Yttrande Kommunledningskontoret
ekonomiavdelningen 2017-09-14
Sidan 1 av 4
Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet
Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-35 02 90 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna
Dnr 2017/0446 KS Diariekod: Diariekod: 600
Kommunstyrelsen
Ekonomiavdelningens svar på remiss från
Utbildningsdepartementet avseende att fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasiet (SOU
2017:54)
Sammanfattning
Utbildningsdepartementet har remitterat betänkandet "Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasiet" (SOU 2017:54).
Utredningen föreslår i korthet ett antal åtgärder for att fler nyanlända ska uppnå behörighet till gymnasiet, till exempel upprättande av individuell studieplan for varje nyanländ elev, skriftliga omdömen istället for
terminsbetyget F samt förstärkt rätt till studiehandledning vid modersmål och rätt till modersmålsundervisning for ensamkommande.
Ekonomiavdelningen har i samverkan med barn- och utbildningskontorets ekonomiavdelning berett de ekonomiska konsekvenserna av forslaget for Sollentuna kommun. För Sollentunas del beräknas enligt utredningens kalkyl en ökad kostnad på totalt 0,9 miljoner kronor inklusive
gymnasieskolan. Grundskolans del är en beräknad ökad kostnad på 0,6 miljoner kronor.
Bakgrund
Utbildningsdepartementet har remitterat betänkandet "Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasiet" (SOU 2017:54). Utredningen har haft i uppdrag att analysera och exemplifiera, utifrån forskning och beprövad erfarenhet, hur undervisningen i grundskolan kan organiseras for att möta behov och färutsättningar hos elever med kort skolbakgrund och som kommer till Sverige i grundskolans senare år.
Utredningen föreslår i korthet ett antal åtgärder for att fler nyanlända ska uppnå behörighet till gymnasiet, till exempel upprättande av individuell studieplan for varje nyanländ elev, skriftliga omdömen istället for
terminsbetyget F samt förstärkt rätt till studiehandledning vid modersmål och rätt till modersmålsundervisning for ensamkommande.
Ekonomiavdelningen har i samverkan med barn- och utbildningskontorets ekonomiavdelning berett de ekonomiska konsekvenserna av förslaget för Sollentuna kommun.
Yttrande
2017-09-14
Dnr. 2017/0446 KS-8 Sidan 2 av 4
Ekonomiavdelningens beredning
Förändringarna enligt förslaget skulle totalt sett innebära en ökad kostnad för samtliga kommuner med 35,2 miljoner kronor. För Sollentunas del beräknas enligt utredningens kalkyl en ökad kostnad på totalt 0,9 miljoner kronor inklusive gymnasieskolan. För grundskolan beräknas en ökad kostnad på 0,6 miljoner kronor.
Individuell studieplan
Förslaget om att en individuell studieplan ska upprättas för varje nyanländ elev som påbörjar sin utbildning i årskurs 7–9 är en ny obligatorisk uppgift för kommunerna, vilken innebär en viss inskränkning i det kommunala självstyret
Kommunernas organisationer är olika förberedda. Frågan är därför ställd till barn- och utbildningskontoret som undersökt frågan med ett antal rektorer för att se om en individuellt anpassad studieplan skulle innebära
extrakostnader för kommunen. Rektorerna svarar att utredningens förslag i praktiken inte innebär någon större skillnad mot hur man arbetar i dag.
Genom den redan befintliga organisationen med förberedelseklasser samt med det arbete CIFS (Centrum för Integration och Flerspråkighet
Sollentuna) gör så innebär inte utredningens förslag några extrakostnader för kontoret.
Skriftligt omdöme istället för F
När det gäller förslaget om att en elev ska få ett skriftligt omdöme i stället för terminsbetyget F finns redan i dag en skyldighet enligt läroplanen att göra bedömningar av elevernas kunskapsutveckling, men däremot finns ingen skyldighet att dokumentera denna i form av ett skriftligt omdöme.
Även detta förslag innebär därför en viss inskränkning i det kommunala självstyret.
Förstärkt rätt till studiehandledning vid modersmål och rätt till modersmålsundervisning för ensamkommande
Förslaget om en förstärkt rätt till studiehandledning på modersmålet och förslaget om att modersmål ska erbjudas elever som är ensamkommande barn även om de inte har modersmålet som dagligt umgängesspråk, är en ambitionshöjning som innebär en viss ökad styrning av verksamheter där kommunerna redan i dag har ett stort ansvar. Förslagen begränsar således i viss mån det kommunala självstyret.
Minskad kostnad för färre åtgärdsprogram
Av tabellen nedan syns den minskade kostnaden till följd av utredningens förslag om studiehandledning på modersmålet som innebär att färre antal utredningar och åtgärdsprogram måste skrivas. Differensen i tabellen utgörs av de belopp som kräver finansiering från andra medel än de minskade kostnaderna.
Yttrande
2017-09-14
Dnr. 2017/0446 KS-8 Sidan 3 av 4
Kostnadsökning för Sollentuna
Nedan redovisas Sollentunas beräknade kostnadsökning för grundskolan utifrån den kalkyl som utredningen använt sig av.
Avser Total
kostnad
Totalt antal barn
Kostnad per barn
Varav Sollentuna
barn
Kostnad Sollentuna
Beräkning
Individuell studieplan. 5 300 000 22 500 236 112 26 432 Alla i åk 7-9 Skriftligt omdöme
istället för F.
2 700 000 28 612 94 129 12 126 Alla i åk 6-9
Förstärkt rätt till studiehandledning vid modersmål.
19 300 000 3 400 5 676 17 95 492 15 % av alla
elever 2017 åk 7-9 Rätt till
modersmålsundervisning för ensamkommande
9 700 000 1 280 7 578 60 454 680 57 % av
elever 2017 åk 1-9 Minskad kostnad för
färre åtgärdsprogram.
- 1 750 000 12 375 - 141 62 - 8 742 55 % av alla elever 2017
åk 7-9 Total kostnad
Sollentuna utifrån den kalkyl som
utredningen använt sig av
579 988
Finansiering
Statlig ersättning till kommuner
Utredningen konstaterar inledningsvis att det inte ingår i utredningens uppdrag att se över kommuners ersättning för asylsökande elever och elever som är nyinvandrade i sin helhet. Det som nu ska finansieras är enbart de nya förpliktelser som införs genom förslagen och inte de åtaganden som huvudmännen redan tidigare haft.
Förslaget om fortsatt bidrag till lovskola
En huvudman för en grundskola kan söka statsbidrag för lovskola för en elev som inte nått eller riskerar att inte nå kunskapskraven för betyg E i ett eller flera ämnen. Bidraget omfattar för närvarande elever i årkurs 6, 7, 8 och 9 eller, när det är fråga om undervisning under sommarlov, elever som har gått i någon av dessa årskurser. En huvudman för en gymnasieskola kan söka statsbidrag för lovskola för en elev i gymnasieskolan som behöver det för att nå kunskapskraven för betyget E i en eller flera kurser eller, när det gäller introduktionsprogram, i ett eller flera ämnen som ingår i elevens individuella studieplan.
Yttrande
2017-09-14
Dnr. 2017/0446 KS-8 Sidan 4 av 4
Nytt är att lovskola även ska erbjudas elever som har avslutat årskurs 9 utan att ha uppnått sådan behörighet. Den obligatoriska lovskolan ska anordnas i juni samma år som eleven avslutat årskurs 8 respektive 9 och uppgå till minst 50 timmar i båda fallen.
Regeringen har i budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1) föreslagit att 30 miljoner kronor avsätts för införandet av en skyldighet för huvudmän att erbjuda lovskola under 2017, eftersom förändringen föreslås träda i kraft den 1 augusti 2017. Från och med 2018 beräknas 60 miljoner kronor årligen för ändamålet. Utredningens förslag är att statsbidrag även i fortsättningen ska kunna utgå till huvudmän som anordnar lovskola under sommarlovet för elever i årskurs 8 eller 9 och om huvudmannen anordnar sådan lovskola utöver den obligatoriska lovskola som nu föreslås av regeringen i proposition 2016/17:156.
Slutsatser
Sammanfattningsvis innebär förslagen om en individuell studieplan, förstärkt rätt till studiehandledning, att modersmålsundervisning ska erbjudas elever som är ensamkommande barn och ett skriftligt omdöme i stället för terminsbetyget F ett visst ingrepp i det kommunala självstyret.
Förslagens grundläggande syfte är att öka förutsättningarna för nyanlända elever som påbörjar sin skolgång i årskurs 7–9 att uppnå behörighet till gymnasieskolans nationella program. I förlängningen innebär det att dessa elever i högre grad når en gymnasieexamen och etablerar sig på
arbetsmarknaden. Detta bidrar till en snabbare etablering i det svenska samhället och minskad risk för att hamna i ett utanförskap. Bedömningen är därför att behovet av att säkerställa att nyanlända elever får mer likvärdiga förutsättningar att nå målen med utbildningen är stort.
Kostnadsökningen för Sollentuna kommun enligt utredningens kalkyl är 0,9 miljoner kronor, vilket får bedömas vara en mindre kostnadsökning med tanke på budgetens totala storlek. Grundskoleorganisationen i Sollentuna kommun bedöms vara väl förberedd för förändringarna, och en del av förslagen praktiseras redan systematiskt. Ekonomiavdelningen har därför inget att erinra kring remissen.
Katarina Kämpe Inga-Lill Fritsch
Kommundirektör Ekonomichef
