Regeringens skrivelse 1992/93:20

(1)

Regeringens skrivelse 1992/93:20

med 1992 års redogörelse för de statliga företagen

Regeringen överliimnar till riksdagen bifogade utdrag ur regeringsprotokol- let den 1 oktober 1992 med 1992 års redogörelse för de statliga företagen.

Pf1 regeringens viignar

Bengt Westerberg Per Westerberg

~ ~

_Skr.

l 992/93:20

3

(2)

(3)

Näringsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 1oktober1992.

Närvarande: statsrådet B. Westerberg, ordförande, och statsråden Frig- gebo, Johansson, Lauren, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas, Dinkel- spiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Odcll, Lundgren, Unc- kel, P. Westerberg, Ask.

Föredragande: statsrådet.P. Westerberg

Skrivelse med 1992 års redogörelse för de statliga företagen

Efter beslut av riksdagen i februari 1981(prop.1980/81:22, NU 29, rskr 147) lämnar regeringen årligen en redogörelse till riksdagen för de statliga företa- gens verksamhet.

Inom Näringsdepartementet har upprättats en redogörelse för de statliga företagens verksamhet under 1991 eller motsvarande verksamhetsår.

Redogörelsen bygger främst på de olika verkens och företagens årsredo- visningar för år 1991 eller motsvarande verksamhetsår, men även på material som företagen överlämnat direkt till departementet.

Företagen svarar själva för innehållet i uppgifterna.

Efter en inledande översikt följer en beskrivning av verk och företag med text och vissa sifferuppgifter. Dessutom finns ett register över styrelser m.m., ett juridiskt register och ett alfabetiskt register.

Redogörelsen för de statliga företagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga.

Jag hemställer att regeingen överlämnar redogörelsen till riksdagen.

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

Skr. 1992/93:20

5

(4)

Bilaga

Den statliga företagssektorn

(sorterade efter huvudmän)

Riksdagen Sveriges Riksbank

AB Tumba Bruk

Näringsdepartementet

Domän AB

Förvaltnings- akticbolaget Fortia i likvidation Cirängesbergs Gruvor AB AB Göta kanal- holag

Nordiska Satellit- aktiebolaget SEMKO AB (51,0) SSPA

Maritime Consulting AB OK Petrokum AB (24,(l)

AB Svensk anliiggnings- provning AB Svensk Exportkredit (60.0) Svenska rvmd- akticholaget Vattenfall AB

Zenit Shipping AB

Svenska Trollhättc Kraftnät Kanalverk

Skr. 1992/93:20

6

(5)

Arbetsmarknads- departementet

Bergslagens Teknikutveck- lings AB (61,9) Blekingen AB (57.1) Samhall AB

Norrlands Center AB (33,3)

Rödkallen AB (43,5) Sorbinvest AB (38,7) Troponor lnvest AB (41.9)

Utvecklings AB Skeppsankarct (25,0)

Finans- departementet

Bostadsgaranti AH (50.0)

Företagskapital AB (59,5)

Förvaltningsaktie- holaget Venantius AB Industrikredit (63,4) Lanthrukskredit AB (50,0)

SKOföretagen AB Statens Bostadsfinans- ieringsaktiebolag, SBAB Svenska Lagerhus AB

Svenska Penning- lotteriet AB

AB Tipstjänst

V&S Vin & Sprit AB Värdcpappcrs- ccntralcn VPC AB (50.0)

Skr. 1992/93:20

Försvars- departementet

Kasernen Fastighets AB

7

(6)

Kommunikationsdepartementet

AB Acro- transport (ABA) (50,0J AB Svensk Bitprovning (52.!J) Swedish National Road Consulting AI3 (SwcRoad)

Luftfarts- verket LFV Airport Center AB

Swedavia AI3 Post- verket Fa:;tighets AB Cert~s Po;tholagen AB

Sjöfarts- vcrkct

Statens Järnvägar (SJ) AI3

Swc:dcarrier

Swederail AB

Skr. 1992/93:20

8

(7)

Televerket

ELLEMTEL Utvecklings i\kticbolag (50.U)

Tcleinvest AB

Kultur- departementet

Kungliga Dramatiska Teatern aktiebolag Kungliga Teat~rn Aktiebolag (Operan) Svensk Rundradio AB

Miljö- och Natur- resursdepartementct

Svensk i\vfallskonver- tering AB (SAKAB) - (9,,9)

Skr. 1992/93:20

9

(8)

Social·

departementet Apoteksbolaget AB (67.0)

AB Kurortsvcrksamhct Statens Hundskola - Sveriges-Hundcenter AB (70.0)

Systembolaget AB

Utbildnings·

departementet Svenska Statens Språkresor AB

Skr. 1992/93:20

Den statliga företagssektorn i juli 1992. Siffror inom parentes anger statens andel i procent av

aktiekapitalet i de bolag som illle är helägda. Statens ägarandel avser den totala andelen. dvs summan av direkt och indirekt aktieägande. Under strecket redovisas de bolag som inte är majoritetsiigda av staten. Företagens aktieinnehav redovisas i e\l juridiskt register på sid 128.

10

(9)

De statliga företagen

Organisationstablån på s. 4-7 omfattar sju affärsverk, sex kreditinstitut och 40 aktiebolag, där staten äger minst 50 % , 60 bolag har fått ett eget textavsnitt, varav nio företag organisatoriskt är sorterade under Förvaltningsaktie- bolaget Fortia. För att ett företag skall redovisas med textavsnitt krävs att statens andel av aktiekapitalet uppgår till minst 50 % , företaget bedriver verksamhet av viss omfattning eller är av allmänt intresse av särskilda skäl.

De hel- eller delägda statliga företagens dotter- och intressebolag redovisas i de juridiska och alfabetiska registren. Vilande bolag har inte tagits upp.

De statliga företagen varierar avsevärt i storlek och representerar en mångfald olika verksamhetsinriktningar. Här finns affärsverk, kreditinstitut, industriföretag, minoritetsägda bolag och bolag som ålagts speciella uppgifter av staten.

Tabellen nedan är en sammanställning över de företag som är represen- terade med företagsbeskrivningar. Affärsverken avser hela koncernen inkl. af- färsverkens bolag. I denna grupp ingår även Domän AB och Vattenfall AB som under 1991 var affärsverk.

Omsättningen i den statliga företagsgruppen uppgick under år 1991 (eller motsvarande) till 208,4 miljarder kronor. Motsvarande siffra för föregående år var 196,0 miljarder kronor. Utlåningen för kreditinstituten var 409,7 miljarder kronor år 1991 resp. 415, 7 miljarder kronor år 1990. Resultatet efter finansiella poster för hela den statliga företagssektorn exkl. kreditinstituten försämrades från år 1990 till år 1991 med 5, 7 miljarder kronor, eller 31 procent. Investeringarna minskade med ca 7 miljarder kronor, eller 21 procent.

Medelantalet anställda ökade med 2 738 personer.

Skr. 1992/93:20

11

(10)

Ar Affärs- Kredit- Övriga Summa Skr. 1992/93:20

verken* insti- aktie- luten bolag

Omsiittning 1991 107 253 IOI 162 208 415

Mkr 1990 100 062 95 895 195 '157

Fl>r~indring i < ..

+

+7 +5 +6

Resultat före 1991 -7 21U -7 2lll

clisp. och skatt 1990 I 14'1 I 149

föriindring i <:(. -728 -728

Reslutat efter 1991 7 715 4 997 12 712

finnns. poster 1990 11 741 6 675 18 416

Mkr

Fiiriindring i <;;. -34 -25 -31

lnwstcringar 1991 19 160 230 6 225 25 615

Mkr 1990 20 507 6 372 5 538 32 417

Förändring i <:; -7 -96 +12 -21

Utläning 1991 409 738 409 738

Mkr 1'190 415 668 415 668

Fiiriimlring i ''f. -I -1

Riinlenetto 1991 12 090 12 090

Mkr 1990 12 443 12 443

Förändring i 'il -3 -3

Medelantal 1991 157 743 7 048 94 2IO 259 001

anställda 1990 HiO 429 6 973 88 861 256 263

Föriindring i (>.·(, -2 +I +6 +1

Siffrorna i kolumnerna omfattar i några fall annat redovisningsår.

*Avser hela koncernen inkl. affärsverkens holag.

12

(11)

Företagsbeskrivningar

Sifferuppgifterna i översiktstabellerna avser koncernuppgifter. Årsredovis- ningar kan rekvireras direkt från respektive företag eller verk. För de bolag som har bokslut per den 30 juni 199~ beriiknas {irsredovisningar finnas till- giingliga under november mänad. Räntabiliteten är beräknad som kvoten mellan resultat (före extranrdinära poster. kostnadsräntor och skatt) och ge- nomsnittligt sysselsatt kapital (balansomslutning inklusive 70 % av de obe- skattade reserverna. minus genomsnittliga icke riintebiirande skulder). An- talet anstiillda avser medclantal personer omräknat till årsanställda.

AB Aerotransport (ABA)

Översikt Omsiittni111~

Rörelserestillal dtc·r avskrivningar Resultat dter finansiella poster - Halansllmslut nin~

Sysselsatt kapitaC Justerat C!!L'I kapital I llVL'SlL'rin!.!ar

vara\' i ;~ktier och andelar Ltdclning

Riintabilit<.:t i r·;

Solidit..:t i i·;

Antal amtiilkl;1

Vcrkstiillalllk dir..:ktiir: Christt:r ~ilsson Styrl'ISL'llrdfl\rande: Bengt Drnnis Statens ~igaranth:I i ,-;

1991 (!\lkrl 119

-6 62 19 530 14 868 4 466 66 (15

(),4

22.9 5

50

19901Mkr) 113 -33 205 20 371 IJ 031 5 445 336 336

1.5

26.7 5

Genom k1H1sortialavtal med DDL (Det Danske Luftfartsselskab A/S) i Dan- mark och D:'-/L (Det Norske Luftfartssselskap A/S) i Norge driver ABA flyg- trafikriirclse i konsortiet Scandinavian Airlines System (SAS). samt i kon- sortierna Scanair och SAS Cnmmuter.

Affärsenheterna SAS Flygverksamhet och SAS Leisure har det afförsmäs- siµa ansvaret fiir SAS Commuter respektive Scanair. SAS driver vidare rese- servicevcrksamhet och rörelser med anknytning till flygdriften i egna dotter- och intresseför.:tag. Samtliga företag utgör tillsammans SAS Gruppen.

Utöver engagemanget i SAS ~iger ABA 49 procent i Linjeflyg AB (under 1¹!91 50 prncent) och 25 procent i Swedair AB. Vidare har ABA egen fastighets- och finansfiirvaltning och iir genom intresseföretag engagerat i tryck- eriverksamhet och ra~tighetsbranschen.

Resultat. finansiell stiillning och investeringar

J\BA Gruppen inklusive 3/7 a\· SAS Gruppen och andelar i intresseföretag redovisade 1991 dt resultat dter finansiella pnster p:i 62 Mkr (205 ). Restilta- kt före skatt blev -7JLJ l'Vlkr (-168). SAS Gruppen ing{1r i detta resultat mecl- 524 i\lkr (-327). S1iliditeten uppgick 'id ;irsskiftet till

n

^(D)prncent. Inve- steringar i inwntarier och aktier uppgick till 66 (3."H.1) \1kr.

Skr. 1992/93:20

13

(12)

Större händelser under året

Den ogynnsamma utwcklingen inom svenskt inrikesflyg under 1991, som också fortsatt under 1992, har gjort det nödvLindigt att skapa förutsättningar för kostnadsbesparingar och höjd effektivitet inom inrikesflyget. Avtal har dLirfiir träffats om att SAS förviin·ar Bilspeditions 50 procent av aktierna i Linjeflyg. Vidare överlttter ABA en procent av sitt aktieinnehav i Linjeflyg till SAS. ABAs innehav i Linjeflyg uppgar därefter till 49 procent.

Genom ABAs och SAS iigargemenskap i Linjeflyg kan betydande sam- ordning ske mellan Linjeflyg och SAS svenska inrikestrafik, samtidigt som SAS iikar sin tiil:kning av den svenska marknaden.

Utsikter för 1992

Utvecklingen av den internationella l1ygtrafiken väntas bli fortsatt svag under 1992. Flygets avreglering inom Europa kommer att medföra ökande konkurrens. De fögärder som vidtas inom SAS för att effektivisera SAS Gruppens verksamhet bediims emellertid p:lvcrka resultatet positivt under 1992, vilket väntas ge iiven ABA Gruppen ett positivt resultat efter finansiella poster.

Apoteksbolaget AB

(h'crsikt Ornsiittning

Riirl·lseresultat cftn avskrivn Resultat efter finansiella poster

Balansomslutnin~

Sysselsatt kapital Justernt eget kapital Investeringar

varav i aktier och andelar Utdelning

Riintabilitet i r·;

Sllliditet i':;

Antal anstiillda

Verkstiillande direktör: Äke Hallman Styn:beordfliramk: Bertil Dani..:lsson

1991 (Mkr) L1 614.8 8.1 201.3 4 <JSHJ 2 627.3 I 324.4 240,2 llJ.O 4,5 l l,7 26.7 10 (107

67

1990(Mkr) 12 083.'I 187.2 147.9 4 311,9 2 171.8 I 191,6 185.7 20,3 4.5 9.S 27.6 10 678

Klmcernens huvuduppgift :ir att tillhandahtilla liikemedelsservice, dvs såviil I:ikemedel som kunnande om liikemedel. Mm.lerbolaget, Apoteksbolaget AB. har ensamr[itt till dctaljhandcl med fakernedel. Vid sidan av detta mo- nopol ska bolaget tillhandahiilla varor inom hälsoomri1det. som naturligen anknyter till bolagets verksamhet.

Dotterbolaget ADA AB svarar för huvuddelen av den totala partilager- httllningen och distributionen av apoteksvaror till apoteken. 1991 svarade företaget för 76 procent av den tot:1la distributionen av apoteksvaror till apoteken.

Skr. 1992/93:20

14

(13)

Uikcmedel distrihucras regionalt till fyra distribunaler i Stockholm, Göte- Skr. 1992/93:20 horg. Malmö och Umeå. Hygien- och förhandsartiklar distribueras från

Stockholm och kostnadsfria förbrukningsartiklar från Göteborg.

Apoteken har som en del av sjukvården ett farmaceutiskt ansvar för sitt omland och ska gentemot kunderna tillhandahålla läkemedel mm samt ge d\d och hjiilp.

Marknad och strategi

Apoteksbolaget ska medverka till att de samhiillsekonomiska målen uppnås att anviinda samhiillets sjukvf1rdsrcsurser så effektivt som möjligt och ta vara pi1 de framsteg som görs inom läkemedelsområdet, samt att människor i hela landet ska ha tillg{mg till en god liikcmedelsförsörjning.

f'iiretagcts striivan mot företagsekonomisk effektivitet och vinst skapar grunden för att ni1 de samhällsekonomiska målen. Apotcksbolagets syfte iir inte att maximera vinsten.

Apoteksholagct arbetar på ett antal olika delmarknadcr:

- Likcmedelsförsiiljning till allmiinhetcn - Försiiljning av liikemedel inom sjukhusen - Försiiljning av handelsvaror

- Fiirsiiljning av sjukv[1rdsprodukter och hjiilpmedel - Skiitscl av försvarets liikcmedclslager

Resultat, finansiell ställning och investeringar

Koncernens resultat efter finansiella poster uppgår 1991 till 201,3 Mkr ( 147 .9). Soliditeten uppgick vid årsskiftet till 26,7 procent (27,6). Årets investeringar uppgiir till 240.2 Mkr ( 185.7).

Större hiindelser under året

Vid i1rsskiftl:'t 1991 sammanfördes Apoteksholagets fem produktionscnhetcr med Apo!L'kcns Centrallaboratorium till ett intcrnholag med siirskilt resul- tatansvar.

Fiir alt fiirbiittra servicen till kunder i glesbygden inleddes under 1991 en ny form av samarbete med dagligvaruhandeln. Satsningen utgör en del av Apotcksbolagl:'ts projekt "Framtidens apotek"' oeh iir en utveckling av den service som kompletkrar dagens apotek och apoteksomhud.

Utsikter för 1992

I regeringens budgetproposition i januari 1992 aviserades vissa föriindringar i det nm·;irande försiikringssystemet för Hikemedel. Om de föreslagna för- iindringarna far fullt genomslag kder detta troligen till en minskad öknings- takt i liikemcdclsförsiiljningcn.

15

(14)

ASST AB

Öwrsikt

Om~iittning

Rön.:lsc:n:s~1ltat cft.:r avskrivningar Resultat efter finansiella poster' Halansomslutning

Sysselsatt kapital Justc:rat c:get kapital Investeringar

varav i aktic:r nch anddar Utdelning

Riintahilitct i c,;..

Soliditet i'(.

Antal ansUillda

Vcrkstiillandc direktör: Hans Carlsson Styrdsc:mdförandc: Olof Lund Statrns iigarandl'I i

'+

1991 IMkrl 8 179 56 -145 8 004 6 145 3 646 I 247

2 46 7815

100

1990(Mkrl 8 093 491 362 7 936 6070 4 095 1 008 60 10 52 7 633

ASSI iir en av Europas ledande tillverkare av papper och kartong för för- packningar liksom av wellpapp och produkter av wellpapp. ..

Papper för förpackningar och pappersmassa tillverkas vid fyra resultaten- heter i Sverige: ASSI Karlsborg, som tillverkar vit pappersmassa och vita papperskvaliteter. ASS! Kraftlincr, som producerar bruna och ytvita kvalite- ter kraftliner. FRÖ VI, som tillverkar dryckeskartong, förpackningskartong och oblekt pappersmassa. Örebro Pappersbruk, som plastbelägger papper och kartong. För marknadsföring av produkterna har SSI försiiljningsbolag i Frankrike, Italien. Nederliinderna. Schweiz, Storbritannien och Tyskland.

ASSI Packaging omfattar koncernens wellpapptillverkande företag. Ba- sen iir brett europeisk med verksamhet i Belgien, Danmark. Ttalien, Schweiz. Storbritannien. Sverige och Tyskland. ASSI är också deliigare i ett wellpappföretag i Ncdc:rländerna. ASSI Packaging har 43 produktionsan- läggningar, varav 18 har wellpappmaskincr. Merparten av.de övriga är an-.

läggningar snm omvandlar wellpappark till färdiga förpackningar.

Marknad och strategi

Fr[rn ett traditionellt skogsindustriföretag dominc:rat av sågverk och bygg- matcrial har ASSI under flJ80-talet utvecklats till en koncern med stark koncentration till förpackningsmarknadens dominerande produktområden:

wellpapp (ca 60 procent av alla pappersbaserade förpackningar) och dryck- es- och fi.irpackningskartong (ca 30 procent).

Koncernens huvudsakliga marknad finns i västra Europa med Storbritan- nien och Tyskbnd som största ddmarknadcr. Koncernens marknadsandel i viistra Europa iir ca 4 procent för wellpapp och ca 5 procent för förpacknings- kartong.

Resultat och finansiell ställning

1991 <lrs resultat efter finansiell;'. poster pil -145 Mkr (362) iir otillfrcdsstiil- lande och kraftfulla <ltgiirder har vidtagits för att viinda utvecklingen. Det iir

Skr. 1992/93:20

16

(15)

främst massaprisets fall med 40 procent från en prislapp i början av 1990 till Skr. 1992/93:20 ett bottenläge i mitten av 1991, som orsakat 1991 års förlust.

Pil grund av årets förlust och extraordinära kostnader sjunker soliditeten från 52 procent till 46 procent, vilket fortfarande är en stabil finansiell bas.

Koncernmi1len föreskriver en soliditet på lägst 40 procent i slutet av en hög- konjunktur och lägst 35 procent i slutet av en lågkonjunktur.

Investeringar

Koncernens investeringar inklusive förvärvade anläggningar och goodwill vid företagsköp uppgick 1991 till I 247 Mkr (1008). ASSJ har under året bl a gjort miljö- och förbättringsinvesteringar i ASSI Karlsborg.

Större händelser under året

ASSl Packaging förvärvade Poliearton Sri med två anläggningar för konver- tering av wellpapp utanför Venedig, Italien. Örebro Pappersbruk förvärvade Polykote SA norr om Paris med två anläggningar för tillverkning av plastbe- lagt papper för emballage.

Igimgkörningen av syrgasblekeriet vid ASSI Karlsborg under hösten 1991 innebär att vit pappersmassa tillverkas utan tillsats av klorgas. Vid ASSI Kraftliner slutfördes ett investeringsprogram som bl a innebär att kapacite- ten höjs till 600 000 årston kraftliner.

Utsikter för 1992

En ni1got starkare marknad för ASSI Kraftliner och ASSI Karlsborg tillsammans med de kostnadsbesparingar som genomförs, bör ge ett bättre resultat 1992 än 1991. Dock väntas även 1992 års resultat bli otillfredsställande.

Bergslagens Teknikutvecklings AB

Bolaget ska skapa, utveckla och stimulera verksamheter i mindre samt medelstora företag inom i första hand Ludvika. Smedjebacken, Borlänge, Ljus- narsberg och Hällefors kommuner. Det kan ske genom ekonomiska insatser som förvärv av aktier eller andelar, lån och garantier, eller genom att på annat siitt stödja utvecklingen av verksamheterna.

Av stor betydelse är bolagets aktiva medverkan i de olika verksamheter- nas dagliga arbete samt i styrelserna. Bolaget ska också stödja och främja lcdarutveckling och managementfrågor inom företagen.tex genom att bolaget vid sidan av sitt ägarengagemang bidrar med speciella finansiella insatser för tekniska utvecklingsprojekt. i första hand där den kommersiella risken är hiig.

2 Riksdagen 1992193. I sam/. Nr 20

17

(16)

Blekingen AB

Översikt

Oms;illnin~

Rörelseres~1ltat efter avskrivningar Rl'sultat dter finansiella poster Balansomslutning

Sysselsatt kapital Justerat egl't kapital

Investeringar

Räntabilitet i ';:;,.

Soliditet i

'+

Antal anstiillda

Verkstiillande direktör: Christer Åhs Styrelseordförande: Olle Enstam Statens iigarandcl i ~;,

1991 tMkr) 129,0 -51,5 -50,9 96.9 12.1 9,5 0,2

neg 22.9 207

57.1

1990!Mkrl 158,7 -67,0 -61.3 265,5 196.2 I D,n 36,9 9,3

neg 42.8 339

Blekingen AB ska utveckla niiringsverksamheter i Blekinge län. äga och för- valta aktier. andelar. andra värdepapper. patentriittighctcr och fast egen- dom, samt bedriva finansieringsv.:rksamhet.

Arbete piigiir med att utforma den blivande inriktning för Blekingen AB.

för att presentera ett förslag för ;iktieiigarna.

Resultat, finansiell ställning och investeringar

Koncernens resultat 1991 dter finansiella poster uppgick till -50,9 Mkr (- 61.3 ). Efter beslut om nedsiittning av aktiekapitalet till 20 procent av nomi- nellt belopp. uppgick koncernens egna kapital vid årsskiftet 1991/92 till ca 20 Mkr. Soliditeten var vid [1rsskiftet 22,9 pnicent (42,8). Under äret har L:n mycket försiktig invcstcringspolitik förts och investeringarna uppgick till 9.5 Mkr (36,9).

Större händelser under året

Vid omstruktureringen av koncernen har följande dotterbolag inom Udd- comb-gruppcn avyttrats under 19'.Jl: Uddcomb Engineering AB. KFM För- valtning AB inklusive Karlskrona Fartygsmontage AB samt Gasolbolaget i Karlskrona /\U.

Vidare har Uddcomb ABs industrifastighet pä Verkii i Karlskrona sålts till ABU High Voltage Cablcs. Verksamheten i Uddcomb Sweden /\U iir under avveckling. Uddcombs dotterbolag I lydrodem AB och Hydrodem lntt:rna- tional AB samt Blekingens dotterbolag Adala Bruk AB har försatts i kon- kurs

pa

egen begiiran.

Beslut har fattats om att fusionera Uddcomb AB med moderbolaget Ble- kingen AB. Fusionen rcgistrcradö av PRV 1992-06-09.

Utsikter för 1992

Efter Msskiftet 1991/92 har rörelserna i Rhapsody Yacht AB. Extruline AU och Uddcomb b.1uipment AB a\'yttrats. Efter tirsskiftet har Blekingen vi-

Skr. 1992193:20

18

(17)

dare förvärvat 42.3 procent av aktierna i AB Ronneby Finans, som härefter

Skr.

1992/93:20 är ett helägt dotterbolag.

För verksamhetsåret 1992 beräknar Blekingen uppnå ett nollresultat.

AB Bostadsgaranti

Översikt Omsättning

Rörelseresultat efter avskrivningar Resultat efter finansiella poster Balansomslutning

Sysselsatt kapital Justerat eget kapital I nvestcringar

varav i aktier och andelar

Utdelning 1

Rlintahilitet i % Soliditet i '7r Antal anställda

Verkställande direktör: Hans Sundström Styrdseordförande: Stig Brink

Statens ägarandel i <;(.

1991 <MkrJ 1990(Mkr)

10,6 9,9

-14,8 -12.3

-0.4 0,9

141,2 125.7

6.3 6,2

3.1 3,3

0,5 1.4

1,3

o.o

^20,7

') ')

-.~ 2.6

8 8

50

Verksamheten syftar till att ge köpare av nybyggda småhus och bostadsrätts- lägenheter ett bra konsumentskydd. Vidare ska bolaget genom riktlinjer och information till bostadsproducenterna verka för att bostadsrättsprojekt ge- nomförs på ett seriöst och sakkunnigt sätt.

Bolagets strategi är att till en rimlig kostnad åstadkomma ett tillfredsstäl- lande konsumentskydd.

Resultat

Resultatet efter finansiella poster uppgick 1991 till -0.4 Mkr (0,9). Nettoök- ning av fonden för risktäckning var 6 Mkr (8,5 procent).

Utsikter för 1992

Garantigivningen kommer att minska som följd av det minskade bostadsbyg- gandet. Antalet konkurser ökar där bolaget enligt avtal är tvunget att överta produktionsansvaret.

19

(18)

Celsius Industrier AB

Översikt Omsiittning

RörelserL·sultat dter avskrivnint:ar Resultal dter finansil'lla postcr- BalarlSlimslutninl!

Syssc.:lsatt kapital Justerat eg..:t kapital lnvesterinl!ar

varav i ;~ktil'r och andelar lJtdc.:lning

Riintabilitl't i 'i Soliditet i':(

Antal anstiillda

Yerkstiillamk din:ktiir: /i.kl' Plvhm Styrc.:lsl'ordflirandc: Olof I unl(

Stat.:ns iigaramkl i r·;.

19911Mkr) 1990(Mkr>

11 .~61 7 941

210 318

507 474

12 !Jl l 7 520 5 472 J l)l)(l

2 553 2 1%

I 189 318

liH J2

100 70

12 20

20 29

14 783 7 082

100

Celsius-korn.:ernen arbetar i huvudsak inom sju omr[1den: Marin verksamhet. Kommunikations- och inform~1tionssystcm, flygunderhitll. Fiirsvarsma- teriel. Utveckling. Installationer samt Fastigheh:r.

Marin verksamhet bedrivs friimst inom Kockums-gruppen, som iir ett av viirldens ledande företag inom der marinteknologiska omr{1det.

Telub Al3 verkar inom affärsomri1det Kommunikations- och informations- system .och iir ett av de stora konsult- och teknikföretagen i viirlden inom detta ornr<tlk.

Verksamheten inom ;1ffarsomr;idet Flygunderh[1ll iir friimst inriktad p<I den militiira sektorn och bedrivs i första hand inom FFV Aerotech AB.

Bofors (tidigare Swedish Ordnancc: AB) bedriver verksamhet inom atfars- omrackt Försvarsmateriel. Hofors bildades den I januari 1991 genom en sammanslagning av (Hivarande AB Bofors och FFY Ordnance AB.

Affärsomradet Utveckling best:lr av FFV-gruppen. vars uppgift iir att vi- dareutveckla företag snm kan bi.Ida utgängspunkten for nya kiirnafförer inom Celsius-koncernen.

Inom omr{1det riirinstallationer iir Calor-Celsius AB marknacbledande i Noakn.

Celsius-koncernen iiger stora markomrilden p<i flera orter i Sverige. Hu- vudparten av dessa iir tidigare va1vsomr{1den. Den stiirsta delen av koncernens faqighetsbestimd ingfa i Eriksbergs Förvaltnings AB.

Marknad och strategi

Tyngdpunkten i koncernens verbamhet har under de senaste i1ren successi\'l förskjutits foin varvsindustrin via en breddad industriell verksamhet till avancnad fi\rsvarsteknik. Det h<ir skL·tt dels gennm medvetna strategiska grepp. dels genom att Kockums-f.ruppcn. inte minst pil grund av den stora ub~1tsordern till Australien. har kommit att spela en allt mer betydelsefull roll för koncernen.

Inför en kommande privatisering forts:itter Celsius-koncernen att knnL·en-

Skr. 1992/93:20

(19)

trera verksamheten. Det inncbiir bl a att företagd avser att liimna verksam- Skr. 1992/93:20 hctcn inom installationsomr{1det. Vissa förändringar kan också förutses i in-

riktningen av fastighetsvcrksamheten.

Resultat och finansiell ställning

Cclsius-koncernen redovisade för 1991 ett resultat efter finansnetto på 507 Mkr (474), vilket var en förbiittring med 7 procent jämfört med föregående år. Den fakturerade försäljningen ökade till drygt 11 miljarder kronor.

Koncernens räntabilitet på sysselsatt kapital uppgick till 13 procent ( 19).

Soliditeten sjlink till 20 procent (29) som en följd av förviirvet av FFV-kon- ccrncn. Det egna kapitalet ökade 1991 fr{m 2 196 Mkr vid lirets början till 2 553 Mkr vid [irets slut.

Investeringar

Under 1991 investerade koncernen 705 Mkr i anläggningar, varav 185 Mkr avsåg fastighctsinwsteringar pfi Norra Älvstranden i Göteborg. Av övriga anliiggningsinvesteringar utgjorde merparten ersättningsinvestcringar i lö- pande verksamhet. Totalt uppgick investeringarna för verksamhetsåret till I 189 Mkr (318).

Större händelser under året

1 juni 1991 förvärvades FFV AB med dotterbolag från Förvaltningsaktiebo- laget Fortia. Bakgrunden till förvärvet var att Cclsius-koncernen genom koncentration och omstrukturering efter hand fått en allt större verksamhet inom den militiira sektorn. Förvärvet ökade kraftigt koncernens omsättning och fördubblade antalet anställda.

Expansionen fortsatte i och med att Bofors i början av 1992 blev ett heliigt dotterbolag till Celsius Industrier AB.

Utsikter för 1992

Verksamheten inom koncernens kärnaffärer är stabil. och även om konjunkturen påverkar Celsius-koncernen inom tex installations- och fastighetsom- rådet räknar företaget med att rörelseresultatet ska kunna förbättras ytterligare under 1992.

Cementa AB

Bolaget ingär i Euroc-koneernen som dotterbolag till Euroc AB. Cemcnta AB har tvii verksamhetsområden, Cement och Miljöteknik.

Division Cement tillverkar och säljer en rad olika cementtyper för skilda användningsområden. Inom divisionen finns merparten av Cementas pro- duktionsanliiggningar.

Division Miljöteknik samlar in och förädlar olika industriella restmaterial.

Detta kan i hög grad kombineras med cementprodukter. Produkterna kan

ocksa i många fall användas som råvaror vid cementtillverkning. ₂₁

(20)

Domän AB

Översikt 1991 (Mkr)

Omsättning

Sysselsatt kapital Justerat eget kapital Investeringar

Räntabilitet i q:

Soliditet i % Antal anställda

Verkställande direktör: Jan-Peter Duker (tillförordnad) Styn:lscordförandc: Bertil Danielsson

Statens ägarandel i 'J(;

3 784.2 359.8 234,6 6 541,l 5 551.8 3 609.2 319,6 0,2 109.3 7,3 55,2 4 449

[()()

1990(Mkr) 3 894.9 305.3 303,4 6 334,l 4 611.2 3 307.5 482,3 2.8 213,1

7.5 52.2 5 239

Domän AB bedriver i första hand skogsbruk och vidareförädling av skogsrå- varan. En aktiv fastighetsförvaltning med bla markförädling, utarrendering av jordbruksmark och andra fastigheter samt exploatering av grus- och sand- tillgångar är viktiga komplement. Domän AB driver även turistanlägg- ningar, upplåter jaktmarker och fiskevatten samt utför konsultuppdrag inom de skogliga och skogsindustriella områdena liksom inom ADB.

Domän AB tillämpar ett omfatta.nde naturvårdsprogram. En väsentlig ut- gångspunkt iir att affärsmässighet !;an och ska förenas med naturhänsyn. Vi- dareförädling i egen regi av såväl si.<ogsråvara som marktillgångar är viktiga inslag i Domäns framtida utveckling. Härigenom ökar förutsättningar för ett lönsamt och effektivt utnyttjande ;1v koncernens råvaruresurser.

Resultat och finansiell ställning

Resultatet efter finansiella poster uppgick 1991till234,6 Mkr (303.4). Trots sänkta virkespriser har resultatet förbättrats inom verksamhetsområdet Skogsbruk, bl a till följd av högre försäljningsvolymer jämfört med 1990.

Kraftiga resultatförsämringar har däremot· skett inom verksamhetsområ- dena Triiföriidling och Grus och Betong till följd av lågkonjunkturen. Både minskade volymer och prissänkningar har bidragit till de försämrade resultaten.

Domänkoncernens soliditet var vid årets slut 55 procent (52). För att bl a skapa finansiella förutsättningar för den särskilda inleverans till staten på 1 450 Mkr som regeringen beslutade 1990, inledde Domänverket under 1991 ett omfattande program för utförsäljning av företrädesvis mindre fastigheter.

Investeringar

Investeringar i anläggningstillgångar minskade 1991 till 320 Mkr (482).

Skr. 1992/93:20

22

(21)

Från affärsverk till bolag

Affärsverket Domänverket ombildades vid halviirsskiftet l 992 till aktiebolag. Diirmed gavs verksamheten den företagsform som iir mest lämpad för den marknad där Domän arbetar.

Domänverkets tillg[mgar överfördes vid bolagiseringen till Domän AB som är moderbolag i den nya koncernen. Domäns nya organisation innebär ett moderbolag med enheter för fastighetsägande, ledning och kontroll. samt fem affärsområdesbolag (dotterbolag): Domän Skog AB. Domän Timber AB, Domän Mark AB. Domiin Konsult AB och Domän Turist AB.

Företagskapital AB

Översikt Utlåning

Räntem:ttn (inkl provisioner)

Rörelseresultat före dispositioner och skatt Balansomslutning

varav i ,;ktil'r och andelar Utdelning

Konsolideringsgrad i

'+

Antal anst;illda

Vcrkstiillande direktör: Hans Dirtoft Styrelseordförande: Uno AlfrcdCen Statens ägarand.:1 i 'ii.

199l(Mkr) 36.9 (J,7 10,5 41.1 35.9 35.9 4.4 3.0 2.4 87.0 4

59.5

1990\Mkr) 44.4 1.2 2.0 46.8 45.3 34.3 18,l 0.1 2.4 80.0 4

Företagskapital AB arbetar som riskkapitalföretag och investerar i minori- tetsposter i utvecklingsbara. icke noterade företag. Malet iir att om möjligt föra fram företagen till börs- eller OTC-notering eller sälja företagen till en industriellt inriktad iigare.

Större händelser under året

Investeringar i portföljföretag uppgick 1991 till 4.4 Mkr. Under tiret säldes bolagets aktier i Export AB Norden. Bolaget hade vid årets slut 10 portföl- jinveskringar.

Under januari 1992 tecknade Förctagskapital AB avtal med staten om för- valtning av Stiftelsen Sm<lföretagsfonden under en tid av fem ar. Uppdraget omfattar stiftelsens portfölj om 230 Mkr, ägaransvar i sex nybildade riskkapi- talbolag om 750 Mkr samt likviditetsförvaltning om 250 Mkr.

Förvaltningsaktiebolaget Fortia i likvidation

Efter förslag frän regeringen beslutade riksdagen i december 1991 dels att privatisera 35 helt clkr delvis statsiigda företag, bland dem de bolag som in- giu i Fortia, dels att avveckla Fortia. Den 1januari1992 träddc diirför För-

Skr. 1992/93:20

23

(22)

valtningsaktiebolaget Fortia i frivillig likvidation. Det formella ägandet av Skr. 1992/93 :20 samtliga aktier som Fortia innehaft sedan det bildades kvarstår tills vidare

hos Fortia.

Förvaltningsaktiebolagct Fortia bildades hösten 1990 med uppgift att för- valta aktierna i vissa konkurrensutsatta industriföretag ägda av staten och som tidigare förvaltades direkt av industridepartementet.

Grängesbergs Gruvor AB

Rörelseresultat efter avskrivningar Resultat dtc.:r finansiella poster Balansomslutning

Räntabilitet i ~+

Soliditet i ~+

Antal anställda

Verkställande direktör: Fritz Mitteregger Styrelseordförande: Gunnar Engman Statens ägarandel i %

1991 (Mkr) 1990(Mkr)

lU 70

--48 -81

-33 -59

97 205

19 19

10

neg neg

20 9

159 225

HJO

Gruvdriften vid Grängesbt:rgs gruvor AB upphörde vid årsskiftet 1989/90, medan personalen garanterades rnställningstrygghet till och med år 1991.

Dotterbolaget AB Laven bedriver lokal utvccklingsverksamhet för att främja industrilokalisering till orten Grängesberg.

Kontrollberäkningar visar att koncernens sammanlagda reserver och eget kapital bör kunna täcka bolagets åtaganden för slutlig avveckling av gruv- verksamhckn och återställning a\" gruvområdet.

24

(23)

AB Göta kanalbolag

varav i <lktier och andelar Utdelning

Räntabilitet i ':r Soliditet i

'+

Antal anställda

Verkställande direktiir: Thomas Persson Styrelseordförande: Kaj Jancrus Statens ägarandel i %·

1991 IMkr) 23,8 -0.6 1.7 45,5 26.0 26.0 0,8

6.8 57, l 52

]()()

1990 (!\Ikr) 24.9 -5.3 -3.4 37.0 23.6 23.6 0.9

neg 63,8 60

AB Göta kanalbolag förvaltar Göta Kanal och ägs sedan 1978 helt av staten.

Fram till I juli 1992 förvaltades bolagets aktier av Domänverket men efter halvårsskiftet ligger Göta kanalbolag direkt under näringsdepartementet.

Trafiken på Göta Kanal har minskat och följer därmed den allmänna ned- gången i turistverksamheten i Sverige.

Resultat, finansiell ställning och investeringar

Resultat efter finansiella intäkter och kostnader uppgick 1991till1.7 Mkr (-3,4). Tack vare tidigare fastighetsförsäljningar har bolaget en relativt god finansiell ställning och soliditeten uppgick vid årsskiftet 1991192 till 57 procent (64). Årets investeringar har framför allt avsett reinvesteringar i maskiner och inventarier.

Utsikter för 1992

Riksdagen har beslutat att AB Göta kanalbolag ska stå kvar i statlig ägo.

Dessutom ska statsmakterna ställa medel till förfogande för drift och under- håll av Göta kanal för att bevara dess stora kulturhistoriska och turistiska värde.

Skr. 1992/93:20

25

(24)

AB Industrikredit

Översikt Utlåning

Riintcnetto (inkl provisioner)

Rörelseresultat före dispositioner och skatt Balanslimslutning

Riintabilitct i q.

Konsolidcringsgrad i %·

Antal anställda

Verkst;illandc direktör: Sven Hvden Styrelseordförande: Bo Söderst~n Statens iigarandcl i <:;,

1991 (MkrJ 21 484.8 193.5 -47.5 22 048,0 21 410,7 730.8 1,0

neg 3.3 54

63,4

1990!Mkr) 22 224,I 241.7 147,4 23 297.3 20 869,0 763,0 3,5 19.2 neg 3,3 55

AB Industrikredit ska lämna främst långfristiga krediter till mindre och medelstora företag inom alla branscher. Krediterna avser vanligtvis fastighets- eller maskinfinansicring. men kan hvcn gälla tex långsiktig förstärkning av rörelsekapital. Företagsformen inverkar inte på lånemöjligheterna och bolagets kreditgivning sker pa företagsekonomiska grunder.

Resultat

Räntenettot sjönk 1991 från 242 Mkr till 194 Mkr. Rörelseresultatet uppgick till -47,5 Mkr (147). Kreditförlusterna blev under året netto 181 Mkr eller 0.84 procent av utcstå..:nde krediter.

Kapitaltäckning

Under året har tre efterställda lån med obegränsad löptid, sk perpetuals, på tillsammans 300 Mkr upptagits. Dessa lån inräknas i kapitalbasen som supplemcntärkapital. Kapitaltäckningen har successivt förbättrats och uppgick vid årsskiftet 1991192 till 6.47 procent. Till slutet av år 1992 ska Indu- strikredit uppnå en kapitaltäckningsgrad på minst 8 procent.

Utsikter för 1992

Utestående krediter minskade 1991 med 3,6 procent och uppgick vid [trsskif- tet till 21,5 miljarder kronor. Låg investeringsnivå i näringslivet och dålig lönsamhet bland ett antal små och medelstora företag innebär låg nyutlå- ning. Därmed minskar troligen bolagets utläningsvolym även under 1992 en- bart genom normal inlösen och amorteringar.

Kasernen Fastighets AB

Ett av staten helägt bolag. sorterat under försvarsdepartementet. med uppgift att förvalta bostäder.

Skr. 1992/93:20

26

(25)

Kungliga Dramatiska Teatern AB

översikt Omsättning

Räntabilitet i % Soliditet i % Antal anställda

Verkställande direktör: Lars Löfgren Styrelseordförande: Olle Johannesson Statens ägarandel i %

1990/91 (Mkr) 155,l -9,5 -1,3 38,9 3,9 9,1

10,0 368

100

1989/90 (Mkr) 147,5 -5,1 2,5 38,8 4,8 2,7

12,4 371

Dramatiska Teatern ska driva scenisk konst. Detta skall ske på scener i Stockholm. vid gästspcl i Sverige och utlandt:t samt i radio och television.

Resultat

Dramaten redovisar ett resultat 1991 efter finansiella intäkter och kostnader på -1,3 Mkr (2,5). Statsbidragets reala värde har sjunkit med 5 Mkr sedan budgetåret 1989/90 och utgjorde för året 75 procent av de totala intäkterna.

Biljettintäkterna uppgick till 28,6 Mkr och beläggningen var 90 procent. An- talet besökare var 362 000 vilket för andra året i rad är det högsta någonsin.

Kungliga Teatern Aktiebolag (Operan)

Verkställande direktör: Eskil Hemberg Styrelseordförande: Jan-Erik Wikström Statens ägarandel i %

1990/91 (Mkr) 241,4 -25,9 --6,1 115,0 34,4 22,7 5,2

19,7 687

100

1989/90 (Mkr) 226,5 -18,4 0,7 95,4 29,0 28,9 30,3

30,3 674

Kungliga Teatern Aktiebolag ska driva teaterverksamhct som omfattar mu- sikdramatiska verk och dans. Det ska ske på scener i Stockholm, vid gästspel i utlandet samt i radio och television.

Skr. 1992/93:20

27

(26)

Resultat

Operans verksamhet redovisar ett resultat 1991 efter finansiella poster på - 6, l Mkr (0, 7). Statsbidragen spelar en dominerande roll som inkomstkälla.

Under verksamhetsåret 1990/91 utgjorde andelen statsbidrag 83,5 procent (87,8) av rörelsens intäkter. Genom höjda biljettpriser och en hög besöks- frekvens har Operans biljettintäkter ökat liksom också övrig försäljning.

Samtidigt har de finansiella intäkterna varit betydande, bl a beroende på ett allmänt högre ränteläge.

AB Kurortsverksamhet

Verkställande direktör: Jan-Eric Nilsson Styrelseordförande: Kurt-Inge Persson Statens ägarandel i %

1991 (Mkr) 131,5 -3,1 -0,1 69,3 6,5 34,3

9,4 351

100

1990(Mkr) 114,9 -5,0 0,0 72,0 6,6 13,5

9,2 347

Kurortsverksamhet AB ska bistå landets försäkringskassor med helhetsutre- dningar och rehabilitering, svara för olika medicinska forsknings- och meto- dutvecklingsinsatser inom socialförsäkringens ram samt aktivt delta i kom- petensutveckling genom att erbjuda olika typer av försäkringsmedicinsk utbildning.

Marknad och strategi

Marknaden består till över 90 procent av landets försäkringskassor. Företa- gets ambition är att i nära samverkan med dessa utveckla metoder och strate- gier för att minska sjuk- och ohälsotalen. Det övergripande målet är att eta- blera Riksförsäkringsverkets sjukhus (RFV-sjukhusen) i Nynäshamn och Tranås som två socialförsäkringscentra, där utredning, rehabilitering, forsk- ning, metodutveckling och utbildni~ng ingår.

Resultat, finansiell ställning och investeringar

Verksamheten drivs utan vinstint:;cssc. Soliditeten uppgick vid årsskiftet 1991/92 till 9,4 procent (9,2). I stället för att hålla en likviditetsreserv genom placeringar på kapitalmarknaden har företaget investerat i nybyggnation av fastigheter för ca 19 Mkr, utan att uppta några lån.

Skr. 1992/93:20

28

(27)

Utsikter för 1992

Samverkan med försäkringskassorna kommer att ytterligare fördjupas för att finna RFV-sjukhusens slutliga roll i sjukförsäkringssystemet. Viss mark- nadsföring kommer också att ske för att erbjuda även andra myndigheter och företag rehabiliteringsinsatser, men också utbildning inom verksamhets- området.

Lantbrukskredit AB

Översikt Utlåning

Räntenetto (inkl provisioner)

Rörelseresultat före dispositioner och skatt Balansomslutning

Räntabilitet i % Konsolideringsgrad i % Antal anställda

Verkställande direktör: Hans Henrik Abelin Styrelseordförande: Bo Jonsson

Statens ägarandel i %

1991 (Mkr) 1990 (Mkr) 2 291,0 2 524,6

20,7 22,9

0,5 2,5

2 419,8 2 966,5 2 567,5 2 864,7

146,3 148,3

0,2

2,4 2,4

0,3 1, 1

6,2 5,1

3

50

Lantbrukskredit är ett kreditaktiebolag som fungerar som s k mellanhands- institut. Bolaget lånar upp medel på kapitalmarknaden, dels via reverser, dels via eget obligationsprogram. Lantbrukskredit står under Finansinspek- tionens tillsyn.

Marknad och strategi

Utlåningen sker till näringsföretag inom landet, huvudsakligen med anknytning till jord- och skogsbruket med binäringar. I och med att konkurrensen har skärpts på kreditmarknaden, har Lantbrukskredits finansieringsområde vidgats till att omfatta i princip all näringsutövning.

I huvudsak lämnar Lantbrukskredit långfristiga lån med löptider på mellan 2 och 10 år.

Resultat och kapitaltäckning

1991 års räntenetto uppgick till 20, 7 Mkr (22,9). Resultatet före bokslutsdis- positioner uppgick till 0,5 Mkr (2,5). Resultatet belastades med 16,5 Mkr i kreditförluster, som avser en total avveckling av återstående fordran på Fi- nans AB Nyckeln.

Bolaget hade vid årsskiftet 1991/92 en kapitaltäckningsgrad på 8,31 procent.

Skr.

1992/93:20

29

(28)

Utsikter för 1992

Den allmänna kreditåtstramning som kännetecknat 1991 års lånemarknad och som bl a hänger samman med kreditinstitutens kapitaltäckningssituation torde fortsätta. Lantbrukskredit räknar dock inte med att bolagets verksamhet nämnvärt kommer att påverkas av detta. Lantbrukskredit har en till- fredsställande kapitaltäckning som medger fortsatt utlåningsutrymme. Om inte oförutsedda händelser inträffar bör verksamheten ge ett tillfredsstäl- lande resultat för 1992.

Luftfartsverket

Generaldirektör: Ingemar Skogö Styrelseordförande: Ulf Adelsohn

1991 (Mkr) 1990(Mkr)

2 919 2 738

525 580

217 385

5 712 5 660

4 998 4 946

2 188 2280

615 2 026

310 289

11 12

38 40

3 545 3 528

Luftfartsverket driver 14 statliga flygplatser för civil reguljär trafik och har därtill genom avtal med flygvapnet hand om den civila trafiken på fem mili- tära flygplatser. Den största flygplatsen är Arlanda med 12,8 miljoner passa- gerare under 1991. Luftfartsverket:> huvuduppgifter är följande:

- Driva och förvalta statens flygplatser för civil luftfart - Svara för flygtrafiktjänst i fred för civil och militär luftfart - Utöva tillsyn över flygsäkerhet(:n för den civila luftfarten - Svara för skyddet av miljön mot föroreningar från civil luftfart - Utöva vissa luftfartspolitiska myndighetsfunktioner

- Ombesörja beredskapsplanläggning för civila flygtransporter

Marknad

Den sedan länge positiva trenden för flygtrafikutvecklingen bröts vid årsskif- tet 1990/91. Lågkonjunkturen samt moms på inrikes resor var de främsta or- sakerna till trafiknedgången under 1991. Höjda bränslepriser och sabotage- risk pga Gulfkriget minskade resandet kraftigt under januari och februari.

Skr. 1992/93:20

30

(29)

Verksbolagen

Swedavia AB ska marknadsföra Luftfartsverkets kunnande internationellt, organisera och genomföra utlandsprojekt samt främja svensk export inom luftfartssektorn.

LFV AirportCenter ABs uppgift är att äga, bygga och förvalta servi~ean·

läggningen Sky City på Arlanda flygplats, liksom andra jämförbara projekt och anläggningar.

Resultat och finansiell ställning

Resultatet efter finansiella poster blev 217 Mkr för 1991. Detta är 168 Mkr lägre än föregående års resultat. För att klara det statliga kravet på förränt- ning med 178 Mkr och överförräntning med 215 Mkr, behövde tidigare års avsättningar lösas upp med 176 Mkr. Soliditeten uppgick vid årsskiftet 1991/92 till 38 procent (40).

Investeringar

På grund av vikande trafikvolymer och därmed ansträngd ekonomi har investeringarna begränsats under 1991 jämfört med de närmast föregående åren.

Förutom ett fåtal större objekt har resurserna satsats på vissa miljöinveste- ringar samt på ersättningsinvesteringar för att säkerställa flygtrafikens krav på regularitet, effektivitet och säkerhet.

Utsikter för 1992

Flera faktorer kan positivt påverka flygtrafikutvecklingen under 1992 och framöver. Momsen på inrikes resor har sänkts från 25 procent till 18 procent.

Flygbolagen inför nya prissystem, bl a utökade rabatter för privatresenärer i inrikesflyget. Det svensk-norska luftfartsavtalet med EG och EES-avtalet kan påverka trafikutvecklingen positivt, liksom avregleringen av inrikesflyget som inleddes under 1992.

En fortsatt lågkonjunktur i Sverige samt en fortsatt svag internationell konjunktur är negativa faktorer. Konkurrensen från SJs snabbtåg kan på- verka inrikesflyget negativt.

Skr. 1992/93:20

31

(30)

Luossavaara-Kiirunavaa:ra AB (LKAB)

Rörclscrcs'Ultat efter avskrivningar Resultat efter finansiella poster Balansomslutning

Sysselsatt kapitaf Justerat cget kapital Investeringar

varav i <lktier och andelar Utdelning

R~intabilitet i '>·~

Soliditet i ~.}

Antal anställda

Verkställande direktör: Carl Ameln Styrelseordförande: Göran Lövgren Statens iigarandcl i '::t

1991 <Mkr) 3 877.9 190.9 543.0 8 055,2 7 179.0 6 045.9 435.8 1,7 100.0 9.4 75,1 3 439

100

1990 (!\1kr) 3 877.3 339.5 608.4 8 011.4 7 312.4 5 460,6 430,2 40.9 100.0 11.2 68.2 3 383

LKAB är en av världens ledande producenter av högförädlade järnmalm- sprodukter. Under 1991 levererade LKAB nära 19 miljoner ton järnmalm.

Företaget har gruvor och malmförädlingsverk i Kiruna och Malmberget samt utskeppningshamnar i Luleå och Narvik. 85 procent av produkterna levere- ras till europeiska stälverk. men LKAB exporterar även till mer avlägsna marknader som Mellanöstern och Fjärran Östern.

Marknad och strategi

Efterfrftgan på järnmalm styrs av d'~n totala stålproduktionen i världen. Ef- ter toppåret 1989 sjönk världens stålproduktion under 1990 och minskade ytterligare J 991. Trots detta upprätthölls världshandcln med sjöhuren järn- malm rdativt väl under 19¹)1. I EG och Japan. som tillsammans svarar för 70 procent av världshandeln. var efterfrågan från stälindustrin god men pri- serna lägre.

LKABs huvudmarknad är Europa där alla masugnsprodukter säljs. Pel- lets för direktreduktion säljs därutöver till Mellanöstern och Fjiirran Östern, marknader som därför är viktiga komplement.

LKAB kan endast i begränsad omfattning pil.verka priset pil. malmen och fraktkostnaderna till sjöss. Däremot kan man påverka den egna produk- tionskostnaden. Investeringar sker fortlöpande i ny. storskalig och automati- serad produktionsteknik som ger liigre tillverkningskostnader. Idag är LKABs alla produkter förädlade pii något sätt och när det gäller pellets är företaget kvalitctsledare i världen.

LKAB eftersträvar U111gsiktiga relationer till kunderna och arbetar mi1l- medvetet för att begränsa kundkretsen till företag som köper i:n viil avvägd andel av sitt malmbehov fdn LKAB. Genom att tiicka in i stort sett hela leveransvplymen ·med denna typ av långtidskontrakt minskas konjunktur- känsligheten.

Skr. 1992/93:20

32

(31)

Resultat och finansiell ställning

Koncernens rörelseintäkter 1991 motsvarade föregående års och blev 3 878 Mkr (3 877). Resultatet efter finansnetto uppgick till 543 Mkr (608). Försäm- ringen beror frärrist på lägre dollarkurs och högre kostnader på grund av in- flation, som inte fullt ut kunnat kompenseras med effektiyiseringar och högre priser på järnmalm.

Räntabiliteten på sysselsatt kapital uppgick till 7 ,0 procent. Efter avdrag för kortfristiga banklån uppgick likviditeten för koncernen vid årsskiftet 1991/92 till 4 307 Mkr (4 204) eller 53 procent (56) av balansomslutningen.

Soliditeten förbättrades för koncernen och uppgick vid årsskiftet till 76,3 procent (69.4).

Investeringar

Koncernens investeringar i anläggningar, maskiner och inventarier uppgick till 434 Mkr (389). I oktober 1991 tog LKABs styrelse ett principbeslut att investera i en ny huvudnivå i Kirunagruvan. Investeringen. som kommer att uppgå till nära två miljarder kronor, gör det möjligt att driva gruvan vidare i ytterligare 25 år.

En förutsättning för att investeringen ska bli lönsam är att LKAB får full kontroll över järnvägstransporterna mellan gruvorna och hamnarna. LKAB ansökte därför i december 1991 om tillstånd från Banverket att driva Malm- banan i egen regi från och med 1993.

Utsikter för 1992

Leveransvolymen för LKABs produkter bedöms kunna öka under 1992.

Den svaga konjunkturen leder dock till prissänkningar och resultatet kommer sannolikt att försämras 1992.

NcbAB

Rörelseresultat efter avskrivningar Resultat dter finansiella poster~

Balansomslutning Sysselsatt kapital Justerat eget kapital Investeringar

Räntahilitct i % Soliditet i r,;.

Antal anställda

VerksUillandc direktör: Sven-Eric Lundström StyrelseordförandL·: Göran Ekclund Statens iigarandel i %

3 Riksdagen 1992193. I sam/. Nr 20

1991 (Mkr) 1990(Mkr)

4 760 4 952

31 188

-14.~ 115

6 523 6 293

5 247 4 681

1 902 2 088

870 I 411

2

2 ^(j

29 33

4 734 4 727

50,9

Skr. 1992/93:20

33

(32)

Ncb är ett europeiskt skogsindustriföretag. Så gott som all försäljning, eller Skr. 1992/93:20 99 procent, sker till kunder utanför Sverige, varav 90 procent går till EG-

länderna. ÅI 1991 utfördes 80 procent av produktionen vid anläggningar inom EG.

Ncb har utvecklats från bearbetare av svensk skogsråvara till ett europeiskt arbetande förädlingsföretag. Huvudprodukter är oblekt säckpapper, papperssäckar och förpackningar. Därtill tillverkar Ncb blekt pappersmassa och högkvalitativt bestruket finpapper för den grafiska industrin.

Marknad och strategi

Den obalans mellan efterfrågan och utbud av skogsindustriprodukter som märktes redan 1990 förstärktes under 1991 och kom att omfatta allt fler produkter. Trots ökad efterfrågan fö1värrades obalansen genom kapacitctstill- skott som i många fall ledde till fallande priser och produktionsbegräns- ningar.

Ncb koncentrerar sig på några få utvalda produktområden, där företaget ska nå en stark ställning inom EG. Hösten 1991 fattade Ncb:s styrelse beslut om att avyttra Ncb Vallvik, som tilJ:verkar pappersmassa, och aktierna i Han- nover Papier, som producerar främst bestruket träfritt finpappcr. Därmed sker en koncentration till säckpapper och förpackningar. Hannover Papier avyttrades under första halvåret 1992.

Resultat och finansiell ställning

Ncb-koncernens rörelseresultat efter avskrivningar sjönk 1991 med 157 Mkr eller 84 procent till 31 Mkr. Resultatförsämringen kom nästan helt från avsalumassa i främst Ncb Vallvik. Även säckpapper och förpackningar gav lägre resultat. Bestruket finpappcr utvecklades däremot gynnsamt, främst under årets första hälft. Resultatet efter finansiella poster uppgick till -143 Mkr (115).

Räntabiliteten på sysselsatt kapital sjönk från 6 procent till 2 procent. Den låga avkastningen beror främst på den mycket dåliga marknad för avsalumassa, men även på att koncernen under året slutfört ett omfattande investeringsprogram. Soliditeten i koncernen uppgick vid årets slut till 28 procent (32). Försvagningen av soliditeten berodde på det stora investeringspro- grammct samt den svaga resultatutvecklingen för avsalumassa.

Investeringar

Totalt uppgick Ncb-konccrnens investeringar under 1991 till 870 Mkr jäm- fört med 1 411 Mkr föregående år.

Större händelser under året

Beslut togs under hösten 1991 om att avyttra Ncb Vallvik och aktieinnehavet i Hannover Papier. Försäljningen bedöms ge en markant minskning av Ncb:s skuldbörda och därmed en kraftig förbättring av det finansiella läget. Efter