Sjuksköterskors erfarenheter och uppfattningar av
underbemanningens påverkan på omvårdnaden
- En litteraturstudie
Nurses’ experiences and perceptions of understaffing and the impact on nursing care.
- A litterature review
Karin Björck Andrine Franzén
Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Sjuksköterskeprogrammet
Examensarbete 15/hp Grundnivå
Handledare: Desirée Burenlind & Carina Glawing Examinerande lärare: Gunilla Borglin
Inlämningsdatum: 210330
SAMMANFATTNING
Titel: Sjuksköterskors erfarenheter och uppfattningar av underbemanningens påverkan på omvårdnaden.
- En litteraturstudie
Nurses’ experiences and perceptions of understaffing and the impact on nursing care.
- A litterature review
Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Institution: Institutionen för Hälsovetenskaper
Ämne: Omvårdnad
Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå Författare: Karin Björck & Andrine Franzén
Handledare: Desirée Burenlind & Carina Glawing
Sidor: 35
Nyckelord: Bemanning, sjuksköterska, omvårdnad, kvalité
Introduktion/Bakgrund: Sjuksköterskan är arbetsledare i omvårdnadsteamet och har ett stort ansvar i omvårdnadsarbetet. Inom hälso- och sjukvård är arbetsbelastningen en utmaning relaterat till
underbemanning. Underbemanning kan uppstå på grund av att det inte finns tillräckligt med personal eller att vårdarbetet blir tyngre och kräver mer resurser. Något som kan få konsekvenser i sjuksköterskans arbete och i mötet mellan sjuksköterska och patient.
Syfte:Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och uppfattningar av underbemanningens påverkan på omvårdnaden.
Metod: Litteraturstudien har utformats efter Polit och Beck (2017) nio steg. Sökningar har gjorts i databaserna CINAHL, PsycInfo och PubMed som slutligen gav 13 artiklar efter relevans- och
kvalitetsgranskning. Samtliga artiklar granskades utifrån Polit och Beck (2017) granskningsmallar för att säkerställa artiklarnas kvalité.
Resultat: Sjuksköterskors erfarenheter och uppfattningar av underbemanningens påverkan på omvårdnaden var att den blev av sämre kvalité. Omvårdnad som emotionellt och praktiskt stöd, patientutbildning och läkemedelshantering uteblev också då sjuksköterskor inte hade tid att utföra sina arbetsuppgifter på grund av underbemanning.
Slutsats: Omvårdnadskvalitén påverkades av underbemanning på ett negativt sätt i form av att vissa omvårdnadsårgärder senarelades eller uteblev. Sådana åtgärder var avvikande läkemedelshantering, uteblivet stöd och utbildning till patienten och dennes anhöriga.
Innehållsförteckning
1. Introduktion ... 4
2. Bakgrund ... 4
2.1 Omvårdnad ... 4
2.2 Sjuksköterskans profession och arbetsuppgifter ... 5
2.3 Arbetsmiljö ... 6
2.4 Underbemanning och brist på sjuksköterskor ... 6
3. Problemformulering ... 7
4. Syfte ... 7
5. Metod ... 8
5.1 Litteratursökning ... 8
5.2 Inklusionskriterier ... 8
5.3 Exklusionskriterier ... 9
5.4 Urval ... 10
Urval 1 ... 10
Urval 2 ... 10
Urval 3 ... 11
5.5 Databearbetning ... 11
5.6 Forskningsetiska överväganden ... 11
6. Resultat ... 12
6.1 Att inte räcka till ... 13
6.2 Avvikande läkemedelshantering... 14
6.3 Otillräckligt stöd ... 15
6.4 Bristfällig patientutbildning ... 17
7. Diskussion ... 17
7.1 Resultatdiskussion ... 18
7.2 Metoddiskussion ... 20
8. Slutsats ... 22
9. Klinisk betydelse ... 22
10. Förslag till fortsatt forskning ... 22
Referenslista ... 23
Bilagor ... 30
Bilaga 1. Artikelmatris. ... 30
1. Introduktion
Inom hälso- och sjukvård är det sjuksköterskan som ansvarar för omvårdnadsarbetet och fungerar som en arbetsledare för personalen i teamet. I sjuksköterskans roll ingår även att vara riskmedveten för att kunna utföra evidensbaserad omvårdnad. Vidare ska sjuksköterskan även kunna utföra omvårdnadsåtgärder eller delegera uppgifter till annan omvårdnadspersonal för att ge god omvårdnad utifrån en grundbemanning (Svensk sjuksköterskeförening 2017). Inom hälso- och sjukvården är arbetsbelastningen en utmaning relaterad till underbemanning.
Underbemanning kan uppstå på grund av att det inte finns tillräckligt med personal eller att vårdarbetet blir tyngre och kräver mer resurser. Detta kan få konsekvenser i mötet mellan sjuksköterska och patient. Brister i personalkontinuiteten och underbemanning är orsaker till att sjuksköterskor lämnar yrket (Socialstyrelsen 2018). Det är därför av intresse att undersöka hur detta påverkar eller kan komma att påverka omvårdnaden av patienten. Forskningsområdet för studien är kompetens och professionsutveckling.
2. Bakgrund
2.1 Omvårdnad
Omvårdnad utgår från ett personcentrerat förhållningssätt och ett humanistiskt synsätt.
Patienten ska ses som ett subjekt och i omvårdnaden ska hela människan tas i beaktande.
Patienten ska vara delaktig i sin vård för att känna trygghet, integritet och värdighet. Det är också viktigt att förhållandet mellan sjuksköterska och patient är jämställt och att patienten minskar sin beroendeställning (Svensk sjuksköterskeförening 2021). Omvårdnaden ska utföras på ett sätt så att patientsäkerheten stärks och ska utgå från kompetens och ett bra bemötande.
Det omvårdnadsarbete som utförs ska genomföras på ett grundligt och noggrant sätt som ska resultera i god kvalité (Svensk sjuksköterskeförening 2021). Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) innebär god omvårdnad att sjuksköterskan arbetar på ett säkert och tryggt sätt, förebygger ohälsa samt respekterar patientens integritet och självbestämmande. Något som görs genom att ge omvårdnad som uppfyller en hygienisk standard, tillgodoser patientens behov samt genom god kommunikation mellan patienten och andra professioner inom hälso- och sjukvård.
2.2 Sjuksköterskans profession och arbetsuppgifter
Sjuksköterskeyrket är en profession som kräver legitimation för att kunna utföra arbetet. Att ha ett legitimationsyrke innebär förväntningar på sjuksköterskan från allmänheten. Det förväntas av sjuksköterskor att de ska kunna utföra omvårdnad med god kvalitét utifrån varje patients enskilda behov. Dessa förväntningar kan uppnås genom att sjuksköterskan har goda kunskaper inom omvårdnad som bygger på vetenskapliga kunskaper och beprövade erfarenheter.
Omvårdnadsvetenskapen omfattar kunskap om utvecklingen och synen på hela människan, välbefinnande och hälsa genom hela livet och utgår från ett humanistiskt perspektiv. Yrket är självständigt och varje enskild sjuksköterska ansvarar för att utföra arbetet på ett evidensbaserat sätt och följa forskning inom omvårdnad för att bibehålla en professionell nivå (Svensk sjuksköterskeförening 2016). Utifrån sjuksköterskans profession ställs det inte bara krav på att denne ska utföra sitt yrke professionellt utan det finns även krav på social förmåga och följsamhet som en del i yrkesutövandet. Något som kan medverka till en ökad psykisk belastning (Arbetsmiljöverket 2016).
Sjuksköterskan har ansvar för flera moment under sitt arbetspass, från det att patienter skrivs in till det att de skrivs ut från avdelningen. Momenten utgörs främst av bedömningar och att ställa omvårdnadsdiagnoser, att utveckla vårdplaner och planera omvårdnaden. Sjuksköterskan ska även kunna utbilda patienten och anhöriga kring dennes sjukdomsbild och kunna svara på andra frågor som patienten har. Att samtala och vara ett emotionellt stöd för patienten ingår även i sjuksköterskans arbetsuppgifter. Förutom planering och administrering kring patientens vård har sjuksköterskan ansvar för att följa patientens intag av vätska och föda, läkemedelshantering, hygien och munvård, mobilisering och generell övervakning av patientens hälsotillstånd (Asmirajanti et al. 2019). Vidare åligger inom sjuksköterskans ansvarsområde att förebygga, följa upp och bevaka avvikelser hos patienten som kan medföra vårdskador. Samtidigt ska sjuksköterskan säkerställa patientens autonomi (Svensk sjuksköterskeförening 2017).
Som sjuksköterska finns det ett tydligt etiskt ansvar vilket är reglerat i International Council of Nurses [ICN] etiska kod för sjuksköterskor (2014). Den etiska koden är en ram för hur sjuksköterskor ska agera etiskt i sin kliniska vardag och kunna utföra omvårdnad av god kvalité.
Utifrån de etiska koderna framgår det bland annat att sjuksköterskan ska ta hand om sin egen hälsa för att kunna ge en god omvårdnad och ta ställning mot oetiska förhållanden.
2.3 Arbetsmiljö
Arbetsmiljön regleras utifrån arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160). Av lagstiftningen framgår det skyldigheter för arbetsgivaren att förebygga ohälsa såväl som att förebygga olycksfall i arbetet.
Arbetsgivaren har även ett långtgående ansvar att samverka med personalrepresentanter i syfte att få en bra arbetsmiljö. Lagstiftningen reglerar både den fysiska och psykiska arbetsmiljön (SFS 1977:1160). Enligt Arbetsmiljöverkets rapport framgår det att hög arbetsbelastning, stress och patientrelaterade uppgifter är grundorsaker till sjuksköterskans arbetsrelaterade ohälsa (Arbetsmiljöverket 2013). I Arbetsmiljöverkets föreskrift [AFS] om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön regleras hur en god arbetsmiljö ska vara utformad. Ett av de grundläggande kraven är att den anställde ges rätt förutsättningar för att klara sina arbetsuppgifter (AFS 2015:4
§9). Enligt Arbetsmiljöverkets vägledning till föreskriften (AFS 2015:4) ska arbetsuppgifterna och befogenheterna vara anpassade så att inte arbetsbelastningen leder till ohälsa (Arbetsmiljöverket 2016). Arbetsbelastningen kan ha en påverkan på arbetstagarens hälsa och det arbete som denne utför (White et al. 2019). För att förebygga eller förhindra att ohälsa uppstår hos den anställda ska det råda en balans mellan de resurser som finns att tillgå i förhållande till de arbetsuppgifter som ska utföras. En ökad arbetsbelastning under en kortare period anses inte ha någon negativ inverkan på arbetstagaren. Det är dock viktigt att en förhöjd arbetsbelastning inte är ständigt återkommande då detta kan leda till ohälsa hos arbetstagaren (Eklöf 2017). Även i AFS 2015:4 §9 framgår det att “... resurser ska anpassas till kraven i arbetet”. En del av den psykiska ohälsan är stress vilket kan definieras som att det råder en obalans mellan tillgängliga resurser och den aktuella arbetsmängden (Socialstyrelsen 2003).
Stress är ett psykologiskt fenomen och kan beskrivas ur olika psykologiska perspektiv. I arbetslivet tar stress ofta sin utgångspunkt i ett socialpsykologiskt perspektiv och då betonas begrepp som alienation, maktlöshet och kontroll (Karlsson 2017).
2.4 Underbemanning och brist på sjuksköterskor
Ledningen för verksamheten ska utifrån tilldelade resurser skapa en så bra verksamhet som möjligt, det vill säga att ledningen ska optimera verksamheten utifrån de resurser som finns att tillgå (Barrientos et al. 2018). Enligt Socialstyrelsens rapport “Kompetensförsörjning av patientsäkerhet” (2018) definieras begreppet bemanning “manskap för skötsel av något eller manskap i förhållande till behovet (till exempel underbemanning)” (Socialstyrelsen 2018). I de fall som resurserna minskar kan det krävas att verksamheten anpassas utifrån de nya förutsättningarna. Något som kan leda till att bemanningen minskar och att samma arbete ska
utföras. Det innebär att verksamheten underbemannas i förhållande till tidigare situation, något som i sin tur kan leda till en ökad ohälsa, att sjuksköterskor väljer att säga upp sig och/eller att det kan bli svårrekryterat till verksamheten (Barrientos et al. 2018). I en studie av Camveren et al. (2020) framkom att brist på sjuksköterskor är ett globalt problem. Anledningen till bristen på sjuksköterskor och att de lämnar sina arbeten beror bland annat på att de arbetar mycket övertid och har en hög arbetsbelastning. Hayward et al. (2016) menar att utöver faktorer som överbelastning bidrar även bristande ledarskap till att sjuksköterskor slutar då de upplever att de inte får de resurser och verktyg som de behöver för att utföra omvårdnaden på ett kvalificerat sätt. Inspektionen för vård och omsorg [IVO] (2019) menar att personalbristen i kombination med att vården håller på att förändras kan göra arbetsförhållandena alltmer krävande.
Inom hälso- och sjukvården bygger bemanningen på olika professioner som till exempel läkare och sjuksköterskor. Bemanningen ska ställas i paritet med antalet vårdtagare och hur verksamheten ska vara bemannad under dygnet. Bemanning och antalet patienter har ett samband med kvalitén på hur sjuksköterskan utför sitt arbete (Socialstyrelsen 2018). I en artikel av Yanchus et al. (2017) framgick det att arbetsbelastningen är för hög, då det råder en underbemanning utifrån det behov som föreligger. Det kan finnas olika skäl till varför verksamheten är underbemannad. Dels kan det bero på att verksamheten inte har tillräckligt med personal under ett arbetspass och dels kan det bero på en överbeläggning av antalet patienter.
3. Problemformulering
Brist på sjuksköterskor är ett globalt problem som bidrar till en sämre arbetsmiljö samt för hög arbetsbelastning för sjuksköterskor. Underbemanningen kan resultera i att sjuksköterskor lämnar sina yrken eller byter arbetsplats. Det kan även leda till svårigheter för sjuksköterskor att upprätthålla ett professionellt förhållningssätt och ge den omvårdnad som de enligt lag är skyldiga att ge och som patienten har rätt till. Underbemanning har en negativ inverkan på både sjuksköterskans psykiska och fysiska arbetsmiljö, det är därför av vikt att undersöka hur underbemanning påverkar omvårdnadsarbetet för att kunna upprätthålla en god omvårdnad.
4. Syfte
Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter och uppfattningar av underbemanningens påverkan på omvårdnaden.
5. Metod
I denna litteraturstudie har syftet besvarats genom att sammanställa och kritiskt granska befintliga vetenskapliga artiklar inom området (Polit & Beck 2017). Litteraturstudien har utgått från Polit och Becks (2017) process som består av nio delmoment vilka är fritt översatta. Steg 1: Formulera syfte, problemställning och forskningsfråga, Steg 2: Bestämmer sökstrategi, och väljer databas och sökord, Steg 3: Sökning efter relevant material, Steg 4: Bedömning av materialets relevans för studien, Steg 5: Genomläsning av valt underlag, Steg 6:
Sammanfattning av insamlad information, Steg 7: Kritiskt granska och utvärdera artiklarna, Steg 8: Analysera informationen samt sammanställa den, Steg 9: Sammanställning av resultat.
5.1 Litteratursökning
Enligt Polit och Beck (2017) startades litteratursökningen med steg 1, som innebar att formulera syftet. I steg 2 (Polit & Beck 2017) valdes relevanta sökord ut för syftet. Sökorden utgick från begreppen sjuksköterska, underbemanning och omvårdnad i denna studie. Databassökningarna genomfördes i de utvalda databaserna CINAHL, PsycInfo och PubMed. CINAHL har ett omvårdnadsfokus som var passande till studiens syfte. Sökningar har även genomförts i PsychInfo vilket är en databas med fokus på framförallt psykologi. PubMed är en databas med medicinskt fokus (Polit & Beck 2017). I samtliga databaser genomfördes sökningar med ämnesord. Ämnesorden skiljde sig mellan databaserna vilket genererade att sökningarna blev olika i respektive databas. I CINAHL användes MajorHeadings [MH] för sökorden “Quality of care”, “Nursing outcomes”, “Nurse attitudes” och “Nurse- patient ratio”. Orden
”Understaffing” och ”Experience” fanns inte som MH och därför fritextsöktes dem.
“Understaffing” användes endast i CINAHL då sökordet i de andra databaserna gav artiklar som berörde andra yrken än sjuksköterskeyrket. I de andra databaserna användes istället “Nurse staffing” och “Nursing staff”. I PsycInfo användes Tesaurus term på “Work load”.
Fritextsökningar gjordes på orden “Patient outcome”, “Nurse staffing” ”Nurse experience”
och “Quality of care”. I PubMed söktes orden ”Nursing care” och ”Nursing staff” som MeSH- termer. ”Experience” och ”Nursing outcome” fritextsöktes.
5.2 Inklusionskriterier
För att uppnå en hög vetenskaplig nivå på datainsamlingen var samtliga artiklar som inkluderades i denna litteraturstudie “peer reviewed” och författade på engelska.
5.3 Exklusionskriterier
Litteraturstudier och även studier som omfattade andra arbetsplatser än sjukhus och som publicerades före 2011 exkluderades. Vårdavdelningar där det krävdes specialistutbildning för att arbeta har även att exkluderats.
I steg 3 genomfördes databassökningar i CINAHL, PsycInfo och PubMed utifrån de aktuella sökorden. Samtliga sökningar har begränsats enligt de kriterier som beskrivs i avsnittet
“Inklusionskriterier” och “Exklusionskriterier”. Booleska operatorer OR och AND har använts i sökningarna för att avgränsa eller bredda sökningarna (Polit & Beck 2017).
Tabell 1. Databassökning i CINAHL.
Datum CINAHL Sökord Antal
träffar
Urval 1
Urval 2 Urval 3 210128 S1 (MH ”Quality of nursing
care”)
5161
210128 S2 (MH ”Nursing outcomes”) 1193 210128 S3 (MH ”Nurse Attitudes”) 12223 210128 S4 (MH”Nurse-Patient Ratio”) 726
210128 S5 ”Understaffing”* 501
210205 S6 ”Experience”* 214965
210128 S7 S1 OR S2 AND S4 170 9 3 3
210128 S8 S3 AND S4 83 6 (4) 1 1
210128 S9 S2 AND S3 83 13 (1) 1 1
210128 S10 S5 AND S3 45 5 3 2
210205 S11 S1 OR S2 AND S5 AND S6 12 2 0 0
Totalt 30 8 7
MH= MajorHeadings. ()= Interna dubbletter. *= Fritextsökning
Tabell 2. Databassökning i PsycInfo.
Datum PsycInfo Sökord Antal
träffar
Urval 1 Urval 2 Urval 3
210128 S1 T(”Work load”) 905
210128 S2 ”Patient outcomes”* 68112
210128 S3 ”Nurse staffing”* 643 210128 S4 ”Quality of care”* 44687 210205 S5 ”Nurse experience”*
210128 S6 S2 AND S3 AND S4 120 13 ((1)) 5 4
210128 S7 S1 AND S3 30 2 ((1)) 0 0
210205 S8 S4 AND S3 AND S5 61 4 2 2
Totalt: 17 7 6
T= Tesaurus. (())= Externa dubbletter. *= Fritextsökning.
Tabell 3. Databassökning i PubMed.
Datum PubMed Sökord Antal
träffar
Urval 1
Urval 2
Urval 3 210206 S1 ”Nursing Care” [MeSH] 27053
210206 S2 ”Nursing staff” [MeSH] 17979
210206 S3 ”Experience”* 418865
210206 S4 ”Nursing outcome”* 61204 210206 S5 S1 AND S2 AND S3
AND 4
120 4((3)) 0 0
Totalt: 1 0 0
MeSH= Medical Subject Heading. (())= Externa dubbletter *= Fritextsökning
5.4 Urval
Urval 1
I steg 4 genomfördes första urvalet utifrån titel och abstrakt, i syfte att inkludera relevanta artiklar (Polit & Beck 2017). Det genomfördes en översiktlig genomgång av 391 artiklar utifrån sökningen i CINAHL, 211 artiklar från PsycInfo och 120 artiklar från PubMed. De artiklar som exkluderades stämde inte överens med studiens syfte, var litteraturstudier eller dubbletter. Efter urval 1 återstod 48 artiklar, vilka är redovisade i tabellerna.
Urval 2
I steg 5 och 6 genomfördes granskningar och analyser av artiklarna i fulltext (Polit & Beck 2017). Främst granskades artiklarnas syfte, metod och resultatdel. Författarna har gemensamt granskat artiklarna och exkluderat de artiklar som inte motsvarade syftet med denna studie.
Vidare exkluderades i urval 2 de artiklar som inte hade ett syfte, metod eller resultat som mötte litteraturstudiens kriterier. Totalt exkluderades 22 artiklar i CINAHL, 10 artiklar i PsycInfo och 1 i PubMed. Efter urval 2 återstod 15 artiklar från CINAHL och PsycInfo och inga artiklar från PubMed.
Urval 3
I steg 7 kvalitetsgranskades de kvarvarande 15 artiklarna. Granskningarna av de kvantitativa artiklarna utgick från Polit och Becks (2017) granskningsmall “Guide to an overall critique of a quantitative research report” och för de kvalitativa artiklarna användes Polit och Becks granskningsmall “Guide to an overall critique of a qualitative research report”. Efter att den kvalitativa granskningen genomförts var det två artiklar som exkluderades på grund av att det inte framgick huruvida den ena artikeln var etiskt granskad och den andra artikeln hade bristfällig metod.
5.5 Databearbetning
I steg 8 analyserades artiklarna som återstod efter urval tre. Samtliga artiklar skrevs ut på papper och granskades individuellt. Data från artiklarna som svarade till studiens syfte markerades för att vara mer lätthanterlig. Utifrån data som motsvarade studiens syfte utlästes olika kategorier.
Efter den individuella granskningen gjordes även gemensamma granskningar och diskussioner kring de funna kategorierna. Granskningen är genomförd med en induktiv ansats som innebar att empirin studerades och utifrån vad som framkom av studierna ledde fram till en teori (Henricson, 2017). Slutligen framkom fyra kategorier: att inte räcka till, avvikande läkemedelshantering, otillräckligt stöd och bristfällig patientutbildning. I steg 9 sammanställs resultatet av litteratursammanställningen (Polit & Beck 2017).
5.6 Forskningsetiska överväganden
Studien har utifrån principerna i kodexen (ALLEA 2018) genomförts med ett objektivt förhållningssätt och all forskning är granskad av författarna samt redovisad på ett rättvist och fullständigt sätt. Forskningen är redovisad i sin helhet, det vill säga inga forskningsresultat har undanhållits för att upprätthålla ett opartiskt och korrekt resultat. Förförståelse har i största möjliga mån försökt undvikas för att ha ett så objektivt förhållningssätt som möjligt. Alla artiklar som har tagits med i studien är etiskt granskade och peer reviewed för att säkerställa en god kvalité och för att göra studien mer tillförlitlig. För att undvika feltolkningar av forskningen har artiklarna lästs av båda författarna och lexikon har använts. Korrekt referenshantering har
tillämpats för att tydligt påvisa var informationen och adekvat data har hämtats ifrån. De vetenskapliga artiklar och annan litteratur som använts har redovisats i referenslistan.
6. Resultat
Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter och uppfattningar av underbemanningens påverkan på omvårdnaden. Resultatet består av 13 artiklar som är av kvantitativ (n=10), kvalitativ (n=2) och mixad metod (n=1). Artiklarna som är representerade i resultatet omfattar hälso- och sjukvård i 22 länder från Europa, Asien och Nordamerika.
Redovisning och sammanställning av artiklarna framgår av Bilaga 1. Av artiklarna framkom fyra kategorier: att inte räcka till, avvikande läkemedelshantering, otillräckligt stöd och bristfällig patientutbildning. Kategorierna redovisas i tabell 4.
Tabell 4. Redovisning av resultat.
Artikel-författare Att inte räcka till
Avvikande läkemedels- hantering
Otillräckligt stöd Bristfällig
patientutbildning Aiken, L. et. al. 2012 X
Anzai, E. et al. 2014 X
Cho, H. et al. 2020 X X X X
Hegney, D. et al. 2019 X Hinno, S. et al. 2011 X
Hinno, S. et al. 2012 X X X
Lake, E. et al. 2020 X X X
Nantsupawat, A. et al.
2011
X
Smith, S. et al. 2020 X X X X
Valizadeh, L. et al.
2016
X X
Verall, C. et al. 2015 X X X X
Zeleniková, R. et al.
2020
X X X X
Zhu, X. et al.2012 X X
X - läses som JA
6.1 Att inte räcka till
Sjuksköterskor erfar att underbemanning var ett stort hinder för att kunna utföra god omvårdnad (Valizadeh et al. 2016; Verall et al. 2015; Zelenikova et al. 2020). Bemanning av verksamheten skiljde sig åt mellan olika länder och sjuksköterskor hade således olika erfarenheter av bemanning och dess påverkan på omvårdnadskvalitén. Majoriteten av sjuksköterskor uppgav att bemanningen inte var tillräcklig för att uppnå den kvalité på omvårdnaden de önskade (Aiken et al. 2012). Det var 62,9 procent av de grundutbildade sjuksköterskorna som uppgav att inte alla omvårdnadsåtgärder blivit genomförda vid deras senaste arbetspass (Smith et al.
2020). I en studie uppgav 8,9 procent av sjuksköterskor att bemanningen var tillräcklig medan 42,9 procent av dem ansåg att kvalitén på omvårdnaden var för låg (Cho et al. 2020). I Smith et al. (2020) studie svarade 14,9 procent av de sjuksköterskor som arbetade på sjukhus på landsbygden att de ansåg att omvårdnaden var av dålig kvalité. I en studie av Hinno et al. (2011) ansåg sjuksköterskor att det fanns flera anledningar till att omvårdnaden påverkades och en av dem var att bemanningen inte var adekvat. Av de sjuksköterskor som deltog i studien hade 44 procent en negativ syn på bemanningen och ansåg att kvalitén på den utförda omvårdnaden var 22 procent lägre än i normalfallet (Hinno et al. 2011). Omvårdnadskvalitén påverkades utifrån antalet patienter per sjuksköterska. Ökade patientantalet per sjuksköterska ledde det till sämre kvalité på omvårdnaden (Cho et al. 2020; Nantsupawat et al. 2011). På de sjukhus där patientantalet var mellan 7 och 13 patienter per sjuksköterska uppgav 24 procent av sjuksköterskorna en sämre omvårdnadskvalité i jämförelse med de som ansvarade för färre patienter än sju (Nantsupawat et al. 2011). Sjuksköterskor var angelägna att ge god omvårdnad och upplevdes som ett hinder på grund av en hög arbetsmängd och underbemanning. Något som minskade motivationen och försvårade arbetet att ge personcentrerad omvårdnad (Valizadeh et al. 2016).
I must do a lot of work in my shift. For example I assess patients’ needs, control vital signs… In this situation I ignore psychological aspects and compassionate care. I only focus on physical care. I think for finishing my ordinary tasks (Valizadeh et al 2016 s. 584).
Omvårdnadsåtgärder som påbörjades men inte slutfördes, inte utfördes korrekt eller ej tillgodosåg patientens behov inom önskad tid påverkade omvårdnadskvalitén. Av de omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan utförde uppgick 13,88 åtgärder per arbetspass som inte utfördes korrekt eller av sämre kvalité (Zelenikova et al. 2020). Kvalitén på omvårdnaden stod i samband med hur sjuksköterskan uppfattade bemanningen. Sjuksköterskor som upplevde
att bemanningen var för låg rapporterar också sämre omvårdnadskvalité (Zelenikova et al.
2020; Hegney et al. 2019). Vid ökad bemanning rapporterade fem procent av sjuksköterskorna att fler omvårdnadsinterventioner blivit utförda (Lake et al. 2020).
…Difficult to address as there is a sense that it is our fault if we don't complete the work. So we just cut corners and cheat in an effort to be seen to be getting all the work done.” (Hegney et al. 2019 s. 378)
I en studie av Anzai et al. (2014) framgick det utifrån en enkät att sjuksköterskor bedömde att resurstilldelning och bemanning var för låg. Enkätsvaren utgick från en fyrgradig skala.
Medelvärdet på enkätsvaren uppgick till 1,94 och ska enligt studien uppgå till 2,5 för att anses vara en positiv nivå utifrån resurser och bemanningsbehov. På en skala från noll till tio där noll var dålig och tio var utmärkt, blev medelvärdet 5,6 då sjuksköterskor fick utvärdera kvalitén på omvårdnaden.
6.2 Avvikande läkemedelshantering
Felhantering av läkemedel förekom då 48 procent av sjuksköterskorna uppgav att fel förekom i samband med läkemedelshantering vid en till två tillfällen per arbetspass under den aktuella mätperioden. I de fall som sjuksköterskorna ansvarade för mellan fem och nio patienter fanns en tydlig koppling till en ökad grad av fel vid läkemedelshantering i jämförelse då de ansvarade för färre patienter. Det fanns dock inget stöd i studien för att antalet hanteringsfel skulle öka ytterligare om sjuksköterskan hade ansvar för tio patienter eller fler (Hinno et al. 2012). I en studie av Smith et al. (2020) uppgav 15,9 procent av sjuksköterskorna att de inte gav läkemedel på angiven tid utan att den blev försenad. Av sjuksköterskorna var det sju procent som uppgav att läkemedelstillförsel vid smärtlindring uteblev. I en jämförande studie genomförd i Europa påvisas att fem procent av de nederländska sjuksköterskorna inte hade tid att ge smärtlindring till patienterna. Av de finska sjuksköterskorna angav 12 procent att de inte hade tid på grund av personalbrist (Hinno et al, 2012). Liknande resultat framgick i en studie (Zhu et al. 2012) där 21.19 procent av sjuksköterskor uppgav att medicinering för smärtlindring uteblev.
Sjuksköterskorna uppgav att 7,48 procent av andra behandlingar inte heller utfördes. Avvikande läkemedelshantering eller feldosering uppgick till 4,4 procent enligt studien (Zhu et al. 2012).
Bedömning och utvärdering av läkemedel bedömdes enligt sjuksköterskorna som uppgifter som prioriterades bort på grund av personalbrist. Av de 24 omvårdnadsåtgärder som studien omfattade var utvärdering av läkemedel rankad som den nionde viktigaste. Av de sjuksköterskor som ingick i studien uppgav 43,7 procent att utvärderingen av läkemedel uteblev
vid enstaka tillfällen, och 7,1 procent angav att det skedde i fler fall. Vid-behovs-medicinering rankades som den artonde mest prioriterade omvårdnadsåtgärden. Av sjuksköterskorna uppgav 21,8 procent att det uteblev mer sällan och 1,4 procent angav att det uteblev ofta (Cho et al.
2020). Enligt en studie av Verall et al. (2015) uppgav sjuksköterskorna att vid-behovs- medicinering inte alltid uteblev, men däremot kunde läkemedlet inte alltid ges inom 15 minuter efter patienten uttryckt behovet.
I en studie av Zelenikova et al. (2020) undersöktes samband mellan underbemanning och arbetsuppgifter som uteblev enligt sjuksköterskor. Studien påvisade att sjuksköterskorna prioriterade bort andra arbetsuppgifter till förmån för läkemedel och behandlingar.
Sjuksköterskor uppgav att läkemedelstilldelningen sällan uteblev.
Bemanningssystemet som användes tog inte hänsyn till förändringen i arbetsbördan och patienternas behov, vilket kunde leda till utebliven omvårdnad. En sjuksköterska uttryckte att bemanningssystemet generaliserade och därmed inte beaktade patienternas individuella vårdbehov. Skillnaden mellan patientens faktiska omvårdnadsbehov och den generella bedömningen av omvårdnadsbehovet skapade en differens. Därmed överensstämde inte antalet bemanningstimmar med patienternas faktiska omvårdnadsbehov. Detta påverkade sjuksköterskornas arbetsuppgifter på ett sådant sätt att patienterna alltid fick sina läkemedel för sent (Verall et al. 2015).
6.3 Otillräckligt stöd
Vid ett ökat patientantal upplevde sjuksköterskorna att de inte hann genomföra samtal med patienterna (Smith et al. 2020; Valizadeh et al. 2016; Verall et al. 2015). De omvårdnadsåtgärder som uteblev mest frekvent var samtal och stödsamtal med patienter, där 50,1 procent av sjuksköterskorna svarade att åtgärderna uteblev (Smith et al. 2020). Emotionellt stöd var något som bortprioriterades vid tidsbrist och underbemanning. Av sjuksköterskorna rapporterade 20,2 procent att det emotionella stödet uteblev frekvent (Cho et al. 2020). I en studie av Hinno et al. (2012) jämfördes sjuksköterskor från två olika länders erfarenheter av underbemanning. I ena gruppen av sjuksköterskorna uppgav 43 procent och 52 procent av den andra gruppen som deltog att deras tid inte räckte till för samtal med patienterna på grund av underbemanning (Hinno et al. 2012). Medelvärdet uppgick till 1,92 då sjuksköterskorna skulle utvärdera hur ofta de ansåg att de inte kunde ge emotionellt och psykiskt stöd till patienterna
på grund av underbemanning. Enligt det utvärderingsinstrument som användes indikerade det att sjuksköterskorna inte alltid kunde ge emotionellt stöd (Zelenikova et al. 2020).
Vid utskrivning av patienter uppgav sjuksköterskor att de inte hade tid att förbereda och samtala med patienter och anhöriga (Zhu et al. 2012; Verall et al. 2015). Enligt Zhu et al. (2012) studie uppgav 35 procent av sjuksköterskorna att samtal uteblev.
The number of nurses who work in each ward is very important … It is clear that when I take care of 20 patients in a ward, I could not think on all dimensions of patient care such as their feelings or compassion… (Valizadeh et al. 2016, s. 585)
Hjälp med hygien var något som sjuksköterskor rapporterade uteblev (Hinno et al. 2012; Zhu et al. 2012; Lake et al. 2020) eller var oavslutat (Zalenikova et al. 2020). I en studie från Europa undersöktes det om det fanns tillräckligt med tid för att kunna utföra omvårdnadsåtgärderna i relation till bemanningen. Studien indikerade att det fanns en samstämmighet mellan länderna avseende stöd till patienter i den allmän dagliga livsföringen [ADL]. Resultatet från studien i Finland framgick det tydligare att det rådde en brist på eller inte möjligt till att stödja patienten i ADL, då 28 procent ansåg att det inte fanns tid. I Nederländerna påvisades också en brist, där 7 procent av sjuksköterskorna svarade att de inte hade tid, även om den inte är lika omfattande som i Finland. Några av de stödinsatser som inte blev genomförda enligt studien var hjälp med munhygien och hudvård (Hinno et al. 2012). Utebliven mun- och hudvård var ett återkommande problem som presenterades i Smith et al. (2020) studie. Där svarade 15,7 procent av sjuksköterskor att munvård uteblev och 12,3 procent uppgav att hudvård uteblev. Hygien- och hudvårdsrutiner var åtgärder som sjuksköterskorna sällan bortprioriterade (Zelenikova et al.
2020). Sjuksköterskor som ingick i studien av Zhu et al. (2012) uppgav 21,88 procent att åtgärder som hudvård inte blev utförd på grund av för hög arbetsbelastning relaterat till bemanningen. Av sjuksköterskorna som deltog i Cho et al. (2020) studie uppgav 81 procent att hudvård uteblev i någon grad. Munvård uteblev enligt sjuksköterskorna i 17,9 procent av fallen.
Av sjuksköterskorna var det 6,7 procent som uppgav att assistans till toalettbesök inom fem minuter inte kunde verkställas. I en studie av Verall et al. (2015) påvisades ett samband mellan underbemanning och dålig patienthygien.
Stöd till patienter vid måltidssituationen uteblev sällan enligt sjuksköterskorna (Zelenikova et al. 2020). Dock framgick det av en studie av Verall et al. (2015) att sjuksköterskor upplevde att patienterna fick äta kall mat, då de inte fick stöd vid måltidssituationen eller fick maten i tid.
Vid tidsbrist som uppkom av underbemanning kunde det leda till utebliven mobilisering av de patienter som var i behov av det (Zelenikova et al. 2020; Cho et al. 2020; Verall et al. 2015).
Stöd vid mobilisering uteblev i någon grad enligt 78,7 procent av sjuksköterskor och 22,7 procent av de uppgav att det inträffade frekvent (Cho et al. 2020).
6.4 Bristfällig patientutbildning
Patientutbildning om sjukdomar, hantering av sjukdomar, prover och diagnostik är något som uteblev då det saknades personalresurser (Verall et al. 2015; Smith et al. 2020; Hinno et al.
2012; Lake et al. 2020). Utbildning av patienter och anhöriga uteblev enligt 31,9 procent av sjuksköterskorna (Smith et al. 2020). Utebliven utbildning av patienter rapporterades även av sjuksköterskor i en studie av Cho et al. (2020). Utbildning uteblev ibland enligt 28,7 procent och 1,9 procent uppgav att det uteblev frekvent (Cho et al 2020). Hinno et al. (2012) har i en studie påvisat att 41 procent av de finska sjuksköterskorna som deltog ansåg sig inte ha tid till utbildning av patienter. Samma studie visar även att sjuksköterskor i Nederländerna uppgav samma problematik då 25 procent rapporterade att de inte hade tid till patientutbildning. I en studie av Zelenikova et al. (2020) framkom det att frekvensen av utebliven utbildning varierade mellan de olika länderna. I studien redovisades ett medel som uppgick till 1,77 på en fyragradig skala. Forskarna redovisade att detta resultat indikerade på att patientutbildningen sällan eller mer sällan uteblev. Av sjuksköterskorna enligt Cho et al. (2020) studie uppgav 10,7 procent av sjuksköterskorna att de inte hann med att samtala och utbilda patienterna inför utskrivning.
7. Diskussion
Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter och uppfattningar av underbemanningens påverkan på omvårdnaden. Resultatet påvisade att sjuksköterskorna upplevde att underbemanning påverkade omvårdnadskvalitén negativt. Det var framförallt att sjuksköterskorna inte räckte till, avvikande läkemedelshantering, uteblivet stöd och bristfällig patientutbildning som påverkade. En ökad resurstilldelning i form av fler sjuksköterskor visade sig leda till en bättre omvårdnad av patienten.
7.1 Resultatdiskussion
Litteraturstudiens resultat visade att sjuksköterskors uppfattning var att underbemanning leder till försämrad kvalité på omvårdnaden. Något som framkom och styrks av Ball et al. (2014) studie, som påvisade ett samband mellan underbemanning och utebliven omvårdnad och den rapporterade kvalitén på omvårdnaden. De sjuksköterskor som rapporterade att omvårdnaden var av låg kvalité rapporterade även flest förekomster av utebliven omvårdnad. Det visade sig även att de hade fler patienter per sjuksköterska. I en rapport av Socialstyrelsen (2018) framkom det att en låg bemanning leder till försämrad kvalité på omvårdnaden och dess tillgänglighet.
Något som står i strid med Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap. 1 §, där det framgår att omvårdnad alltid ska vara av god kvalité.
Majoriteten av artiklarna i resultatet påvisade att sjuksköterskors erfarenhet av underbemanning var att det hade en påverkan på omvårdnadsarbetet. Enligt Smith et al. (2020) och Hinno et al.
(2011) framgick det att en del av sjuksköterskorna inte ansåg att omvårdnaden påverkades då de uppgav att bemanningen var tillräcklig.
Vid läkemedelshantering kunde fel uppstå alternativt utebli vilket har sin grund i underbemanning enligt litteraturstudiens resultat. Det framkom även i Duffield et al. (2011), Griffiths et al. (2018), Ball et al. (2014), Al- Kandari och Thomas (2009) och Recio- Saucedo et al. (2017) studier att fel vid läkemedelshantering kunde bero på underbemanning. Duffield et al. (2011) samt Ball et al. (2014) studier påvisade att sjuksköterskors erfarenheter av underbemanning är att de inte har tid att dela ut medicinerna till patienterna på utsatt tid. Al- Kandari och Thomas (2009) och Recio-Saucedo et al. (2017) studie indikerade att underbemanningen medför förseningar men även att det kan utebli. Vid-behovs-medicinering och adekvat smärtlindring var även något som påverkades av underbemanning (Al-Kandari och Thomas 2009; Ball et al. 2014). De sjuksköterskorna som deltog i Ball et al. (2014) studie uppgav ungefär var tionde sjuksköterska att de inte hade tid att ge smärtlindrande läkemedel.
I resultatet av litteraturstudien framgick det att samtal med patienter, emotionell stöttning och patientutbildning ofta uteblev vid underbemanning. Detta stärktes i andra studier där exempelvis Griffiths et al (2018) och Recio- Saucedo et al. (2017) påvisade att psykisk och emotionell stöttning uteblev eller senarelades avseende de arbetspass som var underbemannade.
Vidare stärks det i Griffiths et al (2018) och Ball et al. (2014) studier. Artiklarna påvisade att
cirka hälften av de deltagande sjuksköterskorna i båda studierna uppgav att de hade behövt utelämna stödsamtal på grund av personal- och såväl som tidsbrist.
Litteraturstudiens resultat indikerar att basal omvårdnad som bland annat mobilisering, mun- och hudvård bortprioriterades då personalresurserna inte motsvarade patienternas omvårdnadsbehov. Enligt Ball et al. (2014) studie uppgav sjuksköterskorna att de utelämnade eller inte utförde vissa basala omvårdnadsåtgärder då det förelåg underbemanning.
Sjuksköterskorna uppgav att mun- och hudvård uteblev i viss mån då bemanningen inte var adekvat. Duffield et al. (2018) och Eulália Juvé et al. (2020) stödjer detta då sjuksköterskor rapporterade liknande resultat i utebliven mun- och hudvård.
Av resultatet framkom att mobilisering är en annan åtgärd som inte alltid utfördes. I Duffield et al. (2011) studie belyses detta då sjuksköterskor rapporterade att de vid 29,3 procent lämnade mobilisering ogjord under sina arbetspass. I en studie av Glette et al. (2017) undersöktes underbemanning och utebliven omvårdnad. Resultatet av studien indikerade på skillnader avseende direkta och indirekta konsekvenser. Med indirekta konsekvenser avsågs i studien uteblivna omvårdnadsinterventioner som till exempel stöd vid mobilisering samt vid hygien.
Med direkta konsekvenser avsågs pneumoni, cystit och trycksår. Ett samband sågs mellan underbemanning och uteblivna direkta och indirekta konsekvenser.
Patientutbildning och rådgivning för patienter och deras närstående var något som sjuksköterskorna bortprioriterade vid underbemanning (Duffield et al. 2011; Recio-Saucedo et al. 2017). Sjuksköterskorna som deltog i Ball et al. (2014) studie uppgav att vid underbemaning fanns det inte tillräckligt med tid att förbereda och informera patienter och anhöriga inför utskrivning vilket överensstämde med litteraturstudiens resultat.
Sammanfattningsvis kan det konstateras att sjuksköterskornas erfarenheter vid underbemanning hade en stor påverkan på kvalitén på omvårdnaden på grund av missade eller uteblivna insatser. Avseende omvårdnaden uteblev dels stöd med hygien, avvikande läkemedelshantering och dels omvårdnad kopplad till det psykosociala. Det framgick tydligt att psykosociala interventioner som till exempel stödsamtal och utbildning var något som prioriterades bort i tidigt skede vid underbemanning. Det påvisades ett starkt samband mellan patientantalet i förhållande till antalet sjuksköterskor och en negativ påverkan på omvårdnaden.
leverera och utföra den omvårdnadskvalité som de önskade. Korrelationen mellan underbemanning och den uteblivna omvårdnaden ledde enligt Glette et al. (2017) till konsekvenser i form av att sjuksköterskorna inte fullt ut kan utföra sina arbetsuppgifter.
Sjuksköterskorna kan därmed inte heller genomföra arbetet i enlighet med de etiska koderna som de är ålagda att följa (Svensk sjuksköterskeförening 2014). Sjuksköterskorna ska minska lidande och främja hälsa vilket försvårades i de fall då underbemanningen hindrade dem från att utföra den omvårdnad de önskade, vilket i sin tur skapade lidande för patienten i form av till exempel trycksår. Vidare sågs ett samband mellan sjuksköterskebemanning och påverkan på säkerheten vid läkemedelshanteringen. Det vill säga att vid låg bemanning kan läkemedelshantering försenas eller utebli. De sjuksköterskor som ansåg att bemanning var adekvat uppgav att de kunde utföra omvårdnaden med god kvalité. Något som tydliggjorde kopplingen till att underbemanning har en påverkan på omvårdnaden och därmed påvisades ett starkt samband.
7.2 Metoddiskussion
Polit och Becks (2017) nio steg följdes under litteraturstudien, vilken gjorde att studien kunde utföras på ett systematiskt sätt. Databaserna CINAHL, PsycInfo och PubMed valdes ut för att söka fram artiklar med relevant forskning för syftet. Validiteten i litteraturstudien stärktes genom sökningar i flera olika databaser och därmed ökade möjligheten till att erhålla relevanta artiklar till studien (Henricsson 2017). CINAHL innehåller vetenskapliga artiklar inom omvårdnadsområdet. PsycInfo omfattar material med huvudfokus på psykologi men inkluderar även ämnet omvårdnad. PubMed har en högre grad av medicinskt fokus men likt databasen PsycInfo publiceras även material som omfattar omvårdnad (Polit & Beck 2017).
Sökningar genomfördes i de tre databaserna men artiklar från PubMed utelämnades då resultatet av sökningarna antingen resulterade i externa dubbletter eller föll bort i urval 2.
Sökorden som användes utgick från studiens syfte. Vid sökningarna användes booleska operatorerna AND och OR för att kombinera sökorden och bredda och/eller avgränsa sökningarna (Polit & Beck 2017). Genom att kombinera sökord med koppling till underbemanning, erfarenheter och omvårdnad framkom artiklar som var anpassade för syftet till litteraturstudien. Sökorden anpassades också efter databaserna. Databasernas tesaurus gav olika resultat vilket medförde att det inte gick att ha samma sökord i alla databaserna. Därför valdes vissa ord att fritextsökas eller ändrades till liknande sökord för att få fram relevanta artiklar. För att kunna bedöma artiklarna som vetenskapliga och för att öka validiteten i
litteraturstudien begränsades sökningarna till att endast omfatta artiklar som var peer reviewed.
Vidare begränsades även sökningarna till att inkludera aktuella forskningsartiklar som publicerats efter år 2011. I första skedet genomfördes sökningarna med publiceringsdatum från 2013 till 2021. Dock fanns inte ett tillräckligt antal artiklar inom det aktuella tidsspannet som svarade mot studiens syfte. Artiklarna begränsades till att vara författade på originalspråk engelska. Feltolkningar kan ha skett då artiklarna översatts från engelska till svenska. Vid översättning av artiklarna har lexikon använts, samt enskilda genomgångar och gemensamma diskussioner kring materialet genomförts för att minska risken för missuppfattningar och feltolkningar.
I litteraturstudien har studier som genomförts inom kommunal hemsjukvård exkluderats för att begränsa sökningarna. Hade artiklarna inkluderats i litteraturstudien kunde resultatet påverkats.
Det kan finnas skillnader i upplevelsen hos sjuksköterskor mellan de olika vårdgivarna, det vill säga inom regionen och kommunen.
Urval 3 gjordes med hjälp av Polit och Becks (2017) granskningsmallar “Guide to an overall critique of a quantitative research report” och “Guide to an overall critique of a qualitative research report”. Mallarna ledde till att artiklarna kunde granskas kritiskt, vilket möjliggjorde att bedöma om de hade en tillräckligt hög vetenskaplig nivå för att inkluderas i litteraturstudien och därmed hålla en hög grad av validitet (Polit och Beck, 2017). Reliabiliteten bedöms som hög i litteraturstudien då de olika studierna redovisar överensstämmande resultat oavsett var studierna är genomförda eller om de är av kvantitativ eller kvalitativ ansats. Resultaten i de olika studierna var tydligt redovisade vilket leder till en hög reliabilitet. Det framgick inte att resultaten i studierna byggde på några slumpmässiga resultat eller att andra fel har begåtts (Billhult, 2017).
Artiklarna i denna litteraturstudie är genomförda i olika delar av världen där Asien (n=5), Europa (n=4), Oceanien (n=3) och Nordamerika (n=1) representeras. Då artiklarna har stor geografisk spridning ökar trovärdigheten genom generaliserbarhet (Polit & Beck 2017), det åskådliggör att problemet med underbemanning är generellt och återfinns runt om i världen.
8. Slutsats
Sjuksköterskors erfarenhet och/ eller uppfattning av underbemanning var att det hade en negativ påverkan på kvalitén på omvårdnaden. Omvårdnadskvalitén påverkades bland annat genom att vissa omvårdnadsåtgärder såsom stöd, läkemedelshantering och utbildning till patienter och närstående senarelades eller uteblev. De sjuksköterskor som rapporterade att det fanns en bemanning utefter vårdbehov indikerade också att kvalitén på omvårdnadsarbetet var bättre än de som ansågs sig vara underbemannade.
9. Klinisk betydelse
Resultatet av denna litteraturstudie påvisade att sjuksköterskors erfarenheter av underbemanning medförde sämre kvalité på omvårdnaden. Underbemanning medförde en högre arbetsbelastning vilket ledde till att sjuksköterskorna inte hade tillräckligt med tid för att utföra sina arbetsuppgifter eller de omvårdnadsåtgärder som de ansvarar för. Genom att belysa problemet kan åtgärder vidtas i framtiden för att förbättra resurstillgångar och få en bättre och säkrare omvårdnad.
10. Förslag till fortsatt forskning
I resultatet framkommer det att underbemanning påverkar omvårdnaden på ett negativt sätt.
Förslagsvis skulle framtida forskning kunna undersöka om det finns kopplingar mellan sjuksköterskors upplevda kvalité på omvårdnaden och deras intentioner att stanna eller lämna sina yrken. Vidare kan studier med sjuksköterskor inom olika sektorer göras för att jämföra sjuksköterskors erfarenheter av underbemanning och omvårdnadspåverkan under olika arbetsförhållanden. Förslag till fortsatt forskning kan även vara att fokusera på hur patientens tillit och syn på vården påverkas vid förekomst av underbemanning samt utebliven omvårdnad.
Ett annat forskningsområde är hur den medicintekniska utvecklingen positivt kan påverka omvårdnaden för både patient och sjuksköterska. Det vill säga hur ny teknik kan medföra att patienten kan utföra mer egenvård och att det kan vara avlastande för sjuksköterskan.
Referenslista
* Artikel som ingår i litteraturstudiens resultat.
AFS 2015:4. Organisatorisk och social
arbetsmiljö. https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter/organisat oriskoch-social-arbetsmiljo-foreskrifter-afs2015_4.pdf [2020-04-02]
*Aiken, L.H., Sermeus, W., Van den Heede, K., Sloande, D., Busse, R., McKee, M., Bruyneel, L., Rafferty, A-M., Griffiths, P., Moreno-Casbas, M.T., Tishelman, C., Scott, A., Brzostek, T., Kinnunen, J., Schwendimann, R., Heinen, M., Zikos, D., Strømseng Sjetne, I., Smith, H. & Kutney-Lee, A. (2012). Patient safety,
satisfaction, and quality of hospital care: cross sectional surveys of nurses and patients in 12 countries in Europe and the United States. BMJ, 344 (2), 1717–1717.
doi: http://dx.doi.org/10.1136/bmj.e1717.
Al‐Kandari, F. & Thomas, D. (2009). Perceived adverse patient outcomes correlated to nurses’ workload in medical and surgical wards of selected hospitals in Kuwait.
Journal of Clinical Nursing, 18(4), 581-590. doi: http://dx.doi.org/10.1111/j.1365- 2702.2008.02369.x.
All European Academies (2018). Den europeiska kodexen för forskningens integritet.
https://www.vr.se/download/18.7f26360d16642e3af99e94/1540219023679/SW_AL LEA_Den_europeiska_kodexen_f%C3%B6r_forskningens_integritet_digital_FINA L.pdf [2020-04-04]
*Anzai, E., Douglas, C. & Bonner, A. (2014). Nursing practice environment, quality of care, and morale of hospital nurses in Japan. Nursing & Health Sciences, 16(2), 171–178.
doi: http://dx.doi.org/10.1111/nhs.12081.
Arbetsmiljöverket (2013). Rapport 2013:6 Inspektionskampanj SLIC 2012 - Psykosociala riskbedömningar.
https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/rapporter/inspektionskampanj-slic-
2012-psykosociala-riskbedomningar-kunskapssammanstallning-rap-2013-06.pdf [2020-04-14]
Arbetsmiljöverket (2016). Den organisatoriska och sociala arbetsmiljön - viktiga pusselbitar i en god arbetsmiljö. https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/bocker/den- organisatoriska-och-sociala-arbetsmiljon-viktiga-pusselbitar-i-en-god-arbetsmiljo- vagledning-h457.pdf [2020-04-02]
Asmirajanti, M., Yani, A. & Sri Hariyati, T. (2019). Nurisng care activities based on
documentation. BMC Nursing. 18(32), 1-5. doi: https://doi.org/10.1186/s12912-019- 0352-0
Ball, J. E., Murrells, T., Rafferty, A. M., Morrow, E., & Griffiths, P. (2014). ‘Care left undone’during nursing shifts: associations with workload and perceived quality of care. BMJ Quality & Safety, 23(2), 116-125. doi: 10.1136/bmjqs-2012-001767.
Barrientos, T.S., Vega Vázquez, L., De Diego-Cordero, R., Badanta Romero, B. & Porcel Gálvez, A. (2018). Interventions to improve working conditions of nursing staff in acute care hospitals: Scoping review, Journal of Nursing Management (John Wiley &
Sons, Inc.), 26 (2), 94-107. doi: 10.1111/jonm.12538
Billhult, A. (2017). Mätinstrument och diagnostiska test. I Henricson, M. (red). Vetenskaplig teori och metod - från idé till examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur, ss. 135
Camveren, H., Arslan Yürümezoglu, H. & Kocaman, G. (2020). Why do young nurses leave their organization? A qualitative descriptive study. International Nursing Review, 67(4), 519-528. doi: 10.1111/inr.12633.
*Cho, S. H., Lee, J. Y., You, S. J., Song, K. J., & Hong, K. J. (2020). Nurse staffing, nurses prioritization, missed care, quality of nursing care, and nurse outcomes. International Journal of Nursing Practice, 26(1), doi: https://doi.org/10.1111/ijn.12803
Duffield, C., Diers, D., O'Brien-Pallas, L., Aisbett, C., Roche, M., King, M., & Aisbett, K.
(2011). Nursing staffing, nursing workload, the work environment and patient outcomes. Applied Nursing Research, 24(4), 244-255. doi:
http://dx.doi.org/10.1016/j.apnr.2009.12.004.
Eklöf, M. (2017). Psykosocial arbetsmiljö - begrepp, bedömning och utveckling. 1:1 uppl.
Lund: Studentlitteratur.
Glette, M.K., Aase, K. & Wiig, S. (2017). The Relationship between Understaffing of Nurses and Patient Safety in Hospitals—A Literature Review with Thematic Analysis. Open Journal of Nursing, 07(12), 1387–1429. doi:
http://dx.doi.org/10.4236/ojn.2017.712100.
Griffiths, P., Ball, J., Drennan, J., Dall’Ora, C., Jones, J., Maruotti, A., Pope, C., Recio Saucedo, A. & Simon, M. (2016). Nurse staffing and patient outcomes: Strengths and limitations of the evidence to inform policy and practice. A review and discussion paper based on evidence reviewed for the National Institute for Health and Care Excellence Safe Staffing guideline development. International Journal of Nursing Studies, 63, 213-225. doi: http://dx.doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2016.03.012.
Hayward, D., Bungay, V., Wolff, A. & MacDonald, V. (2016). A qualitative study of experienced nurses’ volontary turnover: learning from their perspectives. Jounal of Clinical Nursing. 25(9), 1336-1345. doi: https://doi-
org.bibproxy.kau.se/10.1111/jocn.13210
*Hegney, D., Rees, C., Osseriean-Moisson, R., Breen, L., Eley, R., Windsor, C. & Harvey, C.
(2019). Perceptions of nursing workloads and contributing factors, and their impact on implicit care rationing: A Queensland, Australia study. Journal of Nursing Management, 27(2), 371-380. doi: https://doi.org/10.1111/jonm.12693
Henricson, M. (2017). Diskussion. I Henricson, M. (red). Vetenskaplig teori och metod - från idé till examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur, ss. 414-419
Henricson, M. (2017). Forskningsprocessen. I Henricson, M. (red). Vetenskaplig teori och metod - från idé till examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur, ss. 53
*Hinno, S., Partanen, P., & Vehviläinen‐Julkunen, K. (2011). Hospital nurses' work environment, quality of care provided and career plans. International Nursing Review, 58(2), 255-262. doi: https://doi.org/10.1111/j.1466-7657.2010.00851.x
*Hinno, S., Partanen, P., & Vehviläinen‐Julkunen, K. (2012). Nursing activities, nurse staffing and adverse patient outcomes as perceived by hospital nurses. Journal of Clinical Nursing, 21(11‐12), 1584-1593. doi: https://doi.org/10.1111/j.1365- 2702.2011.03956.x
Inspektionen för vård och omsorg (2019). Vad har IVO sett 2019? – iakttagelser och slutsatser om vårdens och omsorgens brister för verksamhetsåret 2019?
https://www.ivo.se/globalassets/dokument/publicerat/rapporter/rapporter-2020/vad- har-ivo-sett-2019-20200316.pdf [2020-04-04]
Juvé, U. M., Gonzalez-Samartino, M., Lopez-Jiménez, M.M., Planas-Canals, M., Rodriguez- Fernandez, H., Batuecas, I.J., Tapia-Pérez, M., Pons Prats, M., Jiménez- Martinez, E., Barberá, M.B., Asensio-Flores, S., Berbis-Morelló, C., Zuriguel-Pérez, E., Delgado-Hito, P., Luque, O.R., Zabalegui, A., Fabarellas, N. & Adamuz, J. (2020)
‘Acuity, nurse staffing and workforce, missed care and patient outcomes: A cluster‐
unit‐level descriptive comparison’, Journal of Nursing Management, 28(8), 2216–
2229. doi: 10.1111/jonm.13040.
Karlsson, L. (2017). Psykologins grunder. 6 uppl. Lund: Studentlitteratur.
*Lake, E. T., Riman, K. A. & Sloane, D. M. (2020). Improved work environments and staffing lead to less missed nursing care: A panel study. Journal of Nursing Management, 28(8), 2157-2165. doi: https://doi.org/10.1111/jonm.12970
*Nantsupawat, A., Srisuphan, W., Kunaviktikul, W., Wichaikhum, O. A., Aungsuroch, Y., &
Aiken, L. H. (2011). Impact of nurse work environment and staffing on hospital
nurse and quality of care in Thailand. Journal of Nursing Scholarship, 43(4), 426- 432. doi: https://doi.org/10.1111/j.1547-5069.2011.01419.x
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2017). Nursing research - Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. 10 uppl. Philadelphia: Wolters Kluwer.
Recio, S. A., Dall’Ora, C., Maruotti, A., Ball, J., Briggs, J., Meredith, P., Redfern, O.C., Kovacs, C., Prytherch, D. Smith, G.B., & Griffiths, P. (2018) ‘What impact does nursing care left undone have on patient outcomes? Review of the literature’, Journal of Clinical Nursing 27(11–12), 2248–2259. doi: 10.1111/jocn.14058.
SFS 1977:1160 (2019). Arbetsmiljölagen. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-
lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/arbetsmiljolag-19771160_sfs-1977-1160 [2020-04-01]
SFS: 2017:30 (2019). Hälso- och sjukvårdslagen. https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30 [2020-04-15]
*Smith, S., Lapkin, S., Sim, J., & Halcomb, E. (2020). Nursing care left undone, practice environment and perceived quality of care in small rural hospitals. Journal of Nursing Management, 28(8), 2166-2173. doi: https://doi.org/10.1111/jonm.12975
Socialstyrelsen (2003). Utmattningssyndrom - stressrelaterad psykisk ohälsa.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/ovrigt/2003-123-18.pdf [2020-04-05]
Socialstyrelsen (2018). Kompetensförsörjning och patientsäkerhet - Hur brister i bemanning och kompetens påverkar patientsäkerhet.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/ovrigt/2018-2-15.pdf [2021-01-20]
Socialstyrelsen (2019). Evidensbaserad omvårdnad. https://www.socialstyrelsen.se/utveckla- verksamhet/evidensbaserad-praktik/arbeta-evidensbaserat/ [2020-04-09]
Svensk Sjuksköterskeförening (2014). ICN:s Etiska kod för sjuksköterskor.
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik- publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf [2020-04-03]
Svensk Sjuksköterskeförening (2016). Sjuksköterskans profession - grunden till din legitimation. https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/om-svensk- sjukskoterskeforening-publikationer/professionsskrift-ny-framsida-till-webb.pdf [2020-04-03]
Svensk Sjuksköterskeförening (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk- sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-
publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf [2020-04-14]
Svensk sjuksköterskeförening (2021). Omvårdnad och god omvårdnad.
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer- svensk-sjukskoterskeforening/ssf-om-
publikationer/om.omvardnad.och.god.vard_april_2014.pdf [2021-01-28]
*Valizadeh, L., Zamanzadeh, V., Dewar, B., Rahmani, A., & Ghafourifard, M. (2018).
Nurse’s perceptions of organisational barriers to delivering compassionate care: a qualitative study. Nursing Ethics, 25(5), 580-590. doi:
https://doi.org/10.1177/0969733016660881
*Verrall, C., Abery, E., Harvey, C., Henderson, J., Willis, E., Hamilton, P., Willis, E., Toffoli, L., Abery, E. & Blackman, I. (2015). Nurses and midwives perceptions of missed nursing care–A South Australian study. Collegian, 22(4), 413-420. doi:
https://doi.org/10.1016/j.colegn.2014.09.001
White, E. M., Aiken, L. H. & Mchugh, M. D. (2019). Registered Nurse Burnout, Job Dissatisfaction, and Missed Care in Nursing Homes. Journal of the American Geriatrics Society, 67(10), 2065-2071. doi:10.1111/jgs.16051
Willman, A. & Stoltz, P. (2017). Metasyntes. I Henricson, M. (red). Vetenskaplig teori och metod - från idé till examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur, ss. 399- 409.
Yanchus, N.J., Ohler, L., Crowe, E., Teclaw. R. & Osatuke,K. (2017). ’You just can’t do it all’: a secondary analysis of nurses’ perceptions of teamwork, staffing and workload.
Journal of Research in Nursing, 22(4),313-325. doi:10.1177/1744987117710305
* Zeleníková, R., Gurková, E., Friganovic, A., Uchmanowicz, I., Jarošová, D., Žiaková, K., Plevov’a, I. & Papastavrou, E. (2020). Unfinished nursing care in four central European countries. Journal of Nursing Management, 28(8), 1888-1900. doi:
https://doi.org/10.1111/jonm.12896
*Zhu, X. W., You, L. M., Zheng, J., Liu, K., Fang, J. B., Hou, S. X., Lu, M., Lv, A., Ma, W., Wang, H., Wu, Z. & Zhang, L. F. (2012). Nurse staffing levels make a difference on patient outcomes: a multisite study in Chinese hospitals. Journal of Nursing
Scholarship, 44(3), 266-273, doi: https://doi.org/10.1111/j.1547-5069.2012.01454.x
Bilagor
Bilaga 1. Artikelmatris.
Författare, land, år
Syfte Metod Resultat
Aiken, L. et. al.
Europa & USA 2012
Undersöka om sjukhus med en god organisation på omvårdnaden, så som förbättrad bemanning och arbetsmiljö, kan påverka patientvården och stabilitet i sjuksköterskebemanning i Europa.
Metod: Kvantitativ tvärsnittsstudie.
Datainsamling: Enkätundersökning.
Urval och bortfall: Slumpmässigt urval.
33659 europeiska sjuksköterskor deltog där svarsfrekvensen var 62 %, samt 27509 amerikanska sjuksköterskor där svarsfrekvensen var 39 %.
Dataanalys: Multilevel model regression analysis.
Den sjuksköterskeupplevda kvaliteten på omvårdnaden varierade mellan länderna och det kunde även ses att reducerat antal patienter per sjuksköterska hade koppling till en ökad kvalitet på vården och nöjdare patienter.
Anzai, E., Douglas, C., Bonner, A.
Japan 2014
Syftet var att beskriva japanska sjuksköterskors upplevelser av arbetsmiljön och dess påverkan på kvaliteten av omvårdnaden.
Metod: Kvantitativ tvärsnittsstudie Datainsamling: Enkätundersökning Urval och bortfall: Bekvämlighetsurval.
341 enkäter skickades ut och svarsfrekvensen var 65,7 %.
Dataanalys: Deskriptiv statistik. PES- NWI, t-test, ANOVA, Pearson’s correlation, SPSS
Att främja arbetsmiljön, genom att förbättra
bemanningen bidrar till att förbättra omvårdnaden.
Författare, land, år
Syfte Metod Resultat
Cho, H. et al Korea
2020
Syftet är att undersöka förhållandena mellan sjuksköterskepersonal,
sjuksköterskor som prioriterar sjuksköterskeaktiviteter, missad vård, kvaliteten på sjuksköterskan och sjuksköterskans resultat.
Metod: Kvantitativ tvärsnittsstudie Datainsamling: Enkäter där sjuksköterskor fick utvärdera
patientsäkerhet, kvalitet på omvårdnad, arbetsresultat och arbetsglädje.
Urval och bortfall: Flerstegsurval. 2 114 st sjuksköterskor från 156
avdelningar på 49 allmänna sjukhus ingick i studien. Det var en
svarsfrekvens på 74 % av de som utgjorde underlaget för studien (2 168 st sjuksköterskor), så bortfallet är 26 %.
Dataanalys: Regressionsanalyser, SAS statistiska programvaruversion 9,4.
Lägre bemanning kopplades till antal missade vårdaktiviteter, vilket resulterade i sämre patientsäkerhet, vårdkvalitet och arbetsnöjdhet.
Hegney, D. et al Australien 2019
Undersöka sjuksköterskors upplevelser av faktorer som påverkar deras arbetsbelastning och dess påverkan på
vårdandet av patienten.
Metod: Kvantitativ tvärsnittsstudie Datainsamling: Datainsamling:
Enkätundersökning online med både kvalitativa och kvantitativa frågor.
Urval och bortfall: 2397 deltagande sjuksköterskor som valdes ut
slumpmässigt. 323 bortfall.
Dataanalys: Tematisk analys och statistiska test
Tjugo till fyrtio procent av deltagarna menade att de inte hade tid att utföra den omvårdnad de skulle, detta relaterat till otillräcklig bemanning och kompetens bland personalen.
