Box 23 • 522 21 Tidaholm • telefon 0502-185 00
tidaholms-sparbank.se • info@tidaholms-sparbank.se
Tidaholms GrafiskaTidaholms GrafiskaÅrsredovisning
2017
Tidaholms Sparbank
Årsredovisning 2017
Sparbanksstämma
med huvudmännen äger rum onsdagen den 25 april 2018 kl. 18.30 i Sparbankens samlingssal.
VD:s kommentar
En undersökning som gjordes under 2017 visade att företrädare inom handeln tror att kontanterna är borta om 5 år. I vad mån detta blir verklighet eller inte får framtiden avgöra. Vad som dock inte går att ta miste på är det ökade tempo storbankerna har i sin marsch mot ett banksystem byggt enbart på digital hantering av sina kunder. Bankkontor läggs ner på löpande band och på orter som man tycker borde ha underlag för ett kontor gapar skyltfönstren tomma. Falköping har på kort tid blivit av med både SE-banken och Nordea.
I Habo har SE-banken sedan tidigare dragit ner och haft öppet två halvdagar i veckan och nu aviserar Swedbank att de under april kommer att lägga ner sitt kontor.
Storbankernas agerande bygger på en ganska enkel matematik baserad på plus och minus och syftet är glasklart, att skapa de bästa förutsättningarna för att vara framgångsrika i en framtida banksektor. I den situation som uppstår när "min kontakt på banken" ersätts med en App eller med en telefonbank
någonstans i världen uppstår utrymme för nya aktörer. Aktörer med ett helt annat agerande och helt andra kostnads- och intäkts strukturer som i grunden utmanar den traditionella bankverksamheten. Det är nödvändigt att en liten aktör som vi i Tidaholms Sparbank, i det läge som råder, funderar på vår situation.
Vi är en del i ett finansiellt system som är under total förändring och den bank som tror att det går att komma undan förändringar är den som kommer att sitta med Svarte Petter.
Riksbankens prognos är, i skrivandets stund, att vi efter snart 3 år med en negativ styrränta skall börja återtåget till ett normalt ränteläge. Första höjningen beräknas till mitten av 2018. Det är dock många som frågar sig hur ett återtåg kommer att se ut och vad som skall anses vara en normalränta. Vad man kan vara säker på är att det kommer att ta tid.
För Tidaholms Sparbank har 2017 varit ett år av fortsatt tillväxt. Tillströmningen av kunder har fortsatt och bankens affärsvolym ökade under året med 9,77%. Det är också mycket tillfredsställande att kunna konstatera att årets resultat är det bästa i bankens historia och slutar på 39.555 tkr. Det är flera faktorer som bidragit till detta. Som redan nämnts ökade bankens affärsvolymer vilket haft en mycket positiv effekt på resultatet. Vidare kan nämnas aktieutdelningen på vårt innehav av aktier i Swedbank som blev större än föregående år.
Bankens styrelse kommer, i linje med tidigare år, föreslå stämman att överföra vinsten till bankens reserv- fond. Med detta har vi ett eget kapital på 515.908 tkr och en kärnprimär/total kapitalrelation på 22,28%
vilket är tillfredsställande i en tid då stabilitet är ett centralt begrepp inom finanssektor och kraven från myndigheterna ständigt ökande samtidigt som vi står inför nya utmaningar i en banksektor under förändring.
Jan Blennow VD
Redovisning för verksamhetsåret 2017
Styrelsen för Tidaholms Sparbank, organisationsnummer 567200-4883, får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet 2017, bankens 115:e verksamhetsår.
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Verksamhetens art och inriktning
Tidaholms Sparbanks verksamhetsområde omfattar Tidaholms Kommun, Mullsjö Kommun, Brandstorps församling av Habo Kommun samt Fågelås församling av Hjo Kommun.
Sparbankens rörelse skall avse främst nämnda verksamhetsområde.
Vi erbjuder ett komplett utbud av finansiella tjänster och juridisk rådgivning till privatpersoner, företag, lantbruk och organisationer.
Miljöarbete
Tidaholms Sparbanks miljöarbete är en del i skapandet av ett uthålligt samhälle där affärsnytta och miljönytta går hand i hand. Arbetet styrs genom vårt miljöledningssystem som är certifierat enligt ISO 14001. Systemet bygger bland annat på vår miljöpolicy och våra miljömål. Varje år granskas arbetet med Miljöledningssystemet av interna och externa revisorer.
Sparbankens ställning
Tidaholms Sparbanks balansomslutning vid utgången av 2017 uppgick till 4.120.998 tkr, att jämföra med 3.822.657 tkr för 2016.
Inlåning
Inlåningen från allmänheten var vid årets slut 3.590.735 tkr jämfört med 3.313.314 tkr för 2016.
Utanför den egna balansräkningen har sparbanken förmedlat placeringar till Robur och Robur Försäkring vars värde per 2017-12-31 sammanlagt uppgick till 2.550.858 tkr jämfört med 2.261.955 tkr för 2016.
Utlåning
Utlåningen till allmänheten uppgick vid utgången av år 2017 till 2.494.424 tkr jämfört med 2.571.404 tkr för 2016.
Vidare har vi förmedlat lån till Swedbank Hypotek som vid utgången av år 2017 uppgick till 2.631.483 tkr jämfört med 2.134.411 tkr för 2016.
Kapitaltäckning
Kapitalbasen uppgår till 435.794 tkr vid årets slut. Sparbankens totala kapitalrelation uppgår vid årsskiftet till 22,28% (19,01%).
Resultat
Rörelseresultatet för 2017 uppgår till 48.449 tkr. Motsvarande resultat för 2016 uppgick till 42.472 tkr.
Likviditet
Sparbankens likviditet var på bokslutsdagen god. 145.143 tkr fanns insatta som kortfristiga dagslån och inneliggande kassa uppgick till 4.818 tkr.
Vidare så finns värdepapper om nominellt 25.000 tkr som förfaller inom 3 månader.
Personal
Vid årets slut var 38 personer anställda i bankarbete, varav 25 kvinnor och 13 män.
Principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningen Uppgifter om ledande befattningshavares ersättningar återfinns i not 10.
Information om risker och osäkerhetsfaktorer
Sparbanken är i sin verksamhet utsatt för olika risker. En närmare beskrivning av dessa risker återfinns i not 3.
Förslag till disposition beträffande sparbankens vinst
Årets resultat enligt balansräkningen utgör, tkr 39 555 Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande:
- överföring till reservfonden 39 555
Sparbankens totala kapitalrelation efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 22,28 % (föregående års totala kapitalrelation 19,01%).
Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk.
Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande noter.
Om inget annat anges redovisas beloppen i tkr.
Fem år i sammandrag Nyckeltal
Volym 2017 2016 2015 2014 2013
Affärsvolym ultimo 12 203 811 11 117 712 10 153 995 9 433 651 8 720 702
förändring under året, % 9,77 9,49 7,64 8,18 8,62
(Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer)
Kapital
Soliditet
Beskattat eget kapital + 78 % av obeskattade reserver i % av balansomslutningen 12,52 12,84 12,43 12,82 11,96 Summa riskvägt exponeringsbelopp 1 956 111 2 092 602 1 974 356 1 833 852 1 709 450 Kärnprimärkapitalrelation (ej år 5)
Kärnprimärkapital i % av riskexponeringsbelopp 22,28 19,01 18,42 17,92 -
Primärkapitalrelation
Primärkapital i % av riskexponeringsbelopp 22,28 19,01 18,42 17,92 14,34
Total kapitalrelation
Totalt kapital i % av riskexponeringsbelopp 22,28 19,01 18,42 17,92 16,75
Resultat
Placeringsmarginal
Räntenetto i % av medelomslutning 1,27 1,33 1,48 1,81 1,80
Rörelseintäkter/affärsvolym
Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym 0,88 0,87 0,90 1,01 1,03
Rörelseresultat/affärsvolym
Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym 0,41 0,40 0,38 0,43 0,39
Avkastning på totala tillgångar
Årets resultat i % av genomsnittlig balansomslutning 0,99 0,94 0,93 1,11 1,10
Räntabilitet på eget kapital
Rörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapital 7,51 7,17 6,91 7,90 7,56
K/I-tal före kreditförluster
Summa kostnader exkl kreditförluster i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,51 0,54 0,58 0,56 0,62 K/I-tal efter kreditförluster
Summa kostnader inkl kreditförluster i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,53 0,54 0,58 0,57 0,62
Osäkra fordringar och kreditförluster
Reserveringsgrad för osäkra fordringar
Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto 82,59 82,33 80,57 68,19 87,91
Andel osäkra fordringar
Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten 0,03 0,05 0,06 0,15 0,04
Kreditförlustnivå
Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten och
kreditgarantier 0,06 -0,01 -0,03 0,05 0,00
Övriga uppgifter
Medelantal anställda 34 33 36 35 34
Antal kontor 2 2 3 3 3
Resultat- och balansräkning
Resultaträkning 2017 2016 2015 2014 2013
Räntenetto 50 891 48 879 48 482 56 223 53 381
Provisioner, netto 41 998 34 109 30 897 28 522 26 455
Nettoresultat av finansiella transaktioner 499 651 1 098 437 523
Övriga intäkter 9 411 8 375 7 436 6 095 5 984
Summa intäkter 102 799 92 014 87 913 91 277 86 343
Allmänna administrationskostnader 45 928 43 145 44 046 40 606 38 455
Övriga kostnader 6 806 6 646 7 220 10 442 15 460
Kreditförluster 1 616 -249 -641 1 046 -38
Summa kostnader 54 350 49 542 50 625 52 094 53 877
Rörelseresultat 48 449 42 472 37 288 39 183 32 466
Bokslutsdispositioner - - - 3 545 7 773
Skatter -8 894 -7 912 -6 826 -8 344 -7 788
Årets resultat 39 555 34 560 30 462 34 384 32 451
Balansräkning
Kassa 4 818 5 349 5 894 5 930 8 751
Utlåning till kreditinstitut 145 143 466 671 542 458 334 695 277 290 Utlåning till allmänheten 2 497 094 2 577 547 2 305 346 2 168 871 2 003 775
Räntebärande värdepapper 319 406 498 835 487 613 533 532 654 924
Aktier och andelar 131 507 141 861 113 133 110 545 98 505
Immateriella tillgångar - - - - 3 545
Materiella tillgångar 15 995 16 551 17 072 17 598 18 855
Övriga tillgångar 1 007 035 115 843 14 366 12 799 14 300
Summa tillgångar 4 120 998 3 822 657 3 485 882 3 183 970 3 079 945 Inlåning från allmänheten 3 590 735 3 313 314 3 030 000 2 747 857 2 666 896
Övriga skulder 13 300 17 506 21 744 27 197 22 946
Avsättningar 1 055 1 008 779 884 938
Efterställda skulder - - - - 20 000
Summa skulder och avsättningar 3 605 090 3 331 828 3 052 523 2 775 938 2 710 780
Obeskattade reserver - - - - 3 545
Eget kapital 515 908 490 829 433 359 408 032 365 620
Summa skulder, avsättningar
och eget kapital 4 120 998 3 822 657 3 485 882 3 183 970 3 079 945
Resultaträkning
Not 2017 2016
Ränteintäkter 60 348 61 522
Räntekostnader 9 457 12 643
Räntenetto 4 50 891 48 879
Erhållna utdelningar 5 8 492 6 873
Provisionsintäkter 6 47 253 39 290
Provisionskostnader 7 -5 255 -5 181
Nettoresultat av finansiella transaktioner 8 499 651
Övriga rörelseintäkter 9 919 1 502
Summa rörelseintäkter 102 799 92 014
Allmänna administrationskostnader 10 45 928 43 145
Avskrivningar på materiella tillgångar 19 867 904
Övriga rörelsekostnader 11 5 939 5 742
Summa kostnader före kreditförluster 52 734 49 791
Resultat före kreditförluster 50 065 42 223
Kreditförluster, netto 12 -1 616 249
Rörelseresultat 48 449 42 472
Skatt på årets resultat 13 -8 894 -7 912
Årets resultat 39 555 34 560
Rapport över totalresultat
2017 2016
Årets resultat 39 555 34 560
Övrigt totalresultat
Poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat
Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas
- aktier -14 741 22 007
- räntebärande värdepapper 340 1 158
- skatt hänförlig till räntebärande värdepapper -75 -255
Årets övrigt totalresultat -14 476 22 910
Årets totalresultat 25 079 57 470
Balansräkning
Tillgångar
Not 2017 2016Kassa 4 818 5 349
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 14 40 292 141 290
Utlåning till kreditinstitut 15 145 143 466 671
Utlåning till allmänheten 16 2 494 424 2 571 404
Förändring i verkligt värde på säkrade poster i portföljsäkring 2 670 6 143 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 17 279 114 357 545
Aktier och andelar 18 131 507 141 861
Materiella tillgångar 19 15 995 16 551
- Inventarier 965 1 086
- Byggnader och mark 15 030 15 465
Aktuell skattefordran 20 664 1 645
Övriga tillgångar 20 990 449 100 333
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 21 15 922 13 865
Summa tillgångar 4 120 998 3 822 657
Skulder, avsättningar och eget kapital
Inlåning från allmänheten 22 3 590 735 3 313 314
Övriga skulder 23 9 968 14 422
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 24 3 332 3 084
Uppskjuten skatteskuld 25 1 055 1 008
Summa skulder och avsättningar 3 605 090 3 331 828
Eget kapital
Reservfond 394 393 359 833
Fond för verkligt värde 26 81 960 96 436
Årets resultat 39 555 34 560
Summa eget kapital 515 908 490 829
Summa skulder, avsättningar och eget kapital 4 120 998 3 822 657
Rapport över förändringar i eget kapital
Reservfond Fond för Årets Eget kapital verkligt värde resultat
Ingående eget kapital 2016-01-01 329 371 73 526 30 462 433 359
Årets resultat - - 34 560 34 560
Årets övrigt totalresultat - 22 910 - 22 910
Årets totalresultat - 22 910 34 560 57 470
Vinstdisposition 30 462 - -30 462 -
Utgående eget kapital 2016-12-31 359 833 96 436 34 560 490 829 Ingående eget kapital 2017-01-01 359 833 96 436 34 560 490 829
Årets resultat - - 39 555 39 555
Årets övrigt totalresultat - -14 476 - -14 476
Årets totalresultat - -14 476 39 555 25 079
Vinstdisposition 34 560 - -34 560 -
Utgående eget kapital 2017-12-31 394 393 81 960 39 555 515 908
Kassaflödesanalys (indirekt metod)
Den löpande verksamheten 2017 2016
Rörelseresultat 48 449 42 472
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet
Förändring av upplupet anskaffningsvärde under perioden, netto 64 -1 024 Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner -28 -50
Av-/nedskrivningar 867 904
Kreditförluster 1 616 -249
Betald inkomstskatt -8 893 -6 862
Kassaflöde från den löpande verksamheten
före förändringar av rörelsekapital 42 075 35 191
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning/minskning av utlåning till allmänheten 78 872 -273 237
Ökning/minskning av värdepapper 94 787 -34 971
Ökning/minskning av inlåning från allmänheten 277 422 283 314
Förändring av övriga tillgångar -891 193 -101 477
Förändring av övriga skulder -4 206 -2 873
Kassaflöde från den löpande verksamheten -444 318 -129 244
Investeringsverksamheten
Förvärv av finansiella tillgångar -4 388 -6 724
Förvärv av materiella tillgångar -311 -383
Kassaflöde från investeringsverksamheten -4 699 -7 107
Finansieringsverksamheten
Inlösen av räntebärande värdepapper - 5
Anslag -169 -121
Kassaflöde från finansieringsverksamheten -169 -116
Årets kassaflöde -407 111 -101 276
Likvida medel vid årets början 557 072 658 348
Likvida medel vid årets slut 149 961 557 072
Följande ingår i likvida medel
Kassa 4 818 5 349
Utlåning till kreditinstitut 145 143 466 671
Kortfristiga placeringar, jämställda med likvida medel - 85 052
Noter
1. Uppgifter om Sparbanken
Årsredovisningen avges per 31 december 2017 och avser Tidaholms Sparbank (567200-4883) med säte i Tidaholm. Adressen till huvudkontoret är Gamla Torget 10, Tidaholm.
2. Redovisningsprinciper
Överensstämmelse med normgivning och lag
Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värde- pappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kredit- institut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer.
Sparbanken tillämpar därigenom s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt det är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning.
Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen 2018-03-15. Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på sparbanksstämman 2018-04-25.
De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenterats i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår.
Värderingsgrunder vid upprättande av företagets finansiella rapporter
Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar är redovisade till upplupet anskaffningsvärde förutom vissa finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde (se not 29) eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas.
Funktionell valuta och rapporteringsvaluta
Företagets funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental.
Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna
Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisnings- principerna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.
Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.
Bedömningar gjorda av bankledningen vid tillämpningen av lagbegränsad IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare nedan.
Ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller ändrade IFRS
IFRS 9 Finansiella instrument ersätter IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering från 2018.
Banken planerar inte att förtidstillämpa IFRS 9. IFRS 9 innebär förändringar av hur finansiella tillgångar klassificeras och värderas, inför en nedskrivningsmodell som baseras på förväntade kreditförluster istället för inträffade förluster och förändringar av principer för säkringsredovisning bl a med syfte att förenkla och att öka samstämmigheten med bankens interna riskhanteringsstrategier.
Bedömda effekter av införandet av IFRS 9
När det gäller klassificering och värdering av utlåning har banken dragit slutsatsen att dessa tillgångar innehas i en affärsmodell vars mål är att inneha finansiella tillgångar i syfte att inkassera avtalsenliga kassaflöden, samt att dessa kassaflöden ger vid bestämda tidpunkter upphov till kassaflöden som endast är betalningar av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet. Detta innebär att banken även i fortsättningen kommer att redovisa och värdera utlåning till upplupet anskaffningsvärde.
När det gäller klassificering och värdering av räntebärande värdepapper har banken också dragit slutsatsen att dessa tillgångar innehas i en affärsmodell vars mål är att inneha finansiella tillgångar i syfte att inkassera avtalsenliga kassaflöden, samt att dessa kassaflöden ger vid bestämda tidpunkter upphov till kassaflöden som endast är betalningar av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet. Detta innebär att banken kommer att redovisa och värdera bankens räntebärande värdepapper till upplupet anskaffningsvärde.
Banken har en långsiktig investering i aktier i Swedbank AB som för närvarande klassificeras som finansiella tillgångar som kan säljas och som följaktligen värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat. Detta innehav kommer i enlighet med IFRS 9 att fortsätta redovisas och värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat.
Till skillnad mot IAS 39 så kommer någon omklassificering av tidigare orealiserade resultat från övrigt total- resultat till resultatet inte att göras i samband med en försäljning och realisation av tidigare orealiserat resultat.
Vid försäljning kommer istället en omföring göras från fond för verkligt värde till balanserat resultat som en transaktion inom eget kapital.
För klassificering och värdering av bankens finansiella skulder så innebär IFRS 9 inte några förändringar jämfört med IAS 39.
Förväntade kreditförluster
De nya reglerna för nedskrivningar består i att förväntade och inte bara inträffade kreditförluster ska redovisas. De nya reglerna förväntas öka reserveringen för kreditförluster på utlåning jämfört med tidigare reservering. En allmän förväntan är att de nya reglerna också kan komma att medföra en större volatilitet i reserverna och därför också i resultatet. Ett arbete för att ta fram nya modeller har gjorts under 2017 för beräkning och reservering av förväntade kreditförluster. Skillnaderna mellan bankens nuvarande redovisnings- principer för nedskrivningar och de principer som kommer att tillämpas från och med 1 januari 2018 är bland annat att;
- reserveringar för kreditförluster kommer inte längre bara att redovisas på utlåning utan också på ränte- bärande värdepapper
- reserveringar för kreditförluster på utlåning inte längre bara kommer att redovisas för osäkra lån
- i samband med att en ny kredit lämnas kommer en reserv motsvarande 12 månaders förväntad kreditförlust att redovisas
- när det inträffat en betydande ökning av kreditrisk så kommer en kreditförlustreservering att göras mot- svarande de förväntade kreditförlusterna för den återstående löptiden inte bara på osäkra lån
Säkringsredovisning
Banken kommer inte att övergå till att redovisa säkringsredovisning enligt IFRS 9, utan kommer att fortsätta tillämpa samma redovisningsprinciper som tidigare.
Upplysningar
IFRS 9 medför följdändringar i upplysningskraven i IFRS 7 Finansiella instrument. Ett arbete pågår med att anpassa system och rutiner för att uppfylla dessa krav.
Effekter av införandet av IFRS 9 på öppningsbalansen 2018-01-01 De kvantitativa övergångseffekterna av IFRS 9
Körningar har gjorts i januari 2018 på bankens kreditstock för att beräkna förväntade kredtförluster enligt IFRS 9 och beräkning har gjorts för förväntade kreditförluster på finansiella instrument.
Effekterna på bankens egna kapital när IFRS 9 börjar tillämpas 1/1 2018 framgår i följande tabell
fördelat på förväntade kreditförluster samt klassificering och värdering där även skatteeffekter har beaktats.
Påverkan på eget kapital vid övergång till IFRS 9
Utgående balans 31/12 2017
Effekt av tillämpning av IFRS 9, förväntade kreditförluster
Effekt av tillämpning av IFRS 9, klassificering och värdering
Ingående balans 1/1 2018
Reservfond och årets resultat 433 948 4 536 429 412
Fond för verkligt värde 81 960 193 796 80 971
Eget kapital 515 908 4 729 796 510 383
Utländsk valuta
Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen.
Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning
Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas enligt nominell ränta.
Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av:
- Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar
- Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning
- Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument och säkringsredovisning tillämpas.
För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränte- intäkt och för räntederivat som säkrar finansiella skulder redovisas dessa som en del av ränte-
kostnaderna. Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner.
Utdelning från aktier och andelar redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts.
Provisions- och avgiftsintäkter
En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla spar- banken.
Sparbankerna erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan:
Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan
Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av uppläggningsavgifter för lån.
Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs
Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs.
Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (förlustrisken är dock begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision) redo- visas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust.
Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts
Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterade till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt.
Provisionskostnader
Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing, bankgiro och depåavgifter. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här.
Nettoresultat av finansiella transaktioner
Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeföränd- ringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av:
- Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som identifierats till verkligt värde via resultaträkningen (fair value option)
- Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas - Valutakursförändringar
Allmänna administrationskostnader
Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, lokalkostnader, IT-kostnader m.m.
Bokslutsdispositioner
Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver.
Avsättningar
En avsättning redovisas i balansräkningen när sparbanken har en befintlig juridisk eller informell
förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.
Skatter
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital.
Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skatte- satser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder.
Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatte- regler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.
Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år.
Finansiella instrument
Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier, obligations- fordringar samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat.
Redovisning i och borttagande från balansräkningen
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instru- mentets avtalsmässiga villkor.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när de avtalsenliga rättigheterna till kassaflödena från den finansiella tillgången upphör eller vid en överföring av den finansiella tillgången och företaget i samband med detta överför i allt väsentligt samtliga de risker och fördelar som är förknippade med ägande av den finansiella tillgången. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.
En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.
Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då sparbanken förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Låneford- ringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren.
Klassificering och värdering
Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskost- nader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet för- värvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan.
Inbäddade derivat
Huvudregeln är att inbäddade derivat separeras från värdkontraktet och redovisas på motsvarande sätt som övriga derivat som inte ingår i säkringsförhållanden. Inbäddade derivat separeras inte om dess ekonomiska egenskaper och risker är nära förknippade med värdkontraktets ekonomiska egenskaper och risker eller om det finansiella instrumentet i sin helhet värderas till verkligt värde. Vissa sammansatta kontrakt, det vill säga kontrakt som innehåller ett eller flera inbäddade derivat, klassificeras som en finansiell tillgång eller skuld värderad till verkligt värde via resultaträkningen. Detta val innebär att hela det kombinerade avtalet värderas till verkligt värde och att förändring löpande redovisas i resultaträkningen.
Samtliga derivat värderas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. När säkringsredovisning tillämpas redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten enligt följande.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringarna redo- visade i resultaträkningen.
Lånefordringar och kundfordringar
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar.
Investeringar som hålles till förfall
Investeringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar som omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde.
Finansiella tillgångar som kan säljas
I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori.
Innehav av aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade mot eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovisnings- principer) eller på valutakursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i resultaträkningen. Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader ingå i anskaffnings- värdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i eget kapital, i resultaträkningen.
Andra finansiella skulder
Inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde.
Finansiella garantier
Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när inne- havaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor.
Lånelöften
Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t ex ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte och dels ett avtal där både sparbanken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. För av sparbanken lämnade lånelöften gäller att det inte kan regleras netto, sparbanken inte har som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och låneräntan inte är lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas.
Derivat och säkringsredovisning
Sparbankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränteexponeringar som spar- banken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Säkrings- redovisning får bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effektivitet som ligger inom spannet 80-125%. I de fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via
resultaträkningen.
Sparbanken tillämpar säkringsredovisning för de ekonomiska säkringsrelationer där resultateffekten enligt sparbankens uppfattning skulle bli alltför missvisande om säkringsredovisning inte tillämpas. För andra ekonomiska säkringar där resultatkonsekvensen av att inte tillämpa säkringsredovisning bedöms som mer begränsad tillämpas inte säkringsredovisning mot bakgrund av det administrativa merarbete som säkringsredovisning innebär.
Sparbankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs av ränteswappar. De poster som säkras och där säkringsredovisning tillämpas är fastförräntad utlåning (portföljsäkring).
Den säkrade risken är risken för förändring i verkligt värde på grund av förändringar i swapräntan.
Säkring av verkligt värde (portfölj)
När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas derivatet till verkligt värde i balansräkningen och den säkrade tillgången/skulden redovisas också den till verkligt värde avseende den säkrade risken. Risken för förändringar i verkligt värde i sparbankens redovisning härrör från utlåning med fast ränta, vilket ger upphov till ränterisk.
För säkringsrelationen tillämpas säkring till verkligt värde. Den portföljmetod som tillämpas innebär att lånefordringarna fördelas ut i olika tidsspann utifrån förväntade ränteomförhandlingstidpunkter. I varje tids- spann har sparbanken utsett det belopp som utifrån sparbankens riskhanteringsstrategi är lämpligt att säkra och de anskaffade säkringsinstrumenten fördelas ut i dessa tidsspann.
Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar
Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången. Objektiva belägg för att en finansiell tillgång har ett nedskrivnings- behov innefattar observerbara uppgifter som kommer tillgångens innehavare till del angående följande händelser.
- betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenär,
- ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp,
- beviljande av långivaren, som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, av en eftergift som långivaren annars inte hade övervägt,
- det kommer att bli sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion.
Objektiva belägg utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ
inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas.
Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde
Sparbanken utvärderar om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas på individuell basis för alla lån.
En nedskrivning (kreditförlust) beräknas som mellanskillnaden mellan det diskonterade nuvärdet av för- väntade framtida kassaflöden (inklusive kassaflöden från eventuellt i anspråkstagande av pant, även när i anspråkstagande inte är sannolikt), diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta och lånets redo- visade värde. Nedskrivningen redovisas som en kreditförlust i resultaträkningen.
För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda diskonterade värdet av framtida kassaflöden, redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen inte beror på om ny bedömning av de förväntade kassaflödena gjorts. Vid en förändrad bedömning av förväntade framtida kassaflöden från ett osäkert lån mellan två bedömnings- tillfällen skall däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning.
För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillkoren görs till följd av att låntagaren har finansiella svårigheter redovisas som en kreditförlust om det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt de omför- handlade lånevillkoren diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta är lägre än redovisat värde på lånet. Om lånet efter omstrukturering förväntas återbetalas i enlighet med de omförhandlade villkoren så klassificeras lånet inte längre som osäkert.
Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparbankens system och rutiner för att hantera kreditrisk.
Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert.
Det redovisade värdet efter nedskrivningar på lånefordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då till- gången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen.
Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas
Egetkapitalinstrument som klassificeras som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen. Sparbanken betraktar en värdenedgång större än 20% som betydande, och en period om minst 9 månader som utdragen.
Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas omföres tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital till resultaträkningen.
Återföring av nedskrivningar
Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde
En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kredit- förluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not.
Nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall eller lånefordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes.
Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas
Nedskrivningar av eget kapitalinstrument som är klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, vilka tidigare redovisats i resultaträkningen återförs ej via resultaträkningen. Det nedskrivna värdet är det värde från vilket efterföljande omvärderingar görs, vilka redovisas direkt mot eget kapital. Nedskrivningar av räntebärande instrument, klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, återförs över resultat- räkningen om det verkliga värdet ökar och ökningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter det att nedskrivningen gjordes.
Finansiella tillgångar som redovisas till anskaffningsvärde
En nedskrivning av en finansiell tillgång som redovisats till anskaffningsvärde återförs inte förrän instrumentet avyttras även om ett nedskrivningsbehov inte längre föreligger.
Bortskrivningar av lånefordringar
Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt.
Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redo- visade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto.
Materiella tillgångar
Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma sparbanken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskriv- ningar och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar.
Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljnings- kostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.
Avskrivningsprinciper
Avskrivning på fastigheter sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod på 50 år, mark skrivs inte av.
Komponentavskrivning av fastigheter används inte då resultatpåverkan är marginell.
Avskrivning på inventarier sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod på 5 år.
Pensionering genom försäkring
Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd plan, en plan för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte har till- räckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till anställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare.
En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan. Pensionsplanen för sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Sparbanken har dock gjort bedömningen att UFR 6 Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare är tillämplig även för sparbankens pensionsplan hos SPK. Sparbanken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19, och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. Sparbankens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt sparbanken under en period. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 10.
Eventualförpliktelser
En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.
3. Riskhantering
I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker såsom kredit-, marknads-, likviditets- och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policyer och instruktioner som styr verksamheten.
Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regel- bundet till styrelsen.
Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i sin verk- samhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar i form av riskaptiter och risktoleranser (limiter) samt säkerställa att det finns kontroll på plats.
Riskerna bevakas och kontroller görs löpande så att limiter inte överskrids. Riskpolicies och riskhanterings- system gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta, anpassade till gällande lagar och förordningar samt täcker in produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga rutiner skapar sparbanken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar.
I sparbanken finns en oberoende funktion för riskkontroll vilken är direkt underställd verkställande direktören.
Funktionens uppgift är att, utifrån av styrelsen fastslagen plan, analysera utvecklingen av risker samt vid behov lämna förslag på förändringar.
Kreditrisk
Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/
eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som sparbanken tar på sig när sparbanken ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts betalningsfullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk som sparbanken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek. I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatinstrument.
Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion, inom vissa ramar, delegerat ansvaret till olika funktioner.
Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll.
Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning, som utifrån låntagarnas hemvist i huvudsak är geografiskt hänförliga till sparbankens verksamhetsområde, är låntagarnas återbetalnings- förmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Sparbanken strävar efter en god riskspridning.
För att begränsa kredit- och motpartsrisker i sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar enligt av styrelsen fastställt placeringsreglemente.
Större kreditengagemang omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd.
Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig.
Sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt
Kreditriskexponering, Total kreditrisk- Nedskrivning/ Redovisat Värde av Total kreditrisk- brutto och netto 2017 exponering (före Avsättning värde säkerheter exponering efter
nedskrivning) avseende poster i avdrag för
balansräkningen säkerheter Krediter1 mot säkerhet av:
Statlig och kommunal borgen2 6 179 - 6 179 6 179 -
Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter3 1 044 979 395 1 044 584 1 026 890 17 694
Pantbrev i flerfamiljsfastigheter4 111 860 - 111 860 111 860 -
Pantbrev i jordbruksfastigheter 614 291 - 614 291 614 291 0
Pantbrev i andra näringsfastigheter 254 684 - 254 684 246 054 8 630
Företagsinteckning 163 965 774 163 191 159 889 3 302
Övriga5 302 504 2 869 299 635 71 957 227 678
Summa 2 498 462 4 038 2 494 424 2 237 120 257 304
Värdepapper
Statspapper och andra offentliga organ
- AAA6 20 125 - 20 125 - 20 125
- AA+6 20 167 - 20 167 - 20 167
Summa 40 292 - 40 292 - 40 292
Andra emittenter
- AAA6 100 842 - 100 842 - 100 842
- AA6 20 000 - 20 000 - 20 000
- A6 27 137 - 27 137 - 27 137
- A-6 38 000 - 38 000 - 38 000
- BBB6 18 030 - 18 030 - 18 030
utan rating 75 105 - 75 105 - 75 105
Summa 279 114 - 279 114 - 279 114
Övrigt
Outnyttjad del av beviljade kontokrediter 231 144 - - - -
Utställda lånelöften 174 572 - - - -
Utställda finansiella garantier 17 987 - - - -
Summa 423 703 - - - -
Total kreditriskexponering 3 241 571 4 038 2 813 830 2 237 120 576 710
Kreditriskexponering, Total kreditrisk- Nedskrivning/ Redovisat Värde av Total kreditrisk- brutto och netto 2016 exponering (före Avsättning värde säkerheter exponering efter
nedskrivning) avseende poster i avdrag för
balansräkningen säkerheter Krediter1 mot säkerhet av:
Statlig och kommunal borgen2 23 802 - 23 802 23 802 -
Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter3 1 068 101 775 1 067 326 1 024 374 42 952
Pantbrev i flerfamiljsfastigheter4 111 275 - 111 275 111 275 -
Pantbrev i jordbruksfastigheter 652 288 - 652 288 652 211 77
Pantbrev i andra näringsfastigheter 229 857 700 229 157 225 044 4 113
Företagsinteckning 158 785 790 157 995 154 731 3 264
Övriga5 333 226 3 665 329 561 83 847 245 714
Summa 2 577 334 5 930 2 571 404 2 275 284 296 120
Värdepapper
Statspapper och andra offentliga organ
- AAA6 70 095 - 70 095 - 70 095
- AA+6 46 177 - 46 177 - 46 177
utan rating 25 018 - 25 018 - 25 018
Summa 141 290 - 141 290 - 141 290
Andra emittenter
- AAA6 171 482 - 171 482 - 171 482
- A6 37 684 - 37 684 - 37 684
- A-6 45 090 45 090 45 090
- BBB6 8 000 - 8 000 - 8 000
utan rating 95 289 - 95 289 - 95 289
Summa 357 545 - 357 545 - 357 545
Övrigt
Outnyttjad del av beviljade kontokrediter 236 612 - - - -
Utställda lånelöften 192 315 - - - -
Utställda finansiella garantier 14 949 - - - -
Summa 443 876 - - - -
Total kreditriskexponering 3 520 045 5 930 3 070 239 2 275 284 794 955
utanför balansräkning exempelvis garantier. Säkerheterna är upptagna till bedömda marknadsvärden vid utlåningstillfället eller senare uppdatering.
2 inklusive krediter till stat och kommun
3 inklusive bostadsrätter
4 inklusive bostadsrättsföreningar
Kreditkvalitet
Vid kreditberedning använder sig banken av riskklassificeringsmodeller för företagskrediter respektive scoringmodeller för privatkrediter. Modellerna är en sammanvägning av återbetalningsförmåga, sparande och skötsamhet. Beräkningsmetoderna och antalet förfallna krediter visar att banken har en god kredit- kvalitet både inom företag- och privatsegmentet.
Åldersanalys, oreglerade men ej nedskrivna lånefordringar 2017 2016
Fordringar förfallna 60 dgr eller mindre - -
Fordringar förfallna > 60 dgr - 90 dgr 2 -
Fordringar förfallna > 90 dgr - 180 dgr - -
Fordringar förfallna > 180 dgr - 360 dgr 2 -
Fordringar förfallna > 360 dgr - -
Summa - -
Lånefordringar per kategori av låntagare Lånefordringar, brutto
- offentlig sektor - -
- företagssektor 558 150 564 641
- hushållssektor 1 931 764 2 004 205
varav enskilda företagare 832 342 850 071
- övriga 8 548 8 488
Summa 2 498 462 2 577 334
varav:
Oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra lånefordringar 4 091 4 526
- företagssektor 1 423 519
- hushållssektor 2 668 4 007
Osäkra lånefordringar 4 889 7 203
- företagssektor 1 499 2 510
- hushållssektor 3 390 4 693
Avgår:
Specifika nedskrivningar för individuellt värderade fordringar 4 038 5 930
- företagssektor 600 1 316
- hushållssektor 3 438 4 614
Lånefordringar, nettoredovisat värde
- offentlig sektor - -
- företagssektor 557 550 563 325
- hushållssektor 1 928 426 1 999 591
varav enskilda företagare 832 273 849 737
- övriga 8 448 8 488
Summa 2 494 424 2 571 404
Likviditetsrisk
Likviditetsrisk är risken för att sparbanken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med sina finansiella skulder. Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjänings- förmåga till följd av att sparbankens betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker upp- står då tillgångar och skulder inklusive derivatinstrument har olika löptider.
Sparbankens riskhantering fokuserar här på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer. Det innebär att placeringar endast görs i likvida värdepapper, d v s värdepapper som handlas på en fungerande marknad. Likviditeten bevakas löpande och stresstester utförs för olika scenarios.
Sparbankens likviditetstäckningsgrad (LCR) får, enligt styrelsens beslut, inte understiga 110%.
Sparbankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår
