08.4. Bilaga 3. Verksamhetsberättelse 2019 Utbildningsnämnden

Verksamhetsberättelse 2019

Utbildningsnämnden

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 4

1.1 Nämndens uppdrag ... 4

1.2 Skolresan - börjar i förskolan och avslutas i gymnasieskolan ... 4

2 Året som gått ... 5

3 Ekonomisk uppföljning ... 8

3.1 Driftredovisning Utbildningsnämnden ... 8

3.2 Kommentar till utfall och budget ... 10

3.3 Kommentar till prognossäkerhet ... 10

3.4 Kommentar till budgetföljsamhet ... 11

3.5 Kommentar till utfall per verksamhetsområde på bruttonivå ... 11

3.6 Uppföljning av riktade budgetmedel... 12

3.7 Planerade åtgärder för att hantera befarade underskott i budget 2020 ... 12

3.8 Investeringsredovisning ... 13

3.9 Utfall och kommentar volymer ... 13

3.10 Återsökning av statsbidrag ... 14

4 Kvalitetsstyrning ... 15

4.1 Trygga invånare, studerande, arbetande och besökare... 15

4.2 Delaktighet i samhället ... 15

4.3 Sveriges bästa företagsklimat ... 16

4.4 God fysisk och social arbetsmiljö ... 16

5 Målstyrning. ... 19

5.1 Trygghet och välfärd genom livet ... 19

5.2 Hållbar och konkurrenskraftig tillväxt ... 27

5.3 Attraktiv och effektiv organisation ... 27

6 Uppdrag ... 30

7 Riskhantering - internkontroll ... 31

7.1 Resursbrist påverkar elevresultaten. ... 31

7.2 Olweusarbetet tappar fart varvid andel som upplever sig mobbade ökar ... 32

7.3 Säkerheten samt integriteten i IT-miljön inte är tillräcklig ... 33

7.4 Det systematiska arbetsmiljöarbetet fungerar inte tillfredsställande ... 33

7.5 Bristfälliga lokaler ... 34

7.6 Elever som är folkbokförda i kommunen går inte i skolan. ... 35

8 Kvalitet ... 36

9 Verksamheten ur ett barnperspektiv ... 39

10 Återrapportering av arbetet med mål och uppföljning av privata utförare ... 42

Bilagor

Bilaga 1: Bilaga verksamheter i extern regi 2019 Bilaga 2: Bilaga 2 enheternas resultat samt buffert Bilaga 3: Bilaga 3 investeringar 2019

1 Inledning

1.1 Nämndens uppdrag

Utbildningsnämnden ansvarar för förskoleverksamhet, fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola samt gymnasiesärskolan.

1.2 Skolresan - börjar i förskolan och avslutas i gymnasieskolan

Sollentuna kommun arbetar för att vara Sveriges bästa skolkommun. Vägen till Sveriges bästa skola kallas för skolresan. Skolresan anger gemensamma fokusområden för Sollentunas kommunala förskolor och skolor. Dessa är tillgänglighet, digitalisering och hållbarhet. Skolresan syftar till att öka våra resultat inom kunskap, kvalitet och trygghet. Syftet är också att öka likvärdigheten mellan och inom våra verksamheter samt erbjuda en tillgänglig och god utbildning för alla.

Alla elever ska nå kunskapskraven i alla ämnen, Sollentuna ska ha landets högsta meritvärde i

grundskolan, eleverna ska kunna ha behörighet för att komma in på gymnasieskolan och efter avslutad gymnasieskola ska man vara rustad för studier på högskolenivå eller arbetslivet. Alla barn och elever ska känna sig trygga i förskolan, skolan och gymnasieskolan. Goda exempel i kommunens

verksamheter ska delas.

Arbetet med tillgänglighet är en ständigt pågående process i Sollentunas förskolor och skolor mot en likvärdig utbildning som tar hänsyn till barns och elevers olika behov och förutsättningar samt till deras lika värde. En tillgänglig lärmiljö identifierar och undanröjer hinder där varje barn och elev kan utvecklas så långt som möjligt. Det innebär att aktivt åtgärda, utveckla och förbättra lärmiljön så att alla kan ta del av lärande och gemenskap.

Digitalisering används som en hävstång för att förstärka det som har positiv effekt på elevers lärande och är en viktig nyckel för att fortsätta utvecklingen inom all utbildningsverksamhet. Alla barn och elever i Sollentuna ska, med hjälp av digitaliseringens möjligheter, ges de bästa förutsättningarna för att lära och utvecklas genom att få arbeta och skapa i en kreativ, innovativ och verklighetsbaserad lärmiljö, såväl individuellt som i samarbete med andra. Undervisningen ska vara meningsfull, tillgänglig, varierad och engagerande för alla som verkar i förskolan och skolan.

Hållbarhet innefattar både hälsofrämjande undervisning med rörelse och fysisk aktivitet för elever samt hållbarhet utifrån påverkan på miljö och resurser. Utvecklingsarbetet i skolorna ska präglas av långsiktiga mål en god arbetsmiljö och hållbart ledarskap.

Delningskulturen ska vidareutvecklas och systematiseras för att få ett ökat kollegialt lärande där man delar med sig och lär av varandra och på så sätt gemensamt höjer kvaliteten och resultaten. Ett ökat föräldraengagemang i barnens och elevernas skolgång med relationsskapande aktiviteter,

mångkulturell kommunikation och stöd kring hur man som vårdnadshavare bidrar till goda skolresultat är en viktig faktor.

2 Året som gått

Fler barn och elever i Sollentuna

I målgruppen 0 år till 19 år som är utbildningsnämndenshuvudsakliga målgrupp är ökningen 330 personer vilket inneburit högre kostnader.

Ansvarsfull ekonomi

Nämndens utfall uppgår till 1 997,4 miljoner kronor vilket är en negativ avvikelse med 21 miljoner kronor mot budget 1 976,4 miljoner kronor. Avvikelsen utgörs av volymnämndens intäkter och kostnader.

 31,9 miljoner kronor i underskott för fler elever inom alla åldrar inom grundskolan och grundsärskolan. Vidare är intäkterna från barnomsorgen lägre till följd av färre elever inom fritidshemmen.

 13,1 miljoner kronor i underskott för fler elever inom gymnasieskolan än i budget.

 18,9 miljoner kronor i överskott för färre barn i förskolan jämfört mot budget.

De kommunala enheterna redovisar totalt ett positivt resultat om 6,6 miljoner kronor. Överskottet fördelas på kommunala skolor och förskolor som redovisar ett överskott om 8,4 miljoner kronor.

Anledningen är att inflyttningen ökat i området vilket inneburit att fler elever skrivits in utan att öka kostnaderna för personal och lokaler. Rudbecksskolan har under året haft en budget där 5,0 miljoner skulle tas ur tidigare års överskott. Underskottet endast blev 1,8 miljoner kronor vilket är 3,4 miljoner kronor bättre än budgeterat.

Likvärdighet och kvalitet i förskolan

För att höja förskolornas likvärdighet och kvalitet har ett material med bedömningskriterier för kvalitet i Sollentuna kommunala förskolor utarbetats. Materialet har tagits fram av en utvecklingsgrupp bestående av förskollärare, specialpedagoger, rektorer och skolchef för förskolan.

Goda resultat i grundskolan, grundsärskolan och gymnasieskolan

Sollentunas skolor visar höga och stabila resultat. Elevernas meritvärden i Sollentunas årskurs 9 fortsätter att öka. Sollentunas kommunala skolors elever ligger högt på 261,9 enligt Skolverkets officiella statistik. Samtliga elever inräknade nådde 88,1 procent kunskapskraven i alla ämnen, det vill säga lägst betyget E. Andelen behöriga elever till gymnasieskolan var 91,8 procent från de kommunala skolorna.

Andelen gymnasieelever med examen inom 3 år på Rudbecksskolan har ökat från 73,7 till 77,6 procent, vilket är tolfte bästa resultat i riket. Även andelen gymnasieelever med grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 3 år har ökat från 71,5 till 74,3 procent. En åttondeplats i Sverige för Rudbecksskolans elever. Andelen med examen inom 4 år har haft en svag tillbakagång med 0,8 procentenheter till föregående års värde på 79,2 procent. Samma utveckling kan konstateras för andelen gymnasieelever med grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 4 år med en tillbakagång med 2,1 procentenheter till 76,3 procent. Resultatet har sett likadant ut i riket och Rudbecksskolan placerar sig på en sjätteplats.

81 procent av eleverna i årskurs 6 i de kommunala skolorna i Sollentuna har uppnått godkända betyg (A–E) i alla ämnen de läst, jämfört med 77,1 procent av eleverna i Stockholms län. Andelen elever som uppnått godkända betyg var på samma nivå som året innan i flertalet ämnen. I jämförelse med riket har Sollentunas elever goda resultat. 92 procent av eleverna når lägst betyget E i matematik, jämfört med rikets 87,1 procent. Resultatet är en ökning med 0,6 procentenheter sedan föregående år.

Utvecklingen i svenska är i stället en tillbakagång med 1,8 procentenheter jämfört med läsåret innan.

95,5 procent av eleverna når lägst betyget E, jämfört med rikets 93,3 procent. 94,4 procent av eleverna når lägst betyget E i engelska.

Nationella prov i årskurs 3 har funnits sedan läsåret 2008/09. Eleverna genomför prov i ämnena svenska/svenska som andraspråk och i matematik. I årskurs 3 beskriver kunskapskraven i kursplanerna den lägsta godtagbara kunskapsnivån för en elev. Resultaten för årskurs 3 har haft en positiv

utveckling i båda ämnena de tre tidigare åren men årets resultat visar på en tillbakagång. I matematik har 63 procent av eleverna klarat alla delprov jämfört med 74 procent föregående läsår. Även när det gäller svenska visar trendkurvan på en likartad tendens, dock inte lika stor negativ utveckling. 78 procent av eleverna har klarat alla delprov vilket är en sänkning med 3 procentenheter.

Kunskapsutveckling och måluppfyllelse i grundsärskolan

På Rösjöskolan uppnådde samtliga elever i årskurs 6 som läste ämnen godtagbara kunskaper. På Edsbergsskolan var det en tredjedel av eleverna i årskurserna 7-9 som läste ämnen som inte uppnådde godtagbara kunskaper i vissa ämnen.

Av eleverna i årskurserna 1-5 som läste ämnen och ämnesområden såg måluppfyllelsen ut enligt följande:

 Åk 1 – alla elever uppnådde godtagbara eller mer än godtagbara kunskaper

 Åk 2 – alla elever nådde godtagbara kunskaper

 Åk 3 – alla elever nådde godtagbara kunskaper

 Åk 4 – alla elever uppnådde godtagbara eller mer än godtagbara kunskaper

 Åk 5 – alla elever utom en uppnådde godtagbara eller mer än godtagbara kunskaper Skolinspektionens regelbundna kvalitetsgranskning

Under november och december genomförde Skolinspektionen en regelbunden kvalitetsgranskning i Sollentuna av huvudmannens arbete med att skapa förutsättningar så att alla elever får en likvärdig utbildning. Nationella mål och riktlinjer såväl som forskning och beprövad erfarenhet ligger som grund vid granskningen. Under hösten 2019 genomförde Skolinspektionen även en tematisk kvalitetsgranskning. Temat för granskningen var kommunens arbete för att motverka pedagogisk segregation. Med hjälp av tematiska kvalitetsgranskningar studerar Skolinspektionen olika delar av skolornas arbete mer ingående. Besluten förväntas komma i början av 2020.

Sol-villan

Under året öppnades Sol-Villan. Målet med SOLvillan är att ge ett tidigt och omfattande stöd som hjälper barnen att klara skolan, ha en aktiv och organiserad fritid samt och få en god känslomässig och social utveckling som fortsätter efter att de slutat komma till verksamheten. SOLvillan är ett samarbete mellan socialkontoret och utbildningskontoret. Verksamheten är en beviljad insats och bedömningen görs av socialsekreterare

Navigator

Hösten 2019 öppnades Navigator. Ett stöd för unga i Sollentuna som har behov av att hitta en

sysselsättning eller utbildning. Här finns stöd för unga samlat på ett och samma ställe, exempelvis i att få vägledning till att söka jobb, hitta en utbildning eller få vägledning för att uppnå olika mål.

Målgruppen är ungdomar mellan 16-29 år och som har behov av att hitta en sysselsättning.

Makerzone

Utbildningsnämnden har under hösten fattat beslut om att starta upp ett Makerzone till våren 2020.

Makerzone ska vara en kreativ mötesplats och ett utrymme för individer och grupper, i huvudsak inom utbildningskontorets verksamheter, att utforska nya områden, utmana sig själv, bygga teamkänsla samt skapa förståelse för dynamiken inom skapandet, innovation, digital utveckling, entreprenörskap och problemlösning.

Eriksbergsskolan

Sollentuna kommunfullmäktige har tagit beslut om att Eriksbergsskolan läggs ner från och med höstterminen 2020. Anledningen är det minskande elevunderlaget, och de ekonomiska förutsättningar det medför. Eriksbergskolan har under en längre tid varit i behov av en renovering. Eriksbergsskolan verksamhet kommer att samlokaliseras med Helenelundsskolan. Dessa två skolor kommer från läsåret 2020/2021 att ingå i samma organisation som en permanent lösning. Eriksbergsskolans elever i nuvarande årskurs F-5 kommer att erbjudas plats på Helenelundsskolan, totalt handlar det om 120-140 elever.

Måluppfyllelse

Fyra av sex nämndmål bedöms som uppfyllda. Dessa är:

 Alla elevers och skolor resultat ska förbättras

 Sollentunas barn och elever ska uppleva trygghet i verksamheten

 Minskad miljöpåverkan i den kommunala verksamheten

 Att vara en attraktiv arbetsgivare genom att medarbetare och chefer utvecklas, känner delaktighet och engagemang

Två mål av sex nämndmål bedöms som delvis uppfyllt. Detta är:

 Barn och elever ska möta en verksamhet med hög pedagogisk kvalitet

 Effektiv organisation

Brukarundersökningarna visar på en bra verksamhet. Dock uppnås inte de ambitiösa målen främst inom grundskola. Andelen utbildad personal uppnår inte målvärde. Anledningen är främst att det råder brist på rätt utbildad personal. En sannolik utveckling är att löneökningen fortsatt är hög utanför den årliga löneöversynen eftersom den rörliga och alltmer konkurrensutsatta lärararbetsmarknaden innebär att alla nyanställningar har ett högt löneläge. För att kunna behålla befintlig personal uppstår ett tryck på ökade löner som helhet inom verksamheten. Det som händer är att enheterna kan välja att avstå från rekrytering eller rekrytera bland befintliga sökande även om dessa inte har lärarlegitimation.

3 Ekonomisk uppföljning

3.1 Driftredovisning Utbildningsnämnden

Utfall 2018 Utfall 2019 Budget 2019 Utfall i % av

budget Budgetavvik else Total

UTBILDNINGSNÄMND

Intäkter -186 413 -216 533 -216 329 100 204

Kostnader 1 798 247 2 213 970 2 192 769 101 -21 201

Netto (tkr) 1 611 834 1 997 437 1 976 440 101 -20 997

PER VERKSAMHETS- OMRÅDE

Nämnd

Intäkter 0 0 0 0 0

Kostnader 2 422 3 194 3 256 98 62

Netto (tkr) 2 422 3 194 3 256 98 62

Kontor

Intäkter -2 672 -16 018 -11 934 134 4 084

Kostnader 29 868 47 779 45 075 106 -2 704

Netto (tkr) 27 196 31 761 33 141 96 1 380

Förskola

Intäkter -383 -2 414 -1 496 161 917

Kostnader 10 981 27 916 30 610 91 2 693

Netto (tkr) 10 598 25 503 29 113 88 3 610

Volymnämnd förskola

Intäkter -82 784 -82 045 -82 847 99 -803

Kostnader 510 112 524 037 543 697 96 19 660

Netto (tkr) 427 328 441 992 460 849 96 18 857

Skola

Intäkter -30 017 -42 029 -41 176 102 853

Kostnader 89 911 142 915 144 873 99 1 958

Netto (tkr) 59 894 100 886 103 697 97 2 811

Volymnämnd skola

Intäkter -69 271 -65 798 -71 681 92 -5 884

Kostnader 1 092 828 1 092 101 1 070 634 102 -21 466

Netto 1 023 557 1 026 303 998 953 103 -27 350

Grundsärskola

Intäkter -830 -76 -824 9 -747

Kostnader 47 884 3 651 4 135 88 484

Netto (tkr) 47 054 3 574 3 311 108 -264

Utfall 2018 Utfall 2019 Budget 2019 Utfall i % av

budget Budgetavvik else Volymnämnd

grundsärskola

Intäkter 0 -860 0 0 860

Kostnader 8 44 753 39 319 114 -5 434

Netto (tkr) 8 43 893 39 319 112 -4 574

Gymnasieskola

Intäkter 0 -528 -120 440 408

Kostnader 0 12 982 11 920 109 -1 062

Netto (tkr) 0 12 454 11 800 106 -654

Volymnämnd gymnasieskola

Intäkter 0 -5 860 -5 500 107 360

Kostnader 0 292 303 278 794 105 -13 509

Netto (tkr) 0 286 443 273 294 105 -13 149

Gymnasiesärskola

Intäkter 0 -905 -750 121 155

Kostnader 0 22 339 20 457 109 -1 882

Netto (tkr) 0 21 434 19 707 109 -1 727

Prel.kostnader-interna 0 0 0 0 0

Diff/felkonteringar 13 777 0 0 0 0

KOMMUNALA FÖRSKOLOR

Intäkter 0 -207 592 -212 081 98 -4 489

Kostnader 0 206 211 212 081 97 5 870

Netto (tkr) 0 -1 381 0 0 1 381

KOMMUNALA GRUNDSKOLOR

Intäkter -1 208 095 -1 054 744 -1 038 682 102 16 061

Kostnader 1 201 640 1 047 716 1 038 682 101 -9 034

Netto (tkr) -6 454 -7 027 0 0 7 027

KOMMUNALA FÖRSKOLOR OCH GRUNDSKOLOR

Intäkter -1 208 095 -1 262 335 -1 250 763 101 11 572

Kostnader 1 201 640 1 253 927 1 250 763 100 -3 164

Netto (tkr) -6 454 -8 408 0 0 8 408

KOMMUNAL GYMNASIESKOLA

Intäkter -3 -198 318 -199 257 100 -939

Kostnader 0 200 122 199 257 100 -865

Netto (tkr) -3 1 804 0 0 -1 804

3.2 Kommentar till utfall och budget

Nämndens utfall uppgår till 1 997,4 miljoner kronor vilket är en negativ avvikelse med 21 miljoner kronor mot budget 1 976,4 miljoner kronor. Avvikelsen utgörs av volymnämndens intäkter och kostnader:

 31,9 miljoner kronor i underskott mot budget för fler elever inom alla åldrar inom grundskolan och grundsärskolan där behoven dessutom är större. Vidare är intäkterna från barnomsorgen lägre till följd av färre elever inom fritidshemmen.

 13,1 miljoner kronor i underskott mot budget för fler elever inom gymnasieskolan än i budget.

 18,9 miljoner kronor i överskott mot budget för färre barn i förskolan jämfört mot budget.

De kommunala enheterna redovisar totalt ett positivt resultat om 6,6 miljoner kronor. Överskottet fördelas på kommunala skolor och förskolor som redovisar ett överskott om 8,4 miljoner kronor.

Anledningen är att inflyttningen ökat i området vilket inneburit att fler elever skrivits in utan att öka kostnaderna för personal och lokaler. Rudbecksskolan har under året haft en budget där 5,0 miljoner skulle tas ur tidigare års överskott. Under året har effektiviseringar genomförts. Dels har fler elever skrivits in utan att fler lärarresurser tillförts vilket inneburit att underskottet endast blev 1,8 miljoner kronor.

3.3 Kommentar till prognossäkerhet

Avvikelsen mellan prognos T2 per augusti och årsutfall uppgår under året till -0,6 procent.

I tertialrapport 2 prognostiserades ett underskott på nämnden med 9,9 miljoner kronor, utfallet blev ytterligare 11,1 miljoner kronor högre. Förklaringen beror främst på ytterligare ökade volymer:

 Högre volymer inom både förskola och grundskola ger ökade kostnader om 18,3 miljoner kronor.

 Högre kostnader för gymnasiesärskolan motsvarande totalt 1,1 miljon kronor.

Den negativa avvikelsen dämpas av kostnader som istället blivit lägre:

 Lägre volymer inom grundsärskolan och gymnasieskolan ger 2 miljoner kronor lägre kostnad.

 Minskade kostnader för reserver som ej utnyttjats ger lägre kostnader om 6,4 miljoner kronor Prognossäkerheten kan alltid ifrågasättas särskilt detta första år som gymnasiet tillkommit. Volymerna inom gymnasiet var redan i april högre än budgeterat och ökade under höstterminen. Under året har också inflyttningen samt antalet nyfödda ökat mer än tidigare prognostiserat vilket inneburit att volymerna ökat. Denna ökning har inte förekommit i några prognoser tidigare eftersom inflyttningen tidigare varit betydligt lägre. Dock fortgår fördjupning och analys av främst volymprognoserna för att ännu bättre förutse hur volymerna kommer slå i framtiden. Vidare har det från och med 2019 bokats kundförluster, dessa motsvarar 2 miljoner kronor.

Utfall

2017 Utfall

2018 Utfall 2019

Prognossäkerhet (%) 0,5 % 0,4 % - 0,6%

3.4 Kommentar till budgetföljsamhet

Den totala budgetavvikelsen på 21 miljoner kronor det motsvarar 1,1 procent av budgeten. Dock ska 26,2 miljoner kronor i volymnämndsförändring samt de kommunala verksamheternas positiva resultat om 6,6 miljoner kronor exkluderas. Då kvarstår ett överskott om 11,8 miljoner kronor vilket motsvarar 0,6 procent. Den samlade bedömningen är att budgetföljsamheten under 2019 är mycket god.

Utfall

2017 Utfall

2018 Utfall 2019

Budgetföljsamhet (%) 0,2 % 0,5 % 0,6%

3.5 Kommentar till utfall per verksamhetsområde på bruttonivå

Nämndens utfall är i stort sett i nivå med budget.

Kontorets utfall är 1,4 miljoner lägre än budget. Detta främst till följd av uppbokade statsbidragsintäkter som ej budgeterats samt ej fullt nyttjade reserver.

Förskolans övriga kostnader är 3,6 miljoner lägre än budget. Orsaken är främst ej nyttjade reserver.

Volymnämnd förskola är 18,9 miljoner kronor lägre än budget. Detta till följd av färre antal barn än budgeterat.

Skolans övriga kostnader 2,8 miljoner kronor lägre än budget. Delar av reserver har nyttjats till bland annat tilläggsbelopp och ökade kostnader för förberedelseklasser. Resterande reserv har ej nyttjats.

Vidare har statsbidragsintäkter erhållits men ej budgeterats för.

Volymnämnd skola är 27,4 miljoner kronor högre än budget. Orsaken är främst hänförlig till totalt fler elever inom alla årskurser i grundskola. Detta resulterar även i att den socioekonomiska ersättningen som utgår per elev ökar. Antalet elever inom fritidshem är lägre än budgeterat vilket ger lägre barnomsorgsavgiftsintäkter om cirka 6 miljoner kronor.

Grundsärskolans övriga kostnader är 0,3 miljoner kronor högre än budget. Orsaken är högre kostnader för tilläggsbelopp till följd av att behoven ökat inom svårighetsgrad.

Volymnämnd grundsärskola är 4,6 miljoner kronor högre. Orsaken är fler elever än budgeterat, både inom grundsärskolan och fritidshem. Dessutom har behoven inom svårighetsgrad ökat vilket ger högre kostnader.

Gymnasieskolans övriga kostnader är 0,7 miljoner kronor högre. Orsaken är högre kostnad för tilläggsbelopp, elevtransporter och inackordering. Dock är kostnaden för modersmål lägre än budgeterat.

Volymnämnd gymnasieskola är 13,1 miljoner kronor högre till följd av fler elever än budgeterat.

Gymnasiesärskolans utfall är 1,7 miljoner kronor högre än budget. Det beror på högre prestationer inom gymnasiesärskolan. Dessa är totalt högre än tilldelad ram.

Kommunala förskolor och grundskolor redovisar ett överskott om 8,4 miljoner kronor. Fem skolor gick med underskott:

 Eriksbergsskolan redovisar ett underskott på 1,7 miljoner kronor. Antalet elever i skolan har minskat från cirka 170 till 160 elever.

 Häggviksskolan redovisar ett underskott på 2,9 miljoner kronor. Detta beror på färre elever än beräknat i skolan.

 Tegelhagens skola redovisar ett underskott på 1,1 miljoner kronor till följd av utköp extraordinära flyttkostnader samt lägre elever än budgeterat.

 Kärrdalsskolan gick med 1,4 miljoner i underskott till följd av utköp, återbetalning av skolpeng samt minskning av elever i särskild undervisningsgrupp.

 Silverdalsskolan gick med underskott om 0,3 miljoner kronor på grund av färre barn i förskoleklass under hösten.

 Förskolorna i Väsjön gick med 0,5 miljoner kronor i underskott på grund av för få barn

 Förskolorna i södra Sollentuna gick med 0,3 miljoner kronor i underskott också på grund av för få barn.

 Förskolorna i östra Sollentuna gick med 2,5 miljoner kronor underskott på grund av

omfattande ombyggnationer vilket påverkat verksamheten genom färre barn och extraordinära kostnader för till exempel mat.

Övriga enheter redovisar överskott. En förklaring är att enheter som redovisat underskott under 2018 har två år på sig att hämta hem underskottet samt de enheter som har överskott får ta med sig det till nästkommande år. Detta innebär att skolor och förskolor redovisar överskott dels för att täcka tidigare års underskott men även inför framtida kostnader då de ska in i nya lokaler eller anpassar

verksamheten inför tuffare ekonomiska förutsättningar år 2020. Det kan vara kostnader som av etablering av paviljonger och flyttkostnader. Vissa överskott är också en effekt av att fler elever behöver skolplats i de områden där inflyttningen är stor. De totala överskotten var sammanräknat var 19,1 miljoner kronor. Det kan konstateras att prognossäkerheten för enheter med underskott är god.

Däremot har prognossäkerheten för enheter med överskott varit bristande. Åtgärder kommer vidtas under 2020 för att ansvariga rektorer ska våga redovisa överskott tidigare under året.

Den kommunala gymnasieskolan har budgeterat för ett underskott om 4,9 miljoner kronor som tas ur upparbetad buffert från tidigare år. Resultatet blev ett underskott om 1,8 miljoner kronor.

Förbättringen beror på fler antagna elever under hösten 2020.

3.6 Uppföljning av riktade budgetmedel

Utökad kompensation för löner och lokaler om 1,5 procent är inarbetad i höjning av check och peng inom förskola och skola. Löneökningen inom skola och förskola låg för utbildningskontoret i snitt på 2,05 procent år 2019. Även förstärkning i förskola har inarbetats i höjning av check. Nämndens tillskott om 700 tusen kronor avser förskoleberedning. Arbetet kring förebyggande insatser för barn 7- 12 år pågår i samråd med socialkontoret. Eftersom arbetet påbörjats under året beräknas en positiv avvikelse om 200 tusen kronor. Dessa medel kommer att användas till vänskapsspelen som genomförs vart åttonde år och som nämnden ej fått någon budget för.

3.7 Planerade åtgärder för att hantera befarade underskott i budget 2020

ett negativt resultat under 2019 ska leverera ett överskott under 2020. För att underlätta för rektorerna att hitta nya sätt att effektivisera sin verksamhet har workshop anornas med grundskolerektorerna i syfte att jämföra verksamheterna och hitta andra sätt att arbeta. Åtgärder som vidtas är oftast att se över personalstrukturen och samordna personella resurser samt i de fall där det är kö skriva in fler elever.

Det finns dock inte ett sätt att effektivisera utan alla kostnader måste granskas och ifrågasättas det är dock viktigt att rektorerna får stöttning i detta så att de orkar att fatta de beslut som behövs fattas.

3.8 Investeringsredovisning

Investeringar om 6,5 miljoner kronor har inte genomförts. Detta beror på följande:

 Investeringarna för inflyttning i Tegelhagens nya skola planerades till 6,6 miljoner. Under år 2019 han inköp av möbler, lås och larm samt nätverk genomföras. Dock han inte leverans av möbler komma år 2020. Investeringen blev därför 3,4 miljoner i stället.

 Rudbeckskolan planerade investeringar om 6,1 miljoner kronor. Dels inköp av datorer men främst inventarier till renoverad matsal. De behövde bara 5,2 miljoner.

 I övrigt ansöker enheter om investeringsmedel. Då ansökan görs tar enheterna i för att lånet ska täcka den faktiska kostnaden. Då investeringen sedan inkommer är den lägre en

prognostiserad investering.

Investeringar, tkr Budget 2019 Utfall 2019 Avvikelse

För- och grundskola 24 000 13 613 10 387

Gymnasieskola 1 400 5 261 -3 861

Total 25 400 18 874 6 526

3.9 Utfall och kommentar volymer

Volymtal Volymbudget 2019 Utfall 2019 Avvikelse Grundskola och förskola Antal Belopp Antal Belopp Antal Belopp

Förskola 1-2 år 1 590 211 579 1 548 204 058 -42 -7 521

Förskola 3-5 år 2 520 289 614 2 455 283 481 -65 -6 133

Familjedaghem 1-5 år 180 17 088 111 11 347 -69 -5 741

Summa förskola 4 290 518 281 4 113 498 886 -177 -19 395

Fritidshem förskoleklass 879 31 380 942 33 678 63 2 298

Fritidshem 1 - 3 år 3 016 95 743 3 047 97 019 31 1 276

Fritidshem 4 - 6 år 1 908 31 291 1 565 25 607 -343 -5 684

Summa fritidshem 5 803 158 414 5 554 156 304 -249 -2 110

Summa förskoleklass 944 64 570 988 67 842 44 3 272

Grundskola årskurs 1 - 5 5 275 400 373 5 363 410 219 88 9 846 Grundskola årskurs 6 - 9 4 266 391 056 4 341 400 615 75 9 559 Summa grundskola 9 541 791 429 9 704 810 834 163 19 405 Summa särskola

grundskola 77 30 714 86 34 277 9 3 563

Summa särskola

fritidshem 41 8 605 47 9 665 6 1 060

Gymnasieskola 2 866 273 794 2 982 286 620 116 12 826

Gymnasiesärskola 46 18 857 44 20 078 -2 1 221 Summa gymnasieskola och

gymnasiesärskola 2 912 292 651 3 026 306 698 114 14 047

Summa 23 608 1 864 664 23 518 1 884 506 -90 19 842

Kommentar

Totalt redovisar nämnden en negativ volymavvikelse på 90 barn och elever jämfört med budget.

Nettoavvikelsen på 19,8 miljoner kronor är dock negativ. Orsaken till nettoavvikelsen är att volymavvikelsen inom fritidshemmen är större volymavvikelsen inom gymnasiet. Kostnaden för programpengen inom gymnasiet är mycket högre än checken inom fritidshemmen. Vidare är antalet elever i grundsärskolan två färre än budgeterat, dock förekommer fler elever med större behov och vilket ger en högre särskolepeng och därmed högre kostnad. Underskottet av volymer i förskola motsvarar överskottet av volymer i skola.

Nedan följer en redogörelse per verksamhet:

 Antalet barn inom förskola, i alla åldrar är färre än budgeterat.

 Antalet elever inom fritidshem är totalt färre än budget. Några fler elever inom fritidshem förskoleklass upp till årskurs 3. I fritidshem årskurs 4-6 är antalet lägre.

 Antalet elever inom förskoleklass och grundskola är fler än budget.

 Antalet elever inom grundsärskolan och grundsärskolans fritidshem är fler än budgeterat.

 Antalet elever inom gymnasieskolan är fler än budget.

 Antalet elever inom gymnasiesärskolan är i stort sett samma som budget, dock är snittkostnaden för gymnasiepengen högre vilket resulterar i en högre kostnad.

3.10 Återsökning av statsbidrag

Myndighet Ansökta medel tom december

2019 Inbetalda medel tom december 2019

Skolverket 128 299 tkr 110 975 tkr

Migrationsverket 7 952 tkr 988 tkr

Jordbruksverket 394 tkr 394 tkr

Kulturrådet 2 004 tkr 750 tkr

SPSM 6 289 tkr 6 289 tkr

Omställningsfonden 240 tkr 226 tkr

Totalt 145 180 tkr 119 625 tkr

Totalt har ansökningar om 145,2 miljoner gjorts under 2019. Det motsvarar 7,3 procent av nämndens totala budget. Under året har 119,6 miljoner kronor beviljats det motsvarar 6 procent av nämndens budget. 25,5 miljoner kronor är differensen. Av dessa är 5,3 ej beslutade medel från migrationsverket.

Läxhjälp ansöktes för om 6,8 miljoner vilket avslogs helt utifrån på grund av översökning av bidraget och att Skolverket har prioriterat huvudmän med en låg andel elever som förväntas bli behöriga till gymnasieskolan. Av ordinarie ansöka så drogs 14,1 miljoner av jämfört mot ansökta belopp. Detta gjordes till exempel för lågstadiesatsningen (avdrag med 4,8 miljoner kronor) mindre barngrupper (avdrag med 1,8 miljoner kronor), fritidshemssatsningen (avdrag med 2,7 miljoner kronor), skapande skola (avdrag med 1,3 miljoner kronor) karriärtjänster (avdrag med 0,6 miljoner kronor),

entreprenörskap (avdrag med 0,2 miljoner kronor), skolbibliotek (avdrag med 0,2 miljoner kronor), specialpedagogiska högskolestudier (avdrag med 0,2 miljoner kronor) och migrationsverket (avdrag med 1,4 miljoner kronor).

Trenden är att färre bidrag godkänns i sin helhet. Läxhjälp utgick förra året men avslogs helt i år. Detta indikerar att fler kommuner söker statsbidrag och Sollentuna som tidigare fått därmed nedprioriterats eftersom kommunen har goda resultat inom sin skolverksamhet. Problemet är att dessa bidrag är så stor del av verksamheten och vid avslag påverkas enheterna direkt av detta.

4 Kvalitetsstyrning

Kvalitetsstyrning handlar om hur vi genomför vårt grundläggande uppdrag utifrån lagstiftning, föreskrifter, nationella och kommunalt styrande dokument samt i vilken grad

kommuninvånarnas krav på kvalitet i service och tjänster uppfylls. I kvalitetsstyrningen redovisas reellt utfall av verksamheten för den tid rapporten omfattar.

Kvalitetsfaktorer nämnd:

4.1 Trygga invånare, studerande, arbetande och besökare

Samtliga kommunala skolor förutom Kärrdalsskolan är Olweuscertifierade och arbetar förebyggande mot mobbning utifrån de strukturer som metoden föreskriver. Andelen elever som uppger sig mobbade har ökat något med 0,3 procentenheter jämfört mot föregående år. Andelen elever som anger att de upplever sig långtidsmobbade har dock minskat med 0,4 procentenheter till 2 procent. Vilket innebär 78 elever istället för 102 föregående läsår. Störst är minskningen bland pojkar.

96 procent av eleverna uppger att de trivs i grundskolan vilket är samma höga värde som de senaste tre åren. 91 procent av eleverna i gymnasieskolan känner sig trygga. Det är en ökning med 1 procentenhet jämfört mot 2018.

Andelen vårdnadshavare som anger att deras barn är trygga i förskolan har ökat med en procentenhet till 96 procent. Det kan konstateras att trivseln är hög i Sollentunas för-och grundskolor.

Arbetet mot våldsbejakande extremism och pågående dödligt våld pågår genom samarbete med polis, socialtjänst samt kultur-och fritidskontoret.

Utbildningskontoret arbetar tillsammans med kultur-och fritidskontoret samt socialkontoret utifrån modellen om effektiv samordning för trygghet. Syftet och målet med EST är att effektivisera

kunskapsbaserade situationellt trygghetsskapande arbetet som polis, kommun och andra aktörer utför.

Genom att man samverkar kring dessa frågor på ett strukturerat sätt och tillsammans genomför informationsinsamling och analys av lägesbilden, prioriterar och genomför insatser samt följer upp det utförda arbetet kan syftet uppfyllas. Målet är att användandet av arbetsmetoden ska öka tryggheten i det offentliga rummet. Mer specifikt är målet med metoden att minska och förebygga otrygghet genom tidiga insatser när problem uppstår eller är på väg att kunna hända och vid utvärdering av arbetet har önskad effekt uppnåtts.

Kvalitetsindikator Utfall

2017

Utfall 2018

Utfall 2019

Målvärde 2019 Måluppfyllnadsgrad i procent för nämndmålet

"Sollentunas barn och elever ska uppleva trygghet i verksamheten"

99% 99,8 % 99%

Kommentar

Den totala måluppfyllnadsgraden av samtliga indikatorer som mäter trygghet i Sollentuna uppgår till 99,8 procent vilket innebär att målvärdet är överträffat.

Kvalitetsfaktorer nämnd:

4.2 Delaktighet i samhället

Centrum för Integration och Flerspråkighet -Sollentuna, CIFS, är en enhet som ansvarar för centralt mottagande av nyanlända elever från förskoleålder upp till åk 9 samt inskrivning av elever i

gymnasieålder. CIFS organiserar även modersmålsundervisning och studiehandledning i kommunala och fristående skolor i Sollentuna. I CIFS uppdrag ingår även att stötta personal på mottagande skolor som arbetar med nyanlända elever. Syftet med en central mottagning är att få ett likvärdigt mottagande i Sollentuna kommuns förskolor och skolor.

Inom skolorna erbjuds praktik-samt subventionerade arbetsplatser för nyanlända. Hittills är det 18

platsersom anordnats.

Utbildningskontoret är sedan den 22 januari 2019 HBTQ-certifierad. En skola är HBTQ-diplomerad och en skola är certifierad.

Kvalitetsindikator Utfall

2017

Utfall 2018

Utfall 2019

Målvärde 2019 Antal praktik-eller subventionerade

arbetsplatser för nyanlända. 18 10

Kommentar

Flertalet enheter har tagit in nyanlända i sina verksamheter.

Skillnaden i behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram mellan samtliga elever och samtliga elever exklusive nyanlända samt elever med okänd bakgrund,

4% 3% 3% 3%

Kommentar

Målvärdet är uppnått.

Kvalitetsfaktorer nämnd:

4.3 Sveriges bästa företagsklimat

I december hölls ett branschrådsmöte riktat till samtliga fristående aktörer.

En ny organisation för samarbetet med lärosäten kommer att implementeras under läsåret 2019 till 2020 vilket innebär en stabil tillströmning av lärarstudenter. Samarbetet kommer att inledas januari 2020. Uppsala universitet vill ha Sollentuna som samarbetskommun. Totalt har under året 308

studenter tagits emot i Sollentuna. Samarbetet med lärosätena är viktigt dels för att visa att Sollentuna är en attraktiv skolkommun samt att säkra rekryteringsbas för framtiden.

Vid årsskiftet 2019/2020 flyttade Sollentuna kommun in i nya lokaler i Häggvik där företaget

Wellstreet driver The Factory, nordens största innovationshubb med ambitionen att vara den självklara miljön för innovation och entreprenörskap. Utbildningskontoret kommer att tillsammans med

Wellstreet skapa en innovationsverkstad/makerspace som heter MakerZone i The Factory. Tanken med detta är att det ska utgöra en väl ansedd plats för innovationer inom digitaltskapande och hållbarhet samt vara en kreativ mötesplats och ett utrymme för individer och grupper. Genom en inkluderande miljö samt personal med erfarenhet från både fysisk som digital innovation och

projektledning skapar utbildningskontoret och Wellstreet tillsammans med partners förutsättningar för att jobba med framtidens utmaningar i såväl teknik som samhällsfrågor.

Kvalitetsindikator Utfall

2017

Utfall 2018

Utfall 2019

Målvärde 2019 Antalet mottagna studenter med

verksamhetsförlagd utbildning 170 308 200

Kommentar

Totalt har 308 studenter tagits emot. Det överträffar planerat antal med 108 studenter. En ny organisation för samarbetet med Stockholms universitet kommer att implementeras under läsåret 2019 till 2020 vilket innebär en stabil tillströmning av lärarstudenter.

Kvalitetsfaktorer nämnd:

4.4 God fysisk och social arbetsmiljö

Handlingsplaner utifrån medarbetarenkäten

Utifrån resultatet har enheterna utarbetat handlingsplaner som de följer upp i samband med det

systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM).

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Stöd i att sammanställa och analysera utfallet av anmälningar i KIA har generellt efterfrågats. En ny rutin för inrapportering i KIA har utarbetats och samverkats. En ny modul för rapportering av olycksfall och tillbud för elever ska lanseras, vilket kan underlätta arbetet.

För rektorerna finns en gemensam rutiner som innehåller ett gemensamt årshjul för SAM, systematiskt kvalitetsarbete (SKA) samt det pedagogiska professionsåret (PP-året).

Det finns även mallar för ”Fördelning av arbetsmiljöuppgifter” till olika personalkategorier, och andra mallar som ska underlätta arbetet och rutinerna för skolledarna. I mappen för ”Checklistor” finns underlag för den uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet som genomförs av varje skolas skyddskommitté som sammanställs på utbildningskontoret och skickas till HR-avdelningen.

Tidplan för arbete utifrån huvudöverenskommelse 2018 (HÖK18) har tagits fram och samverkats.

Arbetet kommer genomföras under våren 2020.

Sjukfrånvaro

Sjukfrånvaron låg på 5,99 procent i december vilket är en förbättring med 0,39 procentenheter jämförelse mot tertialrapport 2. 5,5 procent sjukfrånvaro inom ett område där anställda arbetar mot barn är extremt lågt eftersom sjukdomar sprids ofta inom det spektrat. Börvärdet för

verksamhetsområdet är därför 7 procent.

Personalomsättning

Extern personalomsättning ligger på 14,0 procent för december månad. Jämfört mot augusti var motsvarande siffra 14,1 procent. Målet om 17 procent är uppnått.

Rekrytering

Utbildningskontoret deltar på samtliga rekryteringsmässor som är aktuella under året:

 Lärarutbildningens dag på Södertörns högskola

 Förskoledagarna på Folkets hus i Stockholm

 EDU Studenttorg Pedagogdagen Uppsala universitet

 Skoljobbsmässan på Clarion i Stockholm

 SETT på Kistamässan

 Stort antal VFU-studenter

Utbildningskontoret genomför en introduktionsdag för nya medarbetare i verksamhetsområdet varje läsårsstart samt två uppföljande temadagar för förskollärare och lärare. Skolorna konstaterar också i samband med höstens resultatdialoger att det är relativt lätt att rekrytera.

För kompetensutveckling genomförs lokala utvecklingscenter (LUC) vid fem tillfällen per läsår för all pedagogisk personal i den kommunala verksamheten.

Utbildningskontoret ingår i Stockholms universitets kluster för verksamhetsförlagd undervisning för lärarstudenter (VFU) samt tar även emot lärarstudenter på VFU från andra lärosäten som Uppsala universitet, Södertörns högskola, Gymnastik och Idrotts Högskolan samt Musikhögskolan.

Ekonomiskt stöd ges till befintliga medarbetare som deltar vid den verksamhetsförlagda utbildningen till grundlärare i fritidshem samt förskollärare.

Aktiva åtgärder mot diskriminering

Inom utbildningskontoret sker systematiskt arbete mot diskriminering, bland annat genomförs följande aktiviteter:

 Den 22 januari 2019 blev utbildningskontoret HBTQ-certifierat. En skola är HBTQ- diplomerad och en skola certifierad.

 Alla skolor har en likabehandlingsplan

 Alla skolor arbetar aktivt enligt Olweusmetoden

 I årshjulet för Pedagogisk professionsutveckling PP-året ingår en enkät för individuell uppföljning av arbetsmiljö vars resultat sedan är en del av medarbetarsamtalet

 Utifrån resultatet på medarbetarenkäten har alla skolor en plan för ev utvecklingsområden som framkommit

Systemstöd för rapportering av kränkningar har upphandlats och håller på att implementeras Medarbetarsamtal och lönesamtal

Utbildningskontoret och skolorna följer kommunens riktlinjer. För skolorna finns även det

pedagogiska professionsåret(PP-året) med ett gemensamt årshjul för genomförandet och mallar för att alla olika moment.

Kvalitetsindikator Utfall

2017

Utfall 2018

Utfall 2019

Målvärde 2019

Sjukfrånvaro i% 5,68% 5,75% 5,99% 5,5%

Kommentar

Den samlade sjukfrånvaron för nämnden har sjunkit med 0,39 procentenheter jämfört mot tertialrapport 2.

Angiven sjukfrånvaro är från januari till december 2019. Det bör noteras att utbildningskontoret personal arbetar tätt samman med barn och elever vilket innebär högre infektionsrisk. Börvärdet för sjukfrånvaro inom förskolan, fritidshem och grundskola är cirka 7 procent.

Personalomsättning, extern (%) 18% 18% 14% 17%

Kommentar

Den externa personalomsättningen var 14,0 vilket är lågt inom verksamhetsområdet utifrån den konkurrenssituation som finns inom läraryrket. Detta indikerar att Sollentuna har ett gott arbetsgivarvarumärke som skolkommun.

HME (hållbart medarbetarengagemang) 80 - 81 81

Kommentar

Utfallet har ökat med en procentenhet sedan 2017. Utmaningen i skolorna är att genom ett mer pressat ekonomiskt läge innebär en mer pressad situation för skolledare vilket innebär förändrade arbetssätt för medarbetarna. Det finns en risk för att det kan påverka medarbetarengagemanget framöver.

5 Målstyrning.

Målstyrningen fokuserar på långsiktiga mål, utveckling och att skapa större förbättringar.

Målen kan antingen röra kvalitetsfaktorer som behöver förbättras eller nya områden som kommunen vill utveckla. Målen kan sträcka sig över flera år, med ett slutmålvärde och ett målvärde för kommande år.

Övergripande mål:

5.1 Trygghet och välfärd genom livet

Nämndmål:

5.1.1 Alla elevers och skolors resultat ska förbättras.

Målet att alla elevers och skolors resultat ska förbättras bedöms uppnås. Målet mäts genom meritvärden, behörighet till gymnasieskola, universitet samt uppnådda kunskapskrav i svenska, engelska och matematik. Bedömningen av målet baseras på att resultatet för grundskolans andel elever som når kunskapskraven i alla ämnen i årskurs 9 har uppnåtts samt att meritvärdet för årskurs 9 ökat till 261,9. Det är sjätte plats i riket. Årets meritvärde är det högsta värdet sedan införandet av

meritvärden för 17 ämnen.

Gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom treår var 74,3 procent. Det är en ökning med 2,8 procentenheter jämförelse mot tidigare år. Andelen

gymnasieelever inom tre år ökade med 3,6 procentenheter till 77,3 procent. Det är åttonde plats i riket.

Av 17 indikatorer uppnås nio helt, sju delvis och en uppnås ej. Det är andel elever som uppnår

kunskapskraven i matematik i årskurs 3 som inte når upp till önskat resultat. En av anledningarna är att många elever inte är tillräckligt bra på att redovisa skriftliga räknemetoder. En analysgrupp kommer under våren att sättas samman av skolledare och förstelärare i syfte att dels förstå varför resultatet var så lågt och därmed kunna hitta nyckeln till att förbättra resultatet. Även analys kommer att göras av resultatet i årskurs 3 för svenska. Under höstterminen har insatser satts in för att öka elevernas kompetens i matematik för årskurs 4.

Resultaten i elevernas kunskapsutveckling visar genomgående en god progression med ett utfall på hög nivå. Ju närmare maxresultat utfallen kommer desto svårare är det att åstadkomma stora språng.

Ambitionen vid verksamhetsplaneringen visade sig vara alltför hög. Det gäller indikatorerna kunskapskraven i årskurs 6 i engelska samt skillnaden mellan flickor och pojkar.

Eleverna som slutför sin gymnasieutbildning inom tre år har haft en flerårigt positiv trend som illustreras i diagrammet nedan.

De gymnasieelever som slutför sin utbildning på fyra år har backat något i utfall. Det är dock en marginell nedgång och utfallet ligger på en stabil nivå över åren.

Skillnader när det gäller elevernas skolresultat kan ha många olika orsaker. Några handlar om skolans organisation, såsom god ledning, bra lärare och en trygg studiemiljö. Elevsammansättningen skiljer sig åt mellan skolorna, vilket innebär att förutsättningarna ibland ser mycket olika ut. Via närvaroteamet kompetensresurser för elever är i behov av särskilt stöd för att möjliggöra en positiv

kunskapsutveckling även för dessa.

Inom det kommunala aktivitetsansvaret arbetar tre ungdomscoacher på heltid, att jämföra med att i december föregående år då det arbetade endast en. Antalet ungdomar som sorterar under det kommunala aktivitetsansvaret varierar under året. I december var antalet 277 stycken aktuella i gruppen. Av dessa hade 67 en etablerad kontakt. Av de 67var 46 i någon form av sysselsättning.

Under hösten har Navigator etablerats. Effekten tros bli att antalet ungdomar som de kommunala aktivitetsansvaret får kontakt med kommer öka.

Indikatorer (År) Utfall

2017

Utfall 2018

Utfall 2019

Målvärde 2019 Skillnader i resultat mellan flickor och pojkar

årskurs 9 meritvärde, beräknad i kvot 1,09 1,08 1,04

Kommentar 2019

Målet är uppnått till 96 procent. Resultatet har förbättrats jämfört mot föregående år då utfallet var 1,09.

Kvoten beräknas genom att meritvärdet förflickor divideras med meritvärdet för pojkar.

Andelen (%) elever på Rudbeck som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 4 år, kommunala skolor, andel (%)

76,5% 78,4% 76,3% 78%

Kommentar 2019

Målvärdet är uppnått till 98 procent. Resultatet har återgått till samma nivå som för år 2017. Då analys görs av trenden är utfallet stabilt högt. Sollentuna är den sjätte bästa kommunen i Sverige resultatmässigt för denna indikator. Det är en förbättring med en plats jämfört med 2018. I jämförelse mot liknade kommuner är Sollentuna den bäst placerade kommunen.

Gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 3 år på Rudbeckskolan, kommunala skolor, andel (%)

71,5% 71,5% 74,3% 71,7%

Indikatorer (År) Utfall 2017

Utfall 2018

Utfall 2019

Målvärde 2019 Kommentar 2019

Målet uppnås. Utfallet är en ökning med 2,6 procentenheter. Sollentuna ligger på åttonde plats bland Sveriges samtliga kommuner och på första plats i jämförelse med liknande kommuner. Trenden är stabilt och positivt hög.

Andelen (%) elever på Rudbeck med examen

inom 4 år, kommunala skolor, andel (%) 79,3 % 81 % 79,2% 81 % Kommentar 2019

Målvärdet är uppnått till 98 procent. Resultatet har återgått till samma nivå som för år 2017. Då analys görs av trenden är utfallet stabilt högt. I jämförelse mot liknade kommuner är Sollentuna den bäst placerade

kommunen. Trenden är stabilt hög men en svag sluttning som följer rikets resultat.

Gymnasieelever med examen inom 3 år,

kommunala skolor, andel (%) 73,9% 73,7% 77,3 % 73,9%

Kommentar 2019

Målet uppnås. Sollentunas utfall är 77,3 procent mot riket 64,7 procent och liknande kommuner 66,2 procent.

Utfallet är en ökning för Sollentuna med 3,6 procentenheter. Sollentuna ligger på första plats i jämförelse med liknande kommuner. Trenden är stabil och positivt hög. Liknande kommuner har en nedåtgående trend.

Betygspoäng efter avslutad

gymnasieutbildning på Rudbeckskolan, kommunala skolor

15,1 % 15% 15,4% 15%

Kommentar 2019

Målet uppnås. Resultatet är en ökning med 0,4 betygspoäng. Sollentuna kommun ligger på nionde plats i Sverige och på första plats i jämförelse med liknande kommuner. Sollentunas resultat är 15,4 mot rikets 14,3.

Trendpilen visar en uppåtgående tendens.

Andel unga vuxna som studerar eller arbetar efter insats i det kommunala

aktivitetsansvaret

68% 40%

Kommentar 2019

Inom det kommunala aktivitetsansvaret arbetar tre ungdomscoacher på heltid, att jämföra med att i december föregående år då det arbetade endast en. Antalet ungdomar som sorterar under det kommunala

aktivitetsansvaret var vid årsbokslutet 277 stycken. Av dessa hade 67 en etablerad kontakt. Av de 67 var 46 i någon form av sysselsättning.

Andelen, i procent, 16 till 19 år som varit aktuella i kommunala aktivitetsansvaret jämfört med folkbokförda 16 till 19 åringar i Sollentuna kommun.

7% 7%

Kommentar 2019

Totalt är det 3887 individer mellan 16-19 år i Sollentuna. I december var det 277 ungdomar som var aktuella i gruppen. Av dessa hade 67 en etablerad kontakt. Av de 67 var 46i någon form av sysselsättning.

Indikatorer (Läsår)

Utfall Läsår 2016/2017

Utfall Läsår 2017/2018

Utfall Läsår 2018/2019

Målvärde Läsår 2018/2019 Åk 1 kunskapskrav svenska kommunala

grundskolor 90% 88% 90%

Kommentar

Måluppfyllelsen är 98 procent. Skolverkets bedömningsstöd i LÄSA dokumenteras i skolplattformen.

Måluppfyllelsen bedöms som tillräcklig. Dock en minskning med två procentenheter jämfört mot utfallet föregående år.

Indikatorer (Läsår)

Utfall Läsår 2016/2017

Utfall Läsår 2017/2018

Utfall Läsår 2018/2019

Målvärde Läsår 2018/2019 Åk 3 kunskapskrav matematik kommunala

grundskolor 68 74 61 75

Kommentar

Måluppfyllelsen är 81 procent vilket är otillräckligt för andel elever i åk 3 som deltagit i alla delprov och klarat alla delprov för ämnesprovet i matematik, kommunala skolor (%). Eleverna har haft svårt att främst klara de skriftliga räknemetoderna. Det dåliga resultatet härrör framförallt från en skolenhet. Vid analys kan konstateras att det främst är pojkarnas resultat som försämrats. Pojkarna har haft en positiv

kunskapsutveckling sedan 2016 som nu backat tillbaka till 2014 års nivå.

Åtgärder som vidtagits är att säkerställa att dessa elever som nu går i ÅK 4 får tillräcklig matematikkunskap för framtiden.

Åk 3 kunskapskrav svenska kommunala

grundskolor 79% 81 % 72% 81 %

Kommentar

Måluppfyllelsen var 89 procent för andel elever i åk 3 som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov för ämnesprovet i svenska och svenska som andra språk, kommunala skolor (%). Pojkarnas resultat är orsaken till försämringen.

ÅK 6 kunskapskrav svenska kommunala

grundskolor 97% 97% 95% 97,5%

Kommentar

Måluppfyllelsen var 97 procent för andel elever i åk 6 med lägst betyget E i svenska i kommunala

grundskolor. I jämförelse med liknande kommuner så ligger Sollentuna på tredje plats efter Nacka och Täby, Det är framförallt flickors resultat som har försämrats. Även pojkarnas resultat har försämrats men inte lika mycket.

Åk 6 kunskapskrav matematik i kommunala

grundskolor 94% 91 % 91 % 91 %

Kommentar

Andel elever med lägst betyget E i matematik. Preliminärt resultat från skolplattformen. Officiell statistik publiceras på Skolverket i oktober/november.

Åk 6 kunskapskrav i engelska kommunala

grundskolor 96% 94% 94% 95%

Kommentar

Måluppfyllelsen var 99 procent för andel elever med lägst betyget E i engelska.

ÅK 9andel behöriga elever till

gymnasieskolan från kommunala grundskolor 90% 90% 92% 91 % Kommentar

Andel elever som är behöriga till ett gymnasieprogram, lägst yrkesförberedande, för alla skolor i Sollentuna kommun efter slutbetyget i årskurs 9.Preliminärt resultat från skolplattformen. Officiell statistik publiceras på Skolverket i oktober/november.

ÅK 9 andel elever som uppnått

kunskapskraven i alla ämnen i kommunala grundskolor

84% 86% 89% 87%

Kommentar

Andel elever med lägst betyget E i alla ämnen som ingår i elevens utbildning i årskurs 9.Preliminärt resultat från skolplattformen. Officiell statistik publiceras på Skolverket i oktober/november.

Åk 9 meritvärde i kommunala grundskolor 252,7 258,3 261,9 259

Indikatorer (Läsår)

Utfall Läsår 2016/2017

Utfall Läsår 2017/2018

Utfall Läsår 2018/2019

Målvärde Läsår 2018/2019 Kommentar

Genomsnittliga resultat (meritvärde) för elever i åk 9 i Kommunala skolor i Sollentuna Kommun för aktuellt läsår. Baseras på vårterminens slutbetyg. Preliminärt resultat från skolplattformen. Officiell statistik

publiceras på Skolverket i oktober/november.

Nämndmål:

5.1.2 Barn och elever ska möta en verksamhet med hög pedagogisk kvalitet

Målet om att barn och elever ska möta en verksamhet med hög pedagogisk kvalitet uppnås delvis. För att mäta pedagogisk hög kvalitet är att använda kundundersökningar. Dessa indikerar upplevelsen av nöjdhet hos elever samt vårdnadshavare. Kundundersökningen visar att nöjdhetsgraden med

förskolans verksamhet var 92 procent vilket är en procentenhet från målet. Det innebär en

måluppfyllnadsgrad på 99 procent. Skolans utfall var 85,2 vilket var 1,8 procentenheter från målvärdet om 87 procent. Det innebär en måluppfyllnadsgrad om 98 procent. Fritidshemmen resultat om 85,3 har ökat med 2,3 procentenheter jämfört med föregående år. Målvärdet på 83 procent överträffas.

Detta kan vara ett utfall av Fritidslyftet som startade föregående år. Fritidslyftet riktas till samtliga medarbetare på de kommunala fritidshemmen där de som saknar högskolebehörighet erbjudits ekonomiskt stöd för att kunna studera. Utfallet för gymnasieskolan var 79 procent vilket var en procentenhet från målvärdet. Det motsvarar en måluppfyllnadsgrad om 99 procent. Bedömningen är på grund av tre gula indikatorer av tre möjliga, att målet uppnås delvis. Dock är måluppfyllnadsgraden hög det vill säga som sämst 98 procent. Verksamheten bedrivs därmed med hög pedagogisk kvalitet.

Ökningen på fritidshemmet kan bero på den kommungemensamma satsningen Fritidslyftet som involverat både medarbetare och skolledare i fritidshemmet.

Indikatorer (År) Utfall

2017

Utfall 2018

Utfall 2019

Målvärde 2019 Nöjdhet med verksamheten i kommunal

gymnasieskola 84% 77% 79% 80%

Kommentar 2019

Måluppfyllnadsgraden är 99 procent. Resultatet är en ökning med 2 procentenheter jämfört mot tidigare år.

Bedömningen är därmed att målet trots att utfallet inte är i nivå med målvärdet uppnås.

Indikatorer (Läsår)

Utfall Läsår 2016/2017

Utfall Läsår 2017/2018

Utfall Läsår 2018/2019

Målvärde Läsår 2018/2019 Nöjdhet med förskolans verksamhet

kommunala förskolor 91 % 93% 92% 93%

Kommentar

Måluppfyllelsen är 99 procent. Vårdnadshavare i kundenkäten som uppger att de är nöjda med verksamheten i förskolan 2019 har minskat från 93 till 92 procent.

Analys av utfallet visar att nöjdheten med förskolan är stabil. Värdet fluktuerar med någon procentenhet mellan de olika läsåren, vilket inte kan tolkas som en försämring i verksamheten i och med att inte en nedåtgående trend kan noteras. Därför bedöms detta mål som uppnått trots att målvärdet var 93 procent.

Nöjdhet med skolans verksamhet kommunala

grundskolor 85% 86% 85% 87%

Indikatorer (Läsår)

Utfall Läsår 2016/2017

Utfall Läsår 2017/2018

Utfall Läsår 2018/2019

Målvärde Läsår 2018/2019 Kommentar

Måluppfyllelsen är 98 procent. Vårdnadshavare i förskoleklass och grundskolans åk 3 och 6, samt elever i åk 3, 6 och 8 har tillfrågats i kundenkäten 2019 om de är nöjda med verksamheten i skolan. Sammanvägt värde är 85,2 procent.

Vårdnadshavare i förskoleklass -91 procent Vårdnadshavare i åk 3 -90 procent

Elever åk 3 -91 procent

Vårdnadshavare i åk 6 -86 procent Elever åk 6 -80 procent

Elever åk 8 -73 procent

Analys av utfallet visar att nöjdheten med skolan är stabil. Värdet fluktuerar med någon procentenhet mellan de olika läsåren, vilket inte kan tolkas som en försämring i verksamheten i och med att inte en nedåtgående trend kan noteras.

Erfarenhetsmässigt sjunker elevernas nöjdhet med stigande ålder. Årets värde för elever i årskurs 8 ligger dock under 80 procent och kommer att följas under kommande läsår.

Nöjdhet med fritidshemmens verksamhet

kommunala grundskolor 84% 82% 85,3% 83%

Kommentar

Vårdnadshavare i förskoleklass och grundskolans lågstadium, samt elever i åk 3 har tillfrågats om de är nöjda med verksamheten på fritidshemmet. Sammanvägt värde 2019 är 85,3 procent och målvärdet på 83 procent har överträffats med 3 procentenheter.

Vårdnadshavare i förskoleklass -85 procent Vårdnadshavare i åk 3 -83 procent

Elever i åk 3 -88 procent

För både elever och vårdnadshavare kan en ökad nöjdhet noteras med fritidshemmens verksamhet.

Analys av utfallet kan vara att den kommunala satsningen med "Fritidslyftet" har påverkat verksamhetens kvalitet i positiv riktning.

Nämndmål:

5.1.3 Sollentunas barn och elever ska uppleva trygghet i verksamheten

Målet att Sollentunas barn och elever ska uppleva trygghet i verksamheten bedöms som uppfyllt. I gymnasieskolan upplever 91 procent att de är trygga vilket är en ökning med 1 procentenhet jämfört med föregående år. Det är en måluppfyllnadsgrad om 99 procent. Förskolan redovisar en

brukarundersökning där 96 procent upplever trygghet. Det överträffade det ambitiöst satta målvärdet på 95 procent. Andelen elever som upplever sig mobbade i de kommunala grundskolorna ökar med 0,3 procentenheter. Dock minskar andelen elever som upplever sig mobbade under lång tid.

4 176 elever har genomfört Olweusenkäten, vilket motsvarar 89,8 procent av eleverna i årskurs 4 till 9. 6,1 procent uppger att de är mobbade jämfört med 2018 då andelen var 5,8 procent. Dessa 6,1 procent motsvarar 250 elever varav 116 flickor och 132 pojkar. Skillnaden mellan de olika skolorna är 3,7 till 15 procent. Det förekommer mer mobbningpå mellanstadiet 6,8 procent mot högstadiet 5,4 procent. Långtidsmobbningen minskar från 2,4 procent 2018 till 2,0 procent. Det motsvarar en minskning med 24 elever. Störst är minskningen bland pojkar. Den vanligaste mobbningen är verbal och den näst vanligaste är att sprida lögner och rykten. Det mesta mobbningen förekommer på skolgården och i korridorerna. Nätet och sociala medier ligger på tredje plats. Nätmobbningen har minskat från 4,2 procent till 3,9. Vilket i antal innebär en minskning med 162 stycken. Mest mobbning sker i årskurs 4 med 9,1 procent och minst i årskurs 8 med 4,7 procent. Samtliga skolors resultat gås igenom i september månad i samband med resultatdialoger. Då tas individuella planer fram för att arbeta vidare med detta resultat utifrån respektive enskild skola. Arbetet med att motverka upplevelsen