Det ligger i luften
ETT NYHETSBREV DEC 2012 FRÅN
D
ärför kommer EU-kommissionen under 2013 att
genomföra en omfattande översyn av EU:s
luftpoli-tik. Förhoppningen är att det kommer att resultera
i ett kompletterat luftkvalitetsdirektiv, ett nytt så kallat
takdirektiv samt en ny tematisk strategi för luftföroreningar.
EU:s luftkvalitetsdirektiv (dir 2008/50/EG och 2004/107/
EG) kommer tillsammans med direktivet om nationella
utsläppstak att vara de centrala direktiven inom strategin.
Underlaget för dessa direktiv kommer att uppdateras inför
framtida revideringar av direktiven.
Eftersom Sverige som medlem i EU är skyldig att genomföra
EU:s direktiv så kommer de reviderade
luftkvalitetsdirekti-ven att ha stor påverkan på Sveriges framtida
luftkvalitets-lagstiftning. För mer information, se EU-kommissionens
webbsidor för översynen:
http://ec.europa.eu/environ-ment/air/review_air_policy.htm
.
l2013 är utsett till Luftens år inom EU.
Luftkvaliteten i Europa har förbättrats
stadigt de senaste 20 åren – men mycket
arbete återstår fortfarande. Utsläppen
av flera luftföroreningar har minskat
men har inte resulterat i den önskade
förbättringen. Trenden ur ett europeiskt
perspektiv är att halterna av kvävedioxid
sjunker och att halterna av marknära
ozon och partiklar stiger.
Trängselskattens påverkan
på Göteborgsluften
13 000 färre Göteborgare exponeras
för höga halter av kvävedioxid
Trängselskatten har en positiv påverkan på luftförore-ningarna i Göteborg. Miljöförvaltningen i Göteborg har utrett hur halterna av kvävedioxid (NO2) påverkas av trängselskattens införande. Resultaten visar att halterna sjunker med ca 1-2 procent i ytterområden av kommunerna Göteborg, Mölndal och Partille samt med ca 3-5 procent i centrala delar av Göteborg. 3 procents sänkning av halten innebär ca 1 mikrogram per kubikmeter kvävedioxid. Sänk-ningen av kvävedioxidhalterna innebär att ca 13 000 färre göteborgare kommer att exponeras av halter över 20 vid sin bostad, vilket gör att Göteborgs miljömål om minskad kvävedioxidexponering år 2020 blir lättare att nå.
Tunga fordon ”äter upp”
utsläppsminskningar
Trängselskatten medför att trafikflödena minskar längs de flesta centrala leder, med vissa undantag som exempelvis Lundby hamngata och Tuvevägen. På vissa gator ökar trafiken med tunga fordon när trafiken med lätta fordon minskar, vilket medför att utsläppsminskningen ibland äts upp på grund av de färre men smutsigare tunga fordonen. l
Exponeringshalter av NO2 med och utan trängselskatt
Den övre blå kurvan visar exponeringen av kvävedioxid innan trängselskat-ten, och den undre gröna kurvan exponeringen efter att trängselskatten har påbörjats. Efter trängselskattens införande kommer ca 13 000 färre göteborgare att exponeras av en kvävedioxidhalt över 20 mikrogram per kubikmeter, vilket är ett av göteborgs miljömål år 2020 för luftkvalitet.
Årets Luftvårdsdag ägde rum den 6 december
i Göteborg. I år var det Göteborgs Hamn som
var värd för dagen och vi höll till i
Sjömans-kyrkans lokaler.
D
agen innehöll många intressanta föreläsningar. Björn Sigström och Åsa Wilske från Göteborgs Hamn inledde med att berätta om sin verksamhet. De berättade bland annat om åtgärder de gör för att minska sin miljöpåverkan. Sedan berättade luftvårdsprogrammets samordnare Mikael Hagberg om luftvårdsprogrammets arbete det senaste året och vad som kommer att göras nästa år. Efter det presenterade Emma Björkman från miljöförvaltningen i Göteborg luftkvalitetsmätningen som luftvårdsprogrammet har gjort i Kungsbacka under 2012. Resultaten från mätningen visar bland annat att halterna av kvävedioxid och partiklar (PM10) vid mätplatsen generellt är låga och det bedöms inte finnas någon risk för att MKN överskrids under år 2012 i Kungsbacka.Innan det var dags för lunch fick vi lyssna till Lars Barregård som är överläkare och professor vid Arbets- och miljömedi-cin vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Göteborgs universitet. Han berättade om nya forskningsresultat kring samband mellan luftföroreningar och hälsa med särskilt fokus på hur barn påverkas. Därefter presenterade Sven Kindell från SMHI resultat från beräkningen av partikel-halter i regionens gaturum som luftvårdsprogrammet gjort under året och Lars E. Olsson, forskare i psykologi vid Karlstad Universitet berättade om sina forskningsresultat
kring sambanden mellan lycka och olika transportsätt. Lars berättade bland annat att du tar dig lyckligast till jobbet genom att cykla eller gå. Dessutom fick vi veta mer om Västsvenska paketet genom Lars-Bertil Ekman från stadsledningskontoret. Avslutningsvis presenterade To-mas Wisell från miljöförvaltningen i Göteborg förväntade effekter på luftkvaliteten till följd av att trängselskatten införs i Göteborg. Miljöförvaltningens undersökning visar att trängselskatten får en positiv påverkan på luftförore-ningarna i Göteborg.
Luftvårdsprogrammet tackar Björn Sigström från Göte-borgs Hamn och Lotta Dahlqvist från Sjömanskyrkan för det fina värdskapet och inramningen av dagen. Bra lokal, fungerande teknik och god service och mat gjorde att dagen fungerade fint. Vill ditt företag eller kommun vara värd för luftvårdsdagen nästa år? Hör av er! Läs mer om Luftvårdsprogrammet: www.grkom.se/luft. l
Lars Barregård berättade om hur barn påverkas av luftföroreningar.
Bild: Erik Bäck
.
Göteborgsregionen
klarar partikelnormen
Alla kommuner klarade normen
SMHI har beräknat partikelhalter (PM10) i luften för år 2010 vid 50 gaturum i regionen. Inget av de studerade gatu-rummen beräknas ha överskridit miljökvalitetsnormen. Däremot beräknas överskridanden av den övre utvärde-ringströskeln ha skett vid 17 gaturum fördelat i Göteborgs, Mölndals och Partilles kommun. Inom kommunerna Ale, Alingsås, Härryda, Lerum och Kungsbacka förekom över-skridanden av den nedre utvärderingströskeln medan de beräknade partikelhalterna ligger under den nedre utvärde-ringströskeln i Lilla Edet, Stenungsund samt på Tjörn och Öckerö. Det hårdast föroreningsbelastade gaturummet var Guldhedsgatan i Göteborg där beräknades 90-percentilen till 49,7 μg/m3, alltså nära att tangera miljökvalitetsnormen
(50 μg/m3). Kraven på mätningar och beräkningar är olika
Partikelnormen klaras i hela Göteborgsregionen. Det visar
färska beräkningar som gjorts för utsatta gaturum och
väg-avsnitt av SMHI på uppdrag från Luftvårdsprogrammet.
beroende på hur höga föroreningshalterna är i en kommun. Om den nedre utvärderingströskeln överskrids ska kom-munen utföra indikativa mätningar. Överskrids den övre utvärderingströskeln ska kommunen utföra kontinuerliga mätningar. Samverkar kommunerna kan de kontinuerliga mätningarna delas upp inom samverkansområdet. Det finns dock krav på att beräkningar som är validerade mot mätningar ska genomföras inom hela området t.ex. likt den beräkning av partiklar (PM10) som nu genomförts. Över-skrids miljökvalitetsnormen måste kommunen dock mäta kontinuerligt oavsett samverkan, för Göteborgsregionen är det aktuellt i Mölndal och Göteborg. Hela rapporten finns att hämta på vår hemsida, www.grkom.se/luft. l
Omprövning av
åtgärdsprogram för
partiklar (PM
10
) och
kvävedioxid
Partikelnormen har klarats sen 2006
Nuvarande åtgärdsprogram för partiklar fastställdes av Länsstyrelsen 2006 och ska enligt Miljöbalken omprövas vart sjätte år. Göteborgs Stads och Luftvårdsprogrammets mätningar visar att miljökvalitetsnormen för partiklar har klarats sedan 2006 i Göteborg och bedömningen är att den kommer att klaras även framöver. Mot bakgrund av detta kommer Länsstyrelsen besluta att det inte krävs något åtgärdsprogram för partikar framöver.Avvaktar med åtgärdsprogram för
kvävedioxid
Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid överskrids däremot på ett antal platser i Göteborg. Överskridandena förekom-mer främst längs de stora statliga trafiklederna samt på vissa stadsgator. Från och med den 1 januari 2013 införs trängselskatter i Göteborg, vilka förväntas dämpa trafiken och därmed utsläpp och halter av partiklar och kvävedi-oxid. Därutöver tar Göteborgs Stad fram ett miljöprogram som också innehåller en rad åtgärder för att bland annat dämpa utsläppen från trafiken. Programmet väntas bli antaget under hösten 2013. Mot bakgrund av detta avvak-tar Länsstyrelsen med att besluta om det behövs ett nytt åtgärdsprogram. Först måste man se vad nya mätningar, trängselskatter och nytt miljöprogram ger för effekter. l
Program för
samordnad
kontroll
D
en 20 november beslutade Luftvårdsprogram-mets styrgrupp om kommande års mät- och beräkningsstrategi 2013-2017. Målsättningen med strategin är, precis som tidigare år, att optimera luftövervakningen ur ett regionalt perspektiv. Det inne-bär att vi ska använda befintliga resurser på ett effektivt sätt för att få en så bra övervakning som möjligt. Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet (NFS 2010:8) ska samverkan mellan kommuner bedrivas i enlighet med ett Program för samordnad kontroll, vilket femårsstrategin utgör.Enligt programmet fortsätter den fasta mätverksamhe-ten som tidigare vid Luftvårdsprogrammets mätstationer i Mölndal och Gårda i Göteborg. Mätstationen vid Järn-torget lades ner under 2012. Beslutet om att stänga ner mätstationen togs efter att mätstationens analysator gått sönder. Det var inte ekonomiskt försvarbart att investera i en ny analysator och behålla mätstationen eftersom regio-nen ändå uppfyller lagkravet på antalet mätstationer och eftersom mätstationen inte bedömdes vara viktig ur andra perspektiv. Beslutet togs också mot bakgrund av nuvarande osäkerhet kring vilka mätinstrument som överensstämmer med referensmetoden eller likvärdig metod.
Beräkningar av kvävedioxid och partiklar fortsätter med treårsintervall. Dessutom ingår löpande underhåll av emissionsdatabasen samt en indikativ mätning i någon medlemskommun varje år också i strategin. Övriga projekt som föreslås för perioden är:
- Helårsmätning av bensen med passiva provtagare - Luftföroreningar i avgasplymer från bussar och taxi - Exponeringsstudie av normalpendlare i
Göteborgs-regionen