7.1 Delårsrapport Tertial 2 2016 UAN

(1)

Delårsrapport Tertial 2 2016

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

(2)

Innehållsförteckning

1 Ekonomisk uppföljning ... 3

1.1 Prognos UAN ... 3

1.2 Helårsprognos samt avvikelse mot budget och föregående prognos ... 3

1.3 Kommentarer till utfall ... 4

1.4 Kommentarer till prognosavvikelser ... 4

1.5 Investeringsprognos ... 5

1.6 Planerade åtgärder vid eventuella underskott ... 5

1.7 Eventuell omdisponering av budget ... 5

2 Nämndens åtaganden ... 6

2.1 Näringsliv och arbetsmarknad ... 6

2.2 Utbildning ... 9

2.3 Miljö och samhällsutveckling ... 11

2.4 Kommunikation ... 12

3 Sjukfrånvaro ... 14

3.1 Sjukfrånvaro i % ... 14

4 Uppdrag ... 15

4.1 Status nämndens uppdrag från KF, KS och KSAU ... 15

5 Viktiga avvikelser i nämndens verksamhet ... 16

6 Viktiga nya data/resultat gällande effektivitet/kvalitet i nämndens verksamhet ... 17

(3)

1 Ekonomisk uppföljning

1.1 Prognos UAN Prognosrapport UAN

Budget Periodutfall Utfall % Prognos

aug Avvikelse

UTBILDNINGS- OCH

ARBETSMARKNADSNÄMND

Netto 321 084 202 397 63 327 784 -6 700

- varav kostnader 348 284 219 365 63 354 984 -6 700

- varav intäkter -27 200 -16 967 62 -27 200 0

Netto per

verksamhetsområde

Nämnd 800 483 60 800 0

Kontor 7 447 4 746 64 7 447 0

Gymnasieutbildning 239 741 159 494 67 248 441 -8 700

Gymnasiesärskola 19 380 12 228 63 19 380 0

Vuxenutbildning 32 000 11 926 37 30 000 2 000

Arbetsmarknadsåtgärder 21 716 13 520 62 21 716 0

Prel. kostnader-interna 0 0 0 0 0

Diff/felkonteringar 0 1 0 0 0

RUDBECKSSKOLAN

Netto 0 -6 828 0 -1 900 1 900

- varav kostnader 184 557 115 488 63 188 100 -3 543

- varav intäkter -184 557 -122 316 66 -190 000 5 443

Netto per

verksamhetsområde

Rudbecksskolan 0 -6 828 0 -1 900 1 900

Diff/felkonteringar 0 0 0 0 0

1.2 Helårsprognos samt avvikelse mot budget och föregående prognos Lagd prognos och beräknade avvikelser från årsbudget tar hänsyn till variationer i både kostnader och intäkter över året.

Den ekonomiska avvikelsen inom nämnden som har störst effekt på totala utfallet mot

(4)

årsbudget hittas inom verksamheten gymnasieutbildning och vuxenutbildning.

Gymnasieutbildning

Programprissnitt per gymnasieelev har ökat från 90 600 kr vid maj månadsuppföljning till 90 900 kr. I den nuvarande beräknade snittkostnaden ingår fiktiva värden för volymerna under juli och augusti. Jämfört med tidigare månader har detta inneburit en större andel inom introduktionsprogrammen, vilket i sin tur påverkar programprissnittet.

Då flera faktorer bygger på fiktiva värden bedömer nämnden att årsprognosen för gymnasieutbildning kan beräknas till -8,7 mnkr, vilket innebär att nämnden avser äska hela det bundna beloppet. Givet nuvarande programprissnitt innebär det en beräknad volym om 2603 elever.

Vuxenutbildning

Helårsprognosen för hela vuxenutbildningen beräknas ge ett överskott på 2 mnkr, utifrån lägre kostnader på grund av minskade volymer inom grundläggande och gymnasial vuxenutbildning jämfört med budget. Även de statliga bidragen är högre än budgeterat. Kostnaden för ökningen av antalet studerande inom sfi kommer att påverka kostnaderna för år 2017. Förvaltningen kommer därför att se över rutinerna gällande periodisering av utbildningskostnaderna.

Rudbeck

Såväl intäkter som kostnader prognosticeras högre än budgeterat. Intäkterna förväntas uppgå till cirka 190 mnkr och kostnaderna till 188,1 mnkr. Ett visst överskott på cirka 1 procent prognosticeras därmed.

1.3 Kommentarer till utfall

Totalt sett ligger utfallet för perioden januari-augusti lågt mot budget. Av årets totala budget på dryga 321 mnkr så har 63 procent förbrukats per den sista augusti. Sett till en linjär förbrukning ska riktvärdet vara 66,7 procent. Utfallet per verksamhet inom totalen varierar och tar olika stora andelar av budgeten i anspråk.

Det ekonomiska utfallet är starkt beroende av såväl antalet gymnasieelever som antalet studerande vid vux och sfi. Viss förskjutning av kostnaderna mot senare delen av året uppstår främst genom betalningsmodellen inom vuxenutbildning och SFI.

Arbetsmarknadsenheten bedömer att utfallet per sista augusti, 63 procent, visserligen är något lägre än den linjära andelen av budgeten men kostnaderna för resten av året kommer att leda till en budget i balans.

Rudbecks utfall för perioden uppgår till ett överskott på 6,8 mnkr. Främst beror det på att kostnaderna för inköp av maskiner, inventarier och material samt

förbrukningsinventarier och material är mycket lägre än budgeterade. Då läsåret 2016/2017 precis har startat sker de större inköpen under senare delen av året.

1.4 Kommentarer till prognosavvikelser Gymnasieutbildning

(5)

Beräknad avvikelse är bedömd utifrån ett något högre programprissnitt än tidigare beräknat. Nämnden bedömer en fortsatt osäkerhet vad gäller höstens volymer och eventuella förändringar av programprissnitt, vilket kan komma att påverka årsutfallet.

Vuxenutbildning och SFI

Totala sökta och beviljade statsbidrag är cirka 2 mnkr högre än budgeterat. Då volymerna gått ner finns medräknat i prognosen att delar av bidragen kommer att återbetalas.

Inom SFI har antalet elever under vårterminen ökat med 5,6 procent jämfört med föregående år. Nämnden förväntar sig en fortsatt ökning under hösten. Denna ökning kommer ge en ökad kostnad först år 2017 när eleverna får sina betyg.

Inom grundläggande vux har antalet elever under vårterminen minskat med 31 procent jämfört med föregående år. Även under hösten ser antalet antagna ut att vara lägre än tidigare beräknat.

Inom gymnasial vux har antalet elever under vårterminen minskat med 10 procent jämfört med föregående år. Under hösten kommer antalet elever att öka utifrån nya kursstarter.

Rudbeck

Såväl intäkter som kostnader har ökat jämfört med budget. Årsutfallet för intäkterna prognosticeras något högre än årsutfallet för kostnaderna, vilket resulterar i ett bedömt överskott på cirka 1 procent.

1.5 Investeringsprognos

Investeringar Årsbudget Årsprognos Avvikelse

1 400 1 700 -300

Den beräknade investeringen i ett nytt larmsystem på Rudbeck uppgår till 1,7 mnkr vilket är 300 tkr mer än nämndens investeringsbudget, varför nämnden önskar utvidgad investeringsbudget.

1.6 Planerade åtgärder vid eventuella underskott 1.7 Eventuell omdisponering av budget

(6)

2 Nämndens åtaganden

2.1 Näringsliv och arbetsmarknad

2.1.1 Kommunen ska vara en aktiv aktör mot näringslivet Nämndens åtaganden:

I samverkan med kommunens näringslivschef bidra till ett gott samarbete med näringslivet

Förväntat resultat

Genom samordning av samtliga feriearbeten inom såväl kommunens egna verksamheter som hos externa arbetsgivare, förväntar sig nämnden att fler ungdomar får sommarjobb, vilket är en viktig första kontakt med arbetslivet.

Inom nämndens egna verksamheter kommer de ungdomar som får ett feriejobb uppleva en positiv första kontakt med arbetslivet.

Kommentar

Under 2016 förväntas nämnden samordna kommunens feriearbeten ur

helhetsperspektiv. Nämnden har infört ett gemensamt ansökningssystem för såväl ungdomar som företag för att förenkla rutinerna. Inom kommunenes egna verksamheter har antalet ferietjänster ökat från 95 till 114. Antalet externa ferieplatser kan utläsas först i november.

Under 2016 åtar sig nämnden även att samordna kontakter med näringslivet för att till exempel skapa praktikplatser. Nämnden bygger vidare på systemet för ferietjänster för att kunna nyttja företagskontakterna till praktikplatser.

Under 2016 åtar sig nämnden också att i egen verksamhet ta emot minst 20 feriearbetare. Nämnden har haft fler feriearbetare än åtagandet.

Nämndens åtaganden:

Bidra i det kommungemensamma arbetet med att revidera näringslivsstrategin.

Nämndens tjänstemannaorganisation har aktivt bidragit med sakkunskap i det kommungemensamma arbetet med att revidera näringslivsstrategin.

Kommentar

Tjänstemannaorganisationen har deltagit i möten kring den reviderade näringslivsstrategin.

(7)

2.1.2 Fler i arbete Nämndens åtaganden:

Sollentuna kommuns invånare försörjer sig själva utifrån sina egna förutsättningar

Fler med omfattande problematik som står långt från arbetsmarknaden kommer vidare mot arbete eller studier. Genom ett förtydligat praktikkoncept får

arbetsmarkandsverksamheten ytterligare ett anpassat verktyg till stöd i vägen mot arbete eller studier.

Kommentar

Under 2016 åtar sig nämnden att påbörja samverkan med arbetsförmedlingen och socialkontoret kring utvecklandet av verksamhet anpassad för dem med omfattande problematik och som står långt från arbetsmarknaden. Nämnden vill främst lyfta fram arbetet tillsammans med socialkontoret kring mottagandet av individer som söker ekonomiskt bistånd.

Under 2016 åtar sig nämnden vidare att utveckla tydligare praktikkoncept för

arbetsmarknadsverksamheten. Nämnden har påbörjat att förtydliga praktikkoncept för olika målgrupper, arbetet fortgår under året.

Unga som varken studerar eller arbetar följs upp och erbjuds individuella insatser

Fler unga slutför gymnasieutbildning och får på sikt en snabbare väg in på arbetsmarknaden.

Kommentar

Under 2016 åtar sig nämnden att fortsätta utveckla arbetssättet med det kommunala aktivitetsansvaret, vilket påbörjats under 2015. Utvecklingsarbetet fortgår. Hittills har över 20 stycken ungdomar haft praktikplats. Planerad insats under hösten innefattar att söka upp ungdomarna hemma.

Under 2016 åtar sig nämnden att fortsätta utveckla arbetet med de unga mellan 20 och 25 år som varken arbetar eller studerar, genom bland annat samverkan med

arbetsförmedlingen med bland annat utbildningskontrakt. Hittills har 16 stycken ungdomar tecknat utbildningskontrakt. Dessutom har samarbetet med

arbetsförmedlingen utvecklats genom överenskommelsen inom DUA.

Under 2016 åtar sig nämnden att utveckla samverkan och gemensamt koncept för det kommunala aktivitetsansvaret och individuellt program. Samarbete mellan Rudbeck och arbetsmarknadsenheten har hittills bland annat resulterat i 16 stycken praktikplatser under hösten. Fortsatt utvecklingsarbete riktat till gruppen ensamkommande

(8)

flyktingbarn pågår.

Gymnasieelever folkbokförda i Sollentuna fullföljer sina studier

Snabbare kontakt med potentiella avhoppare. Med insatser och stöd kan ett antal avhopp förhindras.

Nämnden har vidare utrett för- och nackdelar vad gäller att utforma en gymnasieskola anpassad för de elever som inte uppnått antagningskraven till nationella program och de som tenderar att hoppa av sina gymnasiestudier alternativ avsluta utan

gymnasieexamen.

Kommentar

Under 2016 åtar sig nämnden att utveckla arbetet med att tidigt fånga upp elever som är potentiella avhoppare från gymnasiet. Samarbete mellan gymnasieskolor förlagda i kommunen har påbörjats men behöver fördjupas för att få snabbare kontakt med olika gymnasieskolors potentiella avhoppare. Nämnden har även förtydligat rutinerna kring rapportering av hög frånvaro.

Under 2016 åtar sig nämnden att påbörja utredning om koncept för eventuell ny gymnasieskola med fokus på introduktionsprogram och ungdomar som har svårt att nå målen inom traditionellt utformad gymnasieskola. Under senare delen av året förväntas utredningen påbörjas.

För de som behöver finns möjlighet att komplettera sina gymnasiestudier

Sollentunabor har möjlighet att få en utbildning inom den kommunala vuxenutbildningen utifrån de prioriteringar som fastställts.

Ett gott beslutsunderlag för att möta de vuxna som har särskilda behov och därigenom minska avhoppen från vuxenutbildningen.

Kommentar

Under år 2016 kommer nya avtal att tecknas med utförare av utbildningsinsatser. Dessa nya avtal innebär bl.a att möjligheten till språkpraktik kommer att öka för sfi-deltagare och att det inom komvux ställs krav på specialpedagogisk kompetens hos utförare. Nya avtal är tecknad för sfi med möjlighet till språkpraktik. Nya avtal inom övrig komvux är försenade.

Vidare kommer Kunskapsparken fortsätta utveckla tillgängligheten för sökande vad det gäller stöd via studie- och yrkesvägledningen. Extra resurser har tillsatts och

(9)

inbokningssystemet har förbättrats. Dessutom erbjuds en syv-chatt för att öka tillgängligheten.

Under 2016 åtar sig nämnden att alla i den prioriterade gruppen för vuxenutbildning ska erbjuda utbildningsplats. Alla inom målgruppen har erbjudits en utbildningsplats.

Under 2016 åtar sig nämnden att utreda möjligheten till att införa ett vuxlärcentrum med extra pedagogiskt stöd för elever inom vuxenutbildningen som behöver särskilt stöd.

Medel har sökts hos Specialpedagogiska myndigheten, för att öka kunskapen kring pedagogiska alternativa hjälpmedel.

SFI ger Sollentunabor kunskaper i svenska språket kopplat till arbetslivets behov

Ett säkerställande av utförarnas bedömning av skriftliga nationella prov.

Kommentar

Under 2016 åtar sig nämnden att kvalitetssäkra uppföljningen av utförarnas

bedömningar av eleverna. Den nya sfi-upphandlingen ger nämnden möjlighet till extern bedömning av anordnarnas rättning av de nationella proven. Verksamheten förväntas genomföra externa rättningar under hösten.

Våra elever och deltagare har en kompetens som efterfrågas av näringslivet och andra arbetsgivare

Näringslivet efterfrågar kompeten som våra deltagare får genom vår yrkesutbildning.

Kommentar

Under 2016 åtar sig nämnden att erbjuda och kontinuerligt utveckla yrkesutbildning som är anpassad till näringslivets behov i samverkan med arbetsförmedling och branscherna. Nämnden söker statsbidrag för yrkesutbildningar utifrån branschernas uttalade behov. Samråd sker alltid med arbetsförmedlingen i samband med

ansökningarna.

2.2 Utbildning

2.2.1 Alla kommunens utbildningsverksamheter ska hålla en hög kvalitet Nämndens åtaganden:

Studerande inom SFI ska nå målen

(10)

Kommentar

Målen för studerande inom SFI är satta utifrån tidigare avtal och förväntas överträffas för året.

Studerande inom SFI ska vara nöjda med sin utbildning

Kommentar

De utvärderingar som hittills genomförts visar på en stabil nöjdhet bland SFI- studerande.

Studerande inom grundläggande och gymnasial vuxenutbildning ska uppnå målen

Kommentar

De mål som är satta hör samman med tidigare avtal och bedöms uppnås över året.

Studerande på grundläggande och gymnasial vuxenutbildning ska vara nöjda med sin utbildning

Kommentar

De undersökningar som gjorts hittills visar på en stabil och hög nöjdhetsnivå över den nivå som målsatts i avtalen med de externa anordnarna.

Rudbecks elever når målen

Kommentar

De mått som målsatts förväntas uppnås. Ett kontinuerligt utvecklingsarbete pågår för att fortsatt öka andelen elever som fullföljer sina studier på tre år och med ökande

meritvärden.

Rudbecks elever är trygga på skolan

Kommentar

Att alla elever känner sig trygga på sin skola är en grundförutsättning för att eleverna

(11)

ska ha bästa möjliga förutsättningar för sina studier. Rudbecks elever känner sig trygga på sin skola och arbetet med att bibehålla och ytterligare utveckla tryggheten pågår kontinuerligt.

Jämfört med länssnittet upplever Rudbecks elever en klart större trygghet på sin skola, men andelen elever som anser sig trygga är något under satt målvärde.

Gymnasiesärskolans elever får en utbildning som möjliggör arbete eller studier utifrån egna förutsättningar

Kontinuerlig uppföljning av gymnasiesärskolan elever.

Genom samarbete med VOK förväntar vi hitta möjliga vägar fram till arbete.

Kommentar

Under 2016 åtar sig nämnden att implementera en uppföljningsmodell av

gymnasiesärskolan. Modellen är framarbetad och extra resurs avsätts under hösten.

Bedömningen är att modellen implementeras något senare än beräknat.

Under 2016 åtar sig nämnden att söka samarbete med VOK för att följa eleverna efter avslutade studier. Då samarbetet ännu inte kommit igång finns risk för försenad uppstart.

Dialogen med Sollentuna kommuns friskolor stärks

En ökad kunskap om friskolornas verksamhet och en förståelse hos friskolorna av deras betydelse för Sollentuna.

Kommentar

Under 2016 åtar sig nämnden att öka dialogen med de fristående gymnasieskolorna bland annat genom regelbundna insynsbesök. De fem fristående gymnasieskolorna i kommunen kommer att besökas under höstterminen 2016.

2.3 Miljö och samhällsutveckling 2.3.1 Minska utsläppen av växthusgaser Nämndens åtaganden:

Nämndens miljöpåverkan minimeras

(12)

En ökad medventehet om miljöpåverkan vad gäller skolmaten och därigenom fortsatt minskat matsvinn.

Kommentar

Samtliga verksamheter har aktivt deltagit i kommunens gemensamma miljöutbildning

"Sollentuna - kommunen där jorden räcker till". Rudbeck ingår i ett projekt för att minimera matsvinnet.

2.4 Kommunikation

2.4.1 Öka möjligheterna för invånarna att vara delaktiga i kommunens utveckling

Nämndens verksamhetsområde är känt för Sollentuna kommuns invånare, anställda, arbetsgivare och idéburna sektorn

Genom ökad delaktighet får verksamheterna den input som behövs för att utvecklas så att Sollentunabornas behov bättre tillfredställs.

Kommentar

Under 2016 åtar sig nämnden att fokusera extra på synpunktshantering genom att uppmuntra elever och deltagare att lämna synpunkter, samt att genomföra en chefsdag med fokus på förbättringar genom synpunktshantering. Inom Rudbeck sjösätts en särskild app för att få elever att uppmärksamma och synliggöra otrygghet. Chefsdagen planeras att genomföras under hösten. Fokuseringen på synpunktshanteringen har ännu inte kommit igång i alla verksamheter och en viss försening innebär att åtagandet inte fullt ut bedöms kunna uppfyllas under året.

Utveckla kommunikationen så att den i större utsträckning sker utifrån vad, när och hur invånarna vill ha kontakt med kommunen.

2016: Nämndens tjänstemannaorganisation deltar i framtagandet av en målgruppsanalys.

2017: Målgruppsanalysen har integrerats i nämndens kommunikationsarbete och användningen av sociala medier har ökat. Former för utvärdering av detta tas fram under 2016.

(13)

Kommentar

Nämndens tjänstemannaorganisation ska bidra i arbetet utifrån de projektplaner som tas fram av kommunledningskonteret och som stäms av med förvaltningarna.

Nämnden kommer därefter att implementera målgruppsanalysen i det ordinarie kommunikationsarbetet och utveckla användingen av sociala medier ytterligare. Detta kommer att ske under 2017.

(14)

3 Sjukfrånvaro

3.1 Sjukfrånvaro i %

Nyckeltal Utfall T2 2014 Utfall T2 2015 Utfall T2 2016 Referensvärd e

Sjukfrånvaro i % 4,57 % 4,05 % 5,25 %

Senaste kommentar

Ett högre utfall kan noteras jämfört med samma period föregående år. Den totala sjukfrånvaron ligger nu något över 5 %.

För medarbetare med hög sjukfrånvaro är ett resonemang runt orsaker till sjukfrånvaron och möjliga insatser centrala vid medarbetarsamtalet. Vid behov arbetar företagshälsovården med den sjukskrivna.

Företagshälsovården nyttjas också i det förebyggande arbetet för en god arbetsmiljö.

(15)

4 Uppdrag

4.1 Status nämndens uppdrag från KF, KS och KSAU

Uppdrag

Datum nämndinlä mning till KLK

S t a t u s

Status Senaste kommentar

Inrättande av ett samordningsförbund för rehabiliteringsinsatser - Finsam

2015-08-18

Pågåen de (med avvikel se)

Utifrån förändrade förutsättningar förbereds nu en ny förbundsordning med Upplands Väsby och Sollentuna som samarbetande kommuner.

(Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden)

(16)

5 Viktiga avvikelser i nämndens verksamhet

Utöver vad som rapporterats ovan redovisas i detta avsnitt, i den mån det är aktuellt, viktiga avvikelser som påverkar eller bedöms kunna påverka nämndens genomförande av den löpande verksamheten.

(17)

6 Viktiga nya data/resultat gällande effektivitet/kvalitet i nämndens verksamhet

Nedan redovisas, i den mån det finns, ej tidigare rapporterade data/resultat och/eller fördjupad analys av tidigare rapporterade data/resultat.

Brukarundersökning KSL 2016, vux och sfi

Förändring i resultat ska tolkas med viss försiktighet då antalet elever som besvarat enkäten, 326 elever, är relativt få i förhållande till antalet inskrivna.

Grundläggande och gymnasial vuxenutbildning 2016

Sollentuna ligger något högre eller lika i medelvärde på flera frågor jämfört med länet totalt. De frågor som har lägst medelvärde är ”Jag får välja hur jag redovisar mina kunskaper”, inflytande samt arbetsro. Även om medelvärdet på respektive fråga är relativt högt kan en tillbakagång jämfört med 2015 noteras (på sex frågor). När det gäller arbetsro på lektionerna har 78 % (80 %) uppgett positivt svar d.v.s. att man upplever att det är arbetsro på lektionerna. När det kommer till trygghet har 78 % (83

%) uppgett att det känner sig trygga. Sammanfattningsvis så kan hela 83 %

rekommendera sin skola till någon annan. Siffror inom parantes avser föregående års resultat.

Av de som svarat på enkäten (Komvux) är 69 % kvinnor och 31 % män, 59 % arbetar vid sidan av sina studier och 71 % av undervisningen sker i vanlig klassrumsmiljö.

SFI och SFX

På fem frågor har Sollentuna högre medelvärde jämfört med länet. Utvecklingen över tid för Sollentuna visar dock att medelvärdet är lägre 2016 jämfört med 2015 och 2014 på samtliga frågor och frågeområden. När det gäller arbetsro på lektionerna har 84 % (90 %) uppgett positivt svar d.v.s. att man upplever att det är arbetsro på lektionerna.

När det kommer till trygghet har 89 % (89 %) uppgett att det känner sig trygga.

Sammanfattningsvis så kan 81 % rekommendera sin skola till någon annan. Siffror inom parantes avser föregående år.

Av de som besvarat enkäten är 37 % män och 63 % kvinnor, 48 % har bott i Sverige i 1- 2 år och 23 % har bott i Sverige i mindre än ett år. Vidare har 40 % uppgett att man har mer än 13 års utbildning från hemlandet.

KSL:s brukarundersökning för åk 2, gymnasieskolan, 2016

Jämförelse görs med hela länet för 2016 och med Rudbecks resultat tidigare år.

Undersökningen innehåller sammanlagt 21 frågor fördelade på följande områden:

Trygghet och trivsel (4 frågor) Lärandet (10 frågor)

Inflytande (3 frågor)

Utbildningsval- framtida arbetsliv (2 frågor) Helhetsomdöme (2 frågor)

Trygghet och trivsel

Rudbeck ligger högre eller avsevärt högre jämfört med länssnittet. Rudbeck är på ungefär samma resultat jämfört med 2015 och 2014

(18)

Lärandet

Ligger lika eller något högre än länets snitt på 4 frågor och lägre på 6 frågor. Rudbeck är på ungefär samma nivå jämfört med 2014 och och avsevärt högre nivå på de flesta frågorna jämfört med 2015.

Inflytande

Rudbeck ligger något lägre än länets snitt på samtliga frågor med små skillnader jämfört med 2014 och 2015.

Utbildningsvar- framtida arbetsliv

Både högre och lägre jämfört med länets snitt och högre eller avsevärt högre jämfört med 2014 och 2015.

Helhetsomdöme

Högre och avsevärt högre jämfört med länets snitt men lägre jämfört med 2014 och 2015.

SKL:s öppna jämförelser, Gymnasieskolan 2016

Den senast publicerade (8/9 2016) gäller läsåret 14/15. Då det handlar om just

jämförelser mellan kommunerna är det viktigt att också i det kommande analysarbetet ta hänsyn till att placeringen påverkas såväl av det egna förändringsarbetet som av hur andra kommuners gymnasieskolor förändras.

Då vi ännu inte analyserat jämförelsematerialet är nedanstående enbart att ses som ett axplock från jämförelsen.

Vår nettokostnad per elev (98851:- och elevresor/inackordering 1100:-) placerar oss på plats 11 av samtliga kommuner.

Genomsnittlig betygspoäng för elever med examen eller studiebevis för samtliga elever där vi är hemkommun är 14,8, vilket innebär en 10:e plats. För Rudbecks del är

motsvarande betygspoäng 14,7 vilket ger vår kommunala skola en 18:e plats.

Grundläggande behörighet inom 4 år uppgick till 67,5 % för alla elever där vi är

hemkommun, vilket innebär plats nr. 11. Motsvarande andel för Rudbeck är 76 % vilket ger en 5:e plats.

För oss som hemkommun har 69 % av samtliga elever en examen inom 3 år, vilket är en 92:a plats.

Vad gäller högskoleförberedande program på Rudbeck får 75 % av eleverna allmän behörighet inom 3 år, vilket är en 112:e plats. Inom 4 år har dock andelen ökat till 87,3 % vilket ger en 30:e plats och om man räknar samtliga elever är motsvarande andel 76 % vilket ger en 5:e plats.

Vi kommer att sammanställa ett fylligare underlag som vi också kan använda i vårt analysarbete.