Delårsrapport Tertial 2 2016
Barn- och ungdomsnämnden
Innehållsförteckning
1 Ekonomisk uppföljning ... 3
1.1 Prognos BUN ... 3
1.2 Helårsprognos samt avvikelse mot budget och föregående prognos ... 4
1.3 Kommentarer till utfall ... 4
1.4 Kommentarer till prognosavvikelser ... 4
1.5 Investeringsprognos ... 5
1.6 Planerade åtgärder vid eventuella underskott ... 5
1.7 Eventuell omdisponering av budget ... 5
2 Nämndens åtaganden ... 7
2.1 Näringsliv och arbetsmarknad ... 7
2.2 Utbildning ... 7
2.3 Miljö och samhällsutveckling ... 10
2.4 Kommunikation ... 11
3 Sjukfrånvaro ... 13
3.1 Sjukfrånvaro i % ... 13
4 Uppdrag ... 14
4.1 Status nämndens uppdrag från KF, KS och KSAU ... 14
5 Viktiga avvikelser i nämndens verksamhet ... 15
6 Viktiga nya data/resultat gällande effektivitet/kvalitet i nämndens verksamhet ... 16
1 Ekonomisk uppföljning
1.1 Prognos BUN Prognosrapport BUN
Budget Periodutfall Utfall % Prognos aug Avvikelse
BARN- OCH
UNGDOMSNÄMNDEN
Netto 1 562 700 1 022 409 65 1 545 428 17 272
- varav kostnader 1 740 142 1 135 847 65 1 721 427 18 715
- varav intäkter -177 442 -113 438 64 -175 999 -1 443
Netto per
verksamhetsområde
Politisk verksamhet 2 500 1 481 59 2 191 309
Fritidsgårdar 6 700 4 363 65 6 899 -199
Öppen förskola 5 598 2 110 38 6 348 -750
Förskola 425 483 294 218 69 438 392 -12 909
Pedagogisk omsorg 15 681 8 719 56 13 523 2 158
Fritidshem 150 683 98 253 65 144 791 5 892
Förskoleklass 39 187 26 228 67 38 773 414
Grundskola 850 355 545 319 64 830 180 20 176
Barn- och
utbildningskontoret 25 938 17 282 67 25 330 608
Grundsärskola 40 575 24 436 60 39 001 1 574
Prel. kostnader-interna 0 843 0 0 0
Diff/felkonteringar 0 0 0 0 0
KOMMUNALA GRUNDSKOLOR OCH FÖRSKOLOR
Netto 0 -21 074 0 -1 439 1 439
- varav kostnader 1 094 823 680 570 62 1 095 408 -585
- varav intäkter -1 094 823 -701 643 64 -1 096 847 2 024
Netto per
verksamhetsområde
Fritidsgårdar -1 240 -850 69 -983 -257
Öppen förskola -57 -294 512 -128 70
Förskola 5 315 -998 -19 7 906 -2 591
Fritidshem -37 180 -26 105 70 -37 060 -120
Budget Periodutfall Utfall % Prognos aug Avvikelse
Förskoleklass 3 218 1 216 38 3 580 -362
Grundskola 32 909 4 507 14 29 090 3 819
Grundsärskola -2 965 758 -26 -3 844 879
Övriga verksamheter 0 676 0 0 0
Diff/felkonteringar 0 15 0 0 0
Notera att budgeterade belopp kommer att korrigeras till delårsbokslutet augusti. Detta har ännu ej gjort.
1.2 Helårsprognos samt avvikelse mot budget och föregående prognos Barn- och ungdomsnämnden prognostiserar ett överskott på 17,3 mnkr (14,2 mnkr föregående månad). Av totala överskottet utgörs 20,9 mnkr av volymavvikelser (15,9 mnkr). Volymavvikelser och övriga avvikelser kommenteras i följande textavsnitt.
Prognosen inom de kommunala förskolorna och skolorna visar ett överskott på 1,4 mnkr (3,0 mnkr) jämfört med budget.
1.3 Kommentarer till utfall
Riktvärdet efter åtta månaders verksamhet är ett utfall på 66,7% av årets budget. Barn- och ungdomsnämndens utfall per augusti i proportion till helårsprognosen uppgår till 66,3%.
1.4 Kommentarer till prognosavvikelser
Kostnaderna för den politiska verksamheten prognostiseras något lägre än budget.
Främsta orsaken är lägre personalrelaterade kostnader än budgeterat.
Kostnaderna för barn- och utbildningskontoret prognostiseras något lägre än budget.
Orsaken är främst hänförlig till lägre personalrelaterade kostnader än budgeterat. Detta förklaras främst av vakanta tjänster och att pågående rekrytering av chefer inom förvaltningen ännu ej är klar. Kostnaden för detta beräknas slå igenom först kring årsskiftet.
För fritidsgårdar prognostiseras kostnaderna bli ca 0,2 mnkr högre än budget. Detta till följd av icke budgeterad kostnad för extraersättning till Edsbergsskolan för att skapa likvärdighet för fritidsgårdarnas förutsättningar.
Öppen förskola prognostiseras bli ca 0,8 mnkr högre än budget till följd av nytt avtal med familjecentral i Edsberg från och med hösten 2016.
För förskolan prognostiseras en total ökad kostnad jämfört med budget på 12,9 mnkr (8,6 mnkr föregående månad). Av avvikelsen utgörs 14,8 mnkr (11,1 mnkr föregående månad) av volymökningar. Prognosen i förskola har skrivits upp sedan föregående rapportering då utfallet påvisar högre antal barn, främst i åldrarna 1-2 år. Antalet 3-5 åringar har ökat även om totala antalet fortfarande är lägre än budget. Övrig positiv avvikelse om ca 2 mnkr förklaras av ökade barnomsorgsintäkter. Kostnaderna för barn i behov av särskilt stöd prognostiseras i linje med budget.
För pedagogisk omsorg prognostiseras kostnaderna bli 2,2 mnkr (1,4 mnkr föregående månad) lägre än budget. Volymavvikelsen utgörs av 2,9 mnkr, främst färre 1-2 åringar.
För fritidshemmen prognostiseras en totalt lägre kostnad jämfört med budget på 5,9 mnkr (4 mnkr föregående månad). Av totala avvikelsen utgörs 9,2 mnkr av lägre volymer än budgeterat, detta inom alla åldrar. Övrig avvikelse är främst hänförlig till lägre BO-avgiftsintäkter än budgeterat, ca 3 mnkr.
I förskoleklass prognostiseras kostnaderna i nivå med budget. Ingen större volymavvikelse rapporteras.
För grundskola prognostiseras en lägre kostnad än budgeterat, totalt 20,2 mnkr. Av periodens avvikelse utgörs 21,9 mnkr av lägre volymer, dvs totalt färre elever i alla årskurser 1-9, dock en ökning sedan föregående rapportering. Övriga
kostnadsavvikelser har minskat sedan föregående rapportering. Detta främst på grund ombudgeteringen från särskola till barn i behov av särskilt stöd i skola som nu
prognostiserar ett utfall i nivå med budget.
Grundsärskolan prognostiserar ett överskott med 1,6 mnkr (2,8 mnkr föregående månad) vilket i stort sett är hänförligt till volymer.
För kommunala förskolor och grundskolor prognostiseras en positiv budgetavvikelse på ca 1,4 mnkr (3,0 mnkr föregående månad). Avvikelsen sedan föregående rapportering är främst hänförlig till ej fördelade budgeterade kostnader för införandet av Sollentunas skolplattform. Inför månadens uppföljning har vi fokuserat på ett visst antal
verksamheter. Övriga verksamheter bedöms hamna i nivå med föregående månad. Inga större avvikelser har noterats.
Investeringarna beräknas överskrida budget, se separat redogörelse under avsnittet 1.5 nedan.
1.5 Investeringsprognos
Investeringar Årsbudget Årsprognos Avvikelse
8 500 13 500 5 000
Investeringsprognosen per augusti uppgår till 13,5 mnkr. Avvikelsen om 5 mnkr beror på att de kommunala förskolorna och skolorna i högre grad köper in datorer istället för att leasa dem. Vidare har viss upprustning av utrustning i skolornas lokaler varit nödvändiga och behov av nya möbler tvingats köpas in under året vilket gjort att investeringarna ökat under året. De ökade kapitalkostnaderna (avskrivning och räntor) finansieras inom skolornas budget. Barn- och ungdomsnämnden hemställer hos
Kommunfullmäktige om att utöka investeringslimiten från 8,5 miljoner kronor till 13,5 miljoner kronor.
1.6 Planerade åtgärder vid eventuella underskott
1.7 Eventuell omdisponering av budget
I delårsrapporten per augusti 2016 har ombudgeteringar gjorts mellan förskola och grundskola. Ombudgetering avser återläggning till ursprungligen beslutad volymbudget och har gjorts på inrådan av kommunledningskontoret. Detta innebär att förskolans kostnader på totalnivå i budget ökar med ca 5,9 mnkr och kostnaderna inom
skolaverksamheten minskar motsvarande. Vidare har ombudgetering skett mellan
förskoleklass och grundskola. Denna ombudgetering avser fördelning av kostnader för socioekonomisk tilldelning där allt var budgeterat på grundskola. Detta innebär att förskoleklass budgeterade kostnader ökar med 4,2 mnkr och kostnaderna inom grundskola minskar motsvarande.
2 Nämndens åtaganden
2.1 Näringsliv och arbetsmarknad
2.1.1 Kommunen ska vara en aktiv aktör mot näringslivet Nämndens åtaganden:
Bidra i det kommungemensamma arbetet med att revidera näringslivsstrategin
Förväntat resultat
Nämndens tjänstemannaorganisation har aktivt bidragit med sakkunskap i det kommungemensamma arbetet med att revidera näringslivsstrategin.
Kommentar
När arbetet med revideringen har påbörjats kommer BUK aktivt bidra med sakkunskap.
2.2 Utbildning
2.2.1 Alla kommunens utbildningsverksamheter ska hålla en hög kvalitet Nämndens åtaganden:
Alla elevers och skolors resultat ska förbättras
Förväntat resultat
Det samlade resultatet i åk 9 ska öka till 250 baserat på 17 betyg Det samlade resultatet i åk 8 ska öka till 235 baserat på 17 betyg Det samlade resultatet i åk 7 ska öka till 230 baserat på 17 betyg Det samlade resultatet i åk 6 ska öka till 230 baserat på 16 betyg
Andelen elever som når lägst betyget E i alla ämnen i åk 9 ska minst vara 90 % Andelen elever som når lägst betyget E i alla ämnen i åk 8 ska minst vara 85 % Andelen elever som når lägst betyget E i alla ämnen i åk 7 ska minst vara 85 % Andelen elever som når lägst betyget E i alla ämnen i åk 6 ska minst vara 90 % Spridningen av resultat mellan pojkar och flickor i årskurs 9 ska minska till 17.
Kommentar
Sollentunas meritvärde fortsätter att ligga högt i samtliga årskurser. De preliminära målvärdena för det samlade resultatet för läsåret 2015/2016 har uppnåtts för samtliga årskurser. De officiella resultaten publiceras på Skolverkets webbplats SIRIS i oktober men det preliminära resultatet visa ett meritvärde för årskurs 9 på 250,4, för årskurs 8 på 236,5, för åk 7 på 233,6 och för åk 6 på 237,9.
När det gäller andelen elever som når lägst betyget E i alla ämnen har målvärdet inte uppnåtts. Det preliminära resultatet för åk 9 - 83 procent, åk 8 - 82 procent åk 7 - 83 procent och åk 6 - 87 procent.
För spridningen av resultat mellan pojkar och flickor har målvärdet överträffats och ligger på 15,3.
Kunskapsresultaten för läsåret följs upp vid resultatdialoger med samtliga kommunala enheter och ligger till grund för planering av läsåret 2016/2017.
Nämndens åtaganden:
Sollentunas elever ska uppleva trygghet i skolan
Förväntat resultat
Andelen elever som uppger på Olweusenkäten att de blivit utsatta för mobbning ska minska till 4,4 %.
Kommentar
Målet är uppfyllt. Utfallet på Olweusenkäten 2016 är 4,3%. Det förebyggande arbetet mot kränkande handlingar fortsätter enligt planen för Olweus standard för att uppnå ökad trygghet på skolorna.
Nämndens åtaganden:
Barnen i förskolan ska möta en verksamhet som stödjer utveckling och lärande
Förväntat resultat
Att alla enheter hamnar på minst gult på samtliga kriterier.
Kommentar
Implementering av det nya mätverktyget "Kvalitet i förskolan" från SKL kommer att införas under senare delen av hösten 2016 och verksamheten stämmas av utifrån färgkodningen grön - gul - röd. Utifrån goda mätvärden i andra verktyg är det sannolikt att vi får ett gott utfall även i SKL:s mätverktyg.
90 procent av vårdnadshavarna anger på Våga visa enkäten (kundenkäten) att man är nöjda med förskolans arbete inom läroplansområdet utveckling och lärande, vilket är en ökning från året innan. Målvärdet för att man som vårdnadshavare kan rekommendera sitt bars förskola är överträffat med två procent och ligger på 92 procent i årets
undersökning.
Interna kompetensutvecklingsinsatser för de aktuella personalgrupperna bedrivs inom ramen för Lokala Utvecklingscenter (LUC) med syfte att höja den pedagogiska
kvaliteten i verksamheten samt att stärka kommunens arbetsgivarmärke inom området.
Barns utveckling och lärande kommer från och med hösten 2016 att dokumenteras i samma lärplattform som grundskolorna har som fungerar kommunikationskanal med
vårdnashavarna.
Nämndens åtaganden:
Eleverna på fritidshemmen ska möta en verksamhet med tydligt pedagogiskt innehåll
Förväntat resultat
Andelen föräldrar som svarar att man är nöjd med verksamheten på sitt barns fritidshem ska öka till 89% i förskoleklass och 85% i årskurs 2.
Kommentar
Vid verksamhetsplaneringen fastställdes ett förväntat resultat på att andelen
vårdnadshavare i förskoleklass och i årskurs 2 som svarar Våga visa på enkäten att man är nöjd med verksamheten på sitt barns fritidshem skulle öka till 87 procent i
genomsnitt för svarsgruppen.. Under verksamhetsåret har en förändring av
svarsgrupperna genomförts inom Våga visa, för att undvika att samma grupper av vårdnadshavare och elever utsätts för alltför stor mängd enkäter då Skolinspektionens
"skolenkät" tillkommit. På lågstadiet svarar man nu i åk 3 i stället för åk 2. Elever i åk 3 har tillkommit som en ny svarsgrupp på Våga visa enkäten, för att få in ett
barnperspektiv på åsikterna om verksamheten. Bedömningen av åtagandet baseras därför på nedanstående fakta.
91 procent av eleverna i åk 3 uppger att man är nöjda med verksamheten på fritidshemmen och 93 procent att de trivs på fritidshemmen.
Andelen vårdnadshavare i förskoleklass och årskurs 3 som svarar på Våga visa enkäten att man är nöjd med verksamheten på sitt barns fritidshem har ökat med 2 procent till ett genomsnitt på 85 procent, vilket dock innebär att man inte uppnått målvärdet på 87 procent.
Under våren har även Skolinspektionens "skolenkät" genomförts. Där svarar 82 procent vårdnadshavare i förskoleklass att fritidshemmet har aktiviteter som stimulerar lärande och 96 procent att lek och skapande får stort utrymme på fritidshemmet.
Arbetet med det kollegiala lärandet för fritidshemmets personal har genomförts enligt plan inom ramen för Lokala Utvecklingscenter (LUC) tre till fyra gånger per termin, där kompetensutveckling sker genom föreläsningar och utbyte mellan fritidshemmen.
Arbetet har utgått från läroplanen och det allmänna rådet för fritidshem.
För biträdande rektorer med ansvar för det pedagogiska ledarskapet på fritidshemmet har en studiecirkel genomförts ledd av Ann S Pihlgren. Syftet har varit att stärka ledningsfunktionen. Båda aktiviteterna kommer att fortsätta under läsåret 2016/2017.
En satsning för 12 anställda pedagoger i kommunens fritidshem, som saknar adekvat högskoleutbildning, har startat våren 2016 där de får ekonomiskt stöd för att genomgå utbildning till fritidslärare på Södertörns högskola
Nämndens åtaganden:
Den systematiska kvalitetsuppföljningen ska stödja utvecklingen av verksamheten
Förväntat resultat
Adekvata och relevanta åtgärder utifrån analys av resultat som ger högre elevresultat.
Kommentar
BUK arbetar enligt det framtagna kvalitetsårshjulet som består av kontinuerliga uppföljningar och analyser av verksamhetens resultat och insatta åtgärder.
Struktur är i form av ett årshjul och en gemensam analystrappa för uppföljning av resultat på barn- och utbildningskontoret och enheterna. Dialoger genomförs i samband med att varje termins samlade resultat följs upp och analyseras. I samband med
införandet av den nya skolplattformen under 2016 kommer rutiner och nya administrativa underlag för det systematiska kvalitetsarbetet leda till ytterligare förbättring av den formativa analysen på både enhets- och huvudmannanivå.
I kommunens styr- och uppföljningssystem ska presentationen av utfallet på resultatindikatorerna göras så att avvikelser från de mål som satts upp snabbt kan upptäckas, därför ligger i årshjulet kontinuerliga uppföljningar. Att identifiera avvikelser som är viktiga och analys av dessa resultat måste prioriteras. Att hantera negativa avvikelser har prioritet ett men en analys kan också göras på de indikatorer som har ett förväntat utfall eller där utfallet överträffar det förväntade. I det senare fallet kan det finnas ett stort värde i att identifiera och lära av det vi gjorde bra. Att höja kvaliteten kring analys är ett prioriterat område.
Nämndens åtaganden:
Resurserna ska användas effektivt
Förväntat resultat
Kostnadseffektiva nybyggnationer som inte överstiger 18000 kronor per elev i lokalkostnad.
Kommentar
Ett funktionsprogram är beslutat barn- och ungdomsnämnden. Arbete pågår inom varje specifikt byggprojekt i samarbete med TFK som är byggherre för att hålla
byggkostnaderna på rimlig nivå.
2.3 Miljö och samhällsutveckling 2.3.1 Minska utsläppen av växthusgaser Nämndens åtaganden:
Skapa förutsättningar för att minska nämndens utsläpp av växthusgaser
Förväntat resultat Minskat matsvinn.
Kommentar
Förutsättningar för att minska nämndens utsläpp av växthusgaser har arbetats fram enligt plan. Ett matsvinnsprojekt har genomförts på en pilotskola under höstterminen 2015 i syfte att minska svinnet samt öka elevers och pedagogers förståelse för
matsvinnets miljöpåverkan. Projektet har utvärderats med gott resultat och ett material har arbetats fram som är tillgängligt för alla enheter i avsikt att involvera fler skolor i arbetet.
Samtliga medarbetare har genomgått kommunens miljöutbildning.
2.4 Kommunikation
2.4.1 Öka möjligheterna för invånarna att vara delaktiga i kommunens utveckling
Nämndens åtaganden:
Barn och elevers inflytande i beslut som berör dem ska öka
Förväntat resultat
Elevernas upplevelse av delaktighet och inflytande ska öka i åk 5 till 85% och i åk 8 till 68%
Kommentar
Vid verksamhetsplaneringen fastställdes ett förväntat resultat på att andelen elever i årskurs 5 och 8 som svarar Våga visa enkäten att lärarna tar hänsyn till deras åsikter skulle öka till 87 procent. Under verksamhetsåret har en förändring av svarsgrupperna genomförts inom Våga visa för att undvika att samma grupper av vårdnadshavare och elever utsätts för alltför stor mängd enkäter då Skolinspektionens "skolenkät"
tillkommit. På mellanstadiet svarar man nu i åk 6 istället för åk 5. Elever i åk 3 har tillkommit som en ny svarsgrupp på Våga visa enkäten, för att få in ett barnperspektiv på åsikterna om verksamheten. Bedömningen av åtagandet baseras därför på
nedanstående fakta.
I åk 6 på mellanstadiet uppger 77 procent att lärarna tar hänsyn till deras åsikter, vilket är 3 procent högre än föregående års mellanstadienivå. Andelen elever i åk 8 är 63 procent vilket är 3 procent lägre än året innan för högstadiets elever. Sammantaget en nivå på ca 70 procent som är en minskning mot föregående år, vilket innebär att målvärdet på 78 procent inte uppnåtts. En ny svarsgrupp har dock tillkommit med elever i åk 3. Här svarar 91 procent att lärarna bryr sig om vad eleverna tycker. Ett genomsnitt på samtliga elevgrupper landar på 77 procent som i princip är i nivå med målvärdet.
Elevrådsutbildning har genomförts under hösten 2015 för högstadiets elever i samarbete med elevorganisationen SVEA. En översyn av formerna för den formella demokratin
för eleverna i grundskolan har inletts.
Ytterligare en enkätundersökning har genomförts under våren, Skoinspektionens
"skolenkät". Här svarar 77 procent elever i åk 5 och 54 procent elever i åk 9 att de är delaktiga i beslut som berör dem, ett genomsnitt på 66 procent.
Medborgardialoger har genomförts med föräldragrupper inför framtagandet av trycksakerna "Du är viktig" samt "Skolresan".
Nämndens åtaganden:
Utveckla e-tjänster utifrån medborgarnas behov
Förväntat resultat
Gemensam skolplattform på plats i alla kommunala skolor i samband med höstterminen 2016.
Kommentar
Upphandlingen av ny skolplattform är slutförd och implementeringen pågår.
Nämndens åtaganden:
Utveckla kommunikationen så att den i större utsträckning sker utifrån vad, hur och när invånarna vill ha kontakt med kommunen
Förväntat resultat
Vid 2017 års slut ska målgruppsanalysen vara en integrerad del i nämndens kommunikationsarbete. Sociala medier är en naturlig och frekvent del i nämndens kommunikation.
Vid utgången av 2016 ska det förberedande arbetet i form av nämndens deltagande i kommungemensamt arbete avseende målgruppsanalys och sociala medier vara avslutat.
Kommentar
En ny skolplattform har upphandlats och implementeringsarbetet pågår inom förskolan och skolan. Kommunikation med hemmen är en delprocess i arbetet
3 Sjukfrånvaro
3.1 Sjukfrånvaro i %
Nyckeltal Utfall T2 2014 Utfall T2 2015 Utfall T2 2016 Referensvärd e
Sjukfrånvaro i % 4,67 % 5,13 % 6,51 %
Senaste kommentar
Den totala sjukfrånvaron totalt inom BUK har ökat något men ligger fortfarande under börvärdet på sju procent för förskola och skola sammantaget. Ett tydligt mönster är att det finns en spridning både mellan enheterna och inom enheterna mellan de olika verksamhetsformerna. Som helhet behöver
sjukfrånvaron minska.
4 Uppdrag
4.1 Status nämndens uppdrag från KF, KS och KSAU
Uppdrag
Datum nämndinlä mning till KLK
S t a t u s
Status Senaste kommentar
Uppdrag avseende upplåtelse av
verksamhetslokaler i skolor på icke verksamhetstid
2016-09-15
Ej påbörja d (enligt plan)
Frågan hanteras av Håkan Wikman på Kommunledningskontoret
(Barn- och ungdomsnämnden)
I nämndberedningen till budget 2017 finns ett uppdrag att utvärdera
fritidsgårdsverksamheten. I den preliminära budgeten med verksamhetsplan finns samma utvärdering av fritidsgårdarna med. Barn- och utbildningskontoret har även fått ett uppdrag från barn- ungdomsnämnden att utreda vilken förvaltning som ska vara ansvarig samt vad som kan göras för eleverna över 16 år. Uppdraget att utreda detta ska påbörjas under hösten 2016.
5 Viktiga avvikelser i nämndens verksamhet
Utöver vad som rapporterats ovan redovisas i detta avsnitt, i den mån det är aktuellt, viktiga avvikelser som påverkar eller bedöms kunna påverka nämndens genomförande av den löpande verksamheten.
Svårigheter att rekrytera behöriga lärare kvarstår i till exempel matematik,
naturorienterade ämnen, moderna språk, speciallärare och specialpedagoger, lärare i svenska som andraspråk och fritidslärare. Orsak är bland annat den ökade konkurrensen med andra kommuner om vissa lärarkategorier men även det höga löneläget där andra kommuner erbjuder lärare 5000-6000 kronor mer i månadslön.
6 Viktiga nya data/resultat gällande effektivitet/kvalitet i nämndens verksamhet
Nedan redovisas, i den mån det finns, ej tidigare rapporterade data/resultat och/eller fördjupad analys av tidigare rapporterade data/resultat.
För att svara upp mot målsättningen att Sollentuna ska ha landets högsta meritvärde hade barn- och utbildningskontoret satt upp som förväntat resultatet för 2015/2016 att det samlade resultatet i årskurs 9 skulle öka till 250 baserat på 17 betyg. Det preliminära resultatet visar att målen uppnåtts med 250,1. För årskurs 8 sattes målvärdet för det samlade resultatet till 235 baserat på 17 betyg, vilket också uppnåtts preliminärt med 236,5. Målen för årskurs 6 och 7 sattes till 230 baserat på 17 betyg och har överträffats i båda åldersgrupperna; med 233,6 i årskurs 7 och 236,5 i årskurs 6. Sammantaget visar det preliminära resultatet avseende meritvärden att eleverna i Sollentuna kommun fortsätter att nå den högt satta målsättningen.
Målet att alla elever ska nå målen i alla ämnen har dock inte nått den ambitiösa nivå som sattes för läsåret. Målet var att andelen elever som når lägst betyget E i alla ämnen i åk 9 skulle vara minst procent. Det preliminära resultatet ligger på 83 procent. För årskurs 8 saknades 3 procent och för årkurs 7 saknades 2 procent för att nå målen på 85 procent. Inte heller årskurs 6 nådde ända fram till att andelen elever som når lägst betyget E i alla ämnen var 90 procent som var målställt, utan landade på ett preliminärt resultat på 87 procent.
Målet att minska spridningen av resultat mellan pojkar och flickor i årskurs 9 till 17 överträffades med ett preliminärt resultat på 15,3.
Samtliga officiella siffror publiceras på Skolverkets webbplats SIRIS i oktober/november 2016.
Mål för det kommande läsåret blir att bibehålla den positiva utvecklingen gällande meritvärden samtidigt som vi ökar andelen som når målen i alla ämnen samt ökar andelen gymnasiebehöriga
I Öppna jämförelsers ranking avseende det sammanvägda resultatet för läsåret 2014/2015 fick Sollentunas kommunala skolor en ranking på plats 17. Det
sammanvägda resultat av både kommunala och fristående skolors resultat fick en lägre placering på plats 28 jämfört med året innan plats 15.
Måttet har förändrats i relation till föregående år. Numera ingår inte resultat i årskurs 6 i det sammanvägda resultatet, eftersom Öppna jämförelser inte längre publicerar ett sammanfattande betygsmått för elever i årskurs 6. Anledningen är att antalet ämnen som elever har läst och fått betyg i varierar. Jämförelser mellan kommuner blir därmed olämpliga. Istället är det faktiska värden och avvikelser från modellberäknade värden för resultat i årskurs 9 som nu utgör det sammanvägda resultatet.
Att måttet har förändrats i relation till föregående år gör att jämförbarheten över tid inte är fullständig. Till och med Öppna jämförelser – Grundskola 2013 användes
Skolverkets SALSA-uppgifter på kommunnivå som modellberäknade värden i det sammanvägda resultatet. Efter att Skolverket slutat ta fram kommunuppgifter i SALSA ingick inga modellberäknade värden i rapporten år 2014. Till Öppna jämförelser – Grundskola 2015 ändrades såväl uppsättningen indikatorer i det sammanvägda resultatet
som modellen för att ta hänsyn till elevsammansättningen i kommunerna. Vid jämförelser över tid är det viktigt att ha dessa förändringar i åtanke.
Man har standardiserat samtliga indikatorer som ingår i det sammanvägda resultatet för att de ska bli jämförbara. Detta innebär att modellberäknade värden nu står för 50 procent av det sammanvägda resultatet, att jämföra med 45 procent i Öppna jämförelser – Grundskola 2015 (då faktiska värden om andelen elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen i årskurs 6 ingick).
Meritvärdet i riket var på en rekordhög notering med 217,1 poäng för årskurs 9 våren 2015. Det är en höjning med 8,3 poäng sedan läsåret 2009/10. I Sollentuna blev de officiella meritvärdena för läsåret 2014/2015 totalt 247,6, De kommunala skolornas meritvärde var 247,2 och de fristående skolornas 248,9.
Andelen som uppnådde kunskapskraven i alla ämnen i riket sjönk med 0,4
procentenheter till 77,0 %. Eleverna som gick ut årskurs 9 i Sollentuna våren 2015 uppnådde totalt 86,3% av kunskapskraven i alla ämnen, 86,5% i de kommunala och 85,4% i de fristående skolorna.
Behörigheten sjönk till en rekordlåg nationell nivå. 85,6 % uppnådde behörighet till gymnasieskolan vilket var en minskning med 1,3 procentenheter från 2013/2014. En del av den försämrade gymnasiebehörigheten kan förklaras av en ökande andel elever som invandrat efter ordinarie skolstart. I Sollentuna blev totalt 92,4% behöriga till
gymnasieskolan, 92,8% från de kommunala och 90,8% från de fristående skolorna.
Det sammanvägda resultatet ger en samlad bild av hur väl kommunen lyckas i sitt kunskapsuppdrag.
