Örebro län på väg mot Vård och Omsorgscollege
2007-06-04 rev. 2007-09-12
rev-2007-10-04 PROJEKTPLAN
VÅRD OCH OMSORGSCOLLEGE I ÖREBRO LÄN
Projektplanen
Beskriver vägen från idéfödelse till genomförd verklighet.
Syfte, nationellt.
• Möta verksamhetens behov av adekvat kompetens
• Öka volymen omvårdnadsutbildade kvalitativt och kvantitativt
• Erbjuda attraktiva utbildningar
• Utgöra en rekryteringsbas
• Riva barriärer mellan utbildningsanordnare och arbetsliv
• Förebygga arbetslöshet
• Motverka inlåsningseffekter
• Ökad flexibilitet för individen
• Marknadsföra yrken inom vård och omsorg
• Garantera kvalitet för såväl individ som utbildningsanordnare och arbetsliv
• Utgöra en bas för validering
Det nationella syftet med tillskapandet av ett Vård och Omsorgscollege uppvisar stora likheter med den problembeskrivning som legat grund för arbetet med att skapa Teknikcollege. Det handlar om att kvalitetshöja existerande utbildningar, det handlar om att bredda och vidga rekryteringsbasen för berörda utbildningar och det skall ske med beaktande av
resurseffektivitet och allmänt resursutnyttjande. Detta talar för att det bör ske inom delvis andra samverkanskonstellationer än de gängse. Det gäller för både utbildarsidan och avnämarsidan.
Bakgrund.
En bakgrundsteckning för projektet Vård och Omsorgscollege tar sin egentliga början i en beskrivning av ett annat projekt, Teknikcollege.
Teknikcollege är ett projekt som är i sin slutfas – som projekt. Det är ett initiativ av Teknikföretagen ( arbetsgivarorganisation ) och IF Metall ( arbetstagarorganisation ) i samverkan. Syftet med projektet har varit att tillskapa resurscentra för teknikutbildningar för dagens och framtidens industri. Det har också till syfte att bredda och vidga rekryteringsbasen för teknikintensiva utbildningar av alla slag. Det är ingen ny, egen skolform, namnet till trots.
Istället är det är en samverkan mellan befintliga utbildare, lokala avnämare och närsamhälle.
Det sker i regionalt samförstånd och målet är att utbildningar/skolor certifieras som
Teknikcollege. Detta sker genom att tio kriterier uppfylls. Dessa kriterier är uppsatta av IK ( Industrikommittén ) och handlar om samverkan mellan olika aktörer, styrning av
utbildningsprofiler, kvalité på utrustning, utveckling av pedagogiken och övriga utbildningsfaktorer, mm.
Teknikcollegekonceptet har varit ytterst framgångsrikt och i dagsläget är mer än 100 kommuner i ett 25-tal regioner aktiva i arbete med att skapa förutsättningar för att bilda regionala Teknikcollege.
College- begreppet, så som det beskrivs ovan – en kvalitetshöjande regional utbildningssatsning, - har fått efterföljare inom andra branscher av yrkesrelaterade utbildningar.
Främst bland dessa utbildningar är vård och omsorgsutbildningarna.
På senare tid har även skilda former av service samt transportbranschen påbörjat ett arbete kring egen utveckling av collegekonceptet.
För vård och omsorgsområdet har beteckningen kommit att bli Vård och Omsorgscollege. Det är för att betona de båda huvuduppgifterna – sjukvård/hälsovård och omvårdnad – hos
avnämarna/arbetsgivarna landsting och kommuner. Det är också inom Nationella rådet ( med bla. Sveriges Kommuner och Landsting, Kommunal och Vårdföretagarna ) som en anpassning/utveckling av collegekonceptet äger rum.
Arbetet i landet sker i tät samverkan med ett antal regionala företrädare, främst Region Värmland och ÖstSam.
Projektbeskrivning.
Syfte. Syftet med det regionala projektet är att genom kvalitetshöjning av berörda utbildningar bredda rekryteringen och öka attraktionskraften inom vård och omsorgsrelaterade utbildningar. En andra del av syftet med tillskapande av ett Vård och omsorgscollege är att i praktisk handling visa samtliga intressenter de mervärden för alla parter som ligger i
samverkan mellan olika aktörer och skilda nivåer inom vård och omsorgsområdet.
Mål. Målet är att skapa ett regionalt Vård och Omsorgscollege i Örebro län som följer de nationella kriterierna ( bifogas ) och som leder till certifiering av ett antal utbildningar i länet.
Mätbara mål De mätbara målen blir antal studerande, andel män i vård och
omsorgsrelaterade utbildningar, andel studerande som går vidare till eftergymnasial vård och omsorgsutbildning samt andel studerande med annan etnisk bakgrund än svensk.
Tid. Projektet pågår under perioden 2007-07 till 2009-07 och avslutas med en utvärdering. De första certifierade Vård och Omsorgscollegeutbildningarna i det länsövergripande projektet planeras att starta med elevintag till höstterminen 2009
Pedagogisk omvärld. En utveckling och förändring av genomförandet av det pedagogiska uppdraget är nödvändigt. Gymnasiets omvårdnadsprogram behöver utvecklas, förändras och till vissa delar erhålla nytt ”kursmaterial ” som reflekterar en förändrad omvärld med delvis nya professionella yrkesuppdrag. I Örebro län finns ett starkt länsintresse av att skapa utbildningar som vänder sig till andra avnämare än traditionella vård och omsorgsområdet.
Det kan gälla assistenter/vårdare inom kriminalvården där den regionala arbetsmarknaden står stark. Det handlar om utvecklingen av assistenter riktade mot LSS-området, både med
inriktning mot somatisk sjukdomsbild och för psykiskt funktionshindrade. Även inom utbildningsområdet – skolan – är behovet av assistenter som kan kombinera stödjande insatser med omvårdnadskunskap stort. Även den konventionella sjukvården är i behov av team med multiprofessionell sammansättning vilket gör att en utvecklad vård och
omsorgsutbildning är adekvat.
Framväxten av karriärvägar med stöd av kvalificerade yrkesutbildningar, KY - utbildningar;
är ett annat behov som är regionalt uttalat.
Arbetsformer. Som grund för projektet ligger en avsiktsförklaring ( se bilaga ) undertecknad av företrädare för samtliga intressenter, främst utbildningsanordnare och avnämare.
Styrningen av projektet utövas av en styrgrupp sammansatt av representanter från intressenterna och där avnämarna är i majoritet. ( se bilaga Förslag till
styrgruppssammansättning ) Styrgruppen sammanträder regelmässigt med protokollförda sammanträden.
Det operativa arbetet utförs av en projektledningsgrupp som är sammansatt av representanter från intressenterna men där medlemmarna har sin dagliga gärning inom vård och
omsorgsområdet. ( Se bilaga Projektledningsgrupp ) Projektledningsgruppen sammanträder regelmässigt.
Det dagliga operativa genomförandet av projektet och med ett resultatansvar för detsamma utövas av en projektledare med biträde av de resurspersoner som styrgruppen finner nödvändiga.
Samverkan med andra aktörer. Av sammanhanget framgår att samverkan med andra aktörer utgör en hörnsten i projektet. Insyn på den nationella nivån fås genom deltagande i SKL utvecklingsarbete. I Örebro läns norra del har ett arbete kring vård och omsorgscollege redan påbörjats. Erfarenheter från detta arbete planeras att komma det länsövergripande projektet till del Det sker genom ett personsamband inom projektet.
Det fackliga inflytandet säkerställs genom deltagande i både styrgrupp, projektledning och i form av särskild referensgrupp.
Marknadsföring. En omfattande del av projektet kommer att ägnas åt marknadsföring av de ingående utbildningarna. Det handlar då om att finna nya former för marknadsföring men också att marknadsföra en ny ”utbildningsprodukt”, Vård och omsorgscollege. Det kan gälla assistenter/vårdare inom kriminalvården där den regionala arbetsmarknaden står stark. Det handlar om utvecklingen av assistenter riktade mot LSS-området, både med inriktning mot somatisk sjukdomsbild och för psykiskt funktionshindrade. Även inom utbildningsområdet – skolan – är behovet av assistenter som kan kombinera stödjande insatser med
omvårdnadskunskap stort. Även den konventionella sjukvården är i behov av team med multiprofessionell sammansättning vilket gör att en utvecklad vård och omsorgsutbildning är adekvat.
Här kommer dokumentation av vunna erfarenheter att bli väsentlig.
Styrning. Se ovan under Arbetsformer.
Kvalitetssäkring. Initialt kan kvalitén inom projektet ses ur tre aspekter.
Projektets kvalité säkerställs genom att skilda aktörer/intressenter ingår i både ledningen för projektet och i de operationella sammanhangen.
Kvalitén på marknadsföringsinsatserna utvärderas genom planerade enkäter, statistik för söktryck mm. samt det professionella stöd som kan bli nödvändigt att söka.
Kvalitetsprogram för de utbildningar som – i delvis förändrad form – kommer att ingå i Vård och omsorgscollege kommer att bli nödvändigt att utveckla.
Finansiering. Projektet finansieras med stöd från Örebro Läns Landsting, deltagande
kommuner och Regionförbundet Örebro län enligt särskilda fördelningsnycklar som beslutas av styrgruppen i ett senare skede.
Medel från Myndigheten för skolutveckling kommer att sökas.
Att i nuläget även ange möjligheter att söka resursbidrag från andra källor – övriga regionala medel eller medel ur något EU – program, låter sig för närvarande inte göra.
( För kostnadsuppskattning se bilaga Översiktlig kostnadskalkyl )
Övrigt.
Nyskapande. College – konceptet enligt beskrivning ovan är först tillämpat inom
teknikområdet. Där har det varit framgångsrikt. Inom Vård och omsorgsområdet pågår ett övergripande arbete nationellt men ännu är inga erfarenheter vunna. I den bemärkelsen är tillskapandet av ett Vård och Omsorgscollege i Örebro län, med de förutsättningar som finns här, att betrakta som nyskapande.
Möjligheter att betona framväxt av IT i vårdutbildningarna bla. med hjälp av
simuleringsmodeller och distanshantering av fallstudier sk. ”case”, hämtade från den reala miljön är även det att betrakta som nyskapande.
Utvecklingsarbete. Projektet i sin helhet, så som det beskrivs i denna projekthandling, är att betrakta som ett utvecklingsarbete inom utbildningssektorn och i form av samverkan mellan olika aktörer.
Dock kan ytterligare utvecklingsperspektiv skönjas.
Ett sådant perspektiv är koppling mellan FOU, mätbara mål och den studerande som individ..
Exempel: Flera kategorier av arbete inom vård och omsorgsarbete är fysiskt påfrestande.
Hälsoriskerna för den anställde kan i vissa falla vara betydande. Riskerna kan minska för den enskilde om det redan under studietiden inom Vård och omsorgscollege görs insatser för att öka kroppsmedvetenheten hos de studerande. Det kan handla om självbild hos den
studerande, kunskap om sambanden mellan olika hälsofrämjande faktorer, glädjen i att på ett sunt sätt kunna se sin kropp som en tillgång i en framtida yrkesutövning mm. I samverkan mellan praktiker, studerande och högskola/universitet kan inom projektets ram mätbara mål för detta ställas upp, testas, tillämpas och därefter tillföras de reguljära utbildningarna.
Avgränsning från ordinarie verksamhet. Merparten av det arbete som planeras inom projektets ram hör hemma i ordinarie verksamhet.
Projektet syftar till att synliggöra de vinster som finns i att samordna insatser inom vård och omsorgsutbildningarna. Det gäller utbildningssidan och avnämarsidan var för sig men fram för allt mellan de båda parterna.
När syftet är uppnått övergår erfarenheterna till intressenterna att nyttja i den reguljära verksamheten. Etableringen av Örebro Läns Vård och Omsorgscollege är då genomförd.
Eventuell koppling till andra projekt. Erfarenheterna från arbetet med att införa Teknikcollege i Örebro län kommer att till fullo utnyttjas. Samverkan med pågående
kompetensutvecklingsprojekt kommer också att ske.
Konkurrenssituationen. Projektet konkurrerar om tillförsel av resurser men icke vad avser övriga insatser. Ej heller är någon målkonflikt att relatera till projektet.
Långsiktighet. Se ovan under Avgränsning från …
Projektets insatser för jämställdhet, ökad integration och miljö.
Jämställdhet och ökad integration är mål för projektet. Projektets absoluta framgång – och de sökta långsiktiga resultaten – är starkt kopplade till en förändrad bild hos de sökande över könsmönster inom vård och omsorgsområdet.
I en konkurrenssituation kring rekrytering av studerande och framtida medarbetare utgör individer med annan etnisk bakgrund en given målgrupp. Projektets resultat avgörs bland annat med avseende på hur utvärderingen av integrationsdelen faller ut.
I dagsläget kan inga effekter av miljökaraktär påvisas.
Utvärdering
Projektet kommer att utvärderas fortlöpande via insatser från styrgruppen och i slutfasen via frågeställningar till deltagare/intressenter eller, mer omfattande, via fristående uppdragstagare eller universitet.
