Vem får vara naken på Instagram?
En jämförande bildanalys av fotografier som tagits ner från, respektive tillåtits
finnas kvar på, Instagram
Abstract
Institution och lärosäte Konstvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet
Adress Engelska parken, Thunbergsvägen 3H, Box 630,
751 26 Uppsala
Telefon 018-471 28 87
Titel Vem får vara naken på Instagram? En jämförande
bildanalys av fotografier som tagits ner från, respektive tillåtits finnas kvar på, Instagram
Title Who is allowed to be naked on Instagram? A
comparative picture analysis of nude photos which have been removed from, compared to those which have been allowed on, Instagram
Uppsatsnivå C-uppsats
Ventileringstermin HT 2019
Författare Cornelia Tell
E-post tell.cornelia@gmail.com
Handledare Jan O. M. Karlsson
Examinerande seminarieledare Jan von Bonsdorff
The aim of this essay is to examine the censorship that the social media platform Instagram exerts over pictures of female nudes, and whether the body type of the women depicted is a factor in how the censorship is carried through. This is executed by making a comparative picture analysis of eight nude photos published on Instagram, four of which are allowed on the platform and four which are not, and have therefore been deleted. The bodies are
based on the formal analysis and the methods of semiotics. Furthermore, the history of the nude in art, the body norms and ideals of our contemporary society, the Instagram
Community rules and Guidelines and the artists are presented briefly. The discussion which has been carried through is based on the analysis and thesis of how female nudes of the Western art cannon have been received, judged, divided into categories and censored to answer the central inquires of the essay. In conclusion, this essay finds how pictures of nude women on Instagram are received, judged, and censored differently depending on whether they fit into the norms of beauty and conform to the male gaze. Hence, the rules of Instagram are found to have been followed through with double standard and bias.
Key words: Art history, censorship, social media, Instagram, female nude, body type, male
Innehåll
Inledning
Syfte och frågeställningar ... 2
Metod ... 2
Material och avgränsningar ... 3
Teori och tidigare forskning ... 4
Disposition ... 7
Bakgrund ... 8
Konstkanons nakenakter ... Fel! Bokmärket är inte definierat. Ideal och normer ... Fel! Bokmärket är inte definierat. Instagram ... 12
Stina Wollter ... 14
Arvida Byström ... 15
Maja Malou Lyse ... 16
Beskrivande bildanalyser ... 18 Jämförande bildanalys ... 35 Kropp ... 35 Kroppsbehåring ... 35 Bröst ... 38 Blick ... 40 Slutdiskussion ... 43
Instagram som konstscen ... 43
teoretiska perspektiv av den jämförande analysen... 44
Naken eller avklädd ... 47
Alternativa perspektiv ... 52 Slutsatser ... 55 Sammanfattning ... 57 Käll och litteraturförteckning ... 59 Tryckta källor ... 59 Otryckta källor ... 63 Bildförteckning ... 69 Bilaga: Bilder ... 70 Bilaga: Bildbank ... 75
Bilaga: Borttagna bilder ... 75
Bilaga: Tillåtna bilder ... 78
Inledning
I det digitaliserade, globaliserade samhället har mycket förändrats, och konstvärlden är inte ett undantag från detta. Genom sociala medier, och kanske främst Instagram, har en ny scen där konst kan spridas och konsumeras uppstått. Etablerade konstnärer använder applikationen som en plattform där de själva kan styra över innehållet de vill publicera och ha en
direktkontakt med sin publik. Grupper av oetablerade konstnärer växer fram via sociala medier och använder det som sin huvudsakliga scen. Här växer även specifik estetik kopplat till, och sprunget ur, internetkultur fram.1 Även flertalet stora svenska konstmuseer och gallerier har egna konton med ett stort antal följare. Men vad händer när stora delar av vårt intag av konst förflyttas till sociala medieplattformar där det finns hård censur? Denna uppsats utgår från verk som ”tagits ner” från den sociala medieplattformen Instagram av företagets organisatörer. Då bilder tas ner från plattformen tillhandahålls inte specifika anledningar till varför just denna bild rensats bort. Den information användaren blir försedd med från plattformens granskare är följande.
Vi har tagit bort ditt inlägg eftersom det bryter mot våra communityregler. Läs igenom våra communityregler om du vill veta mer om vilka inlägg som är tillåtna och hur du kan hjälpa till för att göra Instagram till en säker plats för alla.2
I vissa fall är det tydligt vilka regler som plattformen refererar till. Bilder, videor och viss digital grafik av kön, samlag, närbild på nakna skinkor och kvinnliga bröstvårtor är förbjudna.3 Bilder av målningar och skulpturer som visar upp nakenhet är dock inte
förbjudna. Förbudet mot denna typ av nakenhet går självklart att diskutera ur ett
konstvetenskapligt perspektiv, men det är gråzonen kring tillåten och icke tillåten nakenhet denna uppsats ämnar utforska. Många bilder med viss grad av nakenhet som inte explicit visar något av de ovan nämnda förbjudna kroppsdelarna eller aktiviteterna tas bort medan andra bilder med samma grad av nakenhet fortsätter att florera på plattformen. Denna uppsats ämnar jämföra ett antal bilder vilka liknar varandra i grad av visad nakenhet och jämföra de som tagits ner med de som inte tagits ner. Är det under lika villkor som kroppar döms och vem får egentligen vara naken på Instagram?
2
Syfte och frågeställningar
Det övergripande syftet för denna uppsats är att diskutera och analysera den censur som Instagram utövar på bilder av avklädda, kvinnokodade kroppar för att försöka utröna vilken inställning de har till bilder av olika kroppar och vilka som får visas respektive raderas från plattformen. För att uppnå detta syfte ämnar jag i denna uppsats diskutera kring och svara på följande frågeställningar:
Hur framställs de avklädda, kvinnokodade kropparna i de olika bilderna? Vilka är de största skillnaderna mellan bilderna?
Varför uppfattas vissa bilder av nakenhet som mer eller mindre stötande av plattformens granskare?
Vad bygger denna uppfattning om att vissa kroppar anses vara stötande på? Vilken typ av kroppar tillåts visas avklädda på Instagram?
Metod
För att med tydlighet och på vetenskaplig grund kunna diskutera och analysera Instagrams inställning till olika typer av avkläddhet och till olika kroppar samt besvara de frågor som utformats för att uppnå uppsatsens syfte kommer komparativa bildanalyser att genomföras. Inledningsvis kommer de utvalda fotografierna analyseras individuellt. Den typ av bildanalys som kommer att tillämpas är formalanalys. Formalanalysen är introducerad av konsthistoriken Heinrich Wölfflin, men i denna uppsats används konstvetaren Anne D’Allevas tolkning av metoden, hämtad ur How to write art history.4 I det analysschema som D´Alleva beskriver
ligger fokus på formala aspekter av färg, linje, rymd, massa, skala och komposition.5 I denna uppsats kommer fokus ligga på kompositionen, främst på framställningen av kroppar, vilka överensstämmer med eller avviker från normer och ideal, då detta är viktigt för diskussionen. Därför kommer det också redogöras för faktorer så som ålder, kroppsform och
kroppsbehåring. Även element som är relaterade till Instagrams communityregler, så som att bröstvårtor, kön eller rumpa visas på bilden kommer det att redogöras för.
4 Anne D’Alleva, How to write art history, 2nd ed., (London, 2016), s. 27–31.
För att lägga en stabil grund för diskussionen kommer formalanalysen att kompletteras med semiotisk analysmetod. Denna metod är ursprungligen hämtad från lingvistiken, men blev introducerad till konstvetenskapen och bildanalysen av litteraturvetaren Roland Barthes på 60-talet, och har använts och blivit högst etablerad inom ämnet sedan dess.6 I denna uppsats används den anpassning till det konstvetenskapliga fältet som Yvonne Eriksson och Anette Göthlund, båda professorer i konstvetenskap, redogör för i Möten med bilder.7 Semiotiken undersöker, högst förenklat, hur människor kommunicerar via tecken. Bildsemiotisk analys kommer därför användas för att uppfatta och tyda olika tecken i de bilder som analyseras för att på så sätt kunna nå en djupare mening av vad bilderna förmedlar till sin betraktare.
Material och avgränsningar
Denna uppsats ämnar undersöka liknande bilder av avklädda kvinnor för att kunna analysera skillnaden mellan de bilder som tagits ner respektive de bilder som tillåtits ligga kvar på sociala medieplattformen Instagram. Då Instagram är ett forum vilket är allt för stort för att granskas övergripande i denna uppsats måste ett fåtal bilder väljas ut. Fyra nedtagna bilder kommer därför att jämföras med fyra, i grad av nakenhet visad likvärdiga bilder som tillåtits finnas kvar på plattformen. För en mer översiktlig bild av förutsättningarna för bilder på Instagram kommer en bildbank med en större samling av nedtagna samt kvarvarande bilder även att bifogas som en bilaga till uppsatsen. För att skapa ett urval av bilder som har
granskats på samma villkor uppställs vissa krav som bilderna i denna uppsats ska leva upp till. Enskilda bilder från mindre konton kan ha förbisetts, eller missats av Instagrams granskare. Därför måste kontot som den upplagda bilden publicerats på ha 10 000 följare eller mer. Kontot måste också ha ett tema kring avkläddhet och kroppar samt kontinuerligt publicera bilder kring det ämnet.
4
använder kroppar och nakenhet i sitt uttryck att användas som källa när det gäller ”nedtagna” bilder. De bilder som fått kvarvara på Instagram har valts från konton med stort ”följe” och med teman av att publicera bilder föreställandes avklädda, kvinnokodade kroppar. Dessa konton balanserar på gränsen av plattformens communityregler och fotografier från dem har valts då de i hög grad liknar de nedtagna bilderna vad gäller visad nakenhet.
Teori och tidigare forskning
En väsentlig del av vad denna uppsats ämnar utforska är hur samhället uppfattar olika typer av avklädda kvinnoskildringar med Instagram som en domare av acceptansnivå. Uppsatsen kommer att använda sig av olika feministiska konstteorier för att göra detta, det vill säga teorier som visar samhällets patriarkala strukturer som en viktig aspekt av vad som formar vår kultur, dess visuella uttryck och som dessutom problematiserar detta. Uppsatsen kommer även att använda sig av teorier som berör nakenakter i konstkanon, och därmed analyserar hur samhällets inställning till avbildad nakenhet tagit form och visar sig. En sådan teori är den introducerad 1956 av konsthistoriken Kenneth Clark i boken The Nude, a Study in Ideal Form där han går igenom konstkanons nakenakter, identifierar stora drag i hur dessa framställs så som deras idealisering och symboliska värde. Clarks teori anser att det finns en skillnad mellan att vara naken och avklädd, där avkläddhet är det idealiserade, det noga utformade, vilket kan skapas genom konsten medan nakenheten är den riktiga kroppen, oformbar och vulgär då den representeras.8 Clarks bok har blivit en grundsten i konsthistoriens teoretisering kring nakenakter.9
1972 sänds konstteoretikern John Bergers dokumentär ”Ways of seeing” på BBC där skildringar av kvinnor och samhällets inställning till dessa framställningar diskuteras och ifrågasätts ur ett genusperspektiv. Berger lyfter upp övergripande drag från framställningar av kvinnor i den västerländska konstkanon och pekar på deras idealisering och objektifiering. Via analyser och panelsamtal utforskar han även tankar kring vad detta gjort med bilden av kvinnan, både i och utanför konsten, och vad det gjort med den kvinnliga självbilden.10 1975 publiceras ”Visuell lust och narrativ film”, en artikel skriven av filmvetaren Laura Mulvey.11
I sin artikel analyserar Mulvey maktförhållandena i att betrakta och bli betraktad ur ett
8 Kenneth Clark, The Nude: A study in ideal form, (Washington, 1956), s.3-29. 9 Jessica Sjöholm Skrubbe “Nakna kroppar”, Bildningspodden, (2016).
feministiskt perspektiv. Mulvey vill visa hur den patriarkala världen porträtterar kvinnan i narrativ film och från vems perspektiv blicken som placeras på den kvinnliga birollen utgår. Det hon identifierar är vad hon själv kallar ”den manliga blicken”.12 Berger och Mulvey utgör ett startskott för feministiska blickteorier, vilka introducerades i den akademiska världen under andra vågens feminism.13 Denna feministiska rörelse inträffar då frågor kring
strukturella orättvisor åter växer sig stora under 1960- och 70-talet. Under den andra vågens feminism så politiseras och teoretiseras ämnet och feministisk praktik, teori och språkbruk utvecklas. Mulvey och Berger är en del av och en produkt av andra vågens feminism. Bergers och Mulveys teser om ”blickar” i konsten kommer att användas i denna uppsats. 1990 skriver filosofen Judith Butler om genus, blickar och framställningar av kön i boken Gender
Trouble.14 Butler identifierar kön som performativt, något som lärs in och sedan framförs, snarare än något medfött. Butler undersöker samhällets konstruktioner vilka skapar normerna för det performativa och sedan även vad som händer när dessa normer bryts. Även
konsthistorikern Lynda Nead analyserar konstruktioner, normer och förhållningssätt, och då med ett fokus på konsthistoriens nakenbilder av kvinnor. I sin artikel ”The Female Nude: Pornography, Sex and Obscenity” från 1990 samt boken The Female Nude: Art, Obscenity and Sexuality skriver Nead om hur vissa framställningar av nakna kvinnor kan anses vara vacker konst och andra ses som smutsiga och obscena.15 Nead analyserar även det patriarkala samhällets inställning till de olika framställningarna, och dess vilja och behov av att
upprätthålla en tydlig struktur som särskiljer konst från pornografi.16 Olika former av publikationer som via analyser av konstverk använder, undersöker och vidareutvecklar
”blickteorier” är otaliga. När ämnet kopplas till Instagram och andra sociala medieplattformar finns inte samma bredd av forskning. Instagram lanserades 2010 och den relativt korta tiden den funnits innebär även att den finns ett begränsat utbud av forskning kring Instagram. Den senaste tiden har plattformen dock väckt uppmärksamhet, även inom den akademiska världen. Sen 2013 har 20 konstvetenskapliga uppsatser på kandidat- och mastersnivå kopplade till konst och Instagram laddats upp på Diva-portalen. Uppsatserna har dock haft sitt största fokus
12 Mulvey, 2010, s. 55-64.
6
på ämnen om självrepresentation, interaktion och Instagram som en konstscen.17 Ett exempel
på det senare ämnet är en uppsats av Jo Alfredsson som 2014 skrev på kandidatnivå om Instagram, det nya galleriet: En undersökning av konstbetraktande i sociala medier, med utgångspunkt i Jesper Walderstens Instagramkonto.18 Detta ämne bär viss vikt kopplat till undersökningen av nakenhet och censur på Instagram, då det visar på Instagrams roll som ett ”offentligt medium” för konst, en förutsättning och ett antagande som denna uppsats bygger på. På ämnet konst på internetplattformar finner vi även en del tyngre publikationer. Lev Manovich är en professor i datorvetenskap som riktat in sig på kultur och mer specifikt ”New Media Art”. Han undersöker relationen mellan konst, internet och nya former av media, så som sociala nätverks medier.19 Däremot saknas bredare forskningsgrund kring avbildningen av kroppar och nakenhet på Instagram och andra sociala medier och kopplingen till censur. Detta diskuteras dock brett i populärkulturen och kanske främst av konstnärer som är aktiva på plattformen Instagram. Stina Wollter, en konstnär som är aktiv på Instagram, har framfört stor kritik och startat debatt kring Instagrams censur. I september 2019 ställde hon ut ett antal av de bilder som tagits ner från hennes Instagram på Uppsala Fotofestival och i samband med utställningen skrev hon även om plattformen och benämner den som en ”unsafe space”.20
Även konstnärerna Arvida Byström och Molly Soda, vilka även de aktivt använder Instagram som ett forum för sin konst, har reagerat på Instagrams censur och skapade 2018 boken Pics or it didn´t happen där de samlat bilder som censurerats och tagits ner från plattformen. Carmen Winant är konstnär och skribent och skrev 2016 artikeln ”Our Bodies, Online” i vilken hon diskuterar feministisk konst och att använda sin egen kropp som utryck kopplat till sociala medier, främst Instagram, och den konstscen som växt fram där.21 Det finns dock en diskrepans i hur fenomenet har diskuterats av kreatörerna själva och i de stora medierna men till stor del saknas analyserande undersökningar ur ett konstvenskapligt perspektiv.
17 DiVA portal, digitala vetenskapliga arkivet. Hämtad 2019, 10, 25, från:
http://www.diva-
portal.org/smash/resultList.jsf?dswid=-1256&af=%5B%22categoryId%3A11788%22%5D&p=1&fs=true&language=sv&searchType=UNDERGRAD UATE&query=&aq=%5B%5B%7B%22freeText%22%3A%22Instagram%22%7D%5D%5D&aq2=%5B%5B% 7B%22categoryId%22%3A%2211772%22%7D%5D%5D&aqe=%5B%5D&noOfRows=50&sortOrder=author_ sort_asc&sortOrder2=title_sort_asc&onlyFullText=false&sf=all
18Jo Alfredsson, Instagram, det nya galleriet: En undersökning av konstbetraktande i sociala medier, med utgångspunkt i Jesper Walderstens Instagramkonto, (2014).
Disposition
För att ge en djupare förståelse kring ämnet kommer ett inledande avsnitt att presentera
8
Bakgrund
I detta avsnitt presenteras bakgrundsinformation som introducerar läsaren till ämnet som avhandlas. Avbildningar av nakna kroppars historia i bildkulturen kommer att presenteras för att ge ett historiskt perspektiv till läsaren. Därnäst presenteras de rådande skönhets- och kroppsnormerna, kortfattat. Sedan kommer information om Instagram, dess bakgrund, regler och censur samt de konstnärer som verkar på plattformen och som upplevt och uttalat sig om plattformens censur att presenteras. Syftet med detta är att introducera läsaren för ämnet och ge en bakgrund till den diskussion som uppstår i senare avsnitt. Communityreglerna är viktiga då detta är det regelverk som censuren, vilken skall granskas längre fram i uppsatsen, utgår ifrån. I detta avsnitt har flertalet blockcitat infogats, så att läsaren får en tydlig bild av de texter som censuren bygger på.
Konstkanons nakenakter
Bilder och skulpturer föreställande den nakna kroppen figurerar genom hela konsthistorien. Ett av de äldsta, idag kända konstverken, Venus av Wallendorf, är en figurin i kalksten skapad ca 30 000 år före Kristus och föreställer en naken kvinna.22 Hon har stora bröst, mage och lår och är mest troligen en fruktbarhetsfigur.23 Det är dock den manliga kroppen som dominerat i konstkanon under majoriteten av konsthistorien. Under antiken avbildades de idealiserade kropparna av manliga idrottare nakna i övervägda positioner som visade upp deras estetiska fulländning. Under medeltiden kom den nakna kroppen däremot att bli tabu och
framställningar av den blir en parentes som symbol för skuld, skam och Kristi lidande.24 Under renässansen återupptas framställningen av kroppen och studien av den nakna mannen blir grunden för konstutbildningen, en akademisk tradition som länge levde vidare.25 Först under 1800-talet blev studien av kvinnokroppen introducerad i konstakademierna.
Förvandlingen av kroppen till konst, en akt som konstnären skall bemästra, kallas för
nakenakten. Konstnärerna ska förvandla den nakna, verkliga, simpla kroppen till en konstbild. Nakenakten i sig var ofta en förberedande studie. Dessa nakenakter används sedan främst i genremotiv, så som historiemålningar, där de spelar en del av en berättelse.26 Under
22 Hugh Honour & John Fleming, The Visual Arts: A History, (London, 2009), s. 25. 23 Honour & Fleming, 2009, s. 25.
24 Sjöholm Skrubbe, 2016.
talet får bilden av kvinnokroppen fäste och blir den ikoniska symbol för konst som den är i nutidens kultur och bildvärld.27
Framställningar av nakenhet existerar på gränsen mellan något mycket privat och samtidigt, genom konsten, något högst publikt som finns mitt ibland oss, mitt i samhället. Gränsen mellan vad som anses vara estetiskt tilltalande konst, respektive obscent och smutsigt, är fin. Denna gräns har vakats i vårt samhälle och bilden av nakenhet har länge kontrollerats, men även tänjts, förändrats och förflyttas med samhällets ideal.28 I dagens konstkanon, i museum och i konsthistorisk undervisning finns dock en hög acceptans för framställningar av nakna kroppar och den konstnärliga friheten. I dessa utrymmen visas både fotografier och målningar av nakenhet fritt. Den konstnärliga friheten har trumfat prydhet och regelverk. Nedan visas Gustaf Courbets målning Världens ursprung från 1866, ett vågat beställningsverk
föreställande en naken kvinnokropp med benen särade så att könet visas tydligt. Denna
målning finns sedan 1995 på Museé D’Orsay i Paris där den visas öppet.29 Diskussioner kring voyeurism finns kring målningen. Likväl hänger tavlan på museet, fullt tillgänglig för
allmänheten.30 Tavlan väckte dock kontroverser på Facebook då den raderades från plattformen trots att den är en målning föreställande nakenhet, vilket är tillåtet enligt plattformens regelverk.31
10
Bild 1: Gustave Courbet, Världens ursprung, 1866.
I början av 1900-talet målar Egon Schiele nakenakter som väcker stor uppståndelse och ledde till juridiska påföljder för konstnären.32 Schieles nakenakter är explicita, råa och expressiva. Både kvinnor och män avbildas och könsorgan visas upp tydligt. Den inledande upprördheten mattas av och Schieles nakenakter plockas snart upp i konstkanon och visas idag öppet på museum. Schieles verk uppfattades som pornografiska, något som var förbjudet att skapa och reproducera enligt lag under hans samtid.33 Schiele själv menade på att hans verk må ha varit erotiska, men att de absolut är konstverk och att de människor som vet något om konst skulle hålla med honom.34 Schiele kan uppfattas överbygga konsten och pornografin, vilka samhället så länge kämpat för att särskilja. Pornografin var, likt idag, en stor del av bildvärlden, om än inte den allmänna, öppna sådana.35 Idag finns dock ingen tvekan om att det Schiele skapade är konst. Han utövade sin konstnärliga frihet och utmanade samtidens bild av konst och blev därför bestraffad, men samtidigt är det även detta som skrev in honom i den västerländska
32 Peter Vergo, “The death beneath the skin”, Egon Schiele, The radical nude, (London, 2014) s. 16.
33 Gemma Blackshaw, “The modernist offence, Schiele and the naked female body”, Egon Schiele, The radical nude, (London, 2014), s. 40.
konstkanon. Idag är han en av de mest kända österrikiska konstnärerna genom tiderna och en av de största modernistiska målarna. Schieles verk ställs ut bredvid konstnärer som Gustaf Klimt i Wiens största museum, så som Leopold museum och Belvedere.36
12
Ideal och normer
Dagens skönhetsideal är främst ålagda kvinnor via massmedia, även om denna massmedia fostrats av ideal som utvecklats under århundrade och som finns representerade i den västerländska konstkanon.37 De kroppar som representeras i denna typ av media är idealiserade kroppar vilket skapar en snedvriden bild av en normkropp. Enligt
Nationalencyklopedin är norm ”(D)et ideal som en person förväntas anpassa sig till.”38 Det främsta, gällande skönhetsidealet för kvinnor i dagens västerländska samhälle är att vara smal.
39Konstvetarna Yvonne Eriksson och Anette Göthlund uttrycker det på följande sätt: ”Den
rådande kroppsnormen, för såväl män som kvinnor, är den hårda kroppen, utan synligt fett eller hull och med tydliga skarpskurna konturer.”.40 Denna kroppstyp förutsätter en ung kropp då även ålderstecken tenderar på att avvika från den hårda kroppen och de skarpa konturerna, en kropp som är kontrollerad. Skönhetsidealet sträcker sig även till etnicitet och det ideal som representeras är det vita.41 Genom en snabb överblick av konstkanon kan den unga, smala, vita, kroppshårslösa kvinnan enkelt identifieras som den absolut mest vanligt förekommande i nakenakter av kvinnokodade kroppar genom den västerländska konsthistorien.
Instagram är en social medieplattform som lanserades i oktober 2010 i San Fransisco, USA. I April 2012, ett och ett halvt år efter uppstarten, köps företaget upp av Facebook. Plattformen når snabbt stor framgång och mindre än tre år efter sin introduktion till marknaden har den hundra miljoner användare. Idag har Instagram över en miljard aktiva användare.42
Applikationen är utformad för att kunna publicera och dela bilder på ett konto, vilket andra användare kan följa för att ta del av kontots bilder i sitt flöde.
På Instagrams hjälpcenter finns plattformens community guidelines, vilka skapats av och delas med Facebook som äger plattformen. Då en person skapar ett konto, eller på något sätt
37 Ninoska DeBraganza, & Heather Hausenblas, “Media Exposure ot the Ideal Physique on Women's Body
Dissatisfaction and Mood: The Moderating Effects of Ethnicity”, Journal of Black Studies, (2010), s. 700-716.
38 Nationalencyklopedin, ”Norm”, Uppslagsverket.
39 Det finns även parallella skönhetsideal som bryter mot de normer som presenterats ovan. Jag anser dock att
det som beskrivs ovan ännu är det främsta idealet, och att kroppar som bryter mot dessa normer ännu är marginaliserade.
40 Eriksson & Göthlund, 2010, s. 143.
41 DeBraganza & Hausenblas, 2010, s. 700-716.
42 Instagram, our story-A quick walk through our history as a company, Facebook inc. Hämtad 2019,10,25, från:
använder Instagram, godkänner denne automatiskt dessa riktlinjer och användarvillkor.43
Instagram betonar säkerhet som det största skälet till hur dessa regler har utformats. Bilden av hur skadlig eller motbjudande nakenhet är varierar starkt mellan olika kulturer och individer och plattformen har fått stor kritik kring hur de censurerar avklädda kroppar. Själva beskriver plattformen i sina riktlinjer anledningen till censur på följande vis:
”Instagram är en avspegling av vår mångfaldiga värld av kulturer, åldrar och åsikter. Vi ägnar mycket tid åt att tänka på de olika infallsvinklar som skapar en säker och öppen miljö för alla.
Vi har utformat communityriktlinjerna så att du kan hjälpa oss vårda och skydda denna fantastiska community. När du använder Instagram godkänner du dessa riktlinjer och våra användarvillkor.”44
När det kommer till nakenhet så tas ämnet upp specifikt och gränserna för vad som är tillåtet eller inte uttrycks konkret. Instagram uppmärksammar även viljan av att publicera
nakenbilder som ett konstnärligt uttryck, vilket visar på en medvetenhet om den kritik som riktats mot plattformen om begränsande och censur av konst.
”Publicera foton och filmklipp som är lämpliga för en spridd målgrupp. Vi vet att det finns tillfällen då användare vill dela nakenbilder som är konstnärliga eller kreativa, men av olika själ tillåter vi inte nakenhet på Instagram. Detta omfattar foton, filmklipp och visst digitalt skapat innehåll som visar samlag, genitalier och närbilder av helt nakna skinkor. Det omfattar även vissa bilder på kvinnliga bröstvårtor, men bilder av ärr efter bröstborttagning (mastektomi) och kvinnor som aktivt ammar är tillåtna. Nakenhet på foton av målningar och skulpturer är också OK.”45
Om en användare bryter mot Plattformens användarvillkor eller riktlinjer kan inlägget som anses ha överskridit dessa regler tas bort. Om företeelsen upprepas kan hela kontot, med samtliga inlägg, raderas. Instagram använder sig av anställda granskare vilka arbetar med att rensa bort de inlägg som bryter mot dessa regler. Avvikelsen påtalas till plattformens
granskare genom att de anmäls av andra användare.
”Om du ser något som du tror kan bryta mot våra riktlinjer vill vi att du hjälper oss genom att använda vår integrerade anmälningsfunktion. Vi har ett globalt team som granskar dessa anmälningar och som jobbar så snabbt som möjligt för att ta bort innehåll som inte uppfyller våra riktlinjer.”46
14
Då en användare får ett inlägg nedtaget förses åtgärden med följande text som förklaring:
”Vi har tagit bort ditt inlägg eftersom det bryter mot våra communityregler. Läs igenom våra communityregler om du vill veta mer om vilka inlägg som är tillåtna och hur du kan hjälpa till för att göra instagram till en säker plats för alla.”47
Stina Wollter
Stina Wollter, född 1964 i Sollentuna, är aktiv som konstnär, författare, lärare och
radiopratare.48 Wollter utbildade sig under 1980-talet på flertalet nordiska konstskolor. Från 1980-81 studerade hon på Kursverksamhetens Konstskola i Göteborg, 1981-82 på
Konstindustriskolan i samma stad, 1984 samt 1987 på Gerlesborgskolan i Bohuslän och på Nordiska Konstskolan i Finland från 1983-85.49 Wollters konstnärliga uttryck tar sig form i flertalet medier. Hennes främsta uttryck är måleri och teckning, men hon har även använt sig av skulptur och fotografi.50 Efter utbildningstiden har hon arbetat aktivt som konstnär, ställt ut sina verk på diverse separat- och samlingsutställningar, tilldelats flertalet stipendier och hennes konst har köpts in av landsting, regioner, kommuner, föreningar, företag och privatpersoner.51
Wollter har varit aktiv på Instagram sedan 2013 och använder sitt konto för sin konst samt sin kroppsaktivism, vilken hon ofta utrycker via just sin konst i form av bilder och videor som framställer hennes egen kropp.52 Under hösten 2016 stängdes kontot ner för första gången.53
Denna företeelse upprepades så sent som i september 2019.54 Kontoinnehavaren har endast
tillhandahålls med den ovan citerade standardinformationen, men inga specifika förklaringar har givits. Wollter uttrycker båda gånger sin ilska över händelserna, och menar själv på att det beror på hennes kroppsaktivism och att Instagram reagerar starkare på, med Wollters egna
47 Byström & Soda, 2018, s. 7. 48 Wollter, 2019.
49 Stina Wollter, ”Innehåll-CV”, Stina Wollter. Hämtad 2019,12,13 från: http://stinawollter.se/stina/cv/ 50 Stina Wollter, ”Min konst”, Stina Wollter. Hämtad 2019,12,13 från: http://stinawollter.se/
51 Wollter, 2019.
52 Ekström, Andreas, ”Stina Wollter avstängd från instagram”, Aftonbladet, (2019).
ord, ”tjocka” kroppar än på ”idealkroppar”.55 Kontot @stinawollter har båda gånger aktiverats
igen och är för stunden aktivt med 235 000 följare.56
Under Uppsala Fotofestival Theme Women, vilken hölls i september 2019, medverkade Wollter. Hennes utställning på fotofestivalen baserades på de bilder som tagits ner från hennes Instagramkonto och hon benämner Instagram som ”kurator” för utställningen. Hon döper sin utställning till Unsafe Space, en tydlig kritik riktad mot Instagram och den censur de tillämpar, enbart med förklaringar om ”säkerhet”. På utställningen ställs de nedtagna bilderna av hennes kropp ut bredvid avklädda bilder från Instagramkontot @portsmedia som
plattformen tillåtit ligga kvar.57
Arvida Byström
Arvida Byström, född i Stockholm 1991, är en konstnär som är verksam som fotograf, performer och modell. Hon har ingen officiell konstnärlig utbildning. Byström började fotografera redan i tonåren och inledde sitt konstnärskap just på digitala plattformar. På dessa plattformar har hennes utryck tagit form, och cirkulerat kring femininitet, sexualitet, kroppar och normer.58 Byström har varit aktiv på Instagram sedan 2012 och hennes konto @Arvida Byström har idag 229 000 följare och 1590 inlägg.59 Utöver framgången Byström mött på
sociala medier har hon även blivit internationellt erkänd och arbetat som fotograf för flertalet stora internationella publikationer, så som Vice, Lula och Wondeland Magazien.60 Byström har även ställt ut sin fotokonst, bland annat soloutställningen Inflated reality, på Fotografiska i Stockholm.61
Byström har öppet kritiserat Instagrams regler och kontinuerligt mötts av censur av hennes konstnärskap då flertalet bilder tagits ner från denna plattform.62 2018 släppte hon,
tillsammans med Molly Soda, en digitalt baserad konstnär från USA, boken Pics or it didn´t
55 Ekström, 2019.
56 Wollter, Stina, stinawollter, Instagram. Hämtad 2020, 01, 04, från:
https://www.instagram.com/stinawollter/?hl=sv
57 Wollter, 2019.
16
happen. Boken har samlat bilder vilka Instagram tagit ner från plattformen, både från Byströms och Sodas konto, men även från andra Instagramanvändare. Utöver dessa bilder finns även förord med uttalande av författarna Chis Kraus, Alexis Anais Avendisian, Merry Gerge och Sarah T. Roberts och som alla uttalat sig kritiskt kring censur på sociala medier och över samtidens syn på sexualitet och kroppar.63Även bokens skapare har uttryckt sig i publikationens förord. Byström och Soda förklarar att bokens syfte är att vara ett verktyg för att hantera den frustration över den censur som de mött, inte ett feministiskt
ställningstagande.64
Maja Malou Lyse
Maja Malou Lyse, född 1993, är en dansk, sociala mediebaserad konstnär som använder bland annat Instagram som en plattform för sitt konstnärskap. Lyse har studerat konst vid det
Danska Kungliga Konstakademin.65 Lyses konto heter @habitual_body_monitoring2, har ungefär 48 000 följare och har varit aktivt sedan december 2016.66 Namnet kommer från
termen habitual body monitoring, vilket syftar på självobjektifiering. Lyse använder sin egen kropp för att skapa sin konst och för att sprida sitt budskap, vilket hon beskriver vara
nyanserande och sexkritiskt.67 Användandet av sin egen kropp utgår även från att Lyse
identifierar att de kvinnor som avmålas fått större plats och värderats högre i konstkanon än de kvinnor som själva är konstnärer.68 Lyse anser att Instagram är en ultimat plats för att tala om objektifiering och representation69, då hon anser att det är vad plattformen består av.70 Angående Instagrams regler kring nakenhet och sexualitet, något konstnären själv ofta använder och leker med i sitt utryck, uttalar hon sig på följande sätt.
63 Byström & Soda, 2018, s. 7-37. 64 Byström & Soda, 2018, s. 17-19. 65 Runde, 2014.
66 Lyse, Maja Malou, habitual_body_monitoring2, Instagram. Hämtad 2019, 12, 13, från
https://www.instagram.com/habitual_body_monitoring2/?hl=sv
67 Lise Ulrich, ”Maja Malou Lyse: “Mange bærer rundt på en skam, og det er vigtigt at vide, at man ikke er
alene””, ALT, (2019).
68 Ulrich, 2019.
69 Representation, i den form Lyse hänvisar till, är en beskrivning eller skildring av någon eller något i samhället.
Det finns en diskussion kring hur representation är skevt fördelad i media, medan sociala medier i viss utsträckning gett individer från underrepresenterade grupper en plattform att skildra sin verklighet på, och därigenom representeras.
Regler kring nakenhet på sociala medier är ett symtom av hur vi hanterar kvinnors kroppar i vårt nutida samhälle likväl som genom historien. Onlinevärlden är ingen utopi, den speglar bara vår verklighet.71
18
Beskrivande bildanalyser
I detta avsnitt kommer åtta bilder som publicerats på Instagram att analyseras. De första fyra bilderna (bild 1-4) har tagits ner från Instagram medan resterande bilder (bild 5-8) har tillåtits ligga kvar på plattformen. Bilderna kommer att analyseras utifrån modellen formalanalys, men med ett fokus på framställningen av kroppar. Specifikt kommer de aspekter som är relaterade till idealisering och normkropp så som ålder, storlek och kroppsbehåring att lyftas samt faktorer kopplade till communityreglerna, så som hur mycket nakenhet som visas och om/hur bröstvårtor eller könsorgan framställs. Dessa analyser kommer att vara denotativa och genomförs för att ge en så tydlig och objektiv bild av fotografierna som möjligt och
20
22
Bilden föreställer en kvinna, bakåtlutad med ett ben uppdraget mot sin högra sida, till synes naken med fotoredigerade bröstvårtor. Bilden är tagen ur ett svagt uppifrån förperspektiv. Då kvinnan lutar sig bakåt skapas en diagonal placering av kroppen från hennes mage i det nedre, vänstra hörnet och hennes ansikte i det övre, högra, vilken förstärks av det uppdragna benet. Kompositionen har även viss symmetri med knäet i det vänstra, övre hörnet och huvudet i det högra. Kvinnan möter betraktarens blick och har ansiktet vinklat snett inåt bilden. Benet lyfts upp med hjälp av hennes högra arm och hand. Bilden är kvadratisk och beskuren så att
24
Bilden föreställer ett kvinnligt underliv ifört trosa. Bilden är tagen direkt framifrån,
betraktaren möter avbildningen i nivå med könet, vilket är centralt placerat. Bilden är vertikalt beskuren mitt på kvinnans lår och horisontellt vid överdelen av låren och strax ovan
26
Bilden föreställer en spegel i vilken bilden av en stående kvinna i trosor och klackskor
reflekteras. Betraktaren leds in via spegeln, vilken tar upp merparten av bildrummet. Kvinnan är centralt placerad i bilden och betraktaren ser henne från ett svagt underifrån-perspektiv. Hon står vriden mot höger i bildrummet, med sitt högra ben framsträckt mot spegeln, tyngden placerad på det västra. Kvinnan håller upp sina armar över bröstkorgen, hennes västra håller i en mobil, vars blixt lyser mot spegeln. Blicken är riktad mot denna mobil. Den högra hålls över hennes bröst och täcker merparten av vänster bröstvårta. Bakom kvinnan finns en rosa fond som stänger bildrummet i spegeln medan det öppnar upp sig i en större lokal bakom spegelns ramar. Bilder har stora partier av rosa och vitt, vilket gör den kall. Även kvinnans hud har kalla undertoner vilket förstärker det kalla skenet i bilden. Kvinnan är iförd rosa klackskor och beigea trosor.
28
Bilden föreställer en ung, avklädd kvinna, sittandes på kanten av en öppenspis. Bilden är tagen ur ett svagt underifrån perspektiv och det mörka trägolvet leder fram till kvinnan som är placerad mitt i bildrummet och bakom henne finns den öppna spisen, även den centralt
placerad. Allt detta ger bilden en symmetrisk komposition. Bilden är kvadratisk beskuren och hela kvinnan är med i bildrummet. Kvinnan är placerad på basen av den öppna spisen, hennes händer är placerade på innerkanten av den öppna spisens öppning, i höjd med hennes hals och axlar är tillbakadraga, bröstet framåtskjutet. Blicken möter betraktarens, aningens neråtböjt och munnen är öppen. Färgerna är kalla. Kvinnans hud lyses upp i vita, rosa och blåa toner medan den öppna spisen är svart, med blåa nyanser. Mörkret i kaklet går i kontrast med kvinnans ljusa hud. Håret är rött och står ut med sin färg. Bilden har en tydlig skärpa, och linjerna är tydliga.
Kvinnan på bilder framstår som helt naken då inga klädesplagg syns. Vaderna korsas framför kvinnans bäcken och täcker könet. Bröstvårtorna är ”pixlade”.74 Kvinnan framstår som ung. Hennes kropp är smal och ingen kroppsbehåring syns.
74 Pixling kommer från ordet pixel, den minsta beståndsdelen av en bild, bestående av en färgruta. Genom att ha
30
32
34
Bilden föreställer en kvinnokropp, horisontellt avskuren mitt på bröstkorgen och alldeles under könet. Bilden är vertikalt beskuren. Kvinnan förefaller ligga ner, och betraktaren ser henne rakt ovanifrån, hennes navel och mage centralt placerade i bilden. Kvinnans händer ligger på hennes bröstkorg, centralt och likartat placerade så att hela bilden får en symmetrisk komposition. Bilden är skarpt upplyst vilket skapar skarpa kontraster mellan de upplysta och skuggade delarna samt framhäver detaljer av kvinnans kropp. Underlaget under kvinnan går i rosa och lila färgtoner, vilket ger bilden en kall framtoning. Även huden går i rosalila nyanser, om än uppblandat med några varmare toner.
Jämförande bildanalyser
I detta kapitel kommer de bilder som analyserades ovan att jämföras med varandra. Olika aspekter av företeelser som identifierats i ett flertal bilder kommer att ställas mot varandra. Analysen är disponerad utefter dessa aspekter vilka skapat kategorier som kropp,
kroppsbehåring, bröst och blick. Dessa kategorier kommer att diskuteras och olika aspekter av dem kommer att diskuteras och jämföras bilderna emellan. Hänsyn kommer att tas till om bilderna tagits bort från Instagram eller ej. Till skillnad från de enskilda bildanalyserna där endast de denotativa aspekterna analyserades så kommer även bildernas konnotationer att analyseras och kopplas till olika teorier och kulturhistoriska aspekter.
Kropp
Under formalanalysen identifierades kropparna på bild 7, 8, 9, 10 och 11 som smala
normkroppar. På bild 8 och 11, de som visar mest nakenhet, avtecknar sig muskler, höfter och revben tydligt under den utsträckta huden. I dessa bilder (7, 8, 9, 10, 11) syns inga
kroppsveckveck eller ”överflödigt” fett. Kropparna på bild 4 och 5 är däremot inte anpassade efter den normativa ramen som utformats efter de västerländska idealen. Här finner vi istället det extra fett och hud som skapar den överflödighet av massa och veck som tar bort bilden av de skarpa linjerna och den fasta, hårda formen. För att skapa den sublima nakenakten ska kvinnokroppen ramas in, anpassas och infogas i konventioner, regler och, mest visuellt talande för den begränsning och inramning hon placeras i, sin egen kropp.75 Det ideal som kroppen skall formas efter för att uppnå den kvinnliga normen är den fettfria, hårda, skarpt skurna och alltså smala och unga kroppen.76 Bild 7, 8, 9, 10 och 11 kan tolkas som att de lever upp till dessa kroppsideal medan 4 och 5 inte gör det.
Kroppsbehåring
36
nedtagna bilder har kroppar med synlig kroppsbehåring medan samtliga bilder som tillåtits ligga kvar på plattformen inte har någon synlig kroppsbehåring. På bild 4 och 7,Wollter och Byström, visas hår på vaderna, bild 5, Lyse, visas hår under armarna, och på bilderna 6 och 7, Byström, visas pubeshår kring könet. Det mest framstående exemplet är bild 6 (borttagen), vilken i jämförelse med bild 9 (tillåten) inte visar mer avkläddhet, utan särskiljer sig med könshåret. Bild 6 visar varken kön, bröst, rumpa eller någon form av sexuella handlingar men har ändå utsatts för censur genom att raderas. På bild 9 leds betraktaren in i bilden från mellan kvinnans ben med ett tydligt fokus på könet, något som på grund av vinkeln kan uppfattas som klart erotiserande och pornografiskt. Bilden är mer explicit än bild 6, men här är den kvinnokodade kroppen helt utan synlig kroppsbehåring.
I den västerländska traditionen av att måla kvinnokodade nakenakter är det okonventionellt att avbilda kroppsbehåring.77 Denna tradition syns i klassiska, finkulturella nakenakter så som Venusbilden, den högsta av avklädda motiv, som symboliserar kärlek och skönhet på ett kultiverat, intellektuellt plan, och det är en självklarhet att hon är avmålad hårlös.78
Rakhyvelsmärket Gilette har döpt sin linje av rakhyvlar för kvinnor till just ”Venus”, efter denna hårlösa gudinnan.79 Frågan om att ha och visa eller inte ha och visa kroppshår går även
tillbaka till tanken om den kontrollerade, inramade kvinnokroppen som gör nakenakten sublim men som också enkelt kan överskrida gränsen och tolkas som obscen om kroppen avviker från de satta ramarna och normerna.80 Här kommer helhet och renhet in i bilden. Allt
som överskrider normen, den kontrollerade gränsen av insida och utsida, kan uppfattas som smutsigt, orent och ett hot mot strukturen som kontrollerar kvinnokodade kroppar. För att kvinnokroppen ska förvandlas till en konstnärlig nakenakt måste den kontrolleras, gärna genom att hållas samman av släta, hårda och skarpa ytor, medan överflöd av ena eller andra slaget samt brister på gränser ska undvikas.81 Hår kan därför ses som obscent då det är något som avviker från den ”normerade”, kontrollerade ytan, bryter av från dess hårdhet och släthet och bryter gränsen mellan innanför och utanför kroppen.
Normen som avbildas i konstkanons nakenakter har även gjort avtryck på verklighetens kvinnor. Allt sedan 1500-talet finns spår av hårborttagningsprocedurer, men i takt med att
77 Berger, 1972, s. 55. 78 Clark, 1956, s. 71.
79 Gilette, “Gillette Venus Women's Razors and Shaving Products”, Gilette. Hämtad 2019, 12,13, från:
https://www.gillettevenus.com/.
kläder blev mindre täckande under 1900-talet krävdes allt mer hårborttagning för att den hud som visades skulle vara hårlös.82 När det kommer till att avlägsna könshår är det en senare företeelse. I Ways of seeing av John Berger anses det kvinnliga könshåret vara kopplad till den kvinnliga sexualiteten, makt och passion.83 Kvinnorna i nakenakter är arrangerade för ”den manliga blicken” och den manliga sexualiteten, vilket hotas av att det avmålade objektet har sin egen sexualitet. Att ha en egen, aktiv sexualitet, och inte bara tillfredsställa andras är en maktposition som rubbar den patriarkala strukturens ordning där kvinnan ska vara ett objekt som endast ska tillfredsställa mannens sexualitet.84 Kroppsbehåring blir därför en utmanande symbol för kvinnlig, aktiv sexualitet. Dock har traditionen att ta bort könshår inte samma historiska bakgrund som övrig kroppshårsborttagning. Under större delen av 1900-talet kopplades könshåret, så som Berger skriver under det tidiga 1970-1900-talet, till sexualitet och ansågs tilldragande.85 Då pornografiska bilder och filmer växte sig stora under 1960 och 70-talet visades pubeshår, vilket var centralt för dessa typer av materiel som till och med
uppkallades efter uppvisandet av könshår och kallades för ”Beaver films”.86 Under mitten av
70-talet börjar dock rakade kön att visas för att skapa än mer explicita bilder och under 80-talet vänder normen i porrbranschen till det renrakade.87 Hårets koppling till attraktion och
sexualitet ändras med porrindustrins skiftningar och det renrakade könet tolkas sedan 80-talet som mer erotiskt och sexuellt.88 Ännu en aspekt av avsaknaden av kropps- och könshår kopplat till erotik är den av ungdom och sexualiseringen av den unga flickan.89
Det kompletta borttagandet av könshår introduceras till allmänheten som något vanligt vid början av 2000-talet genom populärkulturen och pornografin, och bara 10 år senare har det hunnit bli kutym bland unga kvinnor att raka eller vaxa bort sitt pubeshår.90 Det beskrivs som en akt av självförbättring och renlighet, uttalanden som framställer samhällets syn på
pubeshår som något smutsigt som stör bilden av både den sublima och den erotiska, sexuella nakenakten.91 Bild 6, vilken tydligast uppvisar könshår, hade därför kopplats till sexualitet och erotik i Bergers samtid, men har inte samma konnotationer i dagens samhälle.
82 Herzig, Rebecca M, Plucked: A History of Hair Removal, New York, (2015), s.78. 83 Berger, 1972, s. 55.
38
Kroppsbehåringens vara eller icke vara har även blivit en fråga kopplad till den feministiska rörelsen, som haft en tydlig ståndpunkt för kvinnors självbestämmande kring sin egen kropp, vilken ofta tog sig uttryck i att vägra rätta sig efter samhällets norm angående till exempel kroppshår.92 Efter andra världskriget börjar kroppshår få en ny symbolisk mening då synligt armhåle- och benhår ses som ett feministiskt attribut för politisk medvetenhet.93 Denna politiska symbol har väckt upprörda känslor, ansetts vara osmaklig och radikal och
motståndare till företeelsen har kallat de kvinnor som inte tar bort sitt kroppshår för ”arm-pit feminists”.94 Då frågan om könshår kom att diskuteras blev även detta en ståndpunkt för den
feministiska rörelsen och den håriga feministen som en kulturell ikon har levt kvar genom 1900-talets andra hälft fram tills idag.95 Det könshår vi ser på bild 6 har därför gått från att anspela på erotik och pornografi till att bli en feministisk symbol för självbestämmande över den egna kroppen. Håret kan även tolkas som smutsigt, okontrollerat och ovårdat. Instagrams regler säger inget om kroppsbehåring, men det förefaller trots detta vara något som
plattformens granskare reagerar på. Då bild 6 inte visar några otillåtna kroppsdelar, samt är mindre explicit och utmanande än bild 9 är det endast könshåret som skiljer dessa två bilder åt.
Bröst
När det kommer till att visa bröst och bröstvårta framställs detta på olika sätt i de olika bilderna. På bild 4 visas stora delar av bröstet, men själva bröstvårtan är täckt av kvinnans knän och syns därför inte. På bild 5 syns bröst och bröstvårtorna, men de är förställda genom bildredigering där de dragits runt i bilden så att de inte längre går att identifiera dem som bröstvårtor, om det inte vore för deras placering. På bild 8 är bröstvårtorna ”pixlade”, de är alltså dolda av rutor av färger så att deras exakta form inte längre syns. Konturen av dem syns ändå tydligt, både vårtgård och bröstvårta går att urskilja utan svårighet. På avstånd syns ”pixlingen” inte över huvud taget. På bild sju syns bröst och bröstvårtor tydligt genom ett genomskinligt tyg.
Att visa kvinnliga bröstvårtor är förbjudet enligt Instagrams communityregler.96 I bild 5, 8 och 10 har olika metoder för att censurera en bröstvårta och att dölja den till den grad att
bilden inte tas ner från Instagram visats. Vad som är nämnvärt är att den framställning av bröstvårta som är minst igenkännbar, den i bild 5, även är den bild som tagits ner. Det sätt denna bröstvårta är förändrad på gör att den ser missformad och ful ut. Detta leder till att bilden är kopplad till det obscena, det orena, okontrollerade och sjukliga, vilket är precis vad som skall skilja den upphöjda nakenakten som symbol för konst och kultur (enligt den kvalitativa definitionen av termen) från pornografiska och mer stötande bilder.97 Att förställa bröstvårtan på detta sätt, för att dölja den, är enligt mig även att ta en symbol för skönhet och erotik och istället framställa den som ful och sjuklig, vilken gör att den inte längre tillgodoser ”den manliga blicken” och den manliga sexualiteten.
Att ”pixla” en bröstvårta så att den ännu är igenkännbar som en bröstvårta samt att visa bröstvårtor helt öppet genom genomskinliga tyg är vanliga företeelse som tydligtvis framstår som acceptabla då det finns så stora antal av dessa bilder på plattformen som tillåts vara kvar (se bildbank).98 Till skillnad från redigeringen i bild 5 framstår den ”pixlade” bröstvårtan på bild 8 inte som ful, störande, sjuklig eller obscen. Den missformar inte bröstvårtan, utan visar den endast mindre tydligt. Den estetiska aspekten av kroppsdelen finns ännu kvar, trots censureringen. ”Pixlingen” döljer bröstvårtan till viss grad, men tillåter ändå betraktaren att kunna skymta den. Då en användare ser på bilden i Instagrams rutnät av fler, mindre bilder syns ”pixlingen” inte, utan bilderna förefaller var oredigerade. Då bilden visas i helskärm syns ”pixlingen”, men istället för att ta fokus bort från bröstvårtan dras betraktarens blick genom fokusering på ”pixlingen” mot den och dess avvikelse. Den kan liknas vid en
pudicagest, den hand som både pekar mot och döljer könet, typiskt för nakenakter av Venus (se Venus de Urbino, bild 17).99 Den är, precis som pudican, något som döljer, men även pekar ut och drar fokus till den dolda kroppsdelen. Även de genomskinliga tygerna har viss koppling till konstkanons nakenakter där det finns en tradition av att leka med gränserna mellan att dölja och visa, och även specifikt med hjälp av just genomskinliga tyg. Redan under antiken använder sig skulptörer av tyg och drapering som klänger sig fast vid kroppen för att avslöja dess konturer.100
40
så som Venus eller Lucretia stå i kontraposter, avklädda förutom smycken runt hals och i hår samt en högst genomskinlig sjal vilken de håller så att tyget täcker deras kön, som dock syns tydligt genom sjalen. Likt pudicagesten är detta ett fåfängt försök att dölja något, som istället lyfter fram det ”dolda” extra väl. Likt bild 10 syns det som ligger bakom tyget tydligt. Det är inte i sig gjort för att dölja, utan snarare som en symbolisk gest av ett försök att dölja, av blygsamhet och ärbarhet. I fallet av de granskade Instagrambilderna kan det även ses som ren formalitet. Kvinnan på bild 10 är inte naken, hon har i formell mening någon sorts
klädesplagg, men trots detta kan betraktaren tydligt skåda bröstvårtan och se hennes nakenhet.
Bild 12: Lucas Cranach den äldre, Bild 13: Lucas Cranach den äldre
Lucretia,1528. Venus, 1532.
Blick
Att möta, eller att inte möta betraktarens blick kan ha olika innebörder beroende på situation och vilken typ av blick som visas. En blick kan vara ett tecken på makt. Då betraktarens blick möts innebär det att den avbildade personen vet att den är sedd. Detta kan ge en typ av
kontroll över situationen. Då blicken inte möts framstår personen/objektet som omedveten om betraktarens närvaro, och det är då lättare att betrakta denna ostört.101 Detta kan kopplas till voyeuristiska och skopofila102 njutningar genom vilka betraktaren objektifierar den avbildade individen och blir ensam bärare av blicken.103 Bild 6, 9 och 11 har ingen blick att varken möta betraktaren med eller att se iväg. Bilderna är avskurna och komponerade på ett sätt som gör att deras ansikte inte finns med. Deras kropp är istället helt i fokus och betraktaren är fri att ta in den utan att störas av blick eller det förmänskligande ansiktet och kan därför ostört betrakta och fullt ut objektifiera personen/subjektet.104
Då det kommer till nakenakter kan även en blick som möter, så som i bilderna 5, 8 och 10, få andra konnotationer än den av makt och kontroll. Att en naken individ möter betraktarens blick innebär inte bara att den är medveten om att den blir betraktad, utan även medveten om att den är betraktad naken. Om denna då inte försöker skyla sig, finns det även en form av acceptans av att bli sedd naken. Blicken kan även vara inbjudande. Denna inbjudande blick har beskrivits av Berger på följande vis: ”The expression of a woman responding with calculating charm to the man whom she imagines looking at her- although she doesn´t know him. She is offering up her femininity as the surveyed.”105 Här kan blickens mening som
maktsymbol och motstånd mot objektifiering vändas om. Blicken blir istället en symbol av att kvinnan tillgängliggör sig och svarar till den manliga, objektifierande blicken och
sexualiteten. Denna blick finns närvarande i nakenakter från konstkanon såväl som i pornografiska bilder.106 Bild 5, 8 och 10 kan alla tolkas ha denna inbjudande blick med huvudet svagt nedböjt och läpparna öppna. Dessa bilder svarar därför till ”den manliga blicken”.
42
blickteorierna som statiska blick- och maktpositioner. I verkligheten är mannen inte alltid bäraren av blicken, den aktiva, medan kvinnan är den betraktade, passiva, objektifierade och utsatta. Blickpositioner kan vara växlande och även ömsesidiga, de kan bära på en sexualitet annan än den heteronormativa och den betraktade behöver inte vara ett ofrivilligt offer. I själva verket kan det finnas lust i att bli betraktad, likväl som det finns lust i att vara betraktaren.107
Wollter och Byström, vilka inte möter blicken kan tolkas olika, då även bortvända blickar kan ha olika betydelser. På bild 7 ser den avbildade ner på skärmen av sin mobil, vilken hon håller i handen. Den tolkning av en blick som inte möter betraktarens som presenterades tidigare appliceras inte lika väl i detta fall. Personen på bilden ser på mobilen med vilken hon själv verkar ta bilden. Bilden är en ”selfie”, ett självporträtt tagen med kameran i den egna handen, en genre av bild som växt sig stor i sociala medier. Detta innebär att hon är fullt medveten om betraktarens blick då hon själv har makten över bilden, men även att hon själv är en betraktare då hon tittar på skärmen där bilden presenteras. Även Wollter ser bort från kameran och betraktarens blick, vänder huvudet upp mot solen och ler. Wollter fyller ut bilden och tornar upp sig över betraktaren. Att ansiktet är bortvänt gör att den inbjudande blicken inte gestaltas i denna bild. Wollter har en egen njutning, frånkopplad från betraktaren, och framställs på ett sätt som inte verkar formas efter ”den manliga blicken” ger bilder annorlunda konnotationer, och därmed går det att förstå den som icke objektifierande.
Slutdiskussion
Instagrams communityregler och hur de praktiseras visar på plattformens inställning till bilder av kvinnokodade kroppar och nakenhet. I detta avsnitt kommer de möjliga orsakerna till varför dessa bilder som analyserats tagits ner alternativt tillåtits ligga kvar på plattformen och hur de förhåller sig till varandra diskuteras. Diskussionen kommer att kretsa kring vilka aspekter som kan påverka dessa beslut och vad, i den västerländska kulturen, som ligger bakom den inställning som anser att vissa framställningar av nakenhet är mer stötande än andra.
Instagram som konstscen
Den begränsning, eller om en så vill: censur, som utvecklats i museum och gallerier är främst den av urval. Utrymmet på de mer traditionella konstscenerna är begränsat och viljan att uppvisa kvalitet, oavsett vilka kriterier en museiintendenter eller konst-kuratorer kommer att välja ut denna kvalitet ifrån, formar institutioner där endast en begränsad uppsättning av konstföremål visas upp. Om vi accepterar Instagram som en konstscen så är det en utan begränsning när det gäller antal uppvisade verk, utan urval, men likväl utan krav på kvalitet. Den begränsning som utformas här blir inte den av vad som publiceras, då varje användare, eller, om vi är frikostiga med ordet, ”konstnär”, obegränsat publicerar på egen hand med full kontroll över det egna flödet och den egna konsten. Den censur som utövas sker efter
publikationen. Friheten av att publicera och möjligheten att som brukare av plattformen fritt välja vad en vill konsumera i det stora utbud som finns tillgängligt skapar demokratiska, alternativt populistiska, urval av vilken konst som får växa sig stor. Denna förändring av frihet i utbud och tillgänglighet som växt fram via internet, sociala medier och globalisering har skapat en konstscen som inte behöver svara till de konstinstitutioner som tidigare höll i kontroll över konstvärlden. Denna förändring går att jämföra med det skifte av
konstkonsumtion och produktion som skedde under 1600-talet i Nederländerna då
ekonomiska och politiska förändringar frigör konsten till en öppen marknad från att tidigare endast tillhöra kyrkan, monarkin och den absoluta överklassen.108 Denna förändring leder till
44
konsumenter på sociala medier. Bland de mest framträdande har vi den självuttalade feministiska konstgenre vilken ofta arbetar med sin egen sexualitet, kropp och leker med femininitet.109 Samtidigt som dessa krafter fått ett utrymme på sociala medier de inte annars fått på traditionella konstscener finns det en motstridighet mellan dem och deras
publiceringsplattform när det kommer till plattformarnas ”communityregler” och hur dessa regler genomdrivs.110 Konstutövare som använder sig av kroppar som utryck på sociala medier känner av den censur som riktas mot deras konst.111 De känner att deras konst är begränsad och att censuren blir ett påhopp mot dem som förhindrar den diskussion och förändring som de försöker driva, samt är direkt kopplad till hur kropparna de framställer ser ut.112 I bildanalysen av de utvalda bilderna som genomfördes i tidigare avsnitt identifierades en koppling mellan vad som tas bort och vad som inte är anpassat efter den idealiserande normen inom konstkanon. Det kan handla om kroppsstorlek, om kroppsbehåring eller bara om att framställa en kvinnligt kodad kropp som oattraktiv, som att göra en bröstvårta
motbjudande istället för sexuellt inbjudande.
Att en kvinna lägger ut en naken-selfie behöver inte vara en feministisk handling, men att naken-selfies som bryter mot normer och inte anpassar sig och bjuder upp till ”den manliga blicken” blir censurerade är en feministisk fråga och att kämpa för rätten att inte bli begränsad i sitt uttryck på grund av hur ens kropp ser ut, ifall en är tjock eller smal, har rakat sig eller inte, är ett politiskt ställningstagande för feminismen. Vidare är det även en fråga om konstnärlig frihet. Instagrams regelverk kan anses utmana och underminera dessa rörelser.
Censuren av kroppar på Instagram
Anledningen till begränsningen av, och regelverket kring, bilder av nakenhet är enligt Instagram trygghet.113 Detta innebär att nakenhet i sig ses som stötande och otrygg.
Instagrams motsättning till bilder av nakenhet utövas dock med en dubbelmoral då det finns en diskrepans i hur reglerna är utformade, deras syfte och definitivt i hur de utövas i
praktiken. I bildanalysen behandlades bilder som tillåtits vara kvar vilka är lika, alternativt mer, explicita än de som censurerats genom att tas ner. Att visa kvinnliga bröstvårtor förbjuds
109 Winant, 2016. 110 Winant, 2016. 111 Winant, 2016. 112 Winant, 2016.
i användarvillkoren och Communityreglerna, men framstår enligt den ovanstående analysen, samt genom att se till exemplen i bildbanken, tillåtas visas genom genomskinligt tyg.114 Tyget döljer endast kroppens nakenhet på en symbolisk nivå, bröstvårtorna syns tydligt igenom det. Då Instagram framstår anse att betrakta bilder av bröstvårtor är potentiellt farligt eller otryggt borde det inte vara mer tryggt att se dem genom tyg. Reglerna kring nakenhet framstår därför vara symboliska, medan tillämpandet av dem kommer att utöva kontroll endast över bilder av olika typer av kroppar och begränsa den form av nakenhet som av andra outtalade anledningar anses vara stötande, inte nakenhet överlag. Detta visar på en dubbelmoral och hyckleri i hur reglerna använts och hur Instagram uttalar sig kring anledningen för att de behöver ha samt implementerar dem.
Lynda Nead beskriver i sin Artikel The female nude: Pornography, sex and obscenity hur samhället strävat mot att särskilja konst från pornografi genom att upprätthålla bilden av det tidigare som en reflektion av höga kulturella värderingar och det senare som en representation av något obscent och smutsigt i samhället.115 Trots att motiv av nakenhet i konstverk, främst
den avklädda kvinna, föreställer samma företeelser av nakna kroppar som många
pornografiska bilder, ställs de upp som motsatspar. Synen på konst som något högre, vilken belyses av Nead, lyser även igenom i Instagrams Communityregler. Plattformen förbjuder bilder av nakenhet medan målningar och skulptur, vars bild av den avklädda kvinnan kopplas till mer klassisk konst och finkultur, tillåts.116 Det finns då inga begränsningar av hur
realistiska dessa målningar får vara.
2015 ställer Fotografiska museet i Stockholm ut Anders Zorns nakenfotografier, vilka han använt som referensbilder för att skapa sina välkända målningar av avklädda kvinnor.
Fotografiska museet ämnade då publicera ett antal av de bilder som skulle ställas ut på museet på sin Facebooksida men stoppas i publiceringen av plattformens användarvillkor, vilka är likvärdiga till Instagram då plattformen ägs av Facebook.117 Projektledarens konto, där han själv publicerat ett antal av bilderna, stängdes ner och bilderna på museets egen Facebooksida
46
togs också ner.118 Målningarna och skisserna skapade efter dessa fotografiska förlagor tilläts
däremot visas utan restriktioner.119
Bild 14: Anders Zorn, Svanen, 1915..Bild 15: Anders Zorns, Fotoförlaga till etsningen Svanen, 1915.
Då Instagram menar att deras censur bygger på en grund av att vilja skapa en säker och öppen miljö visar utformningen samt tillämpningen av reglerna på att vissa framställningar av nakenhet anses vara säkra medan annan är stötande eller osäkra.120 Detta går hand i hand med Neads teorier om hur somliga typer av nakenakter ses som estetiskt tilltalande, finkulturella och sublima medan andra ses som farligare, smutsiga och/eller obscena.121 Indelningen
används för att kunna särskilja finkulturens nakenakter från de pornografiska och upprätthålla en ordning och kontroll över den kvinnokodade kroppen.122 Av de bilder från Instagram som analyserats i denna uppsats framstår dock många av de tillåtna bilderna ha starkare
sexuella/pornografiska konnotationer än de som censurerats och tagits bort, vilket talar emot att Neads teori fullt ut går att applicera på fallet av Instagrams censur.
Då bild 6 jämfördes med bild 9, båda föreställningar av kvinnliga underliv i trosor, kunde vi se att bild 9 är mer pornografisk än bild 6. Bild 9 är tagen från perspektivet mellan en kvinnas
118 Silvergren Blåder, Anders, ”Facebook censurerar Zorns fotografier”, SVT nyheter, (2015).Hämtad 2019, 12,
13 från: https://www.svt.se/kultur/konst/facebook-censurerar-zorns-fotografier.
119 Byström & Soda, 2018, s. 8. 120 Byström & Soda, 2018, s. 9. 121 Nead, 1990.
särade ben och fokuserar både på hennes kön och rumpa, vilka endast döljs knapphändigt, medan bild 6 inte är lika explicit och dessutom snarast avsexualiseras genom det könshår som visas. Könshåret som har gått från att vara en symbol för sexualitet, vilket skulle göra en ”sublim” nakenakt mer laddad, har tappat sin sexuella laddning under 1900-talets andra hälft.123 Censureringen kring bild 6 verkar därför inte ha sin grund i att försöka undvika det sexuella eller det pornografiska. Likväl är det bild 6 som censurerats och tagits bort från plattformen medan bild 9 tillåtits ligga kvar och fortsätta spridas. Genom att se till de utvalda, analyserade bilderna samt bildbanken av tillåtna, avklädda bilder förefaller bilder med
pornografiska konnotationer inte uppfattas som varken främmande eller som allt för
skrämmande och stötande för att tillåtas publiceras på plattformen. Bilder tillåts faktiskt att på Instagramkonton ha en stark sexuell laddning som anspelar på pornografi, något som
motsätter sig Neads teori.
Genom att jämföra de analyserade bilderna kan vissa aspekter som skiljer kategorierna av nedtagna och tillåtna bilder åt identifieras. Kvinnor med ideala normkroppar framstår censureras mer sällan än de som har kroppar som går utanför den rådande skönhetsnormen. De idealiserande normkropparna är renrakade, smala, unga, släta och vackert uppställda medan flera av de kroppar som visar kroppshår, veck, celluliter och större kropp tagits ner.
Naken eller avklädd
Instagram förefaller särskilja olika framställningar av nakenhet som mer eller mindre stötande och farliga. När det kommer till att särskilja olika typer av framställningar av nakenhet finns en intressant teori som har diskuterats och omformats under de senaste decennierna. Den handlar om att det finns en differentiering mellan att vara naken och att vara avklädd. Teorin formulerades ursprungligen på engelska och de termer som används för att beskriva
