Examensarbete i socialt arbete Malmö universitet
15 hp Hälsa och samhälle
Socionomprogrammet 205 06 Malmö
Januari 2021
”ANLEDNINGEN: HON HADE
TRÄFFAT EN ANNAN MAN OCH
VILLE SKILJA SIG”
EN TEXTANALYS AV TIDNINGSARTIKLARS
BESKRIVNINGAR AV MÄNS VÅLD MOT
KVINNOR
MAJA MAURITZSON
LINA VON SCHEWEN
”ANLEDNINGEN: HON HADE
TRÄFFAT EN ANNAN MAN OCH
VILLE SKILJA SIG”
EN TEXTANALYS AV TIDNINGSARTIKLARS
BESKRIVNINGAR AV MÄNS VÅLD MOT
KVINNOR
MAJA MAURITZSON
LINA VON SCHEWEN
Mauritzson, M & Von Schewen, L. ”Anledningen: Hon hade träffat en annan man och ville skilja sig” En textanalys av tidningsartiklars beskrivningar av mäns våld mot kvinnor. Examensarbete i socialt arbete 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för socialt arbete, år 2021.
Syftet med denna studie var att undersöka hur artiklar från två välkända svenska kvällstidningar beskriver det våld som män brukar mot kvinnor i nära relationer. Vidare har det undersökts vilka orsaksförklaringar tidningsartiklar använder för att beskriva mäns våld mot kvinnor. En kvalitativ textanalys har genomförts där resultatet har tematiserats med teoretisk ansats genom socioekologiska modellen och Socialstyrelsens definition av våld i nära relationer. Media har visat sig ha en betydande roll för
människors förståelse av sociala problem. Det som beskrivs i media blir ofta människors verklighet, därför är det av betydelse att media ger en rättvis och korrekt bild av det stora och utbredda fenomen som våld i nära relationer utgör. Resultatet indikerar att fysiskt våld är den vanligast förekommande typ av våld som beskrivs av tidningsartiklar. Vidare skildrar studien att flest tidningsartiklar beskriver orsaker till mäns våld mot kvinnor med ett strukturellt perspektiv. Endast en av alla inkluderade tidningsartiklar beskriver mäns våld mot kvinnor i nära relationer genom den socioekologiska modellens alla fyra perspektiv. Modellen som i enlighet med Socialstyrelsen är av stor vikt för att få en helhetsbeskrivning av mäns våld mot kvinnor i nära relationer.
Nyckelord: media, mäns våld mot kvinnor, orsaksförklaringar, socioekologiska modellen,
”THE REASON: SHE HAD MET
ANOTHER MAN AND WANTED
TO DIVORCE”
A TEXT ANALYSIS OF NEWSPAPER
ARTICLES' DESCRIPTIONS OF MEN’S
VIOLENCE AGAINST WOMEN
MAJA MAURITZSON
LINA VON SCHEWEN
Mauritzson, M & Von Schewen, L. “The reason: She had met another man and wanted to divorce” A text analysis on newspaper articles description of men’s violence against women. Degree project in social work 15 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of social work, year of 2021.
The aim of this study was to investigate how articles from two well-known
Swedish evening newspapers describe the violence that men use against women in close relationships. Furthermore, the study examined which causal explanations the newspaper articles use in the descriptions of the violence. This is done through a qualitative text analysis of newspaper articles' descriptions of violence. The results of the study have been thematized with a theoretical approach through the socio-ecological model and the National Board of Health and Welfare's definition of violence in close relationships. The media has proven to play a significant role in helping people understand social issues as what is described in the media often becomes people's reality. Therefore, it is important that the media provide a fair and correct picture of the large and widespread phenomenon that violence in close relationships constitutes. The results show that physical violence is the most described violence of newspaper articles. Furthermore, most causes of men's violence against women are described by newspaper articles with a structural perspective. Only one of all included newspaper articles describes men's violence against women in close relationships through all four perspectives of the socio-ecological model. The model which, in accordance with the National Board of Health and Welfare, is of great importance for obtaining a comprehensive description of men's violence against women in close relationships.
Keywords: causal explanations, media, men’s violence against women, newspaper
articles, socio-ecological model, types of violence, violence in close relationships.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.2 Problemformulering ... 2
1.3 Syfte och frågeställningar ... 3
1.4 Avgränsningar ... 4
1.5 Centrala begrepp ... 4
2. Tidigare forskning ... 5
2.1 Socialstyrelsens beskrivning av våldsformer ... 5
2.2 Orsak till våld ... 6 2.3 Tidningars beskrivning av våld ... 7 2.4 Skuldbeläggning på utsatta ... 9 3.Teori ... 11 3.1 Socioekologiska modellen ... 11 3.2 Individuella faktorer ... 12 3.3 Relationella faktorer ... 12 3.4 Samhälleliga faktorer ... 13 3.5 Strukturella faktorer ... 13 4. Metod ... 15
4.1 Tillvägagångssätt och urval ... 15
4.2 Analysmetod ... 16
4.3 Etiska övervägande ... 18
4.4 Arbetsfördelning ... 19
5. Resultat och analys ... 20
5.1 Fysiskt våld ... 20
5.2 Psykiskt våld ... 21
5.3 Sexuellt våld ... 22
5.4 Materiellt våld, ekonomiskt våld, försummelse och funktionshindersrelaterat våld ... 23
5.5 Upprepat våld ... 23
5.6 Orsaksförklaringar ur olika perspektiv ... 24
5.7 Individuella faktorer som orsak till våld ... 25
5.8 Relationella faktorer som orsak till våld ... 27
5.9 Samhälleliga faktorer som orsak till våld ... 29
5.10 Strukturella faktorer som orsak till våld ... 31
5.11 Skuldbeläggning på kvinnan som orsak till våld ... 33
6.1 Metoddiskussion ... 36
6.2 Resultatdiskussion ... 38
6.3 Begränsningar och förslag till vidare forskning ... 40
7. Referenser ... 42
7.1 Referenser tidningsartiklar ... 44
Bilaga 1: Tabell om artiklar ... 46
Bilaga 2: Tabell om våldsformer i tidningsartiklarna ... 51
Bilaga 3: Kodning av orsaksfaktorer ... 52
Bilaga 4: Tabell om orsaksfaktorer i artiklarna ... 59
1
1. Inledning
Under år 2019 anmäldes ungefär 28 000 misshandelsbrott mot kvinnor över 18 år. Ungefär 78% av de 28 000 anmälda misshandelsbrotten mot kvinnor var utförda av någon bekant eller med släktskap till kvinnan. Närmare 31% av de anmälda misshandelsbrotten mot kvinnor utgjordes av närstående i en parrelation. För anmälda misshandelsbrott mot män under 2019 var däremot merparten utförda av någon till mannen obekant. Antalet anmälda våldtäktsbrott mot kvinnor under år 2019 var 4670 där ungefär 32% utövades av närstående i en parrelation (Brå, 2020). Dessa siffror visar endast på en del av det fysiska våldet mot kvinnor som anmäldes under år 2019. Det går att förväntas att det finns ett stort mörkertal då det är ett stort antal brott som inte anmäls och på så sätt aldrig kommer till rättsväsendets kännedom (Brå, 2019). Det går också att förväntas att fler kvinnor årligen utsätts för våld i nära relationer eftersom det oftast är det fysiska våldet som blir inrapporterat och behandlat. Det förekommer utöver fysiskt våld även psykiskt våld, sexuellt våld, funktionshindersrelaterat våld, materiellt våld och försummelse (Länsstyrelsen Skåne, 2018). Per Isdal (2001) definierar våld som en handling, vilken är riktad mot en annan person. Handlingen är menad för att skada, skrämma, kränka eller tvinga personen att göra något mot sin vilja. FN har tagit fram en definition av mäns våld mot kvinnor som lyder:
Violence against women means any act of gender-based violence that results in, or is likely to result in, physical, sexual or psychological harm or suffering to women, including threats of such acts, coercion or arbitrary deprivation of liberty, whether occurring in public or in private life (General Assembly 1993).
Mäns våld mot kvinnor är ett globalt socialt problem som existerar över hela världen och ses som en kränkning mot mänskliga rättigheter. Utmärkande är att det förekommer i alla samhällsklasser och åldersgrupper (Kvinnofridslinjen, 2020). Det finns starka kopplingar mellan psykisk och fysisk ohälsa och våld vilket påvisar att våld mot kvinnor utgör ett globalt folkhälsoproblem.
Konsekvenserna hos kvinnor blir större för hälsan än av den omedelbara skadan som våldet utgör (NCK, 2020a).
Regeringen har tagit fram en nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Med den nationella strategin vill regeringen lägga grund för ett mer målinriktat och samordnat arbete mot mäns våld mot kvinnor mellan myndigheter. Strategin innehåller åtgärder som ska förebygga våldet som kvinnor blir utsatta för med insatser som stärker skydd och stöd till kvinnan. Myndigheter har olika ansvarsområde för att kunna upprätthålla och ge förutsättningar till att arbeta efter strategin. Socialstyrelsen är ansvarig för att i uppdrag ta fram kunskap och metoder som ska ge förutsättningar till att genomföra arbetet i den nationella strategin. Socialstyrelsen beskriver att våld i nära relation kan drabba både kvinnor och män men att det i större utsträckning drabbar kvinnor mer upprepat och med våld av grövre art (Socialstyrelsen, 2019). Jämställdhetsmyndigheten ska arbeta för att sprida kunskap, göra strategin känd och samordna uppdrag. I
enlighet med regeringens strategi för att bekämpa mäns våld mot kvinnor har Jämställdhetsmyndigheten i det sjätte jämställdhetspolitiska delmålet specificerat ”… att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar
2
ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet”. Vidare inkluderar det jämställdhetspolitiska delmålet olika former av våld såsom yttringar och hot om fysiskt och psykiskt våld mot kvinnor och flickor. Delmålet beskriver även kvinnor och flickors rätt och möjlighet att bestämma över sin egen kropp, sexualitet och reproduktion (Jämställdhetsmyndigheten, 2019).
Det mest förekommande våldet mot kvinnor sker i nära relation. Våldet som utövas i nära relationer skiljer sig från andra typer av våld, på så sätt att det oftast sker upprepade gånger under en längre period och ökar successivt i intensitet. Vilket ofta resulterar i att våldet till stor del blir förväntat och normaliserat för både personen som utövar och som blir utsatt. Den vanligaste formen av våld i nära relation är att en man utsätter en kvinna som den har eller har haft en relation till (NCK, 2020b). Socialstyrelsen definierar våld i nära relation:
Våld i nära relation är ofta ett mönster av handlingar som kan vara allt ifrån subtila handlingar till grova brott. Mer konkret är det allt ifrån att bli förlöjligad till att utsättas för våldtäkt eller allvarliga hot. Det är ofta kombinationer av fysiskt, sexuellt och psykiskt våld
(Socialstyrelsen, 2019).
Våld i nära relationer är ett paraplybegrepp som innefattar våld mot barn, män och kvinnor. Gemensamt för våldet är att det sker i förhållande till en närstående. Det kan vara en släkting, en partner, en vän eller annan närstående som utsätts eller utövar våldet. Våldet förekommer oftast i hemmet vilket resulterar i att det sällan syns för utomstående. Både män och kvinnor uppger att de utsatts för någon form av våld av en närstående (Brå, 2020). Däremot finns det en skillnad på hur våldet mot kvinnor och män ser ut. Våld mot kvinnor är oftast grövre, där större antal måste uppsöka vård. Våldet mot kvinnor är också i högre grad upprepat samt att sexuellt våld mot kvinnor förekommer betydligt oftare än mot män
(Socialstyrelsen, 2016). Det är dessutom fyra till fem gånger så vanligt att kvinnor utsätts för dödligt våld i en nära relation av en partner eller ex-partner
(Socialstyrelsen, 2016). Särskilt våldsutsatta grupper anses vara äldre kvinnor, kvinnor med missbruk och kvinnor med utländsk bakgrund (Länsstyrelsen Skåne, 2018).
1.2 Problemformulering
Mäns våld mot kvinnor i nära relationer anses enligt Socialstyrelsen vara ett stort samhällsproblem och en folkhälsofråga (Socialstyrelsen, 2016). Konsekvenserna av våldet leder ofta till både fysisk och psykisk ohälsa. Tidigare forskning visar att våldet kan ha stor negativ effekt på individer där det psykiska våldet är direkt sammankopplat med låg självkänsla (Canete-Lairla & Gil-Lacruz, 2018).
Konsekvenserna av våld i nära relationer har visats orsaka större skada på sikt än av den direkta våldshändelsen för den utsatta (NCK, 2020a). Det innebär inte bara ett lidande hos den utsatta utan resulterar även till samhällsekonomiska
konsekvenser. Därför menar Socialstyrelsen att aktörer i samhället ska arbeta för att förebygga våldet samt för att upptäcka det i ett tidigt stadium (Socialstyrelsen, 2016).
Våldet som förekommer i nära relationer tar sitt uttryck på olika vis
(Socialstyrelsen, 2016). Socialstyrelsen beskriver hur mäns våld mot kvinnor består av olika synliga och dolda våldsformer. Mäns våld mot kvinnor i nära relationer sker vanligtvis i en kedja av händelser där den ena utlöser den andra.
3
Vidare belyser Socialstyrelsen hur våldet som sker i nära relationer ofta sker upprepande och succesivt ökar i intensitet (ibid).
Orsakerna till våld i nära relationer kan beskrivas med den socioekologiska modellen som omfattar fyra perspektiv på olika nivåer. De fyra perspektiven refererar till individuella faktorer, relationella faktorer, samhälleliga faktorer och strukturella faktorer. Genom att se hur perspektiven influerar varandra och hur orsaker återfinns i alla fyra perspektiv menar den socioekologiska modellen att mäns våld mot kvinnor får en bredare förklaring (Heise, 1998). Socialstyrelsen har i sin handbok om våld i nära relationer beskrivit hur socialtjänsten ska förebygga och bekämpa våld i nära relationer mot kvinnor. I handboken beskriver
Socialstyrelsen utifrån den socioekologiska modellen att alla fyra perspektiven är relevanta för att få en djupare förståelse för den totala orsaken till mäns våld mot kvinnor i nära relationer (Socialstyrelsen, 2016).
Många människors främsta källa för information om mäns våld mot kvinnor i nära relationer sker genom nyhetsrapporteringen i tidningar. Medierapporteringen har därför en stor påverkan på hur människor resonerar kring mäns våld mot kvinnor (Navelius & Sandell, 2019). Potter (1999) menar att människor inte bara influeras i sina värderingar och åsikter av familj, personer i ens närhet och religion utan även till stor del av media. Maktpositionen som tidningar besitter genom deras rapportering har därför en stor påverkan på människor och samhället (ibid).
Människors kännedom av en händelse beror till stor del av hur det har rapporterats i media (Säkerhetspolitik.se, 2016). Hur tidningar beskriver mäns våld mot
kvinnor påverkar därför människors upplevelse och förståelse av fenomenet (Navelius & Sandell, 2019). Tidigare forskning visar att tidningar i allmänhet tenderar lägga fokus på vissa detaljer i en händelse eller utelämna viktig information i beskrivningar av mäns våld mot kvinnor (Richards, Kirkland Gillespie & Smith, 2011). Således vore det intressant att undersöka hur tidningsartiklar från kvällstidningar beskriver våld i nära relationer utifrån aspekterna våldsformer samt orsaker till våld.
1.3 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att undersöka hur kvällstidningar beskriver mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Vidare är syftet att undersöka vilka våldsformer som finns beskrivna i artiklar från kvällstidningar samt att undersöka vilka
orsaksfaktorer tidningsartiklarna beskriver för mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Studien tar fasta i Socialstyrelsens beskrivning av våld där
Socialstyrelsen menar att våld i nära relationer tar sitt uttryck på flera vis. Studien ämnar ta sin grund i den socioekologiska modellen, varifrån teman till studiens resultat och analys initialt ska hämtas. Studiens frågeställningar är:
- Vilka våldsformer beskriver kvällstidningar i tidningsartiklar om mäns våld mot kvinnor i nära relationer?
- Vilka orsaksfaktorer för mäns våld mot kvinnor i nära relationer beskriver kvällstidningar i tidningsartiklar?
4
1.4 Avgränsningar
Studien fokuserar på våld i nära relationer mot kvinnor. Anledningen är att kvinnor i högre grad utsätts för våld av en närstående. Studien har även fokuserat på att beskriva våldet och orsakerna till våldet med hjälp av perspektiven som beskrivs i den socioekologiska modellen (Heise, 1998) samt Socialstyrelsens handbok om våld i nära relationer (Socialstyrelsen, 2016). Denna studie använder endast tidningar som mediakälla. Vuxna svenskar lägger i genomsnitt 4,1 timmar per vecka på att läsa i en tidning (Internetstiftelsen, 2020). Studien har inhämtat materialet från två kvällstidningar; Aftonbladet och Expressen. Valet av dessa kvällstidningar grundas på dess stora spridning och tillgänglighet i Sverige. Utifrån denna studies tidsrum har övriga mediakällor och tidningar exkluderats.
1.5 Centrala begrepp
Begreppet våld kan innefatta många parametrar. Denna studie väljer att ta ett brett perspektiv utifrån Per Isdal (2001) definition av våld som en handling, vilken är riktad mot en annan person. Handlingen är menad för att skada, skrämma, kränka eller tvinga personen att göra något mot sin vilja. Liknande menar även
Socialstyrelsen (2016) att våldet innefattar flera parametrar och alla bör inkluderas då våld i nära relationer är på tal.
Med begreppet mäns våld mot kvinnor tar studien avstamp i en bred och
inkluderande definition. Det betyder att alla som är och vill definiera sig som man eller kvinna är inkluderad. Studien kommer utgå från olika faktorer som kan påverka det våldet som förekommer och orsaken till att det förekommer. Denna studie väljer att använda begreppet våld i nära relationer som innefattar typer av våld förekommande mellan närstående. Där närstående beskrivs som en person vilket man har eller har haft en parrelation eller annan familjerelation till.
Våldsformer syftar i denna studie till de olika former av våld som Socialstyrelsen
(2016) menar innefattas av våld i nära relationer. Våldsformerna är fysiskt våld, psykiskt våld, sexuellt våld, materiellt våld, ekonomiskt våld,
5
2. Tidigare forskning
I detta kapitel kommer den tidigare forskningen inom området att presenteras. Inledningsvis presenteras Socialstyrelsens beskrivning av våldsformer därefter vilka orsaker det finns i forskning för att förklara våldet. Sedan följer forskning kring tidningars beskrivning av mäns våld mot kvinnor i nära relationer och till sist skuldbeläggande av våldet på den utsatta.
2.1 Socialstyrelsens beskrivning av våldsformer
Enligt Socialstyrelsen (2016) kan våld i nära relationer ta sitt uttryck på olika vis. Våldet utgörs ofta i en kedja av olika handlingar som är både latenta och synliga. Våldet följer i en kombination av olika handlingar, där olika våldsformer sker i samband med varandra. Socialstyrelsen menar att en bred definition i
beskrivningen av våld är viktig eftersom flera våldsformer då kan inkluderas. I förlängningen leder det till att inte bara det synliga våldet som leder till skada eller död uppmärksammas utan även det dolda våldet som sker utan att någon ser. Det innebär också att fler kan få en djupare förståelse för vad som är våldshandlingar, vilka typer av våld som finns inom våld i nära relationer och vilka konsekvenser det kan ge familjen, individen, institutioner och vården. Om inte våldet och
konsekvenserna av det beskrivs med en bred definition går det heller inte att förstå våldets fulla omfattning (ibid).
Socialstyrelsen (2016) menar att fysiskt våld innebär att offret blir fysisk utsatt genom att förövaren river, slår, skakar, sparkar och knuffar hen. Våldet kan också bestå av knivstick, örfilar, skott och knytnävsslag. Genom fysiskt våld kan
förövaren använda exempelvis kniv, vapen eller andra tillhyggen för att genom dessa skada offret. Det fysiska våldet är i de flesta fallen ett synligt våld som resulterar i uppenbara skador för den utsatta. Skadorna kan dock även finnas kvar på längre sikt i en mer latent form (ibid). Det sexuella våldet innehåller någon form av sexuellt tvång mot den utsatta. Det kan innebära att förövaren tvingar den utsatta till sex men även till andra sexuella handlingar. Sexuellt våld kan även innebära könsstympning, sexuellt kränkande språk och trakasserier
(Socialstyrelsen, 2016). Huruvida det sexuella våldet är synligt eller latent kan variera, även konsekvenserna av våldet varierar i form (ibid).
Psykiskt våld menar Socialstyrelsen (2016) innehåller hot, manipulation,
förlöjligande och trakasserier av våldsutövaren mot den utsatta. Vidare visar det psykiska våldet sig genom kontroll och isolation av den utsatta. Det psykiska våldet är i regel latent och därför inte synligt för omgivningen. Konsekvenserna av det kan däremot vara synliga för andra att se (ibid). Försummelse är en våldsform som innebär att den utsatta på något vis är beroende av någon typ av hjälp, exempelvis att bli matad eller påklädd och blir nekad hjälpen. Försummelse sker när den utsatta blir nekad eller vägrad den hjälp som hen är i behov av
(Socialstyrelsen, 2016).
Vidare beskriver Socialstyrelsen (2016) fler typer av våld. Ekonomiskt våld kan beskrivas genom att partnern förhindrar den utsatta från att ha någon insyn i deras ekonomi. Förövaren kan hindra den utsatta från att kunna använda sina egna pengar och/eller kontrollera resurserna i hushållet. Materiellt våld är när förövaren förstör eller tar personliga tillhörigheter som värdesaker, möbler och även husdjur (ibid). Socialstyrelsen (2016) beskriver funktionshindersrelaterat våld genom att
6
förövaren gör handlingar som riktar skada mot funktionsvariationen och därmed försvårar den utsattes situation ytterligare. Socialstyrelsen (2016) belyser att våldet, i alla dess former, i nära relationer ofta upprepas. I synnerhet när det är kvinnor som utsätts. Ofta blir det upprepade våldet även grövre och trappas upp allt eftersom (ibid).
Enligt Socialstyrelsen (2016) är våld i nära relationer ett allvarligt
samhällsproblem och en folkhälsofråga. Konsekvenserna av våldet leder ofta till både fysisk och psykisk ohälsa. Forskning visar nämligen att våldet kan ha stor negativ effekt på individer (Canete-Lairla & Gil-Lacruz, 2018). Verbalt våld är direkt och signifikant korrelerat med låg självkänsla. Det var också direkt korrelerat med social isolation vilket kan påverka den utsatta negativt (Canete-Lairla & Gil-Lacruz, 2018). Det innebär inte bara ett lidande hos den utsatta utan resulterar även till samhällsekonomiska konsekvenser. Därför bör aktörer i samhället arbeta för att förebygga våldet samt för att upptäcka det i ett tidigt stadium (Socialstyrelsen, 2016).
2.2 Orsak till våld
Våld i nära relationer är ett problem på flera nivåer, där orsakerna till våldet återfinns både på macro- och micronivå (Hardesty & Ogolsky, 2020). Nivåerna innehåller både socioekonomiska och demografiska orsaksfaktorer och innefattar faktorer i grannskapen och familjen som kan öka risken till våld i nära relationer. Föräldrars brist på närhet till sitt barn ses som en faktor för ökad risk till att dejta våldsutövare (ibid). Hardesty och Ogolsky (2020) menar att det däremot ofta saknas en helhetsbild i förklaringarna av våld i nära relationer eftersom faktorerna kan variera mellan länder och typ av våld.
Forskning visar att genom att addera orsaksförklaringar på macronivå till förklaringar på micronivå kan en bredare bild ges av varför mäns våld mot kvinnor i nära relationer uppstår (Cofie 2020; Saletti-Cuesta, Aizenberg & Ricci-Cabello 2018). Vidare kan en förståelse för de sociala faktorerna som orsak till våld återfinnas i samhällsstrukturer och på så vis bredda orsaksförklaringen av mäns våld mot kvinnor (ibid). Cofie (2020) menar att det finns en ökad risk för våld i nära relationer mot kvinnor i samhällen där bostadsförhållandena inte är stabila. Studien visar resultat på att våld i nära relationer mot kvinnor återfinns i hög grad då det i samhället finns starka patriarkala normer. I miljöer likt dessa har kvinnan stora svårigheter att påkalla sina mänskliga rättigheter då hon utsätts för våld i nära relation av en man (ibid). Cofie (2020) antyder att kvinnans möjlighet att stå upp mot våldet minskar då hon lever i en miljö med normer om att mannen är dominant i förhållandet och kvinnan bör upprätthålla detta. Studiens resultat visar även att det sociala nätverket påverkar huruvida våld förekommer i en relation. Om andra människor i familjens direkta närhet anser att det är accepterat att bruka våld mot kvinnor ökar det risken för att mannen utsätter kvinnan för just våld (ibid).
Vidare menar Cofie (2020) att orsaksförklaringen kan ligga i om ena partnern i förhållandet missbrukar alkohol. Missbruksproblematik ökar drastiskt risken för att våld ska förekomma i en partnerrelation. Omdöme och hämningar suddas ut och ger plats för åsikter som att ens respektive förtjänar att bli utsatt för våld genom kontinuerligt intag av stora mängder alkohol (ibid). Likt detta visar Saletti-Cuesta et al. (2018) studie att alkohol- och drogkonsumtion är en vanligt
7
förekommande orsaksförklaring till mäns våld mot kvinnor. Saletti-Cuesta et al. (2018) studie har granskat 46 kvalitativa studier där intervjuer med vårdgivare har genomförts. Studiens resultat visar att flera vårdgivare ser alkohol- eller
drogmissbruk som en stark riskfaktor till att män utsätter kvinnor för våld i nära relationer (ibid). Vidare visar Roberta, McCann och Brossoie (2013) studie att förutom intag av alkohol kan även dålig hälsa och stress om omsorg av anhöriga orsaka våld.
Saletti-Cuesta et al. (2018) menar att en orsaksförklaring till våld i nära relation ligger i relationen. Studiens resultat visar att konflikter i förhållandet är en vanlig orsaksförklaring till våld där även feghet och bristande respekt gentemot varandra innefattas. Orsaksförklaringen står som ensam förklaring vilket tyder på att utan bråk inom relationen uppstår det inte våld (Saletti-Cuesta et al., 2018).
Med en social förståelse för individuella, relationella och samhälleliga orsaker till våld återfinns maktpositioner i samhället och ojämlikhet mellan könen som huvudsaklig grund till mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Strukturella faktorer kan således förklara uppkomsten av individuella, relationella och samhälleliga faktorer såsom missbruksproblematik, låg utbildning, låg
socioekonomisk status och arbetslöshet (Cofie 2020; Saletti-Cuesta et al. 2018).
2.3 Tidningars beskrivning av våld
Forskning visar att många människor har media som den främsta källan för information när det gäller våld i nära relationer (Lindsay-Brisbine, DePrince & Welton-Mitchell, 2014). Detta kan bero på bristen av samhällelig information från kommuner och stat. Vidare kan det ha stor betydelse hur mycket utrymme
tidningar ger information om våld i nära relationer samt hur det beskrivs och framställs i artiklar. Framställningen av våld i nära relationer kan antingen främja eller hämma förståelsen för allmänheten beroende på vad som skrivs och hur det tas emot (ibid). Lindsay-Brisbine et al. (2014) menar att nyhetsbevakningen av folkhälsoproblem så som våld i nära relationer påverkar hur allmänheten ser på problemet samt vilka möjliga lösningar som tas fram.
Media bidrar till samhället genom att forma förståelse av sociala problem såsom åsikter om offren och förövarna (Richards, Gillespie & Smith, 2011). Det finns däremot studier som har ifrågasatt huruvida tidningar och dess journalister har tillräcklig kunskap om ett ämne för att sedan kunna skriva om det på ett korrekt sätt (Siefkes-Andrew & Alexopoulos, 2014). Tidningar organiserar nyheterna som finns för att sedan betona samt skapa en mening gällande nyhetens handling. Organiseringen av dessa handlingar kan influera hur någon förstår nyheten. Tidningar gör detta för att läsarens ska uppmärksamma nyheten (ibid). Siefkes-Andrew och Alexpoulos (2014) menar att tidningars beskrivningar därför är en viktig del av förståelsen kring en nyhet. När människor inte har en egen
uppfattning eller erfarenhet gällande en händelse har tidningar en stor betydelse för förståelsen av den (ibid). Tidningar tar dock ofta hjälp av rättsväsendet när dem beskriver våld mot kvinnor. Det kan det bli problematiskt när deras påståenden är grundade i patriarkala attityder som går emot kvinnliga offer (Richards et al. 2011). Siefkes-Andrew och Alexpoulos (2014) studie presenterar resultat om att nästan 40 procent av de undersökta tidningsartiklarna innehöll verb som skapade tvivel gällande offrens påståenden. Offrets trovärdighet kan därför bli ifrågasatt vilket kan resultera i att kvinnor inte får hjälp eller blir hörda (ibid).
8
Tidningsartiklar tenderar att beskriva kvinnor som det ideala offret när mäns våld mot kvinnor benämns (Lloyd & Ramon, 2016). Exempelvis rapporterar tidningar inte om äldre kvinnors utsatthet i samma utsträckning som de rapporterar om fall med unga kvinnor (Roberto et al. 2013). Det visade sig dock endast gälla kvinnor som var unga, vita, medelklass, respekterade och fysiskt attraktiva som fick sympati av läsarna. Kvinnor som inte ingick i bilden av det ideala offret hamnade inte lika ofta i tidningsartiklarna. Roberto et al. (2013) resultat visar att det fanns ett antagande om att kvinnor som inte hade dessa attribut inte blir utsatta för våld. Tidningar uppmärksammar i högre grad våld som är grovt och som innehåller fysiskt våld (Sims, 2008). Vidare rapporteras det oftare om våld i nära relationer som leder till mord, fysiskt våld och sexuellt våld än om psykiskt våld (ibid). Även Roberto et al. (2013) resultat visar att mord var den mest förekommande typ av våld som beskrevs i tidningar. Tidningarna beskrev fysiskt våld som en
våldsform inom våld i nära relationer. Andra våldsformer förekom inte i beskrivningen av våld i nära relationer bland äldre. Förutom det visar Loś och Chamard (1997) att det sexuella våldet i större utsträckning presenterats som en handling som utförts av en främling snarare än en partner. Tidningar beskriver fler fall där kvinnor blir utsatta för sexuellt våld av en främling än av en närstående. Loś och Charmad (1997) menar att de ger allmänheten en bild av att kvinnor som utsätts för sexuellt våld inte inkluderas i samma kategori som kvinnor som utsatts för annat våld.
Gillespie et al. (2013) besriver att media, i synnerhet tidningar, har en unik roll i samhället och deras rapportering påverkar både på det individuella planet som för hela samhället. Genom att konstruera och sätta ord på våldshandlingar kan det hjälpa individer att själva definiera det som den har blivit utsatt för och hitta en riktning i att välja en handlingsväg om den vill söka hjälp. För samhället har det flera betydelser, att sätta ord på våldshandlingar och uppmärksamma våldet, kan på sikt leda till fler insatser och resurser som möjligtvis kan mildra problematiken (ibid). Gillespie et al. (2013) resultat visar att största delen av tidningsartiklar framhäver mord som den mest förekommande konsekvensen av mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Rapporteringen om händelsen förminskar handlingen på två olika vis. Antingen genom att betona att relationen har kantats av konflikter och våld så resultatet var väntat, eller att det är ett av många fall i det geografiska området som resulterat i mord av kvinnan utan att benämna det som ett socialt problem. I dessa beskrivningar visar resultatet i studien att det ofta fanns med en beskrivning av mannen som visar på hans kriminella bakgrund eller hur farlig han är (ibid). Vidare menar Gillespie et al. (2013) att tidningsartiklar förklarar mord som konsekvens av mäns våld mot kvinnor i nära relationer med ett dåligt rättssystem. Där tidnignar fokuserar på myndigheters misslyckande i att skydda kvinnan genom exempelvis beslut om att inte ge kontaktförbud som i sin tur resulterar i att mannen kan fortgå att utsätta kvinnan för våld (ibid).
Tidigare forskning visar att tidningsartiklars beskrivning av mäns våld mot kvinnor inte beskrivs som ett socialt problem utan som ett privat problem
(Richards et al. 2011). Våld mot kvinnor blir därför inte synligt som ett problem i samhället utan ett problem som bara finns mellan individerna i fråga (Richards et al. 2011; Seller, Desmarais & Tirotti, 2014; Smith, Bond & Jeffries, 2019). Enligt Seller, Desmarais och Tirottis (2014) saknas även en helhetsbild i tidningars beskrivning av våld i nära relationer. Studiens resultat visar att flertalet av tidningarna beskriver att kvinnor var mer benägna att reagera med våldsamt motstånd, medan män mer troligt agerade kontrollerande. Våldet var ofta
9
beskrivet utifrån attribut och individuella faktorer. Majoriteten av
tidningsartiklarna saknade en bredare definiering av våldet samt vilka andra faktorer som kunde förklara våld i nära relationer (ibid). Liknande resultat visar Wozniak och McCloskey (2010) studie som undersökte tidningars rapportering av dödligt våld i nära relationer. Ett stort antal av artiklarna i studien saknade
beskrivningar av våldet. 72 procent av studiens granskade tidningsartiklar nämnde inte att morden begåtts som en del av våld i nära relationer. Resultatet visade också att bara en av hundra artiklar rapporterade statistik om våld i nära relationer samt benämnde våld i nära relationer som ett socialt problem. Majoriteten av artiklarna saknade en diskussion om våld i nära relationer ur en bredare kontext (Wozniak & McCloskey, 2010). Richards et al. (2011) resultat visar att
majoriteten av artiklar inte beskrev mord som hade begåtts av en närstående som ett fall av våld i nära relationer. Tidningarna gjorde inte detta trots att det fanns dokument som tydde på att det fanns en historia av våld som förövaren utövat mot offret (ibid).
2.4 Skuldbeläggning på utsatta
Tidningsartiklar tenderar lägga skuld på offren som utsätts för våld och inte på förövaren vilket görs både direkt samt indirekt (Gillespie et al., 2013; Lloyd & Ramon, 2016; Richards et al., 2011). Gillespie et al. (2013) studie visar att tidningar kan förklara mäns våld mot kvinnor i nära relationer med vad kvinnan har gjort eller inte gjort. Detta som en del av att skuldbelägga kvinnan för våldet där det beskrivs med att kvinnan inte gjort något för att försvara sig själv eller att kvinnan valt att stanna kvar i relationen istället för att avbryta den. Artiklar framhäver även om kvinnan polisanmält det hon säger sig blivit utsatt för eller inte. Vilket indirekt hävdar att i fallen där det inte finns en upprättad polisanmälan har kvinnan antingen hittat på eller så har inte händelsen varit av så allvarlig art (ibid). Vidare menar Richards et al. (2011) att tidningsartiklar direkt lägger skulden på offret när beskrivelser som att våldet uppkom eftersom offret var eller misstänktes vara otrogen återfinns. Det finns då en förutfattad mening att våldet är acceptabelt när offret gjort något som bryter mot normen (ibid).
Indirekt skuldbeläggning på offret görs i tidningsartiklar genom att beskriva offret som någon med mentala, psykiska eller emotionella problem. Det samma gäller när artiklar beskriver förövaren och/eller offret som alkohol- eller drogpåverkad. Effekten av skuldbeläggningen kan påverka så att personer som läser nyheterna får en uppfattning om att våldet kunde förhindrats om offret inte satt sig i den situationen. Vilket innebär att förövarens handlingar inte tas som själva
problemet, utan att det är offrets handling som är orsaken till våldet (Richards et al. 2011). Liknande resultat och tema presenterade även Lloyd och Ramon (2016) efter att de analyserat tidningsartiklar från “In the Sun” och “Guardian” i England. De vanligaste identifierade temat var hur kvinnor hölls ansvariga för sina
upplevelser av våld. Lloyd och Ramon (2016) menar att våld i nära relationer är det våldsbrott, där tidningsartiklar i störst utsträckning använder ett språk som skuldbelägger utsatta. Detta genom att tidningar skriver om händelser där män slår sina fruar och förklarar orsaken till våldet med att mannen inte är den primära försörjaren i familjen. Tidningarna föreslog att våldet eventuellt kan vara en respons av en maskulin kris, där män känner sig maktlösa runt andra män (Lloyd & Ramon, 2016). Lloyd och Ramon (2016) menar att det därför inte är så konstigt att kvinnor inte anmäler våldet, när de målas upp som orsaken till det.
10
Media har en chans i att utbilda allmänheten om frågor kring våld i nära relationer där Lindsay-Brisbine et al. (2014) menar att media kan ge felaktig information till allmänheten vilket i sin tur blir verklighet för många. Studien har tagit fram flera teman som återfinns i tidningars bevakning av våld i nära relationer. Bland dessa teman var det mest förekommande beskrivningar som antyder på att den utsatta på något vis är den som orsakat våldets förekomst. Vilket är ett tema som Lindsay-Brisbine et. al (2014) menar ger felaktig information till mottagarna. Vidare visar studiens resultat att dessa teman får ta större plats i nyhetsartiklar än teman om utbildning som kan ge värdefull information om resurser och insatser mot våld i nära relationer (ibid).
11
3.Teori
Nedan presenteras den teoretiska ansatsen som denna studie tar och som ligger till grund för studiens analys. Först kommer en redogörelse för den socioekologiska modellen och sedan beskrivs de fyra olika perspektiven som ingår i modellen. Socialstyrelsen (2016) har i sin handbok om arbetet med våld i nära relationer uppmärksammat detta sätt att se på mäns våld mot kvinnor vilket också används som grund till studiens teori. Dahlberg och Krug (2002) har fört fram Heises teori om den socioekologiska modellen via Världshälsoorganisationen (WHO) vilket även används för den teoretiska ansatsen i denna studie.
3.1 Socioekologiska modellen
Heise (1998) menar att det könsbaserade våldet, som mäns våld mot kvinnor är, beskrivs med störst rättvisa genom att applicera fyra olika perspektiv på våldet. Perspektiven verkar på olika nivåer och kan därför gemensamt ge en bredare bild av mäns våld mot kvinnor. Våld är ett komplext fenomen som inte kan förklaras av endast en orsaksfaktor. För att kunna förklara orsakerna till våld menar Heise (1998) att det är nödvändigt att se alla de delaktiga faktorerna. Den
socioekologiska modellen identifierar fyra nivåer av det könsbaserade våldet. Heise (1998) benämner nivåerna med individuella faktorer, relationella faktorer, samhälleliga faktorer och strukturella faktorer. Faktorerna i sig spelar en egen roll i förklarandet av det könsbaserade våldet men det går inte att förklara allt utifrån endast ett perspektiv eller en faktor. Det är i samspel mellan de olika faktorerna som våldet uppstår (Heise, 1998; Socialstyrelsen, 2016). Faktorerna finns på macro-, exo-, micronivå och i nivån personlig historia. Den personliga historien är situationer och erfarenheter som påverkat individen i exempelvis uppväxten. Bland annat kan det vara att personen blivit slagen som barn eller att personen har en kriminell bakgrund. Micronivån innefattar faktorer inom familjen exempelvis mannens ekonomiska makt i familjen. Nivån kan också handla om själva
konflikterna i relationen. Exonivån belyser perspektiv i samhället där faktorer som status, vikt av arbete och isolation av familj och kvinnor innefattas. I macronivån beskrivs olika strukturella faktorer som maskulinitet, makt, ägandeskap och könsroller. Faktorerna i de olika nivåerna speglar varandra och påverkar därför varandras utseende. Exempelvis vilka regler värderingar och maktstrukturer som finns (se Figur 1).
12
Socialstyrelsen (2016) benämner de olika nivåerna på liknande vis som Heise (1998) och menar att de olika perspektiven kan användas som en ansats till att beskriva mäns våld mot kvinnor. Den socioekologiska modellen är således
behjälplig för en analys över beskrivandet av mäns våld mot kvinnor. Varje nivå i den socioekologiska modellen kan inte ensam förklara det utbredda och komplexa fenomen som mäns våld mot kvinnor i nära relationer utgör. Men varje nivå är en del av orsaksförklaringen för våldets framkomst. Därför presenteras varje nivå för sig här nedan.
3.2 Individuella faktorer
Det individualpsykologiska perspektivet sätter fokus på individuella faktorer som kan vara orsaksbärande för mäns våld mot kvinnor (Socialstyrelsen 2016).
Individens livserfarenheter och personlighetsdrag spelar en roll för huruvida våld förekommer i en relation. En man som i sin barndom har bevittnad våld i hemmet löper större risk för att senare utsätta en framtida partner för våld. Vilket bevisar att våld i partnerrelationer har en påverkan av bevittnad våld i barndomen. Det är dock inte per automatik en självklarhet att barn som bevittnat våld i hemmet senare i livet utsätter en partner för våld (Heise 1998). Vidare menar Heise (1998) att män som i sin barndom har blivit utsatta för våld är en riskmarkör för att utföra framtida våldshandlingar mot partner. Inte heller för våldsutsatta barn blir det per automatik en självklarhet att våld förekommer i framtida partnerrelationer. Det finns inte heller någon självklarhet att män som utsätter kvinnor för våld själva har blivit utsatta i barndomen. Dahlberg och Krug (2002) menar att faktorer som impulsivitet, låg utbildning och aggressionsproblematik är en del av de individuella faktorerna för mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Även en tidigare historia av våldsamma kriminella handlingar har sin plats i de individuella faktorerna. Vidare menar Dahlberg och Krug (2002) att denna nivå av den
socioekologiska modellen fokuserar på egenskaper och personligheter hos
individen som ökar sannolikheten för att bli utsatt för eller utsätta någon för våld i nära relation.
3.3 Relationella faktorer
Fokuset med de relationella faktorerna ligger inom det socialpsykiatriska
perspektivet där faktorer inom relationen återfinns och ses som faktorer som ökar risken för våld (Socialstyrelsen 2016). Det är faktorer som i bland annat familjen ökar risken för våld i nära relationer (Dahlberg & Krug, 2002). Heise (1998) beskriver att faktorerna som spelar in i våra relationer ligger på en mikronivå. Denna nivå refererar till en direkt interaktion mellan två personer. Det finns faktorer i denna interaktion som ökar risken av våld mot kvinnor. Heise (1998) menar att dessa faktorer kan vara relaterade till strukturer i den traditionella familjen. Några av de faktorer som ökar risken för våld mot kvinnor är mannens dominans och kontroll i familjen. Samhällen där män i hög grad bestämmer och har kontroll över familjens hälsa, har fler fall av våld mot kvinnor. Kvinnor som är ekonomisk beroende av sina män är en annan riskfaktor för mäns våld mot kvinnor. Andra faktorer som ökar risken för våld är konflikt inom äktenskap. Parrelationer med många konflikter har en stark relation till fysiska aggressioner. Till sist har det visat sig att konsumtion av alkohol är en orsak för ökat våld i
13
familjen. Konsumtion av stora mängder alkohol är relaterat till både sexuellt och fysiskt våld mot kvinnor (Heise, 1998).
3.4 Samhälleliga faktorer
Enligt Socialstyrelsen (2016) innefattar de sociala faktorerna socioekonomiska förhållande i förklaringen av mäns våld mot kvinnor. Det samhälleliga
perspektivet refererar även till de formella och informella sociala strukturer som verkar i samhället. Strukturerna har en inverkan på den miljön som våldsutövaren befinner sig i vilket innebär att den påverkar den våldsutövande mannen
(Dahlberg & Krug, 2002). Heise (1998) menar att mäns våld mot kvinnor återfinns i alla socioekonomiska klasser men att en ansträngd socioekonomisk situation särskilt påverkar den våldsutövande mannen. Socioekonomiska förhållande som låg utbildning, arbetslöshet och i övrigt låg socioekonomisk status tenderar ofta att framkalla stress och frustration hos mannen som inte kan upprätthålla de maskulina normerna som florerar i samhället om att mannen ska försörja sin familj. Andra samhälleliga faktorer som inverkar i förståelsen av mäns våld mot kvinnor på samhällsnivå är den sociala isoleringen för relationen där våld är förekommande. För människor som inte har något sammanhang med grannskapet eller i det samhället de lever i kan isoleringen bidra till en ökad risk för mäns våld mot kvinnor (Dahlberg & Krug, 2002). I våldsamma relationer där mannen våldför sig på kvinnan är det enligt Heise (1998) vanligt förekommande att kvinnan blir isolerad i hemmet. Isoleringen kan både vara en orsak och en konsekvens av mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Kvinnan har färre sociala kontakter och ett mindre socialt nätverk att använda sig av och isoleringen blir därför i dubbel bemärkelse.
Heise (1998) menar att i miljöer med en låg nivå av mäns våld mot kvinnor ingriper människor överlag i högre utsträckning än i miljöer där mäns våld mot kvinnor är vanligt förekommande. Våldet ses inte som en privat
familjeangelägenhet i en miljö där det inte är vanligt förekommande utan som ett socialt problem där det är människors skyldighet att ingripa. Även
umgängeskretsar menar Heise (1998) är en del av samhällsperspektivet gällande mäns våld mot kvinnor. I sociala umgänge där våld är normaliserat och ofta förekommande samtalsämne triggas männen inom umgänget till att utsätta
kvinnor för våld. Det blir en form av kultur inom sociala umgängen där mäns våld mot kvinnor är accepterat.
3.5 Strukturella faktorer
Ett strukturellt perspektiv kan ses som ett mönster av flera uttalade eller outtalade regler som finns i samhället. Det är mönster av flera olika faktorer som skapats av människorna i samhället. När det gäller mäns våld mot kvinnor kan strukturen ses genom den bristande jämställdheten och den skeva maktfördelningen mellan könen (Socialstyrelsen 2016). Heise (1998) beskriver strukturen som ett mönster som påverkas av faktorer som finns längre ner i det socioekologiska systemet. Där mäns överordnade position och makt influerar organisationer, institutioner och auktoriteter i samhället. Heise (1998) menar att faktorer som påverkar våld mot kvinnor är begreppet manlighet som kulturellt är kopplat med att vara tuff, dominant och aggressiv. I de kulturer där manlighet definieras med begrepp som dominans och maskulin ära, sker det enligt forskning, fler övergrepp samt sexuellt tvång. En annan faktor som ökar risken för våld mot kvinnor är starka könsroller.
14
Män som tar efter den traditionella könsrollen och har motstridiga attityder mot kvinnor, är i högre grad sexuellt aggressiva mot kvinnor. Forskning har även visat att det finns en koppling mellan mäns våld mot kvinnor och mäns känsla av äganderätt över kvinnan (Heise, 1998).
En annan strukturell faktor till mäns våld mot kvinnor är kulturer där samhället accepterar bestraffning av kvinnan. I de kulturer där bestraffning är betraktat som acceptabelt, så anses våld berättiga bestraffningen. I dessa kulturer kan det anses som acceptabelt att slå en kvinna om hon inte följer könsnormer. Exempelvis om hon inte lyder sin man, inte ordnar middag i tid och inte är trogen. Det finns även forskning som tyder på att våld mot kvinnor i större utsträckning sker i kulturer där de löser konflikter fysiskt. Att utöva våldtäkt har även visats vara starkt korrelerat med mellanmänskligt våld. Kvinnor är därför i större risk för att bli våldsutsatta i de kulturer där mellanmänskligt våld är accepterat (Heise, 1998).
15
4. Metod
I detta kapitel beskrivs tillvägagångssätten som har gjorts för att uppfylla studiens syfte och på så vis besvara frågeställningarna. Först presenteras det material som har samlats in samt de urval som har gjorts för att sedan presentera
analysmetoden. Till sist redovisas etiska övervägande och arbetsfördelningen för denna studie.
4.1 Tillvägagångssätt och urval
För att samla in material till den empiriska undersökningen har databasen
Retriever använts. Databasen innehåller flera tidningar över hela världen med dess artiklar som går att läsas i sin helhet direkt i databasen. Materialet insamlat till denna studie har haft sin grund i studiens syfte och två frågeställningar. Till en början utformades nyckelord utifrån studiens frågeställningar och syfte som ansågs täcka det syftet som studien har. Utifrån dessa nyckelord bildades sökord som förväntades ge träffar av artiklar relevanta för studien. “Mäns våld mot kvinnor”, “misshandlade sin fru”, “våld mot kvinnor” och “kvinna utsatt för våld av man” är sökorden som har använts för att hitta material (se bilaga 1).
Sökningarna genererade i ett, för studiens omfång, stort antal träffar därav uteslöts direkt de träffar som inkluderade bokrecensioner, artiklar om kändisar eller
artiklar som i huvudsak inte handlade om mäns våld mot kvinnor i nära relationer utan endast hade nämnt det i artikeln. Dessa typer av nyhetsartiklar kunde direkt uteslutas eftersom de inte var relevanta för studiens syfte.
Rubrikerna av samtliga artiklar som hittades av sökningarna lästes för att välja ut vad som ansågs vara relevanta artiklar för just denna studie. Om rubrikerna antydde på någon form av våld mot kvinna valdes den ut för läsning. Rubrikerna på tidningsartiklarna var därför avgörande i vilka artiklar som valdes ut för att läsas i sin helhet. Därefter läste författarna utvalda artiklar var för sig och
beslutade utifrån satta kriterier vilka artiklar som skulle gå vidare till nästa urval. Denna studie har använt ett målstyrt urval. Urvalet är alltså inte slumpmässigt valt utan utifrån valda kriterier är det målstyrt för att kunna besvara studiens
frågeställningar. Tidningsartiklarna valdes utifrån ett antal kriterier som var viktiga för att kunna besvara studiens frågeställningar. Det var därför viktigt att artiklarna innehöll relevanta fall och händelser med tydliga kopplingar till denna studies frågeställningar. De tidningsartiklar som inkluderades i studien var därför artiklar som i huvudsak handlade om mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Vidare var kriterierna att tidningsartikeln på något vis, antingen direkt eller indirekt, skulle innehålla beskrivningar av våld samt orsaker till att våldet förekommer. För att begränsa antalet träffar och låta studien vara tidsenlig sattes ett tidsspann för när tidningsartiklarna vad publicerade. Tidsspannet sattes för de senaste två åren, alltså mellan 2018-01-01 och 2020-11-26. Slutdatumet valdes till det datumet som den sista sökningen gjordes. Ett ytterligare kriterium som sattes var att artiklarna uteslutande skulle vara publicerade i kvällstidningar, valet på kvällstidningar slutade med Aftonbladet och Expressen. Detta eftersom
tidningarna har en stor räckvidd i Sverige. Cirka tre miljoner läser nyheterna från Expressen (Bonnier News, 2020) samt närmare fyra miljoner läser Aftonbladet (Schibsted, 2020) varje dag. Båda tidningarna finns att läsa online och i fysiskt format vilket bekräftar att de två kvällstidningarna har stor tillgänglighet och stor möjlighet att påverka de flera miljoner människor som läser tidningarna dagligen.
16
Det totala antalet träffar som sökningarna fick slutade på 358. Det visade sig, som tidigare nämnt, vid sökningarna att sökorden gav många träffar. För sökningen “våld mot kvinnor” blev de totala träffarna 163 artiklar. Under genomgång av dessa 163 rubriker kom det fram att flera artiklar handlade om våld mot kvinnor i allmänhet, bokrecensioner om böcker med ämnet våld mot kvinnor eller artiklar om kändisar där begreppet hade benämnts, alltså inte endast våld mot kvinnor i nära relationer. Flera av sökningarna innehöll även duplikat av tidningsartiklar. Studiens författare valde ut artiklar var för sig som lästes i sin helhet med tanke på de satta kriterierna. Sedan lästes de valda artiklarna av den andra av studiens författare för att säkerställa att tidningsartikeln var relevant för studien. Därefter togs de artiklarna ut som båda författarna hade valt och som ansågs vara tydligt kopplade till studiens syfte och frågeställningar. Detta resulterade i 14 artiklar som gemensamt mellan författarna sammanfattades och placerades in i en tabell (se bilaga 1). Nedan presenteras en tabell över de sökningarna som genomfördes i databasen Retriever.
Tabell 1, tabell över sökningarna i Retriever. Sökning 1 “misshandlade sin fru” Totalt 19 träffar 4 valda Aftonbladet 1 valda Expressen Totalt valda 5 Sökning 2 “våld mot kvinnor” Totalt 163 träffar 0 valda Aftonbladet 1 valda Expressen Totalt valda 1 Sökning 3 “mäns våld mot kvinnor” Totalt 80 träffar 0 valda Aftonbladet 5 valda Expressen Totalt valda 5
Sökning 4 “kvinna utsatt för våld av man” Totalt 96 träffar 1 valda Aftonbladet 2 valda Expressen Totalt valda 3 Totalt Totalt 358 träffar 5 valda Aftonbladet 9 valda Expressen Totalt valda 14 4.2 Analysmetod
Denna studie syftar till att undersöka hur kvällstidningar beskriver våld som förekommer inom nära relationer mot kvinnor samt vilka orsaksförklaringar kvällstidningarna använder. Varav den valda analysmetoden är en tematisk
textanalys. Studien ämnar få en djupare ingång i några utvalda tidningsartiklar och syftar inte till att hitta någon bredd eller se över en längre tid. Den kvalitativa tematiska textanalysen kom till väl användning i denna studie där material från tryckt massmedia undersöktes. Texternas ram och innehåll fick bibehållas genom sökning av meningar som sedan placerades in i de förutbestämda temana.
Analysmetoden tillät författarna för studien att granska texterna och tolka dess innehåll. Tolkandet gjordes för att hitta underliggande meningar i den skrivna texten som sedan matchades med temana valda utifrån studiens teori. Studien ämnar undersöka ett specifikt ämne och syftar till att analytiskt granska texten i tidningsartiklarna varav metoden anses lämplig.
Studiens syfte var att genomföra en undersökning utifrån en förutbestämd teori varav ett deduktivt förhållningssätt är tillämpat. Materialet analyserades och kategoriserades utifrån de temana som den förutbestämda teorin innehöll. De generella dragen i teorin har på så vis fått bestämma hur materialet ska förklaras
17
och kategoriseras. De inhämtade artiklarna benämndes med siffrorna 1 till 14 för att underlätta analysarbetet för författarna (se bilaga 5). En total lista med alla artiklar, deras rubriker, en kort sammanfattning och vilken siffra de är tilldelade finns bifogat som bilaga till studien (se bilaga 1). I materialet från granskningen av tidningsartiklarna har meningsbärande enheter identifierades som sedan blivit tilldelade diverse koder. Koderna står i samband med det teoretiska begreppet som temana är bildade utifrån. Därefter fick koderna brytas ner till subtema som sedan kategoriserats in i ett mer övergripande tema som kunde förklara flera koder (se bilaga 3). Denna studie följer en metod för kodning av material som är framtagen av Graneheim och Lundman (2004).
Tabell 2. Utdrag från kodning av materialet
Artikel Meningsbärande enhet Kod Subtema Tema
1 ”… en 115 kilo tung anabolapumpad kroppsbyggare tog hennes liv” Personlighetsdrag Beskrivning av våldsutövaren Individuella faktorer
1 Ӂklagarna har i flera fall felaktigt avslutat
förundersökningarna innan den utpekade gärningsmannen förhörts.”
”Tidigare utredningar visar att de som levt under hotet av dödligt våld ofta haft kontakt med myndigheter kort tid innan de mördades.” ”Den som slår och sprider skräck kan uppenbarligen fortsätta - tydligen till stående ovationer.” Bristande jämställdhet i rättssystem Strukturer i samhället Strukturella faktorer 1 ”… han villkorligt frigiven från ett långt fängelsestraff för grov kvinnofridskränkning.” Kriminell bakgrund Beskrivning av våldsutövaren Individuella faktorer
2 ”Den 48-årige mannen knivhögg sin hustru flera gånger framför ögonen på parets barn.
Anledningen: hon hade träffat en annan man och ville skilja sig.”
Kvinnan ville lämna relationen Skuldbeläggand e Strukturella faktorer
2 ”… beslut att döda XX har kommit plötsligt och utlösts av ett gräl.” Gräl är orsaken till våldet Utlösande faktor till våld Relationella faktorer
18
Denna studie har utgått från Socialstyrelsens definition av och perspektiv på mäns våld mot kvinnor samt den socioekologiska modellen som teori. De både styrker varandra och har därför båda varit delaktiga som grund för denna studie och för analysens tema.
Socialstyrelsen (2016) beskriver våld i form av sexuellt våld, fysiskt våld, försummelse, psykiskt våld, materiellt våld, funktionshindersrelaterat våld och ekonomiskt våld. Socialstyrelsen (2016) beskriver även hur våldet ser ut. I begreppet fysiskt våld ingår all typ av våld mot kropp som sparkar, slag knuffar samt när skada görs med tillhyggen. Psykiskt våld beskrivs i form av hot, manipulation, skällsord och hån. Sexuellt våld kan bli beskrivet som våldtäkt, sexuella trakasserier och övergrepp.
Artiklarna analyserades utifrån Socialstyrelsens beskrivningar av våldsformer för att kunna besvara frågeställningen vilka våldsformer beskriver kvällstidningar i
tidningsartiklar om mäns våld mot kvinnor i nära relationer?. Om
tidningsartikeln beskrev våldet i form av slag, sparkar samt fysisk skada, så kategoriseras det in i temat fysiskt våld. Beskrev tidningsartikeln våldet i form av att förstöra ägodelar, så delades det istället upp i temat materiellt våld. Totalt så kan våldet delas upp i sju teman, psykiskt, fysiskt, sexuellt, försummelse, materiellt, ekonomisk och funktionshindersrelaterat våld. Ett sista tema inom våldsformerna togs fram under analysens gång vilket var upprepat våld. Det innehåller flera olika våldsformer och ligger därför som ett eget tema.
För att besvara frågeställningen vilka orsaksfaktorer för mäns våld mot kvinnor i
nära relationer beskriver kvällstidningar i tidningsartiklar? gjordes samma typ av
kategorisering men med hjälp av den socioekologiska modellen. Heise (1998) beskriver socioekologiska modellen med hjälp utav fyra perspektiv och artiklarna analyserades med hjälp utav dem. Om en artikel beskrev att orsaken till våldet var bråk i relationen, så återfanns orsaken på en relationell nivå, vilket kategoriseras i temat relationella faktorer. Totalt kunde orsakerna till våldet delas upp i fyra teman som blev: individuella faktorer som orsak till våld, relationella faktorer som orsak till våld, samhälleliga faktorer som orsak till våld och strukturella faktorer som orsak till våld. Inom de strukturella faktorerna hittades ett subtema som var ofta förekommande nämligen skuldbeläggning på den utsatta. Detta subtema visades ta stor plats i både tidigare forskning och denna studies empiri varav det blev ett eget tema.
4.3 Etiska övervägande
I enlighet med Vetenskapsrådets rapport om god forskningssed ska
individskyddskravet alltid beaktas i bedriven samhällsvetenskaplig forskning för att skydda individer från kränkning och skada (Vetenskapsrådet, 2017). Denna studie ämnar undersöka tidningsartiklars beskrivning av våld och orsaker till våld när det gäller mäns våld mot kvinnor. Empirin som har använts i studien är offentligt publicerat tryckt press från två kvällstidningar. Fokus har således inte legat på vilken journalist som har skrivit artiklarna eller vilka personer som artiklarna i fråga har baserats på. Fokus har istället legat på texten i artiklarna och hur begreppen är beskrivna. Studiens analys anses därför inte etisk känslig och individskyddskravet har på så vis beaktats.
19
4.4 Arbetsfördelning
Författarna har skrivit stora delar av materialet i studien gemensamt. Det som har delats upp har korrekturlästs och kommenterats av båda författarna för att uppnå en genomgående helhet i studien. Allt insamlat material har läst av studiens båda författare och har genom diskussioner författarna emellan valts ut. Båda
20
5. Resultat och analys
Nedan presenteras resultat och analys av den empiriska undersökningen. För att resultatet ska bli mer överskådligt presenteras det utifrån teman identifierade i granskningen av materialet. Resultatet delas upp efter frågeställningarna och teorin. Först presenteras resultatet för den första frågeställningen som har utgått från Socialstyrelsens beskrivning av våld. Därefter presenteras resultatet för den andra frågeställningen som tagit utgångspunkt i socioekologiska modellen. Under varje tema finns en samlad analys för respektive tema.
5.1 Fysiskt våld
Det är tretton av totalt fjorton tidningsartiklar som beskriver våldet i mäns våld mot kvinnor som fysiskt. Det fysiska våldet beskrivs i artiklarna som grovt i form av slag, stryptag och sparkar. Annat fysiskt våld som beskrivs i artiklarna är: knivhugg, slag, knuffar, örfilar, släpande, stampande och knytnävsslag. Artiklarna beskriver hur våldet ofta sker i följd av varandra. Vidare beskriver artiklarna att våldet kommer med tiden och inte direkt i relationen och att det är flera typer av fysiskt våld vid samma tillfälle. Fysiskt våld är den typen av våld som är vanligast förekommande i artiklarna och sex av dessa beskriver att det utförs genom
sparkar. Det fysiska våldet som beskrivs minst antal gånger är örfilar, skallningar och släpningar.
Med tiden blev sambon våldsam. Örfilar, sparkar, slag…
Expressen (2019b)
Fyra av artiklarna beskriver att kvinnorna blir utsatta för fysiskt våld i form av stryptag och tre av artiklarna beskriver hur kvinnorna blir slagna med
knytnävarna. Tidningsartiklarna beskriver att knytnävsslagen är mot kvinnornas bröst, mage och ansikte.
Hennes make hade då slagit henne i ansiktet med knytnäven i trapphuset.
Expressen (2020f)
Mord och mordförsök är en av de mindre förekommande beskrivningarna av våld. Två av artiklarna beskriver att kvinnorna utsätts för knivhugg där ett av fallen leder till mord. I fyra av artiklarna beskrivs det som att våldet resulterar i att mannen dödade kvinnan.
Ännu ett av parets barn slog larm om att de försökt hindra pappan att knivhugga deras mamma. När patrullen kom till lägenheten i Mellerud i Dalsland var kvinnan i 35-årsåldern redan död.
Aftonbladet (2019a)
Fysiskt våld är det mest förekommande beskrivna våldet i artiklarna. Det är tretton av fjorton valda artiklar som nämner någon typ av fysiskt våld i förhållande till våld i nära relationer. Det är därmed endast en av artiklarna som inte nämner fysiskt våld (se bilaga 2). I Sims (2008) textanalys visar resultatet att fysiskt våld i förhållande till våld i nära relationer, är överrepresenterade i beskrivningar av våldsformer i tidningar. Då våldet leder till mord finns det en ännu större chans att
21
tidningar väljer att rapportera fallet (Sims, 2008). Liknande resultat visar även Roberto et al. (2013) studie där tidningsartiklarna rapporterar våld i form av fysiskt samt våld som leder till mord. Mord rapporteras i majoriteten av de artiklar som innefattas i Robertos et al (2013) studie och endast fyra av fjorton artiklar i denna studie rapporterar om våld som resulterar i mord. Till skillnad från Roberto et al (2013) resultat är inte mord den vanligaste formen av beskrivet fysiskt våld i denna studie. Det är vanligare att artiklarna beskriver hur kvinnor utsätts för slag och sparkar än för mord. Däremot rapporterar studiens artiklar om grovt våld vilket stämmer överens med Socialstyrelsens beskrivning av våld mot kvinnor. Det är vanligt att kvinnor blir utsatta för grövre våld när det gäller våld i nära relationer. Däremot förekommer även annat fysiskt våld mot kvinnor som inte är lika grov (Socialstyrelsen, 2016). Mindre grovt fysiskt våld som rivningar, nyp eller skakningar är inget som denna studies artiklar beskriver. Det betyder inte att dessa våldsformer inte tillhör fysiskt våld. Tvärtom så förekommer även mindre grovt våld i nära relationer. Socialstyrelsen (2016) menar att mindre grovt våld också innefattas av det fysiska våldet som förekommer inom våld i nära relationer.
5.2 Psykiskt våld
Psykiskt våld är det näst mest förekommande våldet som beskrivs av artiklarna i denna studie och beskrivs vanligtvis i samband med det fysiska våldet (se bilaga 2). Totalt är det elva artiklar som beskriver våld i nära relation med psykiskt våld men det är endast en av de artiklarna som inte nämner det psykiska våldet i samband med fysiskt våld. Det psykiska våldet blir beskrivet i form av hot, tvång, isolation, kontroll, hån och skällsord. Sju av artiklarna beskriver att det psykiska våldet kommer i form av hot. I en av artiklarna beskrivs det genom att mannen berättar vad han skulle göra med henne och hennes hund om hon lämnade honom. Artikeln beskriver hot om mord och död samt att hotet sker i samband med att mannen är drogpåverkad.
När han var drogpåverkad, vilket han allt oftare var, brukade han säga att han skulle placera ett skott mellan hennes ögon om hon var otrogen eller lämnade honom. Men först skulle han vrida nacken av den lilla hunden.
Expressen (2020a)
Åtta av artiklarna nämner det psykiska våldet i form av kontroll, tvång och isolering. Våldet beskrivs genom att kvinnorna inte får träffa sina vänner och att de blir förföljda, hånade och/eller kallade skällsord. Artiklarna beskriver hur männen isolerar kvinnorna i hemmet och inte låter dem träffa några vänner. En tidningsartikel beskriver hur mannen kontrollerar kvinnan genom att alltid hålla koll på var hon befinner sig samt vad hon gör.
Kallade mig kränkande saker och ville inte att jag skulle träffa mina kompisar. Han var besatt av att alltid ha koll på vad jag gjorde och var jag var någonstans.
Aftonbladet (2019c)
En annan artikel beskriver kontrollen och isoleringen av kvinnan genom att beskriva hur han klippt hennes simkort. Det beskrivs även hur mannen kontrollerar kvinnan genom att genomsöka hennes ägodelar och försöka lura henne över sms för att se hur hon svarar andra män.
22
I förhör berättar han hur han bytt hustruns telefonnummer, klippt sönder hennes sim-kort och försökt begränsa hennes kontakt med män. I direkt anslutning till mordet sökte han igenom hustruns väska och hittade kondomer i den. Han hade också involverat barnen i att spionera på sin mamma genom att skicka fejkade sms från hennes mobil till den man som de trodde var hennes pojkvän.
Aftonbladet (2019a)
Resultatet stämmer inte överens med Sims (2008) studies resultat om att psykiskt våld sällan rapporteras i tidningsartiklar. Detta med anledningen att tidningar inte rapporterar om sådant våld som inte är synligt (Sims, 2008). Tidningsartiklarna i denna studie beskriver flera aspekter av psykiskt våld och även hur kvinnorna känner sig efter det psykiska våldet. Till skillnad från tidigare forskning
uppmärksammar artiklarna i denna studie det psykiska våldet trots att det sällan syns på samma sätt som fysiskt våld gör. Däremot beskrivs inte psykiskt våld lika ofta som fysiskt våld. Det skiljer sig dock endast med två artiklar då det är elva artiklar som beskriver någon form av psykiskt våld och tretton som beskriver fysiskt. Artiklarna som beskriver psykiskt våld gör det i flera aspekter där den vanligaste formen av psykiskt våld beskrivs som hot. Socialstyrelsen (2016) beskriver våldet på liknande sätt och menar att psykiskt våld precis som fysiskt våld kan uttrycka sig på olika vis genom kontroll, hot och isolering.
5.3 Sexuellt våld
Sexuellt våld nämns i två av studiens tidningsartiklar. I båda artiklarna nämns våldet i samband med psykiskt och fysiskt våld. Det sexuella våldet beskrivs i artiklarna genom våldtäkt och övergrepp. En av artiklarna beskriver att mannen som utövar det sexuella våldet gör det i samband med att han låser in kvinnan för att sedan beskriva hur han i samband med det sexuella våldet utövar fysiskt våld mot kvinnan i form av sparkar.
Där låste han in henne, våldtog henne och sparkade henne när hon låg på golvet i fosterställning.
Expressen (2020a)
Resultatet gällande det sexuella våldet skiljer sig från den tidigare forskningen. Vilket visar att sexuellt våld är, tillsammans med fysiskt våld, de mest
förekommande våldshandlingar som rapporteras om i tidningsartiklar (Sims, 2008). I denna studie nämns sexuellt våld endast i två artiklar och tar tämligen liten plats. Våldet nämns tillsammans med annat fysiskt våld och
tidningsartiklarna går inte detaljerat in på vad det sexuella våldet innebär eller hur det ser ut. Till skillnad från fysiskt våld som beskrivs med hjälp av sparkar och slag beskrivs inte sexuellt våld lika målande. Tidningarna går inte in på detalj i hur sexuellt våld ser ut mer än att det är en våldtäkt eller ett övergrepp. Vad som är ett övergrepp och en våldtäkt blir därmed obesvarat. Loś och Charmard (1997) menar att tidningar ser sexuellt våld som något särskilt och ovanligt och därför inte beskriver det i förhållande till våld i nära relationer. Vilket de menar är en orsak till att tidningar inte beskriver sexuellt våld som en typ av våld i
parrelationer. Tidningar beskriver sällan sexuellt våld som en typ av våld som sker i nära relationer. Sexuellt våld i tidningar porträtteras primärt som en handling gjord av en främling snarare än en partner (Loś & Charmard, 1997).
