Normerade publikationspoänger för åren 2007-2011 samt medelvärden över åren. Ett bindestreck (”-”)
i en kolumn indikerar att en poäng för kolumnens år saknas för den motsvarande institutionen. Medelvärdet för de institutioner, för vilka poänger saknas, baseras på de tillgängliga poängerna.
Institution 2007 2008 2009 2010 2011 Medelvärde, 2007-2011 AK 0,4 1,0 0,6 1,3 1,9 1,0 AST 1,9 3,0 2,4 3,3 2,6 2,6 BOT 1,2 1,0 1,1 1,1 0,9 1,1 DBB 1,0 1,1 1,3 1,6 1,2 1,2 FYSIKUM 0,6 1,0 1,1 1,5 1,0 1,0 GMT 0,5 0,4 0,5 0,9 0,6 0,6 IGV 0,8 1,1 0,7 1,2 1,1 1,0 INK 0,9 1,1 0,9 1,2 0,8 1,0 ITM 0,4 0,8 1,0 0,8 0,9 0,8 MAT 0,5 0,8 0,8 1,5 0,9 0,9 MF 0,9 0,6 0,6 0,7 1,0 0,8 MISU 0,7 1,2 0,6 0,8 0,7 0,8 MMK - - - 2,7 1,5 2,1 MND - 0,2 0,3 0,7 1,0 0,6 NK 1,0 0,8 0,6 2,0 1,6 1,2 OK 2,4 2,5 2,6 4,7 2,8 3,0 SE 0,7 0,5 0,5 0,8 0,4 0,6 SRC - - - - 2,4 2,4 UTEP - 0,1 0,0 0,1 0,7 0,2 WGI 0,8 0,8 0,9 2,2 1,1 1,2 ZOO 1,2 1,3 1,5 1,5 1,4 1,4
Figur 2. Glidande medelvärden (3 år), över normerade publikationspoänger, för institutionerna över åren
2007-2011.
3 Synlighet på den internationella tidskriftsmarknaden
I tabell 6 återfinns för de 21 institutionerna andelen artiklar publicerade i ISI5/Thomson Reuters-tidskrifter. Inom parenteser anges andelen i procent. I allmänhet gäller att andelen
0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 2009 2010 2011 Pub ‐poäng/ÅA (glidande medelvärde) År AK AST BOT DBB FYSIKUM GMT IGV INK ITM MAT MF MISU MMK MND NK OK SE UTEP WGI ZOO
Tabell 6. Andel artiklar i ISI-tidskrifter. Enhet ISI AK 27/27 (100,0) AST 101/105 (96,2) BOT 49/50 (98,0) DBB 85/90 (94,4) FYSIKUM 274/275 (99,6) GMT 40/41 (97,6) IGV 55/59 (93,2) INK 74/80 (92,5) ITM 95/95 (100,0) MAT 48/51 (94,1) MF 19/20 (95,0) MISU 54/54 (100,0) MMK 123/126 (97,6) MND 5/8 (62,5) NK 32/36 (88,9) OK 92/92 (100,0) SE 33/33 (100,0) SRC 89/105 (84,8) UTEP 5/7 (71,4) WGI 47/47 (100,0) ZOO 76/79 (96,2)
Appendix Använda förkortningar med motsvarande
institutionsnamn
Tabell 7 listar de förkortningar, som i rapporten tillämpas på de studerade institutionerna.
Tabell 7. Använda förkortningar samt motsvarande institutionsnamn.
Förkortning Institutionsnamn
AK Institutionen för analytisk kemi
AST Institutionen för astronomi
BOT Botaniska institutionen
DBB Institutionen för biokemi och biofysik FYSIKUM Fysikum
GMT Institutionen för genetik, mikrobiologi och toxikologi IGV Institutionen för geologiska vetenskaper
INK Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi ITM Institutionen för tillämpad miljövetenskap
MAT Matematiska institutionen
MF Institutionen för molekylärbiologi och funktionsgenomik
MISU Meteorologiska institutionen
MMK Institutionen för material- och miljökemi
MND Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik NK Institutionen för neurokemi
OK Institutionen för organisk kemi
SE Systemekologiska institutionen
SRC Stockholms Resilienscentrum
UTEP Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot tekniska, estetiska och praktiska kunskapstraditioner
WGI Wenner-Grens institut
