Bibliometrisk analys av naturvetenskapliga institutioner
vid Stockholms universitet, 2008
Per Ahlgren, avd. för e-resurser, Stockholms universitetsbibliotek
Introduktion
I denna rapport presenteras utfallet av en bibliometrisk studie av 23 institutioner vid Naturvetenskapliga fakulteten, Stockholms universitet (SU). Studien gäller publikationer publicerade under 2008. Huvudsyftet med studien är att belysa institutionernas
publiceringsaktivitet och publiceringsnivå. Ett sekundärt syfte är att belysa institutionernas synlighet på den internationella tidskriftsmarknaden.
Datakälla för studien var SU:s publikationsdatabas DiVA. För varje institution gjordes en sökning i DiVA, där poster över institutionens publikationer från 2008 returnerades. En motsvarande studie, avseende publikationer publicerade 2007, utfördes av den bibliometriska funktionen vid SU under vårterminen 2008 (se
http://www.sub.su.se/omsub/bibliometri.aspx).
I tabell 1 återfinns för studiens institutioner fördelningen av publikationer över
publikationstyper. De institutionsförkortningar som används i tabellens första kolumn listas, tillsammans med motsvarande institutionsnamn, i tabell 5 (Appendix). Förkortningar används även för vissa publikationstyper.1 ITM (Institutionen för tillämpad miljövetenskap) har det största antalet publikationer (184). Med avseende på artikel i tidskrift har FYSIKUM det största värdet (143), medan FOOS (Institutionen för fysikalisk kemi, oorganisk kemi och strukturkemi) har det näst största (97). Fem institutioner – GMT (Institutionen för genetik, mikrobiologi och toxikologi), MSF (Medicinsk strålningsfysik), MSL (Manne
Siegbahnlaboratoriet), MND (Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik) samt UTEP (Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot tekniska, estetiska och praktiska kunskapstraditioner) – har producerat 15 eller färre publikationer.
1
AT=artikel i tidskrift; AA=artikel i antologi; AR=artikel, recension; KONF=konferensbidrag;
DOKAVH=doktorsavhandling; LICAVH=licentiatavhandling; S/P=samlingsverk/proceedings (redaktörskap). Populärvetenskap, debatt etc. har förts till typen Övrigt.
Tabell 1. Fördelning av publikationer över publikationstyper för 23 naturvetenskapliga institutioner, 2008.
Publikationstyp
Enhet AT AA AR KONF BOK DOKAVH LICAVH Rapport S/P (redaktörskap) Övrigt Totalt
AK 18 0 0 0 0 0 0 6 0 0 24 AST 67 0 0 36 0 6 0 2 0 9 120 BOT 62 5 0 3 1 5 1 1 1 2 81 DBB 81 3 0 0 0 18 2 0 0 1 105 FOOS 97 6 0 1 0 16 1 0 0 0 121 FYSIKUM 143 4 0 4 0 9 3 0 0 2 165 GMT 14 0 0 0 0 1 0 0 0 0 15 IGG 58 7 0 65 0 3 2 4 1 3 143 INK 73 6 0 24 0 7 2 3 1 27 143 ITM 93 2 0 54 0 5 1 24 0 5 184 MAT 39 5 1 6 0 5 0 21 0 7 84 MF 16 4 0 0 0 2 0 1 0 0 23 MISU 50 0 0 1 0 6 0 1 0 5 63 MK 28 0 0 6 0 2 0 0 0 9 45 MSF 6 0 0 0 0 4 0 0 0 1 11 MSL 5 0 0 3 0 0 0 0 0 1 9 NK 18 1 0 0 0 6 2 0 0 0 27 OK 75 5 0 16 0 6 11 0 0 0 113 SE 40 6 0 2 0 7 6 2 0 7 70 MND 1 1 0 1 0 1 0 0 0 0 4 UTEP 0 2 0 0 0 1 0 0 0 0 3 WGI 34 0 0 0 0 15 1 0 0 0 50 ZOO 65 5 0 1 1 7 14 0 0 11 104
Publiceringsaktivitet och publiceringsnivå
Tabell 2 redovisar resultatet av en tillämpning av den norska modellen2 för analys av publiceringsverksamhet på de 23 institutionerna. Tabellens andra kolumn innehåller dels fakultetens publikationspoäng, dels poängen för varje institution. Poängen är ett viktat uttryck för publiceringsaktivitet och publiceringsnivå. I modellen används fraktionering: om P är en publikation tilldelas en institution, med avseende på P, författarandelen m/n, där m är antalet författare (till P) från institutionen och n P:s totala antal författare.3 Dock, om
författarandelen skulle bli mindre än 1/10 sätts andelen likväl till 1/10. Med avseende på publiceringsnivå tar modellen fasta på i vilken utsträckning publikationer publicera
med stor vetenskaplig prestige. De kanaler, vilka beaktas i modellen, är förlag, tidskrifter, serier och webbplatser. Ett stort antal kanaler har i Norge bedömts och tilldelats endera av tr nivåer: nivå 0 (icke-vetenskaplig kanal), nivå 1 (vetenskaplig kanal) och nivå 2 (vetenskaplig kanal med särskilt stor prest
s i kanaler e ige).
Den tredje kolumnen i tabell 2 rapporterar procentuell förändring av publiceringspoängen från 2007 till 2008. Gällande publiceringsnivå (”Pub-nivå” i tabellen) rapporteras hur stor andel av författarandelarna för fakulteten och för en viss institution (kolumnen ”förf-andelar”) som hänförs till nivå 1 (nivå 2). Gällande publikationstyp (”Pub-typ” i tabellen) rapporteras hur stor andel av författarandelarna för fakulteten och för en viss institution (kolumnen ”förf-andelar”) som hänförs till periodikaartiklar (antologiartiklar, monografier). Observera att
2
Se http://dbh.nsd.uib.no/pub/ samt, för en kortare introduktion till modellen, http://www.sub.su.se/omsub/bibliometri.aspx.
3
I de (få) fall då en författare uppgett tillhörighet två eller flera institutioner viktas vederbörandes bidrag till författarandelen ner efter antalet institutioner författaren angett.
exempelvis recensioner, publikationer där författaren har redaktörskap och populärvetenskapliga publikationer inte räknas i den norska modellen. Vidare har
doktorsavhandlingar inte medräknats (normalfallet i Norge är att doktorsavhandlingar inte medräknas).
De två största publikationspoängerna för 2008 har OK (Institutionen för organisk kemi) och FYSIKUM. OK:s poäng är 104,4, vilket utgör 11,3 procent av den totala publikationspoängen för året, medan FYSIKUMS poäng är 103,9 (11,2 procent av den totala publikationspoängen). FYSIKUMS poäng har ökat med 75,8% jämfört med poängen för 2007. Andra avsevärda procentuella ökningar av publikationspoängen står AK (Institutionen för analytisk kemi) och MK (Institutionen för miljökemi) för: 107,4% och 79,3%, respektive.
Man kan notera att för sju av de 23 institutionerna gäller att mer än 40% av författarandelarna hänförs till publiceringsnivån 2.4 Av tabell 2 framgår vidare att publikationstypen ”Artiklar, periodika” är den klart dominerande publikationstypen för institutionerna.
Tabell 2. Publikationspoäng och författarandelar 2008 för 23 naturvetenskapliga institutioner.
Doktorsavhandlingar ej medräknade. Ett bindestreck (”-”) i den tredje kolumnen indikerar att en publikationspoäng för 2007 saknas för den motsvarande institutionen.
Pub-nivå Pub-typ Enhet Pub-poäng Förändring av Pub-poäng (%)5 % av Pub-poäng Förf-andelar Nivå 1 (%) Nivå 2 (%) Artiklar, periodika (%) Artiklar, antologi (%) Monografier (%) Nat-fak 926,2 7,0 100,0 571,8 66,8 33,2 90,3 9,6 0,1 AK 17,9 107,4 1,9 9,2 53,0 47,0 100,0 0,0 0,0 AST 70,4 26,0 7,6 37,0 54,8 45,2 99,1 0,9 0,0 BOT 39,5 -32,5 4,3 32,4 87,8 12,2 90,2 8,2 1,5 DBB 72,8 3,7 7,9 42,6 63,7 36,3 94,5 5,5 0,0 FOOS 97,8 -8,8 10,6 49,8 50,7 49,3 92,8 7,2 0,0 FYSIKUM 103,9 75,8 11,2 54,4 52,8 47,2 88,3 11,7 0,0 GMT 12,4 -34,1 1,3 6,3 52,2 47,8 100,0 0,0 0,0 IGG 38,6 19,5 4,2 27,8 77,6 22,4 80,8 19,2 0,0 INK 63,3 -1,7 6,8 41,6 67,8 32,2 86,3 13,7 0,0 ITM 59,0 62,7 6,4 44,5 81,6 18,4 85,4 14,6 0,0 MAT 35,4 28,8 3,8 27,0 81,2 18,8 79,0 21,0 0,0 MF 14,4 -40,8 1,6 9,5 70,0 30,0 73,6 26,4 0,0 MISU 40,7 32,9 4,4 24,3 66,1 33,9 100,0 0,0 0,0 MK 14,6 79,3 1,6 10,9 80,5 19,5 83,5 16,5 0,0 MSF 4,1 -18,9 0,4 4,1 100,0 0,0 100,0 0,0 0,0 MSL 1,7 -46,8 0,2 1,3 81,5 18,5 100,0 0,0 0,0 NK 13,9 -41,8 1,5 8,8 70,5 29,5 96,2 3,8 0,0 OK 104,4 4,6 11,3 56,2 55,7 44,3 91,1 8,9 0,0 SE 22,5 -41,3 2,4 21,5 93,4 6,6 89,3 10,7 0,0 MND 3,7 - 0,4 2,0 50,0 50,0 50,0 50,0 0,0 UTEP 0,7 - 0,1 1,0 100,0 0,0 0,0 100,0 0,0 WGI 26,1 -0,3 2,8 17,7 76,1 23,9 100,0 0,0 0,0 ZOO 68,4 12,5 7,4 42,0 62,9 37,1 93,7 6,3 0,0
I tabell 3 redovisas en normering av institutionernas publikationspoänger mot antal årsarbeten för 2008.6 Vid framtagning av antal årsarbeten har kategorin adjunkter uteslutits, då adjunkter normalt har en ringa andel forskning i tjänsten. Tabellens tredje kolumn (Pub-poäng/ÅA) ger kvoten mellan publikationspoäng och antal årsarbeten. I förhållande till årsarbeten har AST (Institutionen för astronomi) den största poängen (3,0), följd av OK (2,5) och FOOS (2,3).
4
Där dock ingen större vikt kan fästas vid andelen för MND, beroende på denna institutions låga publiceringsaktivitet för 2008 (tabell 1).
5
Med avseende på förändring av publikationspoängen för totaliteten (7,0%), d v s för fakulteten, får man observera att två institutioner tillkommit, medan en institution fallit bort. Om dessa tre institutioner tas bort från analysen är förändringen 7,3%.
6
Tabell 3. Publikationspoäng samt publikationspoäng i förhållande till årsarbeten (Pub-poäng/ÅA). Antal
årsarbeten togs fram av Personalavdelningen, SU, och det administrativa systemet HR-plus användes vid uttaget. Enhet Pub-poäng Pub-poäng/ÅA AK 17,9 1,0 AST 70,4 3,0 BOT 39,5 1,0 DBB 72,8 1,1 FOOS 97,8 2,3 FYSIKUM 103,9 1,0 GMT 12,4 0,4 IGG 38,6 1,1 INK 63,3 1,1 ITM 59,0 0,8 MAT 35,4 0,8 MF 14,4 0,6 MISU 40,7 1,2 MK 14,6 0,8 MSF 4,1 0,6 MSL 1,7 0,3 NK 13,9 0,8 OK 104,4 2,5 SE 22,5 0,5 MND 3,7 0,2 UTEP 0,7 0,1 WGI 26,1 0,8 ZOO 68,4 1,3
Synlighet på den internationella tidskriftsmarknaden
I tabell 4 återfinns för de 23 institutionerna andelen artiklar publicerade i ISI7-tidskrifter. Inom parenteser anges andelen i procent. I allmänhet gäller att andelen ifråga är hög, och en klar majoritet av institutionerna (19 av 23) har en andel på 90% eller större.
Tabell 4. Andel artiklar i ISI-tidskrifter.
Enhet ISI AK 18/18 (100,0) AST 66/67 (98,5) BOT 57/62 (91,9) DBB 79/81 (97,5) FOOS 95/97 (97,9) FYSIKUM 135/143 (94,4) GMT 14/14 (100,0) IGG 54/58 (93,1) INK 68/73 (93,2) ITM 82/93 (88,2) MAT 36/39 (92,3) MF 14/16 (87,5) MISU 45/50 (90,0) MK 28/28 (100,0) MSF 6/6 (100,0) MSL 4/5 (80,0) NK 18/18 (100,0) OK 71/75 (94,7) SE 38/40 (95,0) MND 0/1 (0,0) UTEP 0/0 (0,0) WGI 31/34 (91,2) ZOO 63/65 (96,9) 7
Appendix Använda förkortningar med motsvarande
institutionsnamn
Tabell 5 listar de förkortningar, som i rapporten tillämpas på de studerade institutionerna.
Tabell 5. Använda förkortningar samt motsvarande institutionsnamn.
Förkortning Institutionsnamn
AK Institutionen för analytisk kemi
AST Institutionen för astronomi
BOT Botaniska institutionen
DBB Institutionen för biokemi och biofysik
FOOS Institutionen för fysikalisk kemi, oorganisk kemi och strukturkemi FYSIKUM Fysikum
GMT Institutionen för genetik, mikrobiologi och toxikologi IGG Institutionen för geologi och geokemi
INK Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi ITM Institutionen för tillämpad miljövetenskap
MAT Matematiska institutionen
MF Institutionen för molekylärbiologi och funktionsgenomik
MISU Meteorologiska institutionen
MK Institutionen för miljökemi
MSF Medicinsk strålningsfysik
MSL Manne Siegbahnlaboratoriet
NK Institutionen för neurokemi OK Institutionen för organisk kemi
SE Systemekologiska institutionen
MND Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik
UTEP Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot tekniska, estetiska och praktiska kunskapstraditioner
WGI Wenner-Grens institut
