Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap
Samarbete mellan sjuksköterskor
- en litteraturstudie
Författare: Handledare:
Claudia Chumakonde Cecilia Arving Examinator:
Examensarbete i Vårdvetenskap Maria Carlsson Sjuksköterskeprogrammet 180hp
Ht 2010
Health and Society Department of Nursing
Collaboration between nurses
- A literature review
Author: Tutor:
Claudia Chumakonde Cecilia Arving Examinator:
Degree Project in Nursing Science Maria Carlsson Nursing Programme 180 cp.
2010
SAMMANFATTNING
Syftet med denna litteraturstudie var att studera sjuksköterskors interprofessionella relation och se vad vetenskapen funnit om hur samarbete mellan sjuksköterskor definieras och vilka faktorer som påverkar. Begränsning gjordes till engelskspråkig litteratur där databaserna Pub med, Samsök, Cinahl och ScienceDirect valdes och ur denna uppkom 15 vetenskapliga artiklar. Sökorden som användes var collaboration, nurses, relationships. Resultatet visar att samarbete definieras som delad makt, tillit och interaktion. Även att finna en lösning som tillfredsställer båda parterna är samarbete.
Vidare innebär det att vara medberoende med utbyte av tillgångar och även gemensam prestation. Faktorer som bidrar positivt till samarbete är att uppskatta och beundra
skillnader i tro, normer, principer och värdegrunder. Att justera kommunikation beroende på mottagare samt erkännande av andras kompetens och skicklighet bidrog till ett bra samarbete. Tid, plats och vilja att lösa konflikter är nödvändigt för positivt samarbete.
Kritik, aggression och att vara reaktiv är å andra sidan negativa faktorer som påverkar samarbete ogynnsamt. Även att inte hålla sig objektiv i konflikter och bli defensiv är misskrediterande för samarbete. Likaså att inte veta vad människor som du arbetar med förväntar sig av dig och otillräckliga regler för konfliktlösning i arbetsplatsen bidrar negativt till samarbete mellan sjuksköterskor.
Slutsatsen av detta arbete blir att mer forskning inom interprofessionell samarbete
behövs, framförallt är det nödvändigt med ytterligare studier som systematiskt utvärderar samarbetsförbättringar som redan har tillämpats inom sjukvården.
Nyckelord: samarbete (collaboration), sjuksköterskor (nurses), relationer (relationships)
SUMMARY
The aim of this literature review was to study nurses inter professional relationship and see what science has found about how collaboration between nurses is defined and what factors influence. Limitations were made to English-speaking literature where the
databases, Pub med, Samsök, Cinahl and Science Direct where chosen for the search and out of this came 15 scientific articles. The search words that were used were
collaboration, nurses, and relationships. The results showed that collaboration is defined as shared power, trust and interaction. Similar to find a solution that satisfies both parties is collaboration. Further on it is to be co-dependent with exchange of assets and joint achievement. Factors that contribute positively to collaboration are to appreciate and admire differences in beliefs, norms, principles and bases of valuation. To adjust communication depending on the receiver and acknowledgement of others competence and abilities contributed to good collaboration. Time, space and desire to solve conflicts are also a necessity to positive collaboration. Criticism, aggression and to be reactive are on the contrary negative factors that affect collaboration unfavourable. Moreover, not to stay objectively in conflicts and become defensive is discrediting for collaboration too.
At the same time, not knowing what people you work with expect from you, incompetent rules for conflict resolution at your work place contributes negatively to collaboration between nurses.
The conclusion of this work is that more research about inter professional collaboration is needed, above all is it necessary with studies that systematically evaluates collaboration improvements that have already been applied within hospital treatment.
Keywords: collaboration, nurses, relationships
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 5
Sammanfattning och nyckelord 3
Summary and Keywords 4
INTRODUKTION 6
Definition av samarbete generellt 6
Samarbete kontextuellt 6
Samarbete ur ett omvårdnadsteoretiskt perspektiv 6
Faktorer som befrämjar att samarbete fungerar 7
Faktorer som kan åstadkomma att samarbete inte fungerar 7
Samarbete mellan doktor och sjuksköterska 8
Samarbete mellan sjuksköterska och patient 9
Problemformulering 9
Syfte 9
Frågeställningar 9
METOD 10
Design 10
Sökstrategi 10
Urvalskriterier 11
Bearbetning och analys 11
RESULTAT 12
Definition av sjuksköterskesamarbete 13
Positiva faktorer för samarbete 14
Negativa faktorer för samarbete 16
DISKUSSION 18
Sammanfattning av huvudresultatet 18
Resultatdiskussion 18
Metoddiskussion 20
Förslag till vidare forskning 21
Slutsats 21
REFERENSER 22
Bilaga 1, mall för kvalitativa studier 27
Bilaga 2, mall för kvantitativa studier 28
INTRODUKTION
Under utbildningens praktikdelar kom jag till insikt om hur viktigt det är att kunna samarbeta för sjuksköterskor. Det verkar vara grunden för hur väl arbetet och omvårdnaden av patienterna utfördes. Inte minst var stämningen på praktikplatsen beroende av ett välfungerande samarbete.
Definition av samarbete generellt
Generellt och allmänt vedertaget definieras samarbete med en grupp där flera personer, grupper, organisationer eller länder genomför arbetsuppgifter tillsammans. I samspel med andra formar vi vår yrkesidentitet (Berger, 1971). Grunden för samarbete fanns redan hos människans förfäder där gruppen hölls ihop av släktskapsrelationer och där samarbete stärkte gruppen och gjorde den mer framgångsrik. Samarbetet förutsatte dock att tillit fanns mellan medlemmarna (Forskning.se, 2009).
Samarbete kontextuellt
Samarbete är så till vida grunden för att en grupp en organisation eller två personer arbetar åt samma håll, att man är överens om ett visst mål och vill jobba mot denna. Inom vården är detta extra viktigt då människors välbefinnande och hälsa är själva målet.
Samarbete, kontextuellt inom hälso- och sjukvården och speciellt mellan sjuksköterskor, är således viktig då konflikter i förlängningen påverkar patienten till exempel genom att sänka sjuksköterskan toleranströskel i olika situationer (Almås, 2006). Enligt
socialstyrelsen måste sjuksköterskan med ett etiskt förhållningssätt och i
överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet bland annat främja hälsa hos patienterna. Detta utföres ensamt eller i grupp. Sjuksköterskan ska tillika samarbeta med andra yrkesutövare (SOU 1995:5).
Samarbete ur ett omvårdnadsteoretiskt perspektiv
Bland omvårdnadsteoretikerna finns många tankar om samarbete och om faktorer som påverkar sjuksköterskans inre och därmed indirekt hans eller hennes förmåga till samarbete. Att samarbete är viktigt och att man påverkas av sin omgivning insåg till
exempel omvårdnadsteoretikern Parse som hävdade att förhållandet till andra människor påverkade individen och med det skapandet av verkligheten och situationer (i Johnsson et al. 1995a). Vidare talade Peplau om intra personliga processer som hon ansåg
utvecklades genom interpersonlig aktivitet och omvårdnadsteoretikern King menade att sjuksköterskans kommunikation under interaktion, ”transaktioner” med andra
sjuksköterskor, är av stor vikt. Hon menade att miljön måste uppmuntra till positiva transaktioner då dem påverkar omvårdnadsprocessen av patienten (i Forchuk et al., 1995). Tillika utrycker Neuman miljön som en faktor. Hon talade om ”stressorer”, stimulus i miljön som påverkar systemets, en avdelning eller liknande, stabilitet och som kan vara av intra-, inter- eller extrapersonlig, dvs. som inte är av personlig, art (i
Johnsson et al. 1995b).
Faktorer som befrämjar att samarbete fungerar
Att organisera arbetet så att människor tas på allvar är ett led av att respektera individer.
De ska betraktas som aktiva subjekt och därmed göras delaktiga genom att låta de påverka och ta ansvar. För att detta ska uppnås bland medarbetare krävs en gemensam värdegrund. De mål som vårdpersonalen ska arbeta mot måste vara tydliga och
förmedlade till alla medarbetare. Allas erfarenhet och kunskap måste tas tillvara och alla relationer ska utmärkas av tillit, förtroende och jämlikhet. Måste inse att vi påverkar varandra då vi är varandras arbetsmiljö (Kihlgren, 2009).
Det har även funnits ett samband mellan kreativ arbetsmiljö och personalens förmåga att stödja patientens autonomi (Mattiasson & Andersson, 1995). Det är viktigt att ändock vara medveten om att hur individen själv tolkar ett ord eller begrepp kan vara väldigt olika och att alla även har olika styrkor och svagheter.
Faktorer som kan åstadkomma att samarbete inte fungerar
Samarbete blir ineffektivt när inte verkligt partnerskap existerar, och det är oklart vilka olika ansvarsområden som gäller samt när man har olika målsättningar. Om man vill inkludera patienter i samarbetet så kräver det att de olika vårdgivarna ser bortom sina professionella bekymmer och sätter samarbetet primärt anser Lindeke och Block (1998) i en studie om interprofessionellt samarbete. Positiva aspekter av konflikter är att man
snabbare upptäcker problem och skiljaktigheter mellan kollegor och det kan motivera till bättre gruppdynamik (Iacono, 2003).
Samarbete mellan doktor och sjuksköterska
Fokus i tidigare forskning har ofta varit på samarbete, och faktorer som påverkar detta, mellan sjuksköterskan och läkare. En interventionsstudie undersökte sjuksköterska och läkarrelationen och fann att ju mer samarbete desto bättre utgång för patienten
(Campbell, 1996). En annan studie såg att ett gott samarbete mellan sjuksköterskan och läkare ledde till mer tillfredställelse med vården och en mer etisk miljö (Hamric &
Blackhall, 2007).
Verschuren och Masselink (1997) fann att viljan att samarbeta mellan läkare och sjuksköterskor påverkades av ålder. De äldre läkarna hade mindre problem att dela information med sjuksköterskor angående patienternas dagliga aktiviteter än de yngre läkarna. De äldre eller mer erfarna sjuksköterskorna var även de mer motsträviga när det gällde informationsdelning i denna fråga. Hur mycket humor läkarna har, hur tydliga och prompta de är samt även hur empatiska läkarna är påverkar sjuksköterskornas vilja att stanna kvar i sitt arbete (Bekelja, Wanzer & Wojtaszczyk, 2009).
När det gäller hur professionerna bedömer varandra så framkom det att läkare bedömde sjuksköterskorna baserat på hur pass bra rapporter de gav, speciellt på telefon.
Sjuksköterskorna å andra sidan bedömde läkarna genom att titta på hur mycket komplikationer som uppkom för patienten (Schmalenber et al., 2005). Felblinger och medarbetare (2008) nämner olika exempel på hur sjuksköterskors samarbetsovilja med läkarna yttrar sig t ex. genom vresighet och himlande av ögon vid en uppmaning. Den ekonomiska aspekten av dålig samarbete tas upp i en artikel av Farrell (1999) då den ofta leder till större personalomsättning, mer frånvaro och mindre dedikation till
organisationen.
När fel uppkommer i behandling av patienter brukar det noga undersökas hur relationen mellan läkare och sjuksköterska varit. Det är då viktigt anser Resnick och Bonner (2009) att ha ett så kallad samarbetskontrakt och att man kontinuerligt dokumenterar hur de olika parterna följer kontraktet. En sådan överenskommelse mellan doktor och sjuksköterska upprättas varje gång någon anställs och variera beroende på hur mycket erfarenhet den
nyanställde har (Resnick & Bonner, 2009). Det har även framkommit att bra samarbete mellan läkare och sjuksköterskor påverkar patienternas dödlighet. Man räknade ut hur stor dödlighet ett sjukhus förväntades ha och såg då att där kommunikation och samarbete var bra, hade de mindre dödlighet än de teoretisk skulle haft (Knaus et al.
1986).
Samarbete mellan sjuksköterska och patient
När det gäller förhållandet och samarbetet mellan sjuksköterskan och patienten finns också ett flertal studier. En studie fann till exempel att ett fungerande samarbete mellan patienten och sjuksköterskan var en förutsättning för ett bra omhändertagande (Aastrup &
Bergström, 2007). En annan studie fann det inte klargjort hur sjuksköterskan påverkade patienten i frågan om t ex. ”compliance” utan det varierade med patient och sjukdom (Tagliacozzo et al, 1974).
Problemformulering
Tidigare har framförallt samarbetet mellan sjuksköterskor och läkare studerats men det finns även en del forskning om samarbetet mellan sjuksköterskor och vad som influerar, förbättrar och framförallt väsentligt definierar ett bra samarbete mellan sjuksköterskor.
Det nya med denna studie är just att den fokuserar sammanställningen till sjuksköterskor.
Sjuksköterskors expertis inom omvårdnad särskiljer oss från andra professioner och jag tycker det är viktigt att ta upp detta område separat.
Syfte
Syftet med detta arbete var att studera sjuksköterskors interprofessionella relation och se vad vetenskapen funnit om hur samarbete mellan sjuksköterskor definieras samt vilka faktorer som påverkar.
Frågeställningar
1. Hur definieras samarbete mellan sjuksköterskor?
2. Vilka faktorer påverkar sjuksköterskors samarbete på ett positivt respektive negativt
sätt?
METOD
Design: Litteraturstudie
Sök strategi: I första sökningen söktes vetenskapliga artiklar i databaser som Pubmed, Cinahl och Samsök. Sökorden som använts är nurse-nurse collaboration och nurse-nurse relationships. Se Tabell 1.
Tabell 1: Sökutfall av vetenskapliga artiklar (1:a sökningen)
Sökord Databas Träffar Titlar Abstract Valda
Nurse-nurse collaboration
Samsök 1004 35 7 6
Nurse-nurse relationships
Samsök 135 16 2 1
Nurse-nurse collaboration
Pubmed 5 0 0 0
Nurse-nurse relationships Nurse-nurse Collaboration Nurse-nurse relationships
Pubmed
Cinahl
Cinahl
9
8
14
9
1
6
7
1
2
3
0
0
Då ej tillräckligt med artiklar fanns gjordes en andra sökning i databasen ScienceDirect, även där användes sökorden nurse-nurse collaboration och nurse-nurse relationships med
”nurse” som Limit. Se Tabell 2.
Tabell 2: Sökutfall av vetenskapliga artiklar (2:a sökningen)
Sökord Databas Träffar Titlar Abstract Valda
Nurse-nurse collaboration
ScienceDirect (limit to nurse)
153 22 7 2
Nurse-nurse relationships
ScienceDirect (limit to nurse)
470 15 5 3
Urvalskriterier var vetenskapliga artiklar som studerat samarbetet mellan
sjuksköterskor. Artiklarna skulle vara på engelska och i fulltext. Gallringen utfördes i tre steg. Först gjordes en gallring med hjälp av titlarna t ex. bortvaldes artiklar som inte tydde på att de handlade om samarbete eller sjuksköterskor alls. Nästa gallring gjordes med hjälp av sammanfattningar (abstract) där t ex. artiklar som inte verkade kunna besvara frågeställningarna alls uteslöts. Till sist gjordes en gallring utifrån
kvalitetsanalysen.
Inklusionskriterier var artiklar som helt eller delvis studerade sjuksköterskors
interprofessionella samarbete. Både kvalitativa och kvantitativa studier som hade hög till medelhög kvalité inkluderades.
Bearbetning och analys:
Kvalitetsanalys:
De vetenskapliga artiklarna kvalitetsbestämdes enligt Willman, Stoltz och Bahtsevanis modell (2006), se bilaga 1 och bilaga 2. Utfallet presenteras i tabell 3. Varje ja gav ett (1) poäng och varje nej gav noll (0) poäng. Kvalitetsgränserna räknades i procent och hade de under 50 % så ansågs det lågt, 50-70% medelgod och över 70 % hög.
Resultatanalys:
Resultatet från i föreliggande litteraturstudie ingående artiklar sammanställdes och relevanta meningsbärande enheter identifierades för att kunna besvara frågeställningarna.
RESULTAT
Litteratursökningen genererade 15 artiklar, varav 9 var kvalitativa och 6 var kvantitativa.
Artiklarna presenteras i tabell 3.
Tabell 3. Artikelöversikt
Författare, år Land Metod Urval Kvalitet
Taylor B. 2001 Manias E. et al.
2000
Taylor B. et al.
2004
García-Vivar C.
2006
Apker J. et al.
2006
Kornelsen J. et al.
2003
Utriainen K. et al. 2009
Malliarou M. et al.
2010
Schmalenberg C.
et al. 2008 Beheri W.H.
2009
Sportsman S. et al. 2007
Jones T.L. et al.
2010
Australien Australien
Australien
Spanien
U.S.A.
Canada
Finland
Grekland
U.S.A
Saudi-Arabien
U.S.A.
U.S.A.
Kvalitativ Action Research Kvalitativ Etnografi Kvalitativ/
Semistrukturerade intervjuer
Kvalitativ/
Fallstudie Kvalitativ/
Intervjuer Kvalitativ/
Frågeformulär
Kvalitativ/
Intervjuer Kvalitativ/
Enkäter
Kvantitativ Enkäter Kvantitativ/
Enkäter Kvantitativ/
Enkäter Kvantitativ/
Enkäter
12 6
20
12
50
129
21
117
10514
194
45
33
Hög Hög
Hög
Medelgod
Hög
Hög
Hög
Hög
Medelgod
Hög
Medelgod
Hög
Siu H. et al.
2008 Spence- Laschinger H.K. et al. 2008 Northouse P.G.
1979
Canada
Canada
U.S.A.
Kvantitativ/
Enkäter Kvantitativ/
Frågeformulär
Kvantitativ/
Enkäter
678
479
36
Hög
Hög
Medelgod
Definition av sjuksköterskesamarbete
En studie gjord i Australien definierar samarbete som att man jobbar tillsammans. Det som påverkar är kön, hierarki, kommunikation grupptryck i beslutstagning, makt, försvar och yrkesbekräftelse. Det anses vara av stor vikt att sjuksköterskor är medvetna om dessa (Taylor, 2001). En annan studie gjord i USA, (Schmalenberg & Kramer, 2008) definierar på ett liknande sätt samarbete som kooperation baserad på delad makt.
Enligt Manias och medarbetare (2000) är samarbete definierad av hierarkisk struktur grundad på tid man arbetat på avdelningen, expertisnivå, och tidigare erfarenhet men även sjuksköterskors privata standard, dvs. hur de personligen definierar ett iordninggjort rum eller vad de anser vara en ”klar” patient. Å andra sidan fick en studie av Northouse (1979) fram att en sjuksköterskas generella tillit inte var kopplad till sin tillit för en annan specifik sjuksköterska utan berodde på andra orsaker av interpersonlig art. Northouse (1979) kom även fram till att det inte fanns någon positiv korrelation mellan en sjuksköterskas empatiska förmåga och grad av generell tillit, som i stor grad påverkar samarbete, utan en sjuksköterska som visade låga nivåer av tillit mot andra visade sig vara mer empatiska (Northouse, 1979).
Beheri (2009) definierar samarbete som positiv interaktion som påverkar sjuksköterskans vilja att stanna kvar på sitt arbete. Den yttrar sig som sjuksköterskor kompetens att effektivt interagera med sina arbetskamrater (Beheri, 2009). På ett liknande sätt koncentrerar sig Apker och medarbetare (2006) sin definition av samarbete på
kommunikationen. De säger att det är eftersökning och givande av information på ett korrekt sätt (Apker et al., 2006).
Samarbete visar sig som samhörighetskänsla men även praktiskt genom att dagligen hjälpa och räkna med varandra (Utriainen, Kyngäs & Nikkilä, 2008). Sportsman och medförfattare definierade, på ett mer sakligt sätt, samarbete som arbete med en annan människa för att finna en lösning som tillfredsställer båda (Sportsman & Hamilton, 2007). En annan studie definierade å sin sida samarbete som ett medberoende och utbyte av tillgångar, detta ansågs vara en nödvändighet för att nå gemensamma mål (Siu, Spence Laschinger & Finegan, 2008).
Kornelsen, Dahinten och Carty (2003) erfor samarbete som en gemensam prestation mellan medarbetande sjuksköterskor med syfte att tillfredsställa sina patienter och dess anhöriga (Kornelsen et al. 2003). Till skillnad från Kornelsen och medförfattare ansågs samarbete vara att identifiera områden där man är överens menade García-Vivar (2006).
Den illustreras av två-vägs kommunikation där signaler på fel detekteras och det bestäms konfliktlösning gemensamt, ansåg García Vivar (2006) på ett likartat sätt som Sportsman och Hamilton (2007).
Positiva faktorer för samarbete
Att förlåta sina egna tillkortakommanden och vara medveten om sitt eget ansvar i relation till andra sjuksköterskor är positiva faktorer för samarbete. Men även att arbeta för att upptäcka begränsningar och åtgärda dem bidrar. I en studie användes reflektiva processer och diskussioner för att lokalisera individuella eller generella hinder för ett gott
samarbete. Det som hittades vara positiva faktorer var, respekt för andras känslor, aktivt lyssnande, ta upp konflikter på en gång och direkt. Viktigt ansågs det också vara att se skillnad på bestämdhet och aggressivitet. En kompetent ledare och självrannsakan var nödvändigt men även att ha arbetsstolthet och vara ansvarstagande (Taylor, 2001).
Det är viktigt enligt Schmalenberg och Kramer (2008) att känna sig ha kliniskt kompetenta kollegor, klinisk autonomi, dvs. att känna att man har utrymme att göra korrekt fast på olika sätt. Det är vidare viktigt man känner att rätt människor är anställda, har stöd från avdelningschefen och får uppskattning och entusiasm från medarbetare
(Schmalenberg & Kramer, 2008).
En studie (Manias & Street, 2000) ser stödjande kommunikation som en viktig ingrediens i samarbete, denna kan yttra sig som uppmuntrande blickar, att sitta nära, vara receptiv och bekräftande, men även att ha ett korrekt språk. På ett likartat sätt anses tillit till varandra vara en viktig egenskap att ha för samarbete i sjukvården (Northouse, 1979). Å andra sidan ser en annan studie att ta ansvar för förbättringar, specifika för sjuksköterskor och inte kopiera andras lösningar, vara essentiellt (Taylor & Barling, 2004).
Kriterier för ett positivt samarbete är definierat som förmågan att känna samhörighet genom att uppskatta och beundra skillnader i tro, normer, principer och värdegrunder, där ingår också att känna tillit till arbetskollegorna och att kunna anpassa sig. Det visade sig att de som hade högst utbildning var de som hade minst problem med att inkludera sjuksköterskor från andra kulturer som var det de primärt studerade, och de var även de som bäst trivdes på sina arbetsplatser och hade högst tillit till sina arbetskamrater (Beheri, 2009).
Apker och medförfattare (2006) koncentrerade sig på kommunikationen och fann positiva faktorer som att tala klart, undvika jargon och vag terminologi. Det var även av vikt att justera kommunikation beroende på vad mottagaren hade för personlighet och vad det var för sammanhang. Tillika så att adressera konflikter direkt men respektfullt ansågs bidra till ett gott samarbete men även att visa hänsyn och omsorg om arbetskollegorna. Att ställa upp, uppmuntra initiativ och förslag från varandra ansåg Apker och medförfattare (2006) också vara viktigt. Vidare var det mycket viktigt att visa respekt verbalt och icke verbalt men även att vara snabb och precis vid överföring av information (Apker et al., 2006).
En tillåtande atmosfär som visar sig i respekt för andra och deras känsloyttringar och att ge stöd och få hjälp är bidragande till ett bra samarbete (Utriainen et al., 2008). Till skillnad från en studie gjord i Grekland (2010) som koncentrerade sig på mer det intra personliga, och kom fram till att om sjuksköterskorna tilläts arbetat autonomt,
självständigt och ifrågasättande så bidrog det till ett bra samarbete dem emellan. Att även ha en tydlig arbetsbeskrivning hjälpte och att ty sig till varandra för psykologiskt stöd
(Malliarou, Sarafis, Moustaka, Kouvela & Constantinidis, 2010).
Tid och interpersonlig energi var positivt bidragande till samarbete fann Sportsman och medarbetare (2007). De fann även att sjuksköterskor valde samarbete som
konfliktlösningsmetod ju mer utbildning de hade. Att kompromissa var vanligt generellt bland sjuksköterskor i sitt sökande för samarbete (Sportsman & Hamilton, 2007). Hög emotionell intelligens, individuellt och i grupp, var en starkt positivt bidragande faktor till samarbete. Att kunna tygla sina emotioner och ha verktyg för att hantera konflikter bidrog till stor grupptillit, trygghet och lämpliga samspel, även grupp-självrannsakan bidrar (Jones & Argentino, 2010).
Positiva faktorer bidragande till samarbete och konfliktlösning ansågs av Siu och medarbetare (2008) vara att ge relevant information öppet och ärligt. Att ha
förtroendeingivande relationer ger utrymme för att ta vara på andras åsikter och därmed nå samförstånd. För att detta ska ske krävs starka individer med självaktning, kapacitet och självkontroll (Siu et al., 2008). Positivt stärkande för samarbete mellan
sjuksköterskor är erkännande av andras kompetens och skicklighet. Det var även bidragande att ha professionell respekt för andra och förhindra hierarkier samt att högt värdera var och ens bidrag och perspektiv (Kornelsen et al., 2003).
En stor grad av engagemang behålls hos nya oerfarna sjuksköterskor genom att de mer erfarna uppskattar deras åsikter och bidrag vilket i sin tur hjälper sammanhållningen och samarbetet dem emellan positivt (Spence Laschinger, Wilk, Cho, Greco, 2009). García- Vivar (2006) å sin sida insåg i sin studie att nödvändiga verktyg för ett gott samarbete var tid, plats och vilja att lösa konflikter. Samtidigt så sker inte någon konfliktlösning om det inte finns skicklighet och resurser (García Vivar, 2006).
Negativa faktorer för samarbete
Kritik, aggression och att vara reaktiv var faktorer som negativt påverkade ett bra
samarbete. En oklar och för bred arbetsbeskrivning och horisontellt våld dvs. våld och till exempel mobbning riktad mot andra sjuksköterskor bidrar negativt också. Vidare var ett behov att vara oövervinnerlig, perfekt och att försöka vara allt till alla inte till gagn heller (Taylor, 2001). Tillika är frustration och fientlighet negativa faktorer för samarbete
(Schmalenberg & Kramer, 2008).
Manias och Street (2000) studerade sjuksköterskors rapportsituation och fann att vissa riktade sig bara mot vissa av sina kollegor och involverade därmed inte alla. Detta accepterades av de som ansågs sig själva ha lägre auktoritet eller som hade vad de
kallade, halvtidsstatus. Det upptäcktes även att sjuksköterskor kände sig väldigt defensiva och rädda då avdelningarna hade som vana att använda skuldkänsla som straff genom att till exempel den sjuksköterskan som fick rapporten och skulle börja arbeta fokuserade sig på det som inte hade blivit gjort på passet innan och inte det som gjorts. Det gick så långt att vissa arbetade över för att slippa ångesten och skuldkänslan som kom med att erkänna att man inte hade hunnit allt (Manias & Street, 2000).
Utbränning och karriärutmattning är faktorer som påverkar samarbete negativt fann även Taylor och Barling (2004). De hade studerat sjuksköterskor inom mentalvården och fann att sjuksköterskorna där inte vågade visa vad de ansåg vara en svaghet. Det fanns en rädsla för horisontellt våld och för lömskhet mellan sjuksköterskorna. Det visade sig vara ett problem att klagomål ej var direkt riktade utan skedde bakom de berördas rygg
(Taylor & Barling, 2004).
Att inte hålla sig objektiv i konflikter och bli defensiv var negativa faktorer som sågs vid interaktioner sjuksköterskorna emellan (Apker et al., 2006). Att inte få stöd från sina arbetskamrater hade en tydlig negativ effekt på samarbetet fann Malliarou och
medarbetare (2010). Även känslan att inte vara omtyckt och att inte veta vad medarbetare förväntar sig var skadande för samarbete (Malliarou et al., 2010).
Sportsman och Hamilton (2007) upptäckte att undvikande var en ganska vanlig metod att ta till vid konflikter sjuksköterskor emellan. Horisontellt våld, inkluderat mobbning är en stark olämplig interaktion som ökar ångest och negativt påverkar samarbete mellan sjuksköterskor. Det var tillika så att sjuksköterskorna som rapporterade otillräckliga regler för konfliktlösning som till exempel att det inte finns bra regler för gott uppförande och inget deklarerat protokoll att använda sig av vid konflikter även skattade högre på konfliktångestskalor och lägre på emotionella intelligensskalor (Jones & Argentino, 2010).
Siu och medarbetare såg en negativ effekt av kamp för individuell vinst på bekostnad av andra när det gällde samarbete mellan sjuksköterskor (Siu et al., 2008). Å andra sidan upptäcktes att när var och en följde olika omvårdnadsmodeller och där det samtidigt fanns farhågor om medarbetares kompetens föranledde det konflikter och påverkade därmed samarbete negativt (Kornelsen et al., 2003).
En fallstudie med en avdelningschef (head nurse) som på ett ytligt plan hade ett välfungerande avdelning visade många konflikter vid närmare undersökning. Garcia Vivar (2006) fann att en extremt auktoritär och maktfull avdelningschef som inpräntar rädsla och lydnad hos sina sjuksköterskekollegor bidrar också negativt till samarbete. Ett sådant uppförande från avdelningschefen kommer att bemötas med tystnad och passivitet då sjuksköterskorna är rädda att förlora sina jobb och ofta är för upptagna med sina patienter för att orka eller hinna ägna sig åt interpersonliga konflikter. García Vivar (2006) menar att detta påverkar samarbete negativt och förvärrar.
DISKUSSION
Sammanfattning av huvudresultatet
Samarbete definieras som delad makt, tillit och interaktion. Även att finna en lösning som tillfredsställer båda parterna är samarbete. Vidare innebär det att vara medberoende med utbyte av tillgångar och även gemensam prestation.
Faktorer som bidrar positivt till samarbete är att uppskatta och beundra skillnader i tro, normer, principer och värdegrunder. Att justera kommunikation beroende på mottagare samt erkännande av andras kompetens och skicklighet bidrog till ett bra samarbete. Tid, plats och vilja att lösa konflikter är nödvändigt för positivt samarbete. Kritik, aggression och att vara reaktiv är å andra sidan faktorer som påverkar samarbetet ogynnsamt. Även att inte hålla sig objektiv i konflikter och bli defensiv är dåligt för samarbete. Likaså att inte veta vad medarbetare förväntar sig och otillräckliga regler för konfliktlösning i arbetsplatsen bidrar negativt till samarbete mellan sjuksköterskor.
Resultatdiskussion
Det var svårt att utläsa eller egentligen att särskilja definition av samarbete från positiva faktorer som påverkar samarbete. Hur samarbete definierades beskrevs inte alltid utan man bara utgick ifrån en positiv uppfattning av samarbete. Det tycks ändock vara av stor vikt att parterna i en samarbetssituation ser varandra som likvärdiga. Att ha en
väldefinierad arbetsbeskrivning kan påverka hur konfliktfritt samarbete kan te sig (Malliarou et al., 2010) och det tror jag kan praktiskt åstadkommas.
Horisontellt våld existerar vilket kan vara svårt att förstå men det återkom i flera av studierna (Taylor, 2001; Schmalenberg & Kramer, 2008; Malliarou et al., 2010) vilket är förvånansvärt. Det innebär mobbning och ett lömskt beteende som tidigare nämnts vilket säkerligen är av betydelse även om vi i Sverige inte har en term för den som i U.S.A. där de kallar det NNH, nurse on nurse hostility. Jag tycker att det vore bra att hitta
förbättringar som kan utvärderas. I några av studierna ingick reflektions och diskussionsmöten där man regelbundet tog upp intraprofessionella problem. Det
utvärderades och stämningen på avdelningarna förbättrades. För att det ska ske behövs, som studie (García Vivar, 2006) insåg, tid, plats och vilja. Viktigt tycks det vara att ge plats för att en avdelningschef (Schmalenberg & Kramer, 2008) som kan inse hur nödvändig tid för reflektion och möten kan vara, då det även hindrar utbrändhet och karriärutmattning (Taylor & Barling, 2004). En annan uppgift som tycks ligga på
avdelningschefen är vem som anställs. Det ska i det längsta försökas anställa någon med bra erfarenhet som bidrar positivt till gruppdynamiken och kanske kan det vara en idé att göra de andra sjuksköterskorna delaktiga i beslutet. Detta var något som många tog upp, rädsla och ifrågasättandet av sina kollegors kompetens (Kornelsen et al., 2003;
Schmalenberg & Kramer, 2008). Det är dock nödvändigt att komma ihåg att
sjuksköterskor inte har fått så mycket utbildning i att vara chefer och har historiskt sett inte innehaft chefspositioner som de ser ut idag länge (Beheri, 2009). Det finns anledning till att ägna tid åt att klargöra hur man hanterar konflikter rakt och direkt och inte heller glömmer bort att det är viktigt att vara objektiv och inse skillnad mellan aggressivitet och bestämdhet (Taylor, 2001). Vi som vårdgivare kan koncentrera oss på att se saker och ting från den positiva sidan och inte bara fokusera på det som inte gjorts. Att vara korrekt
i sitt tal kan ju ha att göra med att det lämnar mindre rum för missförstånd, vilket en studie av Manias och Street (2000) insåg var bidragande för lyckat samarbete.
Erfarna sjuksköterskor bör bidra genom att visa hänsyn till sina mindre erfarna kollegor så att deras engagemang inte förminskas (Spence Laschinger et al., 2009). Det verkar inte finnas så mycket kunskap om hur man rent praktiskt ska kunna förbättra samarbete mellan sjuksköterskor då mycket har att göra med de olika individernas personligheter.
Jag tycker det inger hopp att se att högre utbildning hade koppling till en mer positiv inställning gentemot sjuksköterskor från andra kulturer och att högre utbildning även gav mer känsla av tillit gentemot andra sjuksköterskor i allmänhet vilket kom fram i studien av Beheri (2009). Det betyder att det går att utbilda bort inskränkthet. Styrkan med denna studie är just att den tagit upp några praktiska saker som är bra att ha i tankarna eftersom de påverkar samarbete mellan sjuksköterskor. Detta har betydelse som bas för en verklig förändring.
Metoddiskussion
Studien är gjord som litteraturstudie och majoriteten av artiklarna är från västvärlden.
Mycket tid spenderades åt att hitta artiklar som studerade samarbete mellan sjuksköterskor. Inklusionskriterierna ändrades till att även inkludera artiklar som involverade sjuksköterskeelever, specialistsjuksköterskor och sjuksköterskechefer eftersom de ansågs av författaren kunna ge svar på frågeställningarna. Gränserna för vad författaren ansåg som godkända vad gäller kvalité har varit generösa för att få någorlunda stor informationsbas. Samtidigt var en gräns tvungen att sättas för att kunna arbeta.
Författaren behöll sökorden som de från början var tänkta och utökade endast med en ny databas för att få tillräcklig med underlag för studien. Det har varit författarens önskan att förhålla sig objektiv men tolkningsfel kan ändå ha skett. Syfte och frågeställning har under arbetets gång ständigt varit i bakhuvudet och har enligt författaren tillfredställande besvarats. Ett gott samarbete låter oss uppfylla och upplyfta vår profession som är att vårda inte bara patienten utan även varandra.
Förslag till vidare forskning
Kommande forskning bör mer systematiskt evaluera användandet av till exempel väldefinierade arbetsuppgifter och konfliktregler på samarbete. Vi har ej tillräckliga kunskaper angående hur sådana praktiska förbätttringsmetoder har fungerat. Jag tycker att det behövs visa vad som fungerar i praktiken och vi bör lyfta upp vikten av bra samarbete. Reell kunskap om detta behövs då det är av yttersta vikt för alla vårdgivare och framförallt patienter.
Slutsats
Resultatet visar att samarbete kan innebära och definieras som mycket, men att det sker som bäst mellan likvärdiga parter. Det fattas ett systematiskt underlag för att utvärdera vad som verkligen bidrar till lyckat samarbete mellan sjuksköterskor. Syftet med vår yrkesroll är att vårda och det inkluderar även varandra.
REFERENSER
Aastrup, M. & Bergström, T. (2007) Sjuksköterskans postoperativa omhändertagande av patienter som genomgått generell narkos. Hämtad 6 Juni, 2010, från University of Skövde, School of Life Sciences,
http://his.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:2198
Almås, H. (Red.).(2006). Klinisk Omvårdnad 1. Stockholm: Liber.
Apker, J., Propp, K.M., Zabava, W.S. & Hofmeister, N. (2006). Collaboration,
Credibility, Compassion, and Coordination: Professional nurse communication, Skill Sets in Health Care Team Interactions. Journal of Professional Nursing,22(3), 180-89.
Bekelja, M., Wanzer, A. M. & Wojtaszczyk, J. K. (2009). Nurses’ Perceptions of Physicians’ Communication: The Relationship Among Communication Practices, Satisfaction, and Collaboration. Health Communication, 24(8),683–91.
Beheri, W.H. (2009).Diversity Within Nursing Effects on Nurse-Nurse Interaction, Job Satisfaction, and Turnover. Nursing Administration Quarterly, 33(3), 216–26.
Berger, P.T. & Luckman, T.(1971)The social construction of reality. Whitstable: Penguin University Books.
Campbell, M.L. (1996). Program assessment through outcomes analysis: Efficacy of a comprehensive supportive care team for end-of-life care. Advanced Critical Care, 7(1),159 -67.
Felblinger, DM. (2008). Incivility and bullying in the workplace and nurses’ shame responses. Journal of Obstetric, Gynecologic, & Neonatal Nursing, 37(2), 234-42.
Forchuk, C., Sieloff Evans, C.L. & O´Connor, N. (1995) Anteckningar om
omvårdnadsteorier II. Lund: Studentlitteratur.
Forskning.se. (2009). Evolution: Samarbete nyckeln till framgång. Stockholm:
Vetenskapsrådet. Hämtad 16 juni, 2010, från
http://www.forskning.se/temaninteraktivt/teman/evolution/samarbetenyckelntillframgang.
4.1c247649124dd647eb78000408.html
García Vivar, C. (2006). Putting conflict management into practice: a nursing case study.
Journal of Nursing Management, 14(3), 201–06.
Hamric, A.B. & Blackhall, L.J. (2007). Nurse-physician perspectives on the care of dying patients in intensive care units: Collaboration, moral distress, and ethical climate. Critical Care Medicine, 35(2), 422–29.
Iacono M. (2003). Conflict, Communication, and Collaboration: Improving Interactions Between Nurses and Physicians Journal of PeriAnesthesia Nursing, 18(1), 42-46.
Johnsson Lutjens, L.R., Bunting, S. & Marchione, J. (1995a) Anteckningar om omvårdnadsteorier I. Lund: Studentlitteratur.
Johnsson Lutjens, L.R., Reynolds, C.L., Leininger, M. & Reed, K.S. (1995b) Anteckningar om omvårdnadsteorier III. Lund: Studentlitteratur.
Jones, T.L. & Argentino, D. (2010). Nurse-to-Nurse Hostility, Confrontational Anxiety, and Emotional Intelligence:An Integral, Descriptive Pilot Study Journal of PeriAnesthesia Nursing, Vol 25(4), 233-41.
Kihlgren, M., Engström, B. & Johansson, G.(2009). Sjuksköterska med uppdrag att leda.
(2.uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Knaus W.A., Draper E.A., Wagner D.P. & Zimmerman J.E. (1986). An evaluation of
outcome from intensive care in major medical centers. Annals of Internal Medicine, 104(3), 410–18.
Kornelsen, J., Dahinten, V. & Carty, E. (2003). On the Road to Collaboration: Nurses and Newly Regulated Midwives in British Columbia, Canada. J Midwifery Women’s Health, 48 (2),126–32.
Lindeke, L.L. & Block, D.E. (1998). Maintaining professional integrity in the midst of interdisciplinary collaboration. Nursing Outlook,46(5), 213-8.
Malliarou, M., Sarafis, P., Moustaka E., Kouvela, T. & Constantinidis T.C. (2010).
Greek Registered Nurses’ Job Satisfaction in Relation to Work-Related Stress. A Study on Army and Civilian Rns. Global Journal of Health Science, 2(1), 44-59.
Manias, E. & Street, A.(2000) The handover: uncovering the hidden practices of nurses.
Intensive and Critical Care Nursing, 16(6), 373–83.
Mattiasson, A.C. & Andersson, L.(1995). Organizational environment and support of patient autonomy in nursing home care. Journal of Advance Nursing, 22(6),1149-57.
Northuse, P.G. (1979). Interpersonal Trust and Empathy in Nurse-Nurse Relationships.
Nursing Research, 26 (6), 365-67.
Resnick, B. & Bonner, A. (2003). Collaboration: Foundation for a Successful Practice.
Journal of the American Medical Directors Association, 4(6), 344-9.
Schmalenberg, C., Kramer, M., King, C.R., Krugman, M., Lund, C., Poduska, D. &
Rapp, D. (2005). Excellence through evidence. Securing collegial/collaborative nurse- physician relationships, Part 2. Journal of Nursing Administration, 35(10), 507-14.
Schmalenberg, C. & Kramer, M. (2008). Essentials of a Productive Nurse Work
Environment. Nursing Research, 57 (1), 2-13.
Siu, H., Spence Laschinger, H.K. & Finegan, J. (2008). Nursing Professional Practice Environments Setting the Stage for Constructive Conflict Resolution and Work Effectiveness. The journal of nursing administration, 38(5), 250-7.
SOU 1995:5. Allmänna Råd från Socialstyrelsen: Kompetensbeskrivningar för sjuksköterskor och barnmorskor. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.
Spence Laschinger, H.K., Wilk, P., Cho, J. & Greco, P. (2009). Empowerment,
engagement and perceived effectiveness in nursing work environments: does experience matter?. Journal of Nursing Management, 17(5), 636–46.
Sportsman, S. & Hamilton, P. (2007). Conflict management styles in the health professions. Journal of Professional Nursing, 23, (3),157–66.
Tagliakozzo, D.M.,Luskin, D.B., Lashof, D. B. & Ima, K.(1974).Nurse Intervention and Patient Behavior An Experimental Study American Journal of Public Health, 64(6), 596- 603.
Taylor B. (2001). Identifying and transforming dysfunctional nurse–nurse relationships through reflective practice and action research. International Journal of Nursing Practice, 7(6), 406–13.
Taylor, B. & Barling, J. (2004). Identifying sources and effects of career fatigue and burnout for mental health nurses: a qualitative approach. International Journal of Mental Health Nursing, 13(2), 117–25.
Utriainen, K., Kyngäs, H. & Nikkilä, J. (2009). Well-being at work among ageing hospital nurses in northern Finland : A grounded Theory Study International Journal of Circumpolar Health, 68(2),145-57.
Verschuren, P.J.M. & Masselink, H. (1997). Role concepts and expectations of physicians and nurses in hospitals. Social Science & Medicine 45(7), 1135-38.
Willman, A., Stoltz, P. & Bahtsevani, C. (2006) Evidensbaseras omvårdnad- en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund:Studentlitteratur.
Bilaga 1
Kvalitetsbedömningsformulär för studier med kvantitativ metod Titel:
Författarnas namn:
Publiceringsår:
Beskrivning av studien
Forskningsmetod (RCT, CCT (ej randomiserad) eller kontrollgrupp/er):
Patientkarakteristiska (antal, ålder, män/kvinnor):
Kriterier för exkludering Adekvata exklusioner?
Urvalsförfarande beskrivet?
Representativt urval?
Är randomiseringsförfarandet bra beskrivet?
Likvärdiga grupper vid start?
Analyserade i den grupp som de randomiserades till?
Blindning av patient?
Blindning av vårdare?
Blindning av forskare?
Bortfall
Bortfallsanalysen beskriven?
Bortfallsstorleken beskriven?
Adekvat statistisk metod?
Etiskt resonemang?
Är resultatet tillförlitlig?
Är instrumenten valida?
Är instrumenten reliabla?
Är resultatet generaliserbara?
Huvudfynd:
Bilaga 2
Kvalitetsbedömningsformulär för studier med kvalitativ metod Titel:
Författarnas namn:
Publiceringsår:
Beskrivning av studien
Patientkarakteristika (antal, ålder, män/kvinnor):
Tydlig avgränsning/problemformulering?
Är kontexten presenterad?
Etiskt resonemang?
Är Urvalet relevant?
Är Urvalet strategiskt?
Är metoden för urvalsförfarande tydligt beskrivit?
Är metoden för datainsamling tydligt beskrivet?
Är metoden för analys tydligt beskriven?
Giltighet
Är resultatet logiskt, begripligt?
Råder datamättnad?
Råder analysmättnad?
Kommunicerbarhet
Redovisas resultatet klart och tydligt?
Redovisas resultatet i förhållande till en teoretisk referensram?
Genereras teori?
Huvudfynd:
