BESKRIVNING AV LEKTIONEN OCH INSTRUKTIONER
Copyright: 2014 SPEK, Texter: Eevi-Kaisa Yrjölä, Layout: HUVILA Brand & Design, ISBN: 978-951-797-483-7, Kopieringsbegränsning: Det är tillåtet att kopiera och dela ut detta elektroniska studiematerial för undervisningsändamål. Ändrande eller användande av verket i kommersiellt syfte är ovillkorligen förbjuden.
FörE LEKTIoNEN
Före lektionen lönar det sig att läsa elev- materialet. Det är indelat i tre delar: före- byggande av olyckor, funktion vid olyckor och begränsa följderna av en olycka.
Guiden är avsedd för räddningsverkets NoUHÄTÄ!-utbildare och innehåller bara de viktigaste sakerna i varje helhet efter- som det bara finns en lektion för teoriun- dervisningen. Det finns 30 dior som hör till lektionen. Det finns undervisningstips för varje dia och de beskrivs senare i guiden.
Lektionen kan hållas genom att följa dessa instruktioner eller med att göra ett eget utbildningsmaterial. Det är önskvärt att man i undervisningen följer samma te- man som i elevmaterialet. Tips för under- visningen får man i elektroniska materialet för läraren. Som tilläggsmaterial kan man med fördel använda räddningsverkets egna filmer, bilder, publikationer osv.
Det rekommenderas att det för eleverna förutom teorilektionen dessutom hålls en lektion med praktiskövning där man lär ut förstahandssläckning och första hjälpen.
Var och en genomför NoUHÄTÄ!-under- visningen enligt sina egna möjligheter.
LEKTIoNENS GÅNG
TILLBEHÖR:
För lektionen behövs fungerande inter- netförbindelse och tavla eller Smart Bo- ard. På lektionen tittar man på fotografier och filmer på Internet. Före lektionen lönar det sig att testa att filmerna i pre- sentationen fungerar.
1. DU KAN SJÄLV
FörEBYGGA oLYCKor
PIPER DET HOS DIG?
- Brandvarnaren och farliga röken DIA 1:
Kartläggning av elevernas förhandsupp- fattningar om ämnet. Utbildaren behand- lar frågorna på dian en i taget. Utbildaren kan också be eleverna att ställa frågor.
Ibland är det svårt att få igång en diskus- sion i gruppen. Då kan utbildaren själv leda diskussionen och i anknytning till frågorna berätta för eleverna om följande saker:
Finns det brandvarnare i ditt hem och har de testats varje månad?
Fråga om det finns brandvarnare i elev- ernas hem och om de har testats månat- ligen. Påminn om att en bra minnesregel är att testa brandvarnaren den 11:e dagen varje månad och byta batteriet på officiella nordiska brandvarnardagen 1.12, då även medierna påminner om saken.
Varför ger man anvisningar om att brandvarnaren ska fastsättas i taket?
Diskutera också om hur röken beter sig.
Fundera på varför man ger anvisningar om att brandvarnaren ska fastsättas i ta- ket och inte till exempel på väggen. Kon- statera att brandgaser är lättare än luft och stiger uppåt, och därför känner en brandvarnare av röken snabbare när den är i taket. Det lönar sig även att alltid läsa brandvarnarens bruksanvisning.
Kan du gissa från vilka elapparater det uppstår flest bränder?
Be eleverna gissa från vilka elapparater i hemmet som det uppstår mest brän- der av. Flest bränder orsakar spisen eller ugnen. Det är vanligen inget fel på appa- raterna, utan bränderna beror på männ- iskors egen verksamhet eller misstag.
Spisen glöms på eller maten lämnas av misstag att värmas upp på spisen. Det är inte heller ovanligt att ett husdjur får på spisen av misstag.
Varför är det mest äldre människor som dör i bränder?
Fundera avslutningsvis på varför största delen av de som dör i bränder är äldre människor som är över 60 år. Berätta att deras rörelseförmåga ofta är begränsad.
Äldre människor kan var i dåligt skick eller påverkade av medicin varvid de inte vak- nar till ljudet av brandvarnaren och hinner inte ta sig ut i tid. Det kan också vara så att äldre människor inte nödvändigvis kan höra ljudet från brandvarnaren.
Vet vad du ska göra om det börjar brinna hemma?
Eld är ett kraftigt element och väcker stora känslor hos människor. För vissa ungdo- mar och även vuxna kan tanken på att en
brand ska antändas kännas skrämman- de. Genom ökad kunskap och diskussion om ämnet kan rädslan lindras. Vägled- ning på rätt sätt har positiv inverkan. När människor lär sig att agera och reagera vid olyckor får de mer självsäkerhet. Det stärker i sin tur känslan att man behärskar situationen. Detta gäller alla olyckssituatio- ner: genom ökad information blir tröskeln lägre att hjälpa vid en nödsituation. Frå- ga gruppen vad de skulle göra i vid en brand och om de har diskuterat saken hemma tillsammans med familjen.
Kommer du ihåg nödnumret?
repetera nödnumret. Utbildaren påmin- ner om att samma nummer fungerar i alla EU-länder och att det är gratis att ringa till numret. Nödcentraldejouren ger instruk- tioner till den som ringer nödsamtalet tills professionell hjälp hinner till platsen.
Diskutera om någon har blivit tvungen att ringa ett nödsamtal och hur det gick att ringa samtalet.
Vet vad förstahandssläckning innebär och när det behövs?
Utbildaren berättar att förstahandssläck- ning betyder att man släcker en be-
gynnande brand. Det är något som alla nödvändigtvis inte känner till. Kunskap i förstahandssläckning hör till medborgar- färdigheterna. Både ungdomar och vuxna borde regelbundet öva sina färdigheter i förstahandssläckning, eftersom var och en redan på basis av räddningslagen har skyl- dighet att begränsa följderna av olyckor enligt sin egen förmåga. Till exempel räddningsverk, avtalsbrandkårer och orga- nisationer inom räddningsbranschen ordnar förstahandssläckning som alla av ämnet intresserade personer kan anmäla sig till.
Vet du vad den allmänna farosignalen är?
Utbildaren berättar att det finns ett var- ningssystem för en överraskande fara som kan hota människor. I städerna kan man se sirener på taken som används för att snabbt kunna varna människor som befinner sig utomhus. Diskutera om någon har hört ljudet av sirenen. Senare under lektionen lyssnar vi på ljudet för den allmän- na farosignalen.
Med farosignalen varnar man människor som befinner sig utomhus om en ome- delbar fara så att de förstår att söka skydd inomhus. Myndigheterna ger
ytterligare instruktioner via radio. I Fin- land har det under de senaste åren skett olika lindrigare störningssituationer som stormar, långvariga elavbrott och översvämningar. I sådana fall ger myn- digheterna instruktioner till invånarna via medierna, men den egentliga farosigna- len behöver man nödvändigtvis inte alltid och den ges inte i sådana fall.
Har det inträffat storolyckor eller störningssituationer på din hemort?
Det är ändå bra för alla att veta var man får information och hur man kan förbe- reda sig hemma för störningssituatio- ner. Stormar och översvämningar har under de senaste åren ökat i Finland.
Människor borde kunna agera rätt även när en tankbil som transporterar ett farligt ämne stjälper på landsvägen eller när det sker en olycka i ett kärnkraftverk.
I synnerhet det sistnämnda är väldigt ovanligt. Fundera om det
på er hemort eller i närheten har in- träffat storolyckor eller så kallade störningssituationer.
DIA 2:
Se på bilden. Utbildaren berättar för eleverna om att röken är farlig: I en
brinnande bostad är det mörkt, varmt och fullt med livsfarlig rök. Ett andetag är tillräckligt för att bedöva en människa så att han inte längre kan rädda sig på egen hand. I en rökfylld lägenhet måste man röra sig nära golvet, eftersom röken stiger uppåt. rök uppstår när textilier, plaster och möbler brinner. Den är mycket giftigare än den rök som uppkommer när man bränner ved i en lägereld. och när branden är inne i bostaden kan inte röken försvinna ut i det fria som vid en lägereld, utan fyller snabbt hela bostaden.
Utbildaren ber eleverna att fantisera hur det känns att röra sig i rummet. Utbildaren berättar att röken mörklägger hela rum- met så att människans orienteringsförmå- ga försvinner. Därför är det svårt att röra sig. När utrymning har övats på förhand är det lättare vid ett nödläge.
DIA 3:
Titta på VTT:s film om hur en lägenhets- brand utvecklas. Före filmen börjar, ber lä- raren utbildaren eleverna att lägga märke till tiden som går och vad som sker vid varje ögonblick.
Efter filmen ställer utbildaren frågorna som finns nedan till eleverna. De kom- mer fram en i taget på dian. Vi behov
kan filmen ses på nytt.
Var fick branden sin början?
(av en cigarett som lämnats på soffan)
När larmar brandvarnaren? (50 s) När är det ännu möjligt att tryggt avlägsna sig från rummet?
(1 min 30 s)
När är sikten ännu hyfsad i höjd med huvudet?
(2 min)
På vilket sätt beter sig röken?
(samlas först i rummets övre del och fyller så småningom hela rummet) När är det inte längre tryggt att avlägsna sig?
(4 min)
När börjar ytorna på alla möbler brinna? (4 min 50 s)
När övertänds hela rummet?
(6 min) DIA 4:
Se på bilden av brandvarnaren. Utbilda- ren repeterar varför det är viktig med en fungerande brandvarnare:
Den larmar mycket snabbt.
Den väcker de som sover.
Den ger dyrbar tid att rädda sig innan det finns för mycket rök.
EN BEKANT MILJÖ ÖVERRASKAR – Kartläggning av farliga platser i hemmet
DIA 5:
Titta på diagrammet över finländarnas olyckor och undersök antalen. Finländar- na råkar årligen ut för nästan 1 100 000 olycksfall. Drygt 70 % är olycksfall i hemmet och på fritiden.
En stor del av olyckor i hemmet är halko- lyckor, fallolyckor eller bränder. Eleverna tittar en stund på bilderna som finns på diorna 6–21. Därefter ber läraren elever- na att lägga märke till att man med små åtgärder kan påverka hemmets säker- het. Sök farliga platser på bilden. Fun- dera efter det vad som har skett och hur man kan förebygga eller kunde ha förebyggt en dold fara.
DIA 6:
Elkablar som går kors och tvärs kan knytas ihop till exempel med buntband eller lyftas bort från golvet. Det gör också städningen lättare. Kontrollera att elka- blarna är borta ur vägen och att man inte snubblar på dem. Damm som samlas bland kablarna ökar brandrisken.
DIA 7:
Det är viktigt med renlighet förutom för allmän trivsel även för säkerheten. I en bostad som är stökig kan det lättare hända att man halkar eller snubblar.
överlopps saker som ligger på golvet gör även att en brand blir kraftigare och mer förödande när det p.g.a. överlopps saker bildas rökgaser när de brinner. På spisen eller i närheten av den får inte förvaras saker.
DIA 8:
renlighet i köket är viktigt med tanke på brandsäkerheten i hemmet. På spisen eller i närheten av den får inte förvaras saker. Spisplattan kan gå på av misstag och därför kan plastkärl, kaffekokare och servetter som ligger på spisen lätt få till stånd en brand.
DIA 9:
Det måste finnas ett tillräckligt stort sä- kerhetsavstånd runt ljusen, i synnerhet till brännbara textilier. Ljuset sätts på ett sta- digt underlag så att det inte kan stjälpa.
Ljuset kan stjälpa när man går förbi det.
Även husdjur kan få ljuset att stjälpa till exempel med att vifta med svansen. I fallet på bilden kan öppnandet av ytterdörren få gardinen att fladdra direkt i ljuslågan.
DIA 10:
I köket får man inte förvara lätt bränn- bara saker i närheten av en het spis.
Här är ett exempel på hur det kan gå.
DIA 11:
I köket får man inte förvara lätt brännbara saker i närheten av en het spis. Pannlap- par och andra textilier ska förvaras i en låda långt från spisen. Det lönar sig inte att placera pannlappar på krokar ovanför spisen, fastän det är behändigt.
DIA 12:
Det har hänt att fyrverkeripjäser som förva- rats i barnens klädgarderob har exploderat.
Fyrverkeripjäser får inte förvaras inom- hus. De ska hållas utom räckhåll för barn.
Det rekommenderas att över huvud taget inte förvara material som är lätt brännbara i en klädgarderob.
DIA 13:
En sluten askkopp kan antändas och ex- plodera på grund av hettan. På det viset kan en brand spridas i omgivningen. En askkopp kan även lätt ramla från ett ostadigt underlag och en glödande ci- garett i askkoppen kan orsaka en bygg- nadsbrand.
DIAT 14–15:
En askkopp som placerats så här nära en byggnad kan när den blir het an- tända husets konstruktioner och orsa- ka till och med en stor brand.
DIA 16:
Det är vackert med ljusunderlag som man gjort själv och värmeljus, men de kan ibland vara väldigt farliga. Trä kan lätt antändas av ett värmeljus som blir hett. I affärerna kan man se många vackra men farliga ljus. Det får inte fin- nas lätt brännbart material på ett ljus, och mellan värmeljus måste det vara ett cirka 5 cm säkerhetsavstånd. Före ett ljus tänds lönar det sig att tänka efter om det är säkert.
DIAT 17–18:
Flest bränder antänds från elappara- ter. Flest bränder orsakar spisen eller ugnen. Bränder orsakas i stor grad ock- så av belysningsarmatur, tvättmaskin, teve, kylanläggning och diskmaskin. En spisplatta som lämnats på eller mat som lämnats på plattan orsakar också många bränder.
DIA 19:
Att använda bastun till annat än bad or- sakar brandfara. Man får inte ens för en stund lägga något på bastuugnen så att det inte inträffar en skada. Till exem- pel ett tvättfat i plast som tillfälligt har lagts och glömts kvar på en eluppvärmd bastuugn har orsakat en brand när bas- tun kopplades på. Häng inte upp tvätt för att torka ovanför bastuugnen! De kan ramla på bastuugnen och torklinor, klädnypor och klädhängare i plast tänjs ut och smälter i värmen. En torkställ- ning kan också falla från bastulaven på bastuugnen. På grund av brandfaran ska tvätt torkas på en helt annan plats än i bastun.
DIA 20:
Mat som glömts kvar på spisen eller i ugnen orsakar många bränder. Det uppstår kraftigt med rök innan maten antänds. röken är livsfarlig och bedövar en människa inom några minuter. ris- ken ökar av grytlappar, plastkärl, hus- hållspapper och andra brännbara saker som förvaras runt spisen som avger livsfarlig rök och gör att en brand utveck- las snabbare.
DIA 21:
Spisar har mer sällan sådana tekniska fel som är orsak till en brand. Spisbränder antänds vanligen för att en spisplatta eller ugnen av en eller annan orsak i misstag har lämnats på. Det finns flera orsaker till skadan: ibland glöms spisen på, ibland kopplar till exempel ett barn på spisen utan att de vuxna märker nå- got. Även husdjur kan orsaka en spis- brand. En hund som försöker få mat från spisen hoppar så att den rör vid ström- ställaren och spisen kopplas på eller blir hetare än det var meningen. På gamla spisar kan strömställarna vridas så lätt att även en katt kan få på spisplattan med att använda sin tass och orsaka en bostadsbrand. Det lönar sig absolut att skydda spisen mot djur och barn.
Framför strömställarna och spishällen kan man lägga ett skydd som hindrar en spisplatta från att kopplas på i miss- tag och att maten dras ner från plattan.
Säkerheten ökar också av strömställare med två funktioner som först måste dras ut innan de kan vridas.
MOTIONSGLÄDJE ELLER HUVUDLÖS AKTIVITET?
– Undvika olycksfall på fritiden DIA 22:
Se på diagrammet. 14-åringar är de som råkar ut för mest olyckor som kräver sjukhusvård när de utövar motion och idrott. Förmodligen är det flera av elev- erna som också har skadat sig vid motio- nering. Utbildaren frågar eleverna huru- dana olyckor de har råkat ut för i sina motionsintressen. Fundera på om de på något sätt hade kunnat undvikas.
(SVAr: Till exempel med uppvärmning och tänjning före motionsutförandet, kunde skydden ha varit bättre? osv.)
2. I EN VErKLIG
SITUATIoN FörHASTAr VI oSS INTE
1. VID EN BRAND ÄR DET FRÅGA OM MINUTER
DIA 23:
På dian finns frågor i anknytning till äm- net. De kommer fram en och en.
Du märker att det har börjat brinna i ditt hem. Vad gör du först?
(SVAr: Om initialbranden är liten försöker man utföra förstahands- släckning med ett lämpligt redskap.
Utbildaren berättar för eleverna att om branden är häftig är det bättre att rädda de som är i fara och genast avlägsna sig från byggnaden.)
Vad gör du om förstahandssläckning- en inte har någon effekt?
(SVAr: Ifall branden inte slocknar snabbt, t.ex. inom 30 sekunder var- nar man de som är i fara och väcker de som sover. Man avlägsnar sig från bostaden.)
Hur rör du dig i en rökfylld lägenhet?
(SVAr: Genom att krypa på alla fyra eftersom röken stiger uppåt.) Vad ska man komma ihåg när man avlägsnar sig från bostaden?
(SVAr: Stäng öppna fönster och ytterdörren efter dig om det är möj- ligt att enkelt göra det. Det begränsar branden och röken från att spridas.) När man avlägsnar sig ska man då använda trapporna eller hissen?
(SVAr: Från en brand avlägsnar man sig via trapporna. Det är förbjudet att använda hiss vid en brand eller vid andra undantagssituationer eftersom den kan stanna mellan vå- ningarna.
Varifrån gör du nödanmälan?
(SVAr: Nödanmälan görs från en säker plats, vanligen från samlings- platsen.)
DIA 24:
Titta på VTT:s film om hur röken sprids i trapphuset på ett höghus. Efter filmen framhäver utbildaren dessa saker:
om en bostad brinner i ett höghus kan det spridas rök till trapphuset.
Ifall det syns rök i trapphuset eller luk tar rök är det tryggare för invånarna i de andra lägenheterna att stanna kvar i sina egna bostäder och hålla dörrarna till trapphuset tätt stängda.
Man får inte gå ut i ett rökfyllt trapphus eftersom röken är dödlig!
DIA 25:
Titta på bilden som visar en grön utrym- ningsskylt. På dian finns frågor i anknyt- ning till bilden: De kommer fram en och en.
Titta omkring dig. Finns det skyltar i det utrymme du befinner dig i?
Vad betyder dessa gröna skyltar?
(SVAr: Utrymningsvägarna är märk- ta med dem. Vid en nödsituation hittar man vägen ut genom att följa skyltarna. Skyltarna lyser för att människor även ska kunna se dem i ett mörkt eller rökfyllt utrymme. Det finns olika typer av utrymnings- skyltar beroende på byggnadens ålder.)
Var har du sett sådana?
(SVAr: I offentliga utrymmen som skolor, affärscentrum, biografer osv.) Måste man också ha sådana skyltar
hemma?
(SVAr: Utrymningsskyltar måste bara finnas på offentliga platser, men även i hemmet måste det finnas två vägar till säkerhet. om man hemma inte kan använda den egentliga ytter- dörren kan reservväg vara ett fönster, balkong eller bakdörr.)
2. DET ÄR DIN SKYLDIGHET ATT HJÄLPA
DIA 26:
Var och en har skyldighet att hjälpa om man kommer först till en olycksplats.
Det är alltid fel att låta bli att hjälpa, men egen säkerhet får inte äventyras. Dis- kutera om följande situation: En bil och en motorcyklist krockar på en landsväg.
Du råkar var den som först kommer till platsen. Fundera på hur ni skulle agera i situationen. Till att börja med lönar det sig att göra en lägesbedömning om vad som har hänt. Utbildaren lägger vikt på att ordningsföljden vanligen varierar beroende på olyckan och situationen.
Ibland ska man till att börja med för- hindra tilläggsolyckor och ibland är det bättre att ringa nödsamtalet genast efter lägesbedömningen. Om det finns flera som kan hjälpa till på platsen kan en av dem genast ringa nödsamtalet. De övriga kan under tiden förhindra tilläggsolyckor.
Allmänna funktionsanvisningar kommer fram en i taget på dian.
3. VID BRÅDSKANDE SITUATION RING 112
DIA 27:
Se på Nödcentralverkets filmer. Ur dem framgår hurudana samtal som inte hör till nödnumret.
Utbildaren påminner eleverna om att man ringer nödnumret endast när det är fråga om verkliga och brådskande nödsitu- ationer. Utbildaren frågar eleverna eller tar upp några exempel på situationer som man funderar tillsammans på om det i dessa fall ska ringas till nödnumret eller inte. Nödcentraldejouren instruerar den som ringer tills professionell hjälp anlän- der till platsen. I elevens material finns också information om nödsamtal.
4. ALLMÄN FAROSIGNAL DIA 28:
Vi lyssnar på allmänna farosignalen och titta på bilden som finns på dian. Den var- nar människor som befinner sig utomhus om hotande omedelbar fara. Det betyder att man genast ska söka skydd inomhus och agera enligt de instruktioner som ges i radio eller teve.
DIA 29:
Vi lyssnar på provsignalen. Larmanord- ningssystemet för varning av befolkning- en upprätthålls för verkliga situationer, och systemets funktionalitet testas regel- bundet med en provsignal. Diskutera om någon har hört provsignalen. Provsigna- len är en oavbruten jämn ljudsignal som varar sju sekunder. Provsignalen förut- sätter inga åtgärder av människorna.
DIA 30:
Vi lyssnar på faran över signalen och tittar på bilden som finns på dian. Fa- ran över signalen är en oavbruten jämn signal som varar i en minut. Det betyder att den varning som gavs med allmänna farosignalen är över.
