• No results found

27.2. Bilaga - Yttrande

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "27.2. Bilaga - Yttrande"

Copied!
3
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Yttrande Kommunledningskontoret

2014-05-14

Paola Ponzio Sidan 1 av 3

Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet

Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-35 02 90 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna

Dnr 2014/0221 KS-3 Diariekod: 203

Yttrande om detaljplan Hagby, Täby kommun

Sollentuna kommun har fått en detaljplan för yttrande från Täby kommun.

Samrådstiden är förlängd till 30 maj, men kommunen har fått anstånd med svar tills ärendet kan hanteras av KS den 4 juni.

Detaljplanen möjliggör uppförandet av en kraftvärmeanläggning. Den totala produktionen bedöms kunna bli 880 GWh värme och 280 GWh el vid fullt utbyggd anläggning. E-on ska driva anläggningen som ska producera fjärrvärme till Täby kommun och på sikt även Österåker och Vallentuna kommuner. Parallellt med detta byggs ett fjärrvärmenät ut i Täby.

Anläggningen planeras för att byggas i två etapper. I den första etappen byggs avfallspannan för verksamhetsavfall och oljeeldade spets- och

reservpannor. I etapp 2 byggs en biobränsleeldad panna. Planområdet ligger i anslutning till SÖRABs avfallsanläggning och verksamhetsavfall från SÖRAB ska användas som bränsle i den första etappen.

Sollentuna kommun har tidigare haft möjlighet att yttra sig i

programsamrådet men valde då att avvakta med synpunkter på gestaltning och miljö tills detaljplanen kom på samråd.

Gestaltning

Anläggningen kommer att innebära ett dominerande landmärke i det relativt flacka och öppna landskapet särskilt längs Norrortsleden. På längre avstånd, blir den visuella påverkan i siktlinjer, som över Fjäturen och från högre belägna platser.

Väsjöområdet ligger på ca 2,5 km avstånd från den planerade anläggningen och då stora delar av bebyggelsen är planerad att ligga högre i landskapet så är utformningen och det visuella intrycket från dessa platser viktigt att beakta.

Att Hagby kraftvärmeverk blir ett påtagligt landmärke i landskapet är i sig ingen nackdel om verket ges en högklassig arkitektonisk utformning som samspelar med landskapet i övrigt. Att försöka dölja eller på annat sätt försöka ta bort betydelsen av en anläggning av denna storlek är sällan en varken möjlig eller framgångsrik utformningsmetod. Då kraftvärmeverket kommer att ligga solitärt är det viktigt att ha en offensiv hållning i

gestaltningsfrågorna och visa upp en utformning som uppskattas av alla som dagligen kommer att beröras. Givetvis kommer anläggningens image att

(2)

Brev

2014-05-14

Dnr. 2014/0221 KS-3 Sidan 2 av 3

styra upplevelsen på många sätt och där kan bara gestaltningen påverka en anläggning som i grunden är uppskattad.

Utformningen på nära håll kommer att upplevas av alla trafikanter som passerar strax intill på Norrortsleden. Den disponering av

byggnadsvolymerna som visas är bra, med den första etappens något lägre byggnader närmast trafikleden och senare högre utbyggnad bakom. Av stor vikt är att de enskilda byggnadsvolymerna kan få sina arkitektoniska uttryck i ett inbördes samspel, mer kopplade till plats och landskap än traditionell industriarkitektur. Lutande transportband och liknande måste hållas dolda från trafikleden. För att minska upplevelsen av anläggningens påverkan på nära håll är det viktigt att landskapsplaneringen mellan anläggningen och Norrortsleden ger sken av att anläggningen är helt inbakad i grönskan. Stora hårdgjorda markytor som behövs för driften ska alltså döljas av grönskan.

De stora teknikinvesteringar som kommer att handlas upp i senare skede gör att byggnadens arkitektur inte kan preciseras mer ingående nu.

En arkitekttävling om utformningen är i detta skede den bästa garanten som kan ges för en bra arkitektur.

Miljö

Den planerade verksamheten antas enligt förordning 1998:905 §3 medföra betydande miljöpåverkan. En miljökonsekvensbeskrivning har tagits fram som behandlar de miljöaspekter som är relevanta. De miljöaspekter som skulle kunna påverka boende i Sollentuna kommun såsom buller, ökade transporter, luftföroreningar, partiklar och förorening av vatten har

undersökts och hanterats i planprocessen. E-on kommer också att ansöka om tillstånd för miljöfarlig verksamhet från Mark- och miljödomstolen, det ska ingå en miljökonsekvensbeskrivning även i den. Då kommer villkor att fastställas för att begränsa miljöpåverkan från verksamheten.

De miljöaspekter som har belysts utifrån detaljplanens intentioner är:

• Påverkan på riksintresse för kulturmiljövård

• Påverkan på landskapsbilden

• Påverkan på naturmiljö

• Eventuella föroreningar i mark och grundvatten i tidigare verksamhetsområden

• Påverkan på utsläpp till luft inklusive innehållande av miljökvalitetsnormer

• Lukt och damning

• Påverkan från utsläpp till vatten, dagvatten och

processavloppsvatten, på recipienten inklusive innehållande av miljökvalitetsnormer

• Påverkan från restprodukter som bildas vid förbränning

• Klimatpåverkan

• Miljörisker inklusive dominoeffekter

(3)

Brev

2014-05-14

Dnr. 2014/0221 KS-3 Sidan 3 av 3

• Påverkan under byggtid

• Uppfyllelse av miljömål - lokala, regionala och nationella

Synpunkter på miljöaspekter – påverkan på Sollentuna

Att Täby kommun ska övergå till fjärrvärme ses som positivt ur ett regionalt och globalt perspektiv särskilt då bränslet är verksamhetsavfall, som tidigare körts till andra förbränningsanläggningar och genererat transporter, samt biobränsle. Lokala uppvärmningsformer som elvärme och oljepannor kan ersättas med fjärrvärme.

Spridningsberäkningar för utsläpp av partiklar, svaveldioxid och

kväveoxider till luft visar att miljökvalitetsnormerna för luft kommer att innehållas med marginal. Den dominerande vindriktningen från sydväst tyder på att Sollentuna inte är särskilt utsatt. Partikelutsläpp kommer att förekomma men jämfört med halterna från Norrortsleden som passerar utanför så är ökningen marginell. Inledningsvis kommer transporterna till anläggningen att minska men på sikt kommer transporterna att öka (beräknat 220 fordon/dygn) då biobränsle ska köras till anläggningen och aska ska köras därifrån. Transporterna till och från området kommer att ske på Norrortsleden och företrädesvis norrifrån.

Dagvatten och processvatten från området kommer att tas omhand inne på planområdet för att sedan pumpas till en anslutningspunkt i Täbys

dagvattennät, slutrecipient är Stora Värtan. För Sollentuna kommuns del är det positivt att det inte sker någon påverkan på Hagbyån som redan idag är starkt påverkad av övergödning och som mynnar i Norrviken. Norrviken uppnår inte god ekologisk status idag.

En del naturliga biotoper kommer att försvinna inom planområdet och det är viktigt att dessa kompenseras med liknande ekologiska funktioner eller med det som saknas i landskapet för att arter ska ha en möjlighet att sprida sig och hitta rätt livsmiljöer. Undersökningar har nyligen gjorts i Rösjökilen kring detta.

References

Related documents

kommunledningskontorets förslag i ärendet "Nämndansvaret för kommunens ansvar vad gäller boenden för ensamkommande barn". (dnr

Trafik- och fastighetskontoret avvaktar dock den utredning, under namnet Campus Edsvik, som Plan- och exploateringskontoret gör för hela Rudbecks närområde. Den ska ge en samlad

Miljöpartiet står därför bakom beslutet om en översynen av ägardirektiven som är tänkt att ske under våren 2014 för att bland annat tydliggöra att kommunens policydokument och

Behoven av parkering för besök, lastning, angöring samt för offentlig verksamhet täcks mer än väl genom kantstensparkering på allmän plats samt genom att anordna platser

Eftersom större delen av Väsjöns planering har baserats på parkeringstalen i Väsjön mellersta (Väsjö torg) har dessa valts som utgångspunkt för parkeringstal inom

Med att ge kommunledningskontoret ansvar för avtalen och hanteringen av kommunens bilar anser miljö - och byggnadskontoret att kontrollen av bilarna och avtalen blir bättre.

avfallshantering bör planeras i anslutning och i nivå med gatumark för att undvika lång dragsträcka av kärl och att sopbilen backa, (Sollentuna Energi hänvisar till handbok

Takdagvatten är vanligtvis ett renare dagvatten och bör om möjligt, enligt antagen dagvattenpolicy, i första hand omhändertas lokalt genom infiltrationsanläggning inom