14.17. Bilaga 16 Parkeringsutredning för verksamheter (1)

Sollentuna kommun

Parkeringsutredning för verksamheter inom Mässområdet i Sollentuna

2018-12-07

Ramböll Sverige AB

Box 17009, Krukmakargatan 21 104 62 Stockholm

Datum 2018-12-07

Uppdragsnummer 1320038381

Utgåva/Status Slutversion

Svante Nyberg Johanna Rahm Andreas Samuelsson

Uppdragsledare Handläggare Granskare

1 av 24

Sammanfattning

Området där den tidigare Sollentunamässan låg, kallat Mässområdet, planeras för nya bostäder och verksamheter. Det nya området är uppdelat i fyra kvarter där tre huvudsakligen utgörs av bostäder och vårdboende och där det fjärde, kallat kvarter 3, utgörs av verksamheter så som kontor, hotell och gymnasieskola.

Denna utredning studerar parkeringsbehovet för cykel och bil för verksamheterna i Mässområdet.

Metoden grundar sig i att beräkna färdmedelsfördelning till området idag och en ambition för framtiden vilken baseras på Sollentuna kommuns policy för trafik och parkering. Eftersom parkering är ett kraftfullt verktyg att påverka resandet med och eftersom Sollentunas kommuns policy är att det även så ska användas, tas därför ett parkeringstal fram baserat på ambitionerna för resandet i framtiden.

Undantaget denna metod är resandet hos hotellgästerna och de vårdboende eftersom deras resmönster bedöms skilja sig betydligt från

resvaneundersökningarna. Dessa studeras istället i en omvärldsanalys.

Färdmedelsfördelningen skiljer sig beroende på vilket ärende den resande har samt var i kommunen personen bor. I Mässområdet cyklar i genomsnitt 11 % vilket Sollentuna kommun vill öka till 20 %. Av de arbetande kör 25 % bil och denna utredning föreslår att detta kan sänkas till 20 %. Parkeringsplatser bör byggas utifrån detta.

Hotell och vårdboende med liknande förutsättningar som detta har studerats varefter ett parkeringstal har arbetats fram.

Bilparkering kan, i de fall användarna behöver parkering under olika tider på dygnet, samnyttjas för att spara plats och för att minska investeringskostnader.

Detta har studerats och det möjliggör att antalet parkeringsplatser för bil kan minskas från 51 till 35, exkl. vårdboendet. Detta medför dock att

parkeringsplatser inte kan reserveras. Möjlighet till elbilsladdning rekommenderas på samtliga parkeringsplatser.

Antalet parkeringsplatser rekommenderas enligt nedanstående tabell.

Verksamhet Cykelparkering Bilparkering

Kv ar te r3

Hotell (personal) 5 4

Hotell (gäster) 0 24

Kontor 17 14

Gymnasium (elever) 198 0

Gymnasium (anställda) 12 9

Totalt kv 3 (utan samnyttjande) 232 51

Totalt kv 3 (med samnyttjande) 232 35

Vårdboende 5 9

2 av 24

3 av 24

Innehållsförteckning

1. Bakgrund ... 4

2. Syfte ... 5

3. Metod ... 5

4. Förutsättningar ... 6

4.1 Styrande dokument ... 6

4.2 Mässområdet ... 7

4.3 Färdmedelsfördelning ... 8

4.4 Utformning av kvarter 3 ... 11

4.5 Vårdboende ... 11

5. Omvärldsanalys hotell ... 12

5.1 Beläggningsstudie – Motel L och Apart Direct vid Älvsjö station ... 13

6. Bilparkering ... 14

6.1 Samnyttjande ... 15

7. Cykelparkering ... 17

7.1 Parkeringstal i andra kommuner ... 17

7.2 Parkeringsefterfrågan för cykel i Mässområdet ... 17

8. Vårdboende ... 19

8.1 Parkeringstal vid andra vårdboenden ... 19

8.2 Parkeringsefterfrågan för vårdboendet ... 20

9. Diskussion... 21

10. Rekommendationer ... 22

10.1 Bilparkering ... 22

10.2 Cykelparkering ... 22

10.3 Sammanställning parkeringsbehov ... 23

4 av 24

1. Bakgrund

Området där den tidigare Sollentunamässan låg planeras för nya bostäder och verksamheter. Det nya området är uppdelat i fyra kvarter, 1ab, 2a, 2b och 3 där tre av de kvarteren huvudsakligen utgörs av bostäder och vårdboende och där det fjärde, kallat kvarter 3, utgörs av verksamheter så som kontor, hotell och

gymnasieskola.

Kvarteret ligger strax väster om järnvägen, 200 meter från Sollentuna station och har ett mycket gott kollektivtrafikläge. Samtidigt planeras ett nytt regionalt cykelstråk utmed Turebergsleden som passerar fastigheten. På andra sidan av järnvägen ligger Sollentuna centrum med service, handel och restauranger.

Sollentuna kommun har en parkeringsplan men ingen parkeringsnorm. I parkeringsplanen finns policy för hur parkerings ska hanteras och baserat på denna ska därför denna utredning ta fram en parkeringsnorm för verksamheterna i Mässområdet.

Efterfrågan på parkeringsplatser för både cykel och bil beror i hög grad på en fastighets läge i förhållande till centrum, service och kollektivtrafik. Denna efterfrågan kan även påverkas av t.ex. parkeringsavgifter, tidsregleringar och standard.

Parkering utgör ett kraftigt styrmedel för att styra trafiken och kan användas för att uppmuntra till olika typer av resande.

I stadsmiljöer är det ofta svårt att få rum med parkering i markplan och därför behöver parkering ofta placeras i garage, vilket är betydligt mera kostsamt att anlägga. Anläggnings- och driftkostnader, platsbrist eller en önskan om ett förändrat resmönster kan vara anledningar till att arbeta med parkering som styrmedel. För att uppmuntra till ett annat färdmedelsval än bil, vilket Sollentuna kommun har som policy, och därmed minska efterfrågan på parkeringsplatser kan det även vara effektivt att arbeta med mobilitetsåtgärder. Detta för att underlätta för resande med andra trafikslag än bil eller minska behovet av att äga egen bil.

Ett annat sätt att arbeta med parkering är samnyttjande, vilket innebär att olika verksamheter har ett behov av parkering under olika tider på dygnet, veckan eller året och därför kan dela på parkeringsplatser. Samnyttjande kan därmed minska behovet av parkeringsplatser och i sin tur även minska investeringskostnaden. En förutsättning för detta är en blandad bebyggelse.

5 av 24

2. Syfte

Parkeringsutredningens syfte är att utreda behov av antalet parkeringsplatser för bil och cykel för Mässområdets olika verksamheter – gymnasium, hotell, kontor och vårdboende.

Utöver verksamheterna kommer det att finnas mindre lokaler i bottenvåningarna.

De mindre butikslokalernas parkeringsbehov kommer att lösas i gaturummet, vilket inte tas upp ytterligare i denna utredning.

3. Metod

För att utreda parkeringsbehovet för verksamheter i Mässområdet har följande punkter legat till grund:

· Beräkning av färdmedelsandelar

· Studerande av exploatering och platsspecifika förutsättningar

· Riktlinjer och ambitioner från styrande dokument

· Omvärldsanalys för hotell och vårdboende

· Samnyttjande av bilparkering i kvarter 3

· Jämförelse cykelparkeringstal i andra kommuner

Färdmedelsfördelningen, vilken baseras på resvaneundersökningar, har använts för beräkning av parkering för anställda och elever i verksamheterna i kvarter 3.

För hotellgäster och vårdboende har färdmedelsfördelningen inte bedömts utgöra något bra underlag, därför har en omvärldsanalys för dessa gjorts. Bilparkeringen i kvarter 3 har därefter samnyttjats för att effektivisera parkeringsbehovet och spara utrymme och kostnader.

Slutligen görs en erfarenhetsmässig bedömning av rimligheten i resultatet och därefter rekommendationer utifrån detta.

6 av 24

4. Förutsättningar

Sollentuna översiktsplan med utblick mot år 2030 anger att bostäder och

verksamheters parkeringsbehov ska lösas inom kvartersmark. Parkering på allmän platsmark såsom kantstensparkering är avsedd för besöksparkering. Vid

detaljplaneläggning och bygglovsprövning ska parkeringsbehovet redovisas i varje enskilt fall.

4.1.2 Klimatpolicy och miljöpolicy

Sollentuna har tagit fram en klimatpolicy som fungerar som vägledande dokument i kommunens klimatarbete. Syftet med klimatstrategin är att skapa ett brett engagemang i klimatfrågor och att minska utsläppen av växthusgaser.

Klimatstrategin förutsätter åtgärder som minskar trafikens klimatpåverkan. I detta ingår att möjliggöra för transporter med liten klimatpåverkan. Parkering är ett viktigt styrmedel för detta.

4.1.3 Trafikpolicy

Trafikpolicyn anger hur kommunens transportsystem ska fungera, vilket utpekats som hållbart, funktionellt och attraktivt. För att åstadkomma det följer kommunen sex strategier:

1. Sollentuna ska vara för alla 2. Tillgänglighet före rörlighet

3. Gång först, sedan cykel, kollektivtrafik, nyttotrafik och biltrafik 4. Trafiken ska bidra till ett attraktivt och levande Sollentuna 5. Främja hälsa och fysisk rörelse

6. Minska miljöpåverkan

4.1.4 Parkeringsplan

Parkeringsplanen är kommunens styrdokument som beskriver hur

parkeringsfrågor ska hanteras i Sollentuna. Parkeringsplanens huvudinriktning är att säkerställa en effektiv användning av kommunens gator och markytor.

Parkeringsplanen syftar även till att främja ett mer hållbart resande inom samt till och från kommunen. Parkeringsplanen ska fungera som ett verktyg för att uppnå de mål som anges i trafikpolicyn, däribland målet om en ökad andel gång, cykel och kollektivtrafik. Parkeringsplanen antogs av kommunfullmäktige i juni 2016.

Enligt parkeringsplanen ska parkering för boende och besökare till en specifik fastighet ske på kvartersmark inom den egna fastigheten, undantag kan göras för vissa verksamheter.

7 av 24 Parkeringsnorm för all typ av bebyggelse saknas och ett arbete med att ta fram

detta pågår inom kommunen.

I parkeringsplanen anges att parkering ska användas som ett verktyg för att öka andelen gående, cyklister och kollektivtrafikresenärer i Sollentuna.

4.1.5 Cykelplan

Cykelplanen är kommunens styrdokument som beskriver det omfattande arbetet med cykelfrågor i Sollentuna. Målet för cykeltrafiken i Sollentuna är att

användningen ska öka under alla tider på året. År 2030 ska 20 procent av alla resor ske med cykel. Cykelplanen beskriver hur alla förvaltningar ska arbeta mot att uppnå dessa mål. Bland annat ska servicen för cyklister vara god under hela resan, vilket innefattar en tillgänglig, attraktiv och säker cykelparkering vid alla bostäder, verksamheter och målpunkter. Denna cykelplan antogs av

kommunfullmäktige i december 2014.

4.2 Mässområdet

Mässområdet ligger i anslutning till Sollentuna station längs med Turebergleden, se Figur 1 och Figur 2. Vårdboendet ligger i västra delen av planområdet medan övriga verksamheter ligger i östra delen.

Figur 1. Flygbild över planområdet idag. Källa: Openstreetmaps bidragsgivare.

Vårdboende

Kvarter 3

8 av 24 Figur 2. Modell över planområdet.

4.3 Färdmedelsfördelning 4.3.1 Färdmedelsfördelning nuläge

Färdmedelsfördelningen, vilken baseras på resvaneundersökningar (RVU), ligger till grund för beräkning av parkeringsbehovet. Två resvaneundersökningar har studerats, RVU Sollentuna 2015¹ och RVU Stockholms län 2015². Båda har ungefär lika stort urval i Sollentuna, RVU Sollentuna 2015 utgår från 4725 personer och RVU Stockholms län 2015 3573 personer. RVU Sollentuna ger dock mer detaljerad information om kommundelen Tureberg, se Tabell 1.

Tabell 1. Resultat för Sollentuna kommun från resvaneundersökningar.

Hela kommunen Tureberg

Bil Cykel Bil Cykel

RVU Sollentuna 2015

Alla ärenden 56 % 9 % 45 % 13 %

Arbete 45 % 11 % - -

Skola - 16 % - -

RVU Stockholms län 2015

Alla ärenden 55 % 6 % - -

Arbete 45 % 9 % - -

Skola* 3 % 8 % - -

*Genomsnitt för kommuner i regioncentrum, däribland Sollentuna.

Medelvärdet för cykelandelen i Sollentuna kommun som helhet är 7,5 %, vilket är lägre än i kommundelen Tureberg/Mässområdet. Jämförelsen mellan de två

1 Resvanor i Sollentuna – så reste kommuninvånarna våren 2015. Sollentuna kommun, 2015-11-24.

2 Resvanor i Stockholms län 2015. Stockholms läns landsting, 2016-04-19 version 1.1.

Kvarter 3 Turebergsleden

Vårdboende

Sollentuna station

9 av 24 resvaneundersökningarna visar att det är stora skillnader i uppskattningen av

cykeltrafik där RVU Sollentuna 2015 har 50 % högre cykelandel än RVU Stockholms län 2015, sett för alla ärenden. Skillnaderna i cykeltrafik kan t.ex.

tänkas bero på väderförhållandena vid genomförandet av

resvaneundersökningarna. Cykeltrafiken varierar kraftigt under året, även mellan olika veckor, medan biltrafiken är mer konstant, se Figur 3.

Figur 3. Illustration av cykelflödets variation över året. Källa: Trafikanalys 2018³. Det noteras att andelen biltrafik är lägre i kommundelen Tureberg (där

Mässområdet befinner sig) än i Sollentuna kommun som helhet. Därtill är Mässområdet den absolut mest stationsnära läget i Tureberg. Andelen biltrafik i Mässområdet beräknas därför enligt ekvationen nedan och baseras på ett medelvärde för de två resvaneundersökningarna:

Bilandel i Tureberg,alla ärenden

Bilandel i kommunen, alla ärenden ∗ Bilandel i kommunen,specifik ärendetyp ∗ 0,7 Där faktorn 0,7 är en uppskattning av hur mycket lägre bilandelen är i

Mässområdet jämfört med kommundelen Tureberg, detta p.g.a. det stationsnära läget.

3 Trafikanalys 2018. Cykeltrafik – mätmetoder och nationella mål.

10 av 24 Motsvarande beräkning görs för cykeltrafik men utan faktorn 0,7 då det

stationsnära läget inte bedöms ha någon inverkan på cykeltrafiken. Resultatet av detta blir enligt Tabell 2.

Tabell 2. Färdmedelsfördelning i Mässområdet för nuläget.

Resenär Bil Cykel

Arbetande 25 % 14 %

Elever - 17 %

Alla ärenden 32 % 11 %

Detta ligger till grund för behovet av parkeringsplatser. Det ska dock noteras att en viss osäkerhet råder för cykeltrafiken.

4.3.2 Färdmedelsfördelning år 2030

Sollentuna kommun vill enligt sin cykelplan, höja cykelandelen i hela kommunen till 20 % vilket är ca 170 % högre än nulägets 7,5 %. Cykelandelen i

kommundelen Tureberg har dock ett bättre utgångsläge där 11 % av resorna sker med cykel. Denna utredning gör antagandet att varje kommundel för sig behöver öka cykelandelen till 20 % varför cykelresorna till Mässområdet endast behöver öka med 80 %.

För arbetsresor är cykelandelen högre än genomsnittet, 14 %, eller motsvarande 27 % högre än genomsnittet i Tureberg. Detta beror på de olika förutsättningarna för att cykla för olika ärenden. Det är därför rimligt att anta denna skillnad

kommer bestå i framtiden varför resor till arbetet med cykel borde vara 27 % högre än Sollentuna kommuns mål om 20 %, dvs. 25 %.

Motsvarande resonemang gäller för elever vid gymnasieskolan där dagens cykelandel uppgår till 17 % vilket är 54 % högre än genomsnittet i Tureberg.

Andelen elever som cyklar till skolan bör därför öka till 31 %.

Andelen biltrafik ska enligt Sollentuna kommun minska, det finns dock inte specificerat i vilket utsträckning. Denna utredning har valt att sänka andelen biltrafik från 25 % till 20 % för arbetsresor till Mässområdet. Biltrafik för alla ärenden har inte beräknats då det inte är relevant för utredningen, se Tabell 3.

Tabell 3. Önskat läge för färdmedelsfördelning i Mässområdet år 2030.

Resenär Bil Cykel

Arbetande 20 % 25 %

Elever - 31 %

Alla ärenden - 20 %

11 av 24

4.4 Utformning av kvarter 3

Byggnaden kommer inrymma gymnasium, hotell och kontor, se Tabell 4 för fördelning.

Tabell 4. Bruttoarea* för olika verksamheter inom Kvarter 3.

Verksamhet BTA (m²) LOA (m²)

Gymnasieskola 4 629 4 025

Hotell 6 613 5 750

Kontor 1 984 1 725

Totalt 13 225 11 500

*(BTA antas vara 1,15*LOA)

En skiss över garageplanet i kvarter 3 har tagits fram av Utopia arkitekter, se Figur 4.

Figur 4. Skiss över garageplan i kvarter 3.

Skissen över garageplanet rymmer 39 parkeringsplatser. Hänsyn verkar dock inte vara tagen till pelarplacering och det är möjligt att pelarna kommer medföra att färre parkeringsplatser kommer inrymmas.

4.5 Vårdboende

Vårdboendet i Mässområdet kommer att innehålla 60 lägenheter på totalt 5000 m².

12 av 24

5. Omvärldsanalys hotell

Andra hotell med liknande lokalisering som det planerade i kvarter 3, stationsnära i förort, har studerats runt om i Stockholm. Hotellens antal rum och

parkeringsplatser har inventerats och gångavståndet mellan hotellet och närmsta spårstation har mätts. Sammanställning för detta redovisas i Figur 5. Grafen visar en grov uppskattning av antalet parkeringsplatser per rum i de olika hotellen.

Data är hämtad från hotellens hemsidor och samtal med personal. I vissa fall är det osäkert angående uppdelning mellan personalparkering och parkering för hotellgäster. I grafen kan en trend skönjas att ju längre gångavstånd från närmaste spårstation ett hotell ligger desto fler parkeringsplatser per rum finns anlagda och vice versa.

Figur 5. Stationsnära hotell i förort till Stockholm. Motel L och Apart Direct vid Älvsjö i rött.

Hotellgästerna till vissa hotell använder sig möjligen i praktiken av kommunal eller annan intilliggande parkering som komplement till hotellens egna parkering.

Sollentuna kommun vill att verksamheter ska lösa sin parkering på egen

fastighetsmark eftersom förutsättningen för parkering i området omkring inte kan garanteras vara konstant med tiden.

Scandic Star Sollentuna kan med tanke på dess läge tyckas vara en bra jämförelse för hotellet i kvarter 3, men då det finns en stor tillgång till allmän parkering intill hotellet är det svårt att veta hur stor utsträckning hotellgästerna använder sig av hotellets egna respektive den allmänna parkeringen. Därför har istället Motel L och Apart Direct i Älvsjö studerats djupare. De allmänna parkeringsplatserna intill

Quality Hotel Friends

The Winery Hotel

Scandic Järva krog

Scandic Victoria Tower

Scandic Kista Connect Kista

Scandic Star Sollentuna

Scandic Skärholmen

Scandic Kungens Kurva

Scandic Talk Hotel Hotell Älvsjö

Motel L Älvsjö Royal Star Hotel

Älvsjö

Aparthotel Flemingsberg

Welcome Barkarby

0,00 0,20 0,40 0,60 0,80 1,00 1,20

0 200 400 600 800 1000 1200 1400

P-tal(parkeringsplatserperrum)

Gångavstånd till spårstation (m)

13 av 24 dessa hotell är få till antalet och hotellets gäster blir i stor utsträckning tvingade

att använda hotellets egna parkering.

5.1 Beläggningsstudie – Motel L och Apart Direct vid Älvsjö station En beläggningsstudie har gjorts (2018-10-15) för Motel L och Apart Direct, två hotell i samma fastighet, vid Älvsjö station. Apart Direct utmärker sig som Long Stay vilket innebär att det är anpassat för längre vistelser. Hotellen har

tillsammans 251 rum med 48 parkeringsplatser. Under inventeringstillfället fanns att som mest användes 37 parkeringsplatser kl. 24:00, se Tabell 5, detta

motsvarar 0,15 parkeringsplatser per hotellrum. Parkeringsavgifterna uppgår till 120-180 kr per dygn. Det antas att Motel L och Apart Directs parkeringsplatser endast är avsedda för hotellgäster och inte dess anställda.

Tabell 5. Resultat från beläggningsstudie Motel L och Apart Direct.

Klockslag: kl. 8 kl. 10 kl. 12 kl. 18 kl. 24

Antal parkerade

bilar: 21 15 13 26 37

Motel L och Apart Direct är nybyggt och ligger på liknande avstånd från spårstation som Kvarter 3. Förutsättningarna för kollektivtrafik bedöms som likartade vid Älvsjö och Tureberg. Älvsjö har fler pendeltågslinjer medan Tureberg ligger i anslutning till Arlanda och har även goda bussförbindelser till Kista.

Med hänsyn till detta bör hotellet i kvarter 3 ha ungefär lika många

parkeringsplatser per rum som beläggningsstudien vid Motel L och Apart Direct visade för dess hotellgäster, dvs. 0,15 parkeringsplatser per rum. Då kvarter 3 planeras för 160 rum motsvarar det 24 parkeringsplatser (för hotellgäster). I kap. 6 beräknas antalet parkeringsplatser för hotellets anställda samt övriga verksamheter.

14 av 24

6. Bilparkering

Sollentuna kommun anger i sin parkeringsplan att parkering ska användas som ett verktyg för att öka andelen gående, cyklister och kollektivtrafikresenärer, vilket innebär att andelen biltrafik behöver minska. Andel biltrafik till Mässområdet i Sollentuna har beräknats till 25 % i nuläget, se kap. 4.3.

Därför är det rimligt att bygga ett sådant antal parkeringsplatser i kvarter 3 så att andelen biltrafik blir mindre än 25 %. Kvarter 3 bör därför bygga

parkeringsplatser för en andel biltrafik om 20 %, vilket innebär en minskning av andelen biltrafik med 20 %. För denna andel biltrafik behövs 0,2 parkeringsplatser per anställd. I detta inkluderas även besöksparkering.

Antalet anställda baseras på utformningen av kvarter 3 med dess innehåll av olika verksamheter fördelat på bruttoarea (BTA). Personaltätheten, mätt som antal anställda per 1000 m², är baserade på schablonvärden från tidigare

parkeringsutredning⁴ genomförd för Mässområdet och redovisas i Tabell 6.

Personaltätheten skiljer sig kraftigt mellan olika verksamheter, i tabellen nedan visas hur många anställda som arbetar inom respektive verksamhet.

Tabell 6. Antal anställda fördelat på verksamhet.

Verksamhet BTA (m²) Anställda/elever

per 1000 m² BTA Antal anställda/elever

Gymnasieskola 4 629 10/138 46/639

Hotell 6 613 5/- 33/-

Kontor 1 984 35/- 69/-

Totalt 13 225 -/- 149/639

Skolans elever förväntas inte ta sig till skolan i egen bil, varför inga bilparkeringsplatser planeras för dessa.

4Parkeringsutredning – Mässområdet i Sollentuna (Trivector, 2017-10-17).

15 av 24 Då hotellpersonal antas arbeta i skift uppskattas att endast 20 av dessa 33 är på

plats under samma skift. Det leder till att hotellpersonalens parkeringsefterfrågan uppgår till 4 parkeringsplatser. Efterfrågan på parkeringsplatser för

Gymnasieskolan uppgår till 9 och efterfrågan för kontorsgästerna uppgår till 14.

Tillsammans med de 24 parkeringsplatserna för hotellgäster uppgår då den totala efterfrågan på parkering för hela fastigheten till 51 parkeringsplatser, se Tabell 7.

Tabell 7. Efterfrågan på parkeringsplatser för de olika verksamheterna.

Verksamhet Antal anställda P-plats per anställd P-platser

Gymnasium 46 0,2 9

Hotellpersonal 33 (20)* 0,2 4

Hotellgäster - - 24

Kontor 69 0,2 14

Summa 149 (136)* 0,2 51

*Hotellpersonal arbetar i skift, för beräkning av parkering har därför antalet (20) som bedöms vara på plats samtidigt använts.

6.1 Samnyttjande

Den totala efterfrågan på parkeringsplatser för kvarter 3 uppgår till 51

parkeringsplatser. Eftersom efterfrågan på parkeringsplatser varierar olika för de olika verksamheterna över dygnet, kan behovet av parkeringsplatser minskas och därmed behövs inte lika stort garage om parkeringsplatserna samnyttjas.

Tabell 8 visar efterfrågan på parkeringsplatser under dygnet för de olika verksamheterna. Hotellgästernas spridning över dygnet baseras på

beläggningsstudien för Motel L och Apart Direct i Älvsjö. T.ex. har hotellgäster sin maximala efterfrågan (100 %) på parkering kl. 24:00. Övriga verksamheters efterfrågan har bedömts utifrån resvanor och arbetstider för anställda.

Tabell 8. Verksamheternas efterfrågan på parkeringsplatser under dygnet.

Verksamhet

Vardag Lördag

kl. 8 kl. 10 kl. 12 kl. 17 kl. 20 kl. 24 kl. 13

Gymnasium 80 % 100 % 90 % 40 % 10 % 0 % 5 %

Hotellgäster 60 % 40 % 30 % 70 % 80 % 100 % 50 %

Hotellanställda 100 % 60 % 60 % 100 % 50 % 20 % 50 %

Kontor 70 % 100 % 90 % 60 % 10 % 0 % 5 %

16 av 24 Efterfrågan på parkeringsplatser för de olika verksamheterna kan sedan

multipliceras med spridningen över dygnet från Tabell 8 för att se hur ett samnyttjade mellan de olika verksamheterna kan minska behovet av parkeringsplatser. Resultatet av samnyttjande ses i Figur 6. Behovet av

parkeringsplatser sjunker då från 51 till 35, motsvarande 31 % reduktion. Detta är en relativt stor reduktion för samnyttjande och kommer främst utav att kontors- och gymnasiepersonalen efterfrågar parkering på dagtid medan hotellgästerna efterfrågar parkering på natten.

Figur 6. Behov av parkeringsplatser i kvarter 3, med och utan samnyttjande.

7 9 8 4 1 9

10 14 13

8

1 1

4 14

2 2

4

2 1 2

14 10 4

7 17

19 24

12

24

0 10 20 30 40 50 60

kl. 8 kl. 10 kl. 12 kl. 17 kl. 20 kl. 24 kl. 13 Utan

Vardag Lördag samnyttjande

Antalparkeringsplatser

Samnyttjande av parkering

Gymnasium Kontor Hotellanställda Hotellgäster

17 av 24

7. Cykelparkering

7.1 Parkeringstal i andra kommuner

En jämförelse av olika kommuners cykelparkeringstal visas nedan i Tabell 7.

Tabell 7. Cykelparkeringstal i olika kommuner

Kommun Gymnasium Hotell Kontor

Huddinge Anställda 0,3* - 13**

Elever 0,4* - -

Solna Anställda 0,4* - 0,4*/8-16**

Elever - - -

Sundbyberg Anställda 0,5-0,7* - -

Elever - - -

Järfälla Anställda 65** 6** 17**

Elever - -

Stockholm Anställda 0,1* 0,1* 0,1*

Elever 0,6-0,8* - -

* Antal cykelparkeringsplatser per person

**Antal cykelparkeringsplatser per 1000 kvm BTA

Parkeringstalen för elever i de olika kommunerna är betydligt högre än vad andelen cykeltrafik är till skolor, enligt resvaneundersökningarna. Detsamma gäller anställda med undantaget Stockholm som har ett lågt cykelparkeringstal för anställda.

7.2 Parkeringsefterfrågan för cykel i Mässområdet

För att uppnå den eftersträvade cykelandelen till Mässområdet om 20 % bör resor till arbete och skola eftersträva ytterligare högre cykelandel p.g.a. hur

resmönstret ser ut idag, enligt kap. 4.3.2.

Parkeringstalet för cykel bör likt den för biltrafik motsvara färdmedelsfördelningen.

Cykelparkeringstalet för de anställda blir därmed 0,25 parkeringsplatser per anställd motsvarande 34 parkeringsplatser för de 136 anställda (hänsyn har tagits till att de anställda på hotellet arbetar i skift på samma sätt som vid beräkning av bilparkeringsefterfrågan).

De anställdas cykelparkeringsplatser föreslås placeras i garaget. För att ge cykelparkeringen god standard föreslås att det finns möjlighet till laddning av elcyklar, cykelpump och att cykelställen är av ramlåstyp. Då vissa platser föreslås utomhus är det även viktigt att dessa förses med god belysning.

Lånecyklar föreslås för hotellgäster och anställda för att möjliggöra resor utan bil och därmed minska behovet av bilparkering.

18 av 24 För gymnasieskolan blir parkeringstalet för cykel 0,31 parkeringsplatser per elev

vilket motsvarar 198 parkeringsplatser för de 639 eleverna.

Cykelparkering för elever i garage innebär stor administration samt risk för trygghetsproblem. Dessutom finns det en stor risk att cyklar ändå kommer att parkeras utomhus. Det är därför att föredra om skolans elever parkerar sina cyklar i cykelrum i gatuplan eller helst utomhus under tak.

Vid behov görs några av cykelparkeringsplatserna om till parkering för moped.

Tabell 9. Antal cykelparkeringsplatser.

Ärende

Antal

elever/arbetande Parkeringstal Parkeringsplatser

Elev 639 0,31 198

Arbetande 149 (136)* 0,25 34

*Hotellpersonal arbetar i skift, för beräkning av parkering har därför antalet (20) som bedöms vara på plats samtidigt använts.

19 av 24

8. Vårdboende

8.1 Parkeringstal vid andra vårdboenden

Det saknas parkeringstal för vårdboenden i Sollentuna kommun. Det finns få riktlinjer för parkering vid vårdboenden även i andra kommuner, varför exempel från byggda och planerade vårdboenden har tagits fram. Endast Järfälla kommun, av kommuner med liknande förutsättningar som Sollentuna, har ett parkeringstal för vårdboenden, vilket är 2 bpl/1000 kvm BTA. I Tabell 10 visas parkeringstäthet för fyra vårdboenden byggda av Skanska.

Tabell 10. Vårdboenden byggda av Skanska.

I Tabell 11 visas parkeringstäthet för fyra vårdboenden byggda av Seniorgården AB.

Tabell 11. Vårdboenden byggda av Seniorgården AB.

Lägenheter Antal byggda parkeringsplatser

Antal HCP- platser

Platser/lägenhet (exkl HCP-

platser)

Platser/lägenhet (inkl HCP-

platser) Viby,

Sollentuna

54 12 2 0,22 0,26

Svänghjulet, Täby

54 16 2 0,3 0,33

Geodimetern, Lidingö

54 12 2 0,22 0,26

St Sköndal, Stockholm

108 17 2 0,16 0,18

I Täby kommun saknas parkeringstal för vårdboende men i planeringen av ett vårdboende i Näsby park har ett parkeringstal på 1,8 p-platser/1000 kvm BTA.

Detta vårdboende har ett sämre kollektivtrafikläge än det planerade vårdboendet i Mässområdet i Sollentuna.

BTA Lägenheter Antal byggda parkeringsplatser

Platser/1000 kvm BTA

Platser/lägenhet

Vikaholm, Växjö

4070 54 10 2,5 0,19

Fresta, Uppl.

Väsby

4033 54 10 2,5 0,19

Skärvet, Växjö

5556 72 14 2,5 0,19

Angered, Göteborg

5283 72 10 1,9 0,14

20 av 24

8.2 Parkeringsefterfrågan för vårdboendet

Vårdboendet i Mässområdet i Sollentuna ligger i ett betydligt bättre

kollektivtrafikläge än de ovan redovisade vårdboendena och efterfrågan på bilparkeringsplatser kan förväntas vara lägre.

Vårdboendet i Mässområdet kommer att innehålla 60 lägenheter på totalt 5000 kvm. Enligt uppgift från Staffanstorps parkeringsnorm är anställningstätheten på vårdboende 4 anställda per 1000 kvm BTA. Detta motsvarar 20 anställda på vårdboendet. Ett lämpligt parkeringstal bedöms vara 0,15 platser per lägenhet, vilket skulle ge vårdboendet 9 parkeringsplatser för bil. Detta parkeringstal är betydligt lägre än i de flesta exempel ovan, vilket beror på att kollektivtrafikläget är väsentligt bättre i Mässområdet än på övriga platser. Parkeringstalet kan också fördelas på anställda och de gäster som förväntas besöka vårdboendet för att få en överskådlig jämförelse med de andra verksamheterna i Mässområdet. De 20 anställda får likt övriga anställda i Mässområdet 0,2 parkeringsplatser per anställd vilket blir 4 parkeringsplatser, till besökarna blir det då 5 parkeringsplatser kvar.

Cykelparkeringsefterfrågan antas vara densamma för anställda på vårdboendet som för anställda i kvarter 3. Det innebär 5 cykelparkeringsplatser.

Besökare till vårdboendet per cykel antas vara få och föreslås samnyttja med besöksparkering till bostäderna.

21 av 24

9. Diskussion

Denna utredning görs i ett tidigt skede och det är ännu inte klart exakt hur de olika verksamheterna kommer att fördela sig inom kvarteret. Beroende på om t.ex. kontorsytan utökas och gymnasieskolan minskar kommer antalet anställda inom kvarteret att öka och det motsatta gäller om istället gymnasiets yta utökas.

Dessutom kan personaltätheten på kontor variera kraftigt. Vid en större personaltäthet än den som angetts i beräkningen kommer även

parkeringsefterfrågan att öka.

Det finns också en osäkerhet kring beläggningsnivån vid observationer vid hotellet i Älvsjö. Observationer har gjorts under tidpunkter då det förekommit både bransch- och publika mässor på Stockholmsmässan men uppgifter om beläggningsgrad på hotellrummen under inventeringen saknas.

För att kompensera för dessa osäkerheter föreslås att garaget optimeras för att, om möjligt, tillskapa ytterligare ett par bilparkeringsplatser.

Det finns vissa osäkerheter gällande andelen cykeltrafik. Andelen cykeltrafik har studerats i två resvaneundersökningar som båda är genomförda år 2015, och cykelandelen skiljer sig 50 % mellan de två. Det beror sannolikt på att cykeltrafiken varierar kraftigt under året. Vid mätning av cykeltrafik bör det specificeras hur mätningen skiljer sig från genomsnittet för året, men då behövs också en mätning för ett helt år.

22 av 24

10. Rekommendationer

10.1 Bilparkering

För att inrymma efterfrågan på parkering i fastighetens garage behöver de olika verksamheternas parkering samnyttjas. Utan samnyttjande förväntas efterfrågan på parkeringsplatser för bil uppgå till 51 platser. Vid ett samnyttjande kan denna siffra minskas till 35 platser. Vid ett fullständigt samutnyttjande kan inga platser reserveras för olika verksamheter eller särskilda biltyper, vilket leder till att möjlighet till laddning för elbilar bör installeras på samtliga platser i garaget.

Endast HCP-platser reserveras.

Besöksparkering ingår i de ovan angivna parkeringsplatserna. Eftersom

besöksparkering sker i garaget behöver besökare få tillträde till garaget. Detta kan t.ex. lösas med olika typer av koder eller passerkort som kan hämtas i

receptionen.

För att minska behovet av att använda egen bil kan bilpool införas. Denna kan med fördel delas mellan olika verksamheterna i fastigheten, då t.ex. de

kontorsanställdas och hotellgästers efterfrågan på bil ofta skiljer sig tidsmässigt.

Om egen bilpool inte införs i fastigheten kan avtal göras med bilpoolsaktörer som redan finns i Tureberg.

För vårdboendet rekommenderas 9 parkeringsplatser för bil. Av dessa bör två vara HCP-platser. Dessa placeras i garage under fastigheten och det är viktigt att HCP- platserna placeras i nära anslutning till hiss.

10.2 Cykelparkering

Gymnasieelevernas 198 cykelparkeringar bör inte vara placerade i garaget. Istället rekommenderas att dessa placeras i markplan och helst utomhus under tak. Detta för att undvika cykelrum som riskerar att bli en otrygg miljö. Om cykelparkeringen inte uppfyller elevernas krav på trygghet och smidighet finns risk att cyklar

parkeras på icke angivna platser vilket kan orsaka problem med tillgänglighet och drift av olika ytor.

För de anställda i fastigheten rekommenderas 34 cykelparkeringar i garaget. Även lånecyklar, både för anställda och hotellgäster, bör placeras i garage.

Cykelparkeringarna bör ha tillgång till cykelpump och cykelställen bör vara av ramlåstyp.

För vårdboendets anställda föreslås 5 cykelparkeringsplatser. Inga särskilda besöksplatser för cykel rekommenderas för vårdboendet. Dessa förväntas vara få och samnyttjande med besöksplatser för bostäderna bör fungera.

23 av 24

10.3 Sammanställning parkeringsbehov

I Tabell 12 redovisas rekommendationen för antalet parkeringsplatser för cykel och bil. För kvarter 3 behövs totalt 51 parkeringsplatser för bil och 232

parkeringsplatser för cykel. Om bilparkeringsplatserna samnyttjas behövs endast 35 parkeringsplatser för bil. Vårdboendet behöver 5 cykelparkeringar och 9 bilparkeringar.

Tabell 12. Sammanställning av rekommendation för parkeringsplatser.

Bilparkering Verksamhet Parkeringsplatser per

anställd/elev/rum Parkeringsplatser

per 1000 m2 BTA Parkerings- platser

Kv ar te r3

Hotell (anställda) 0,2 1 4

Hotell (gäster) 0,15 3,6 24

Kontor 0,2 7 14

Gymnasium (elever) 0 0 0

Gymnasium (anställda) 0,2 2 9

Icke samnyttjande i kvarter 3 - - 51

Samnyttjande i kvarter 3 - - 35

Vårdboende (anställda) 0,2 0,8 4

Vårdboende (besökare) 0,1 1 5

Cykelparkering Verksamhet Parkeringsplatser per

anställd/elev/rum Parkeringsplatser

per 1000 m2 BTA Parkerings- platser

Kv ar te r3

Hotell (anställda) 0,25 1,25 5

Hotell (gäster) 0 0 0

Kontor 0,25 9 17

Gymnasium (elever) 0,31 43 198

Gymnasium (anställda) 0,25 2,5 12

Vårdboende (anställda) 0,25 1 5

Vårdboende (besökare) 0 0 0

24 av 24