Ytterbyvägen Holmboda
vägen
Gillberga vägen
Vasa vägen Gillbo skola
Tennisvägen
Rosenbjelk es väg
Ebba Brahes väg
Dnr 2013/0004 KS 203
Granskningshandling 2018-08-27
Förslag till detaljplan för
fastigheten Rågen 12 mm,
Rotebro
2
Innehåll
Syfte 3
Handlingar 3
Planområdet 3
Bakgrund och beslut 3
Gällande planer 3
Förutsättningar och förändringar 4
Beskrivning av området 4
Planändringen 5
Miljöbedömning 9
Genomförandefrågor 9
Organisatoriska frågor 9
Planförfarande 9
Tidplan 10
Huvudmannaskap 10
Genomförandetid 10
Fastighetsrättsliga frågor 11 Ekonomiska frågor 11 Tekniska frågor 12 Medverkande 12
Planbeskrivning
Syfte
Avsikten med planläggningen är att skapa förut- sättningar för ny bostadsbebyggelse och utrymme för centrumändamål. Bebyggelsen ska utformas småskaligt och anpassas till befi ntlig småhusbebyg- gelse.
Handlingar
Till detaljplanen hör denna planbeskrivning samt plankarta med bestämmelser.
Dessutom fi nns fastighetsförteckning, dagvattenut- redning och trafi kbullerutredning tillgängliga.
Planområdet
Planområdet är beläget i kommundelen Rotebro och omfattar fastigheten Rågen 12 samt del av fastigheterna Rotebro 3:1, Rotebro 3:4 samt Rote- bro 3:42. Planområdet omfattar ca 5500 kvadrat- meter. Fastigheten Rågen 12 är privatägd medan de övriga berörda fastigheterna ägs av kommunen.
Bakgrund och beslut
Stadsbyggnadsnämnden beslutade 2016-01-13 (§ 4/2016) att ge kommunledningskontoret i upp- drag att ta fram detaljplan för fastigheten Rågen 12 mm.
Gällande planer
I Sollentuna kommuns översiktplan, antagen 2012, anges bl.a. att: området ligger inom den bebyggda miljön och där får inte småskalig när- service förhindras. Översiksplanen säger också att villaområdenas karaktär ska bevaras. Planområdet ligger inom område med samlad bebyggelse där all ny bebyggelse bör prövas i detaljplan.
Begränsningar av fl öden och långtgående krets- loppstänkande ska eftersträvas. Dagvatten ska tas omhand lokalt.
Ny bebyggelse skall utformas för att möjliggöra en låg energianvändning. För värmeförsörjningen bör anslutning till fj ärrvärme ske. Byggnadsmaterial som används ska så långt möjligt vara återvunna, återvinnings- eller återanvändbara och sunda.
För området gäller detaljplaner detaljplan nr 110, del av Gillberga gård m.m, från år 1961. För fast- igheten Rågen 12 anger detaljplanen att handel får fi nnas i en våning. För del av Rotebro 3:1 och del av Rotebro 3:4 får park, plantering, gata eller torg fi nnas.
Gillberga gård, från år 1980. Detaljplan 437, från år 1996 samt av tillägg av detaljplan, detaljplan nr 531, från år 2005. Sammanfattningsvis får an- vändningsområdena samlingslokaler med särskild miljöhänsyn, bostäder och kontor fi nnas.
4
Förutsättningar och förändringar Beskrivning av området
Natur
Marken inom området sluttar svagt västerut, ned mot kedjehusen längs Holmbodavägen.
Enligt kommunens översiktliga geotekniska karta består marken i huvudsak fast torrskorpelera på san, grus, morän eller berg med delar av berg i dagen.
Planområdet gränsar till parkmark är bevuxen med buskar och större träd. Inga naturvärden av regio- nalt eller nationellt intresse fi nns inom området.
Kulturmiljö, fornlämningar
Planområdet gränsar till bebyggelsen inom fastig- heten Rotebro 3:34, Gillberga gård. Fastigheten Rotebro 3:34 beskrivs i kulturmiljöplanen som
”manbyggnaden är från 1800- talets första hälft och har mycket höga byggnads- och samhällshisto- riska värden”. Byggnaderna fi nns också beskrivna i kulturminnesvårdsprogrammet, utgiven av Läns- styrelsen som särskilt värdefullt kulturminne, (i dagligt tal även kallat ”k-märkt”), enligt 3 kap kul- turminneslagen.
Bebyggelse
Inom fastigheten Rågen 12 fi nns idag en byggnad som nyttjas som restaurang, förskola, verksamheter och bostäder. Byggnaden har inga värden ur kul- turhistoriskt eller arkitektoniskt perspektiv.
Gällande detaljplan anger enbart handel för befi nt- lig byggnad inom Råden 12.
Service, kollektivtrafi k
Ytterbyvägen trafi keras av bussar med hållplats vid planområdet. Rotebro centrum med pendeltågsta- tion, busstation, off entlig och kommersiell service ligger ca 600 meter öster om området. I anslutning till planområdet fi nns skola, förskolor, restaurang mm.
Gator och trafi k
Planområdet avgränsas av Ytterbyvägen i söder, Ebba Brahes väg och gång- och cykelbana i öster, och av parkmark i väster och norr.
Buller
Planområdet är inte bullerutsatt i någon större omfattning. Dock förekommer trafi kbuller från omkringliggande gator och vägar. En trafi kbuller-
Flygfoto över planområdet med omgivningar
utredning har genomförts för att utreda förutsätt- ningarna för ny bebyggelse.
Dagvatten
Dagvattnet inom området idag leds bort via led- ning till kommunens dagvattennät.
Grundvatten
Idag fi nns inga problem med grundvatten inom området då byggnaden står på berg strax under markytan.
Riskhänsyn
Inga defi nierade risker (farligt godstransporter etc.) fi nns idag i anslutning till planområdet.
Planändringen
Syftet planändringen är att ge utrymme för nya bostäder och centrumändamål.
Bebyggelseförslag
Förslaget rymmer 20 lägenheter i fl erbostadshus och sju lägenheter i radhus, samlade kring en gemensam innergård. Mot Ytterbyvägen fi nns utrymme för kommersiell lokal, exempelvis en restaurang. Garage för de boende anordnas på kvartersmark, under fl erbostadshuset.
Byggnaderna håller en två-trevåningsskala för att anknyta till befi ntlig bebyggelse i området.
Ljus bruttoarea
Detaljplanen reglerar föreslagen bebyggelse med maximal ljus brttoarea (BTA). Ljus BTA i bostads- hus omfattar i normalfallet samtliga areor förutom teknikutrymmen (utrymmen för fl äkt, hissmaskin, el, tele, värme, kyla) på vind.
Teknikutrymmen på ljust våningsplan under vind ska exkluderas om vind och källare saknas eller om dessa utrymmen av skälig anledning inte går att förläggas på vind eller i källare.
Ljus BTA som medges enligt detaljplan men som inte utnyttjas ska medräknas (exempelvis oinredda vindar, bjälklagsöppning till förmån för dubbla vå- ningshöjder (undantaget traditionella ljusgårdar)).
Utrymmen för bostadskomplement (förråd, sop- rum, garage) i fristående byggnader räknas inte som ljus BTA, undantaget tvättstugor och gemen- samhetslokaler som alltid ska medräknas.
Indragna balkonger som är inglasade och klimat- skyddade räknas som ljus BTA. Balkonger/loft- gångar i övrigt omfattas inte.
Ljus BTA i suterrängvåning
En våning ska betraktas som en suterrängvåning om ‐ utefter minst en vägg ‐ golvets översida i vå- ningen närmast ovanför ligger mer än 1,5 meter över markens medelnivå invid byggnaden. Är av- ståndet mindre är våningsplanet att betrakta som källare.
All area inom lägenheter räknas som ljus BTA lik- som i förekommande fall innanförliggande förbin- Situationsplan. Bild: Nordisk Kombination Arkitekter
Rågen 12
Rotebro 3:34
A C
B
6
Vy, gården. Bild: Nordisk Kombination Arkitekter Översiktsvy från gatan. Bild: Nordisk Kombination Arkitekter
TVÄRSEKTION 1:400(A3)
Tvärsektion, från söder. Bild: Nordisk Kombination Arkitekter
delsekorridor.
Som ljus BTA för bostadskomplement (förråd, tvättstugor, soprum och gemensamhetslokaler) och i förekommande fall teknikutrymmen räknas arean fram till närmaste vägg i den ljusa delen av våningsplanet dock högst till halva husdjupet. Av- skiljs mörk och ljus del av en förbindelsekorridor ska hela korridoren räknas som ljus BTA.
För kommersiella eller övriga lokaler räknas ljus BTA till ett husdjup om 10 meter. För bruttoareor inom husdjup 10–30 meter räknas 75 % som ljus BTA. Om våningshöjden är högre än 3 meter ska 10‐metersgränsen utökas till vad som bedöms skä- ligt. Bruttoareor bortom 30 meter räknas inte som ljusa.
Gestaltning
Fastigheten har viss nivåskillnad och utformas med två gårdsnivåer. Den nedre utgörs av lokalens utemiljö, parkeringsplatser och garageinfart. En stödmur med en trappa upp förbinder den lägre nivån med den övre nivån, som utgör entréplan till bostadshusen.
Föreslagen bebyggelse består av en större byggnad med 21 lägenheter, med garage och en lokal i ne- dersta planet. Lägenheterna nås via loftgångar, som utvidgas till egna uteplatser vid entréerna. Huvud- byggnadens södra del har mer centrumkaraktär, med en lokal i botten, och där har lägenheterna egna balkonger mot söder. Det fi nns också möjlig- het till uteservering i sydvästläge i anslutning till lokalen.
Två korta radhuslängor ligger i nordvästra delen av fastigheten, och bildar en gemensam gård till- sammans med loftgångshuset. Gården har gemen- samma sittplatser och en liten lekplats. Mot väster övergår gården till parkområde med träd och berg i dagen. En gångstig leder ner till den lägre nivån.
Radhusen har sina entréer vända från gården, den norra längan har en körbar väg för angöring, till den södra längan kommer man till entréerna via en gångväg. Huvudentrén till fl erbostadshuset lig- ger mot öster i samma plan som garaget, har en sittplats utanför och alldeles i närheten fi nns ett stort cykelförråd. Ett soprum med utrymme för sopseparering fi nns också i entréns närhet. Från huvudentrén kan man enkelt komma in i garaget, och där fi nns också barnvagnsrum, trappor och hiss.
Entréhallen är genomgående, och förbinder den östra och västra delen av tomten med varandra.
I norra delen av tomten fi nns ett litet sophus och plats för cyklar, och sju parkeringsplatser.
Material
Dagvattnet omhändertas lokalt och vi föreslår planteringslådor som växtbäddar, både gemen- samma och de egna vid radhusen. Även den ge- mensamma lekgården liksom gräsmattan öster om loftgångshuset fungerar som yta för fördröjning av vattnet. Den hårdgjorda ytan utmed loftgångs- huset förses med permeabel beläggning av be- tongplattor. På västra sidan av fastigheten går en grusgång genom gräset, och framför entréerna och Fasad mot söder/Ytterbyvägen. Bild: Nordisk Kombination Arkitekter
8
soprumsdörrarna läggs betongplattor.
Byggnaderna kläs i huvudsak med träpanel målad med Falusvart, med ljus puts i sockelpartier och loftgångsfasader. På översta våningen eller vinden avslutas takbeläggningen nedanför takfoten. Tak- beläggningen utgörs av Rheinzink el. liknande, som har en matt yta. Cykelgaraget och sophuset får svart träpanel och sedumtak. Stuprör och häng- rännor i svart förzinkad plåt, och balkonger och loftgångar förses med svarta pinnräcken.
Gator och trafi k
Gång- och cykelstråket längs planområdets östra sida planläggs som parkmark, och vändplanen i änden av Ebba Brahes väg planläggs som gatumark för att förtydliga gatustrukturen i området.
Bostäderna inom planområdet kommer att angö- ras antingen via vändplanen vid Ebba Brahes väg/
Lettströms väg eller via Ytterbyvägen.
Bostädernas parkeringsbehov löses genom garage samt några markparkeringar. Besöksparkeringar anordnas på gatumark mot Ytterbyvägen. Totalt planeras för 26 bilparkeringsplatser.
Cykelparkering löses i huvudsag genom cykelför- råd längs fasaden mot gång- och cykelvägen. Där ryms ca 60 platser. En yta för ca tio cyklar ryms i norra delen av området.
Buller
En trafi kbullerutredning har tagits fram av SWE- CO (daterad 2017-12-13) som visar att beräknade
trafi kbullernivåer vid samtliga fasader på de pla- nerade husen klarar gällande riktvärde på 60 dBA ekvivalent ljudnivå. Planlösningar för lägenheter kan därför planeras fritt utan hänsyn till buller ur trafi kbullersynpunkt. Gemensam uteplats som uppfyller bullerriktvärde kan placeras på föreslagen plats på gården.
Tillgänglighet
Bebyggelsen och den yttre miljön i området ska så långt som möjligt anpassas för personer med ned- satt rörelse- eller orienteringsförmåga eller andra funktionsnedsättningar.
Då marken är relativt plan i området är förutsätt- ningarna goda för att åstadkomma god tillgänglig- het.
Trygghet och brottsförebyggande
Otrygga platser ska så långt som möjligt byg- gas bort, genom att t.ex. undan skymda platser, siktskymmande vegetationen och impediment undviks. Bebyggelsen bör utformas för att försvåra klotter och annan skade görelse.
Dagvatten
En dagvattenutredning har utförts av Sweco (da- terad 2017-02-25). Slutsatserna i den utredningen visar på att dagvattenfl ödena ökar efter exploate- ring och därför bör 27 m3 dagvatten fördröjas för att följa Sollentuna kommuns riktlinjer.
En viss föroreningsbelastningsökning sker i sam-
band med exploateringen. Edssjön uppnår idag inte miljökvalitetsnormen. Vatteninformations- system Sverige (VISS) visar att Edssjöns ekologiska status är ”måttlig” och att dess kemiska status inte uppnår ”god status”. Miljöproblem som uppvisas är övergödning p.g.a. belastning av näringsämnen samt förekomst av miljögifter. Edssjön är enligt VISS inte drabbad av försurning.
För att säkerställa att Edssjön inte påverkas nega- tivt av exploateringen bör dagvattnet ledas i första hand till reningsåtgärder inom kvarteret innan vidareledning till recipient. Leds allt dagvatten inom området till tillräckligt stora växtbäddar bedöms föroreningsbelastningen inte öka. Kom- pletteras växtbäddar med permeabelt material på vistelseytor reduceras både dagvattenfl öden och föroreningsmängder till Edssjön. Däremot bedöms de naturliga infi ltrationsmöjligheterna som låga.
I syfte att minska belastningen på recipienten Edssjön fi nns i detaljplanen två egenskapsbestäm- melser som anger att vegetation skall utgöra minst 50% av den totala markytan (n1) samt att utrym- me för fördröjning och rening av dagvatten skall fi nnas (n2).
Grundvatten
Grundvattennivåerna inom området bedöms inte utgöra några problem.
Riskhänsyn
Planområdet ligger knappt 400 meter från Stäket- vägen och ca 650 meter från Ostkustbanan vilka
är transportleder för farligt gods. Länsstyrelsen rekommenderar att riskfrågor med hänsyn till transporter med farligt gods ska utredas inom 150 meter från transportleden vilket innebär att någon utredning av farligt godstransporter inte har gjorts.
Brandkåren Attunda har inte kunnat identifi era några riskkällor som bedömts kunna medföra oacceptabla risknivåer. Åtkomligheten för rädd- ningstjänstens fordon ska säkerställas i det fort- satta arbetet. Avståndet från uppställningsplats av räddningsfordon till angreppsväg ska ej överstiga 50 meter. Om räddningstjänsten med stegutrym- ning används som utrymningsstrategi ska uppställ- ningsplats för höjdfordon alternativt bärbara stegar säkerställas.
Tekniska frågor
Luft
Miljökvalitetsnormen för partiklar (PM10) (dygnsmedelvärde) överskrids längs hela väg E4 i Sollentuna. Normen överskrids ca 100 - 150 m öster om E4:ans vägmitt och ca 50 m väster om vägmitt. Halterna varierar längs vägen beroende på trafi kmängd och topografi . Höga halter av partik- lar (PM10) kommer till stor del från vägtrafi ken t.ex. slitage av däck, speciellt dubbdäck, vägbelägg- ning och uppvirvlad sand.
Föreslagen bebyggelse ligger mer än 50 meter väs- ter om E4, d.v.s. utanför område där miljökvali- tetsnormen överskrids.
Radon
Hela kommunen bedöms vara högriskområde för radon. Ny- och ombyggnation ska utformas på ett sådant sätt att gällande riktvärde inte överskrids.
Markföroreningar
Inga kända markföroreningar fi nns i området, men fastigheten fi nns upptagen i Länsstyrelsens
”Potentiellt förorenade områden”. Det beror på att i befi ntlig byggnad under många år funnits tand- läkarmottagning, vilket innebär att det i gamla avloppsledningar kan fi nns kvicksilverrester. Där- för ska de gamla avloppsledningarna hanteras som farligt avfall i den händelse att de byts ut.
Vid påträff ande av material som kan antas inne- hålla hälso- och miljöfarliga material ska anmälan ske till kommunens miljö- och hälsoskyddskontor.
Energi och material
Den nya bebyggelsen ska utformas på ett sätt som minimerar material- och energifl ödena.
För att minimera fl ödena bör ett livscykelperspek- tiv antas som tar hänsyn till bl a både bygg- och driftskedena. I området fi nns fj ärrvärme utbyggt vilket erfarenhetsmässigt, när det gäller bl.a. kli- matpåverkan, är det mest eff ektiva för uppvärm- ning. Fjärrvärme bör därför, och planeras också enligt fastighetsägaren, användas för uppvärmning av den nya bebyggelsen. Bebyggelsen bör utformas för så liten energianvändning som möjligt och med beaktande av hur energin är producerad med hänsyn till miljö- och klimatpåverkan.
Administrativa frågor
Genomförandetiden för detaljplanen är fem år, räknat från det datum som ändringen vinner laga kraft.
Avfallshantering
Avfall från bostäderna kommer att hanteras i sop- rum inomhus i fl erbostadshuset samt i ett sophus i norra delen av området. Soprummet i fl erbostads- huset planeras rymma 3 st 660 l för hushållssopor samt 370 l kärl för sortering av glas, tidningar, metall och pappersförpackningar. I sophuset ryms 1 st 660 l kärl för hushållssopor samt 370 l kärl för tidningar och pappersförpackningar.
Miljöbedömning
Bedömning av behov av miljöbedömning och miljökonsekvensbeskrivning (Behovsbedömning) Inför att förslag till detaljplan eller fastighetsplan upprättas ska en bedömning göras om planen kommer att medföra en betydande miljöpåver- kan (EG-direktiv 2001/42, införlivad i svensk lag 2005-07-01). Behovsbedömningen sker utifrån bedömningskriterierna i bilaga 4 till förordningen om MKB: 1998:905.
Planändringen bedöms inte ge upphov till en be- tydande miljöpåverkan vilket medför att en mil- jöbedömning med tillhörande miljökonsekvens- beskrivning (MKB) inte kommer att göras.
10
Genomförandefrågor
Allmänt
Avsnittet genomförandefrågor redovisar de organi- satoriska, fastighetsrättsliga, tekniska och ekono- miska åtgärder som behövs för ett ändamålsenligt och i övrigt samordnat plangenomförande. Texten i avsnittet har inte någon självständig rättsverkan utan skall fungera som vägledning till de olika ge- nomförandeåtgärderna. Avgöranden i frågor som rör fastighetsbildning, vatten- och avloppsanlägg- ningar, vägar m.m. regleras således genom respek- tive speciallag.
Organisatoriska frågor Planförfarande
Planarbetet handläggs med normalt planförfarande enligt 5 kapitlet, plan- och bygglagen (2010:900 PBL lydelsen efter 2015-01-01).
Tidplan
Planprocessen beräknas kunna följa nedanstående tidplan:
Granskning: Sommaren 2018 Antagande i kommun-
fullmäktige: Hösten 2018
Laga kraft: Tidigast 4 veckor efter antagande
Huvudmannaskap och ansvarsfördelning
Sollentuna kommun är huvudman för till planen
Ytor som förutsätts överföras till fastigheten Rågen 12.
omr 1
omr 2
omr 3
Genomförandetid
Detaljplanens genomförandetid är fem år, räknat från det datum som beslutet att anta detaljplanen vinner laga kraft.
angränsande allmänna platser och ansvarar för ge- nomförandet och drift av dessa.
Inom kvartersmark ansvarar fastighetsägaren för genomförandet.
Fastighetsrättsliga frågor
Fastighetskonsekvenser
Planförslaget innebär att mark från de kommu- nalägda fastigheterna Rotebro 3:42, 3:4 och 3:1 genom fastighetsreglering ska överföras till fastig- heten Rågen 12 och utgöra kvartersmark.
Från Rotebro 3:4 överförs ca 350 kvm, område 1, till Rågen 12.
Från Rotebro 3:42 överförs ca 430 kvm, område 2, till Rågen 12.
Från Rotebro 3:1 överförs ca 1025 kvm, område 3, till Rågen 12.
Till Rågen 12 överförs område 1, 2 och 3 ca 1805 kvm från Rotebro 3:4, 3:42 och 3:1.
Rågen 12 kommer efter fastighetsbildningen att ha en yta av ca 3380 kvm.
Rättigheter
Servitut
Rågen 12 och Rotebro 3:1 belastas av ett avtals- servitut för kraftledning 01-IM3-29/1561.1 till förmån för Rotebro 3:24.
Rotebro 3:1 belastas av en ledningsrätt 0163- 00/80.1 till förmån för STOKAB AB.
Ansökan
När detaljplanen vunnit laga kraft kan fastighets- rättsliga åtgärder såsom fastighetreglering, om-
prövning och ansökan om ledningsrätt och ansökan om att bilda och/ eller upphävande av servitut ske genom ansökan till Lantmäteriet i Stockholm.
Exploatören ansöker och bekostar nödvändiga fastighetsbildningsåtgärder.
Ekonomiska frågor
Markförvärv
Ersättning ska utgå för mark som överförs från kommunens fastighet, vilken regleras separat i överenskommelse om fastighetsreglering.
Gatukostnader
Ersättning till kommunen för utbyggnad av den infrastruktur som blir nödvändig för ge- nomförandet av denna detaljplan regleras i exploateringsavtalet.
Bygglov
Avgiften för bygglov består förutom bygglovs- avgiften, avgift för nybyggnadskarta, utstak- ning samt lägeskontroll och debiteras sökan- den enligt vid varje tillfälle gällande taxa.
Planavgift
Ett särskilt avtal som reglerar kostnaderna för planarbetet har träff ats. Ingen ytterligare avgift för planläggning kommer att tas ut om avtalet fullföljs.
Markägoförhållanden
Planområdet omfattar fastigheterna Rågen 12, fastighetägare Gillbo fastigheter AB, samt del av fastigheterna Rotebro 3:1, 3:4 och 3:42, ägda av Sollentuna kommun.
Avtal
Exploateringsavtal
Ett exploateringsavtal kommer att tecknas mel- lan Sollentuna kommun och exploatören (fastig- hetsägaren). Exploateringsavtalet reglerar frågor gällande åtaganden och kostnads- och genomför- andeansvar kopplat till detaljplanen. Kostnaderna som avses är främst gatukostnader till kommunen, exploatören ska betala den faktiska projekterings- och anläggningskostnaden som utgör om- och utbyggnad av anläggningar i anaslutning till pla- nområdet. Exploateringen innebär att en anpass- ning till omkringliggande gata Ebba Brahes väg och gång- och cykelväg öster om tillkommande bebyggelse erfordras. Ansvar och kostnader för detta regleras i exploateringsavtalet.
Övriga avtal
En överenskommelse om fastighetsreglering av- seende markregleringar inom planområdet ska tecknas.
Planavtal
Ett särskilt avtal som reglerar kostnaderna för planarbetet har träff ats.
12
Övriga ledningar
SEOM är även huvudman för el-, opto- och fj ärr- värmenät i området.
Bebyggelsen bör anslutas till fj ärrvärmenätet.
TeliaSonera Skanova AB ansvarar för befi ntliga te- leledningar inom planområdet. De önskar så långt som möljigt behålla befi ntliga teleanläggningar i nuvarande läge.
SEOM ansvarar för sina ledningar fram till förbin- delsepunkt för respektive ledning. Fastighetsägaren ansvarar för serviceledningar och övriga installa- tion inom kvartersmark.
Dagvatten
Inom kvartersmark är fastighetsägaren ansvarig för utförande av de anläggningar som utgör fast- ighetens va-installation, detta innefattar även dag- vattenanläggningar så som infi ltrationsanläggning och magasin för fl ödesutjämning och fördröjning.
Dagvattnet ska omhändertas lokalt där det är tek- niskt möjligt.
Avfall
Avfall från bostäderna kommer att hanteras i sop- rum inomhus i fl erbostadshuset samt i ett sophus i norra delen av området.
Tekniska utredningar
Följande utredningar ligger till grund för detaljpla- nen:
Dagvattenutredning, SWECO 2017-02-25 Trafi kbullerutredning, SWECO 2017-12-13 Medverkande
Erik Isacsson, planarkitekt kommunlednings- kontoret
Cecilia Dahl, exploateringsingenjör kommun- ledningskontoret
Bebyggelseförslag: FAD Fastighets AB/Nord- isk kombination arkitekter AB
Kommunledningskontoret
Erik Isacsson Anders Hallmén Planarkitekt, Tengbom Planeringschef Fastighetsbildningsförrättning
Kostnader för lantmäteriförrättningen bekostas av ägaren till Rågen 12. Avgift för lantmäteriförrätt- ning debiteras enligt myndighets gällande taxa vid tillfället.
Anslutningsavgifter
För anslutning till det allmänna VA-ledningsnätet ska avgift erläggas enligt VA-huvudmannens gäl- lande taxa.
Övriga kostnader
Exploatören ansvarar för övriga kostnader fören- liga med exploateringen.
Tekniska frågor
Vatten och avlopp
Den nya bebyggelsen ska anslutas till det kommu- nala vatten- och avloppsnätet. Detaljplaneområdet är beläget inom verksamhetsområdet för allmän vatten- och avloppsanläggning, vilket innebär att SEOM (Sollentuna Energi och Miljö) är huvud- man och ansvarar för utbyggnad och drift av det allmänna vatten- och avloppsnätet. Anslutnings- punkter för vatten- och avloppsledningar fi nns i Ytterbyvägen.
Länshållningsvatten som riskerar uppkomma i samband med schaktning och sprängning skall omhändertas enligt Käppalaförbundets riktlinjer för länshållningsvatten.
