l VD/Koncernchefens kommentar

(1)

(2)

Innehåll

'-' ~ VD/Koncernchefens kommentar

• Förvaltningsberättelse

.:1 Kommentarer till redovisningen

Koncemens och moderbolagets resultaträkningar Koncernens och moderbolagets balansräkningar Noter till koncernredovisningen

Noter till moderbolagets redovisning

:;'!k Finansieringsanalyser

Vinstdisposition Revisionsberättelse

"#.< ¹Skanska-aktien

"~ Styrelse. Revisorer. Ledande befattningshavare.

Skanska·koncemens organisatlon

3T -presentation. InnehAll koncempresentatlon.

Entreprenad

~~~ Regionala byggbolag

Teknik och lndustrlf&etag International

Fastigheter

Skanskas totala fastighetsverksamhet Finans

JM Byggnads och Fastighets AB

Koncernen sex Ar l sammandrag KalleiM til onln.ie bNag• . . tii'TUI

Kort om Skanska Ekonomisk Information

(3)

Skanska 1 92

rots stora behov och bred politisk förankring dröjer igångsättandet av infrastruk- turprojekt På E4 söder om Nyköping har dock Skanska tillsammans med Vägverket kommit igång med en välbehövlig motorvägsutbyggnad, där Skanska också lämnar en sjuårig funktionsgaranti.

en kraftiga minskningen av marknaden kom- penseras delvis inom Teknik och Industriföretag med en ökad koncemsamverkan. Detta gällde bl a Kustorsprojektet med ny järnväg och bro över Skellefteälven, Jakobsbergs centrum norr om Stockholm och Björksätra bostadsområde i Växjö.

nder året engagerades allt fler medarbetare i Skanskas genomgripande förändringsprocess 3T -Totalt TidsTånkand e. 3T är ett nytt sätt att tänka och bygga som syftar till såväl effektivare produktion

Toratt TidsTänkande och engagerade medarbetare som sänkta kostnader.

kanska fortsätter satsningarna på den internationella entreprenadmarknaden och under året öppnades nya kontor i Berlin och Tallinn samtidigt som marknads- bearbetningen i Mellanöstern, Afrika, Amerika och Asien intensifierades.

rots lågkonjunktur och oro på den finansiella marknaden kunde Fastigheter öka sitt driftresultat samtidigt som Skanskas konkurrensfördelar som en hyresvärd med trygg och stabil profil fick ökad betydelse. Det var t ex huvudanledningen till att Telia Research AB valde Skanska som hyresvärd.

iksbankens chockhöjning av marginalräntan till 500 procent och den uppdagade valutaspekulationen drabbade verksamheten hårt Organisa-

tion och rutiner har setts över för att förhindra ett upprepande. Bolagsstämma den 27 maj 1993 i Malmö. Kallelse till stämman återfinns på sid 55.

l

(4)

l VD/Koncernchefens kommentar

Skan~ll!i retlcvisfh~~, en fiiriu8t

;c·:-,

.l ~~st2 -~å -3~ .l ~iS j1~[~r e/ie1·

1-~n.,.~·;c,-hc"'s""e?."k.vi>•n<'!ltcr•cr lh.,)""-5"' ^v&i^_^{.. ,} "'""""' t .. :.f r,;'"CJI.,..:,..o. _-;rh. vov •. 1 pr..,_.'l~ ,"f-.~nr:.N'Vr.-ri"• 'fii..F'~'",r' "5, ,.,~.;.,,.r.,r/n"" i. .-1~. 1 1 / 1 -v ~·li'Lf.Jt.o.~~!N:J.lo''VI ; Il

"' .. ls 'P "' J.. ' f. . ' ' r. • ., •

)1naft!l3:"D.Y~ en . ... ^r·~~svcig5; '-'Y&t.:. ::c.-r;, j!iSlzg!r~~-ssma.r.~'!l;aa,er

n>!)lt/.l)f'VQ'-1'.,..,"~' a~·.,,~ .:.1•r;-:;,,(':""{.':-.;.;1j r.· u; ~}n ,-, ... erolfJl--•-.·i i~ i' _,.., •ft.;:E. F'•i-~'J;_'( .... JJ ./'~• M..., .Q t

&-v.rflvi ...-; !,.;.;. ~·,.., bJiF::,J.• tJ ... v-~..,t,,.:,..J;,..,.-!l,_iy.,...,.tJ • <.JJJJ .... •!.'"i-~; v v ~>A'I .i!•}' ~~ .V1.'~~ ... c;.tv -~,j r?,;rl" r•nr ~,.fM''· ^r:...n""' r'l'•f'~ ~-IVJ 3 ./\. .-:!. 9·.i-;. r. h·f1r·_;. .:Jfi~?.~·-j.~ r;·-~{- f'Jt'.N4•,--~ '"'~fi<Y:,.,..,., ... ^t'J t._,t'j.,e :lrc.~::wf<~'-''l~"'j}J~~~.-~~,'/.~ V"'t;.if~ v:-~ t;.'"'J"...-:..-tJ:.- v)}!&!'.i;..,~'!J~u:5-l ~il~~v·.-::.o~• ~~.._,~.

Finansiell iörsvagning·

Skanskas finansiella position, som historiskt varit mycket god, har under de senaste åren försvagats.

Skanska har investerat kraftigt i fastigheter under senare delen av åttiotalet och under de senaste åren också gått in på utlandsmark- naden, främst i Norge, England och Tyskland. En stor del av denna fastighetsexpansion har varit låne- finansierad och skanskas nettoskuld uppgår idag tilll1,6 Mdr.

I takt med fallande fastighetsvär- den, såväl i Sverige som i utlandet, har de tidigare betydande övervär- dena minskat.

Stark position

Trots vikande marknader inom Skanskas alla verksamhetsområ- den samt det stora engagemanget

Nettoskuld 15Mdr 10

5

-15

82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92

2

i fastighetssektorn har Skanska en stark position och ett bra utgångs- läge for framtiden.

Skanska är fortsatt ett finansiellt stabilt företag. Utöver det synliga egna kapitalet finns övervärden i fastighetsbeståndet och aktieport- följen. Skanska har även god mot- ståndskraft vid ett fortsatt fall på fastighetsmarknaden med ökande vakansgrader. Detta till följd av en stabil hyreskontraktsportfölj.

För att möta de fortsatt sjunkan- de volymerna inom byggsektorn har en resursanpassning genom- förts som ligger väl i linje med den totala volymn~dgången. Åtgärder har även vidtagits inom verksamheter med höga fasta kostnader där omstruktureringar har skett och fabriker lagts ned.

Arbetet med att stärka koncernens konkurrenskraft genom 3T- satsningen har framgångsrikt dri- vits vidare. Denna genomgripande förändringsprocess har under året visat påtagliga resultat i form av kortare projekttider, förbättrad kvalitet samt ökad kostnadseffek- tivitet.

Skanska-koncernen har en fortsatt god marknadsposition inom sina olika verksamhetsområden.

Entreprenadverksamheten i Sverige har en ledande ställning och många av skanskas industri- företag har också ledande positio-

ner. Även skanskas fastighets- rörelse har under året gett bevis på motståndskraft i en svag marknad.

Utmaningar och satsningar Skanska har ett gott utgångsläge men de radikala förändringarna på Skanskas alla marknader kommer att kräva betydande åtgärder och satsningar.

Den ledande ställningen for entreprenadverksamheten i Sverige skall ytterligare stärkas. Detta skall ske bl a genom en målmedveten satsning inom väg- och anlägg- ningsverksamheten. Denna del av byggmarknaden kommer att växa de kommande åren till följd av ökat infrastrukturbyggande och dänned utgöra en ökande del av Skanskas verksamhet Dock finns betydande politisk osäkerhet gällande omfatt- ningen på infrastruktursatsningen samt tidsplaneringen.

Fortsatt satsning på 3T är ett av skanskas viktigaste verktyg i en mycket svag marknad. Skanska skall vara det effektivaste bygg- bolaget gällande tid, kostnad och kvalitet genom sitt pågående för- ändringsarbete. Skanska skall vara ledande i arbetet med att skapa en effektiv byggsektor i Sverige.

Entreprenadverksamheten i Sverige måste dock ytterligare resursanpassas på samma gång som kraftfulla satsningar görs. En total nedgång på byggmarknaden med 40 till 50 procent från topp- punkten 1990 är sannolik.

Fastighetsverksamheten skall även fortsättningsvis utgöra en av Skanskas kärnverksamheter men måste anpassas till en helt föränd- rad marknad. Åtgärder kommer att vidtas for att minska den finansiella exponeringen, exempelvis genom

(5)

vissa selektiva fastighetsförsälj- ningar. Skanska skall vidare genomfora en satsning mot ökad kundorientering och anpassning till de nya marknadsförhållandena.

Baserat på Skanskas internationella erfarenheter skall utlands-

Verksamheter inom teknik- och industriföretagen med stor strate- gisk betydelse för koncernen skall drivas vidare. Ett område med sannolik stor framtida potential är olika typer av prefab-byggande där en fortsatt vidareutveckling kom- verksamheten expanderas och där- mer att ske.

igenom få en ökande vikt i koncernen. Detta kommer att ske både genom projektbaserat engage- mang, t ex i väg-och anläggnings- projekt, men även genom lokal etablering på ett antal utvalda in- tressanta marknader. Fortsatt satsning på Skanskas historiskt viktiga marknader och i USA har hög prio- ritet I det framväxande, mer integ- rerade Europa med nya upphand- lingsregler finns också nya möjlig- heter. En ökad ambitionsnivå gäl- lande Skanskas internationalise- ring blir än mer väsentlig med hän- syn till den svaga marknadsutveck- lingen i Sverige.

Framtidsperspektiv

Den svenska bygg- och fastighetsmarknaden kommer att uppvisa en fortsatt svag utveckling under 1993 och sannolikt även under några år därefter. Med en tidig anpassning av resurserna, ett omfattande internt effektiviseringsprogram, en stark marknadsposition i utgångs- läget och finansiell uthållighet räk- nar vi med att gå ur denna kris med en starkare position i Sverige än vi gick in i den. Vi är även be- redda att deltaga i omstrukture- ringen av branschen.

Samtidigt kommer vi att förstär- ka utiandsverksamheten och ut- nyttja de nya möjligheterna till ex- pansion i Europa. En finansiell kon- solidering kommer att eftersträvas genom en ökad koncentration av fastighets- och aktieportföljen.

h .

Melker Schörling

3

(6)

l Förvaltningsberättelse

Styrelsen och verkställande direktören for Slamska AB får bärmed avge redovisning över bolagets verksamhet under 1992.

Koncernens organisation i koncernledning, koncern- staber och fem verksamhetsområden har under året varit oförändrad. Styrelsens dåvarande ordfårande frånträdde sin befattning den 29 september 1992. Se vidare under avsnitt Ändringar i moderbolagets styrelse och ledning på sid 9. '

Bolagen inom verksamhetsområde Entreprenad- utom Ohlsson & Skarne AB - samt Skanska Maskin AB bedrev under verksamhetsåret sina rörelser i kom- mission för Skanska AB. Fr o m 1993 redovisar även dessa bolag sina verksamheter i egna böcker. En orga- nisationsplan presenteras på sid 26.

J}~r.mo:nll:uär :ftl:rlu:t

j :flmt.U~V't!rk.~.:unbcten

Som redogjordes för i delårsrapporten per augusti drabbades Skanska under sommaren av en extraordi- när förlust i .finansverksamheten. Genom spekulatio- ner - vilka doldes genom manipulerade rapporter - åsamkades Skanska Kapitalförvaltning AB valutaför- luster på 518 Mkr, vilket belopp behandlats som en extraordinär kostnad i efterföljande resultatredovi&

ni ng. Händelsen polisanmäldes vilket resulterat i att åtal väckts mot dåvarande dotterbolagsdirektören. En rad åtgärder har vidtagits i syfte att fOrstärka skyddet mot ett upprepande.

Nedskrivningar i koncernen

N t-:dsL..tivningar

i kottcer:ncn.s f.a~;tighetsbcstJ.mcJ

1991 års resultat belastades med fastighetsnedskrivningar på 1.151 Mkr. Trots detta konstaterades i prog- nosen fQr 1992 att ytterligare fastighetsnedskrivningar inte kunde uteslutas. Dessvärre besannades progno- sen på denna punkt. Försvagningen av fastighetsmark- naderna i såväl Sverige som utomlands fortsatte under 1992. Årets bokslut har därför belastats med ytterligare fastighetsnedskrivningar på 4.329 Mkr.

Av totalt nedskrivningsbelopp avser drygt 1,5 Mdr ytterligare nedskrivningar av koncernens två fastigheter i London och fastigheten Oslo City, vilket inne- bär att dessa fastigheter sammantagna nu är värderade till cirka 50 procent av anskaffningskostnaderna exklu- sive räntor.

I Sverige har de största nedskrivningarna skett av JMs och Eurostops fastighetsbestånd, tillhopa drygt l Mdr, samt avseende ett antal nyligen färdigställda eller fortfarande pågående projekt, av vilka den största nedskrivningen avser Klara Strand-projektet. Slutligen har en reservering på totalt 800 Mkr gjorts avseende ett antal nyligen eller ännu ej påbörjade projekt i utlandet. Beloppet utgör de bedömda riskerna till följd av gjorda åtaganden. Förlustrisker .finns dels i samband med avvecklingen av vissa projekt, dels till följd av bedömda undervärden i projekt som fullföljs.

Värderingsprinciperna behandlas på sid 10. Av tabell nedan framgår nedskrivningarnas fördelning.

Exploateringsfas~gheter Förva~ningsfastigheter Totalt

Verksamhetsområde, Mkr 1992 1991 1992 1991 1992 1991

Fastigheter Sverige¹ 911 360 271 121 1.182 481

Fastigheter Utiand 72 564 1.551 1.623 564

Projekt, utiand 800 800

JM2 20 105 102 125 102

JM, koncernmässigt övervärde 573 573

övriga verksamhetsområden 21 5 4 26 4

Summa 1.824 924 2.505 227 4.329 1.151

1) l beloppen ingår 175 Mkr (63) hänförliga tiU mnontet i Eurostop. 2) l beloppen ilgår 43 Mkr (35) hänförtiga til minoritet l JM.

4

(7)

Faklureting. or<lerliigc ur.h rö•· b ·r~"uiUJt

Koncernen. Koncernens fakturering sjönk under 1992 till31.883 Mkr (34.697) eller med 8 procent {-10) i löpande priser. Utiandsfaktureringen steg till4.622 Mkr (4.458) vilket är 14 procent (13) av total fakturering. Resultatavräkningsgraden steg till97 procent (96).

Koncernens rörelseresultat minskade till-1.856 Mkr (1.652) efter påverkan av nedskrivningar av fastigheter och aktier med 4.329 Mkr (1.467). Marginalen i entreprenad- och industriverksamheterna- före nedskrivningar och räntor- sjönk till2,6 procent (4,8).

Koncernens orderbeläggning uppgick vid årsskiftet till 21,7 Mdr (26,5), en minskning med 18 procent. Av den totala orderstocken svarade utlandet för 34 procent (30).

JM Byggnads och Fastighets AB. Skanskas innehav av ]M-aktier var under året oförändrat. Aktieinnehavet har i moderbolaget skrivits ned med 338 Mkr till 88 kr per aktie, vilket motsvarar ett bedömt sub stansvärde efter avdrag för latent skatt å fastigheternas övervärde.

Kvarvarande koncernmåssig goodwill på 120 Mkr har helt bortskrivits. Fakturering, orderläge och resultat framgår av tabellen nedan och presentationen på sid 52.

Entreprenad. Verksamhetsområdets omsättning sjönk till17.453 Mkr (19.614), en minskning med 11 procent ( -12). Resultatavräkningsgraden steg till 95 procent (87). Det redovisade resultatet - före räntor -blev 615 Mkr {711), innebärande en marginal på 3,7 procent (4,2).

Orderbeläggningen uppgick vid årets slut till knappt 10 Mdr (13). En närmare redogörelse förverksam- hetsområdet lämnas på sid 28.

Teknik och Industrif"dretag. Omsättningen minska- de med 28 procent (-7) till 4.407 Mkr (6.084). Den resultatavräknade faktureringen sjönk till4.866 Mkr

(6.570). Rörelseresultatet efter avskrivningar blev negativt, -147 Mkr, jämfört med 287 Mkr föregående år. Den största försämringen drabbade Myresjö-koncernen, vars rörelseresultat sjönk med drygt 300 Mkr till-220 Mkr (98) efter betydande omstrukturerings- kostnader. Orderbeläggningen vid årets utgång sjönk till1,9 Mdr (2,6). Se vidare redogörelsen på sid 34.

International. Av koncernens totala utiandsfakture- ring inklusive hyresintäkter svarade International för

Koncernen: Omsättning

40000 Mkr 35000 30000 25000 20 000 15 000 10000 5000

o

~ M ~ 00 ~ M 00 00 ~ ~

D Moderbolaget D Koncernen - Fast penningvärda koncernen 1983 års prisar

För andra året i följd sjönk omsättningen, dock något mindre än i fjol, -8% jämfört med -10%.

Koncernen: Resultat före skatter

3 000 Mkr

,--

2 000

_lQ::Q_J

o i 1

r 11 1 1 r1Fl f~---- n ~

-1 000 -2 000

1 - -

1 - - -3000

-4000 -5000

Resultatet blev negativt för första gången sedan bola- get börsintroducerades 1965.

Koncernen: Utiandsomsättning

4 500 Mkr 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500

o

l procent w totala omsättningen

Utlandsomsättningen -såväl totalt som relativt- fort- satte att öka.

5

(8)

84 procent (81) eller 3.884 Mkr (3.625). Huvuddelen härav, 3.315 Mkr (2.975) föll på C G Jensen NS, Dan- mark och Skanska (USA) lnc, USA. Den från Sverige bedrivna projektverksamheten omsatte 550 Mkr (637), huvudsakligen i URI-projektet i Indien och Fortuna- projektet i Panama. Resultatet från entreprenadverk- samheterna i USA är fortsatt gott. Inga större projekt resultatavräknades i den från Sverige bedrivna verksamheten. Verksamhetsområdets resultat blev i stort oförändrat, 205 Mkr (206). Orderbeläggningen vid årets utgång var drygt 7 M dr (7, 7). Ytterligare kommentarer lämnas på sid 40.

Fastigheter. I verksamhetsområde Fastigheter redovisas även utiandsfastigheterna utom fastigheterna i Danmark och USA. vilka redovisas i International.

JMs fastigheter redovisas tillsammans med JMs övriga verksamhet I mars 1993 utsågs Mats Mared, tidigare VD för Skanska Syd AB, till chef för verksamhets- område Fastigheter.

Arets hyresintäkter ökade till2.888 Mkr (2.648).

Härav svarade fastigheter i Sverige för 2.645 Mkr (2.458) och utiandsfastigheter för 243 Mkr (190).

Vakansgraden i det svenska beståndet av förvaltnings- fastigheter uppgår till cirka 7 procent (5) av tillgäng- liga ytor.

Fakturering och resultat

Omsättning inkl hyresintäkter

Veri<sa'nhetsområde, Mkr 1992 1991

Entreprenad 17.453 19.614

Teknik och Industriföretag 4.407 6.084

International 3.884 3.625

Fastigheter 2.888 2.648

JM 5.077 5.668

ÖVriga verksamheter, eliminering

av intema mellanhavanden -1.826 -2.942 Summa omsättning/rörelseresultat

före nedskrivningar 31.883 34.697

Verksamhetsområde Finans ÖVrigt finansnetto

Resultat före nedskrivningar och extraordinära poster

Nedskrivningar Extraordinär kostnad Resultat före skatter

Skatter och minoritet Nettoresultat

I utlandet uppvisar kontorsfastigheten i Budapest och ett antal förvaltningsfastigheter i Österrike och Tyskland tillfredsställande resultat I Oslo har uthyr- ningsläget förbättrats men resultatet är negativt och osäkerheten stor om det framtida uthyrningsläget I London är fortfarande cirka 90 procent av tillgängliga ytor i koncernens två fastigheter outhyrda. Beslut har fattats om försäljning av Luxemburg-projektet samt avveckling av ett antal planerade projekt i Tyskland.

Verksamhetsområdets resultat före nedskrivningar och räntor blev 1.353 Mkr (1.379). Fastighetsverksam- heterna kommenteras ytterligare på sidorna 46-50.

F~ring och resultat. Av tabellen nedan framgår omsättning, resultatavräknad fakturering och rörelse- resultat efter planenliga avskrivningar uppdelat på koncernens verksamhetsområden. 1991 års jämförelsetal har justerats med hänsyn till nu gällande redovisnings- principer.

För~äljning Hv fim&ltLfdng&iastigbeter

Årets avyttringar, 295 Mkr (383), innebar en vinst om 69 Mkr. (141). Huvuddelen av försäljningarna, 190 Mkr, avsåg råmark och andra exploateringsfastigheter i Sverige. I utlandet såldes omsättningsfastigheter för 68Mkr (45).

Resultatavräknad Rörelseresultat

fakturering (exkl hyror) efter planavskrivningar

1992 1991 1992 1991

16.663 17.147 615 711

4.866 6.570 -147 287

3.923 3.411 205 206

1.353 1.379

4.599 5.605 610 549

-2.672 -2.560 -16311 -13

.-

27.379 30.173 2.473 3.119

~ 342 -1.027 -1.256 798 2.205

-4.329 -1.467

-518 o

-4.049 ·-· 738

904 -10

.r': j

-3.145 728 1) l beloppet 1992 ingår bortskrivning av koncemmässig goodwill avseende JM med 120 Mkr.

6

(9)

Huvuddelen av koncernens finansiella tillgångar förval- tas av Skanska Kapitalförvaltning AB och Skanska Finance B .V.

I höstens delårsrapport redogjordes bl a för utveck- lingen av den betYdande penningmarknadsportfölj som Skanska Kapitalförvaltning byggde upp under första halvåret. Portföljen finansierades till cirka hälften genom kortfristig upplåning. Genom kraftiga höjning- ar av de korta räntorna - där kulmen nåddes i mitten av september, då Riksbankens s k marginalränta under fyra dagar var 500 procent - uppstod extremt stora finansieringskostnader. Under oktober månad avvecklades den externt finansierade portföljen. Reali- serade förluster i portföljen jämte finansieringskostna- derna skapade tillsammans ett negativt resultat om -872 Mkr, som ingår i koncernens räntekostnader.

Koncernens finansnetto för 1992 uppgår till-1.675 Mkr (-914). Bortsett från den nyssnämnda posten av engångsnatur har således det negativa finansnettot sjunkit något. De minskade fastighetsinvesteringarna har till stor del kunnat intemfinansieras, vilket medfört att nyupplåning endast skett i begränsad omfattning.

Utdelningsintäkterna från utomstående stannade vid 353 Mkr (371). Av dessa kom 222 Mkr (233) från s k organisationsaktier, vilkas utdelningar är skattefria får mottagaren. Av övriga finansiella poster om -162 Mkr utgörs 125 Mkr av underskott i delägda kommanditbolag som bedriver leasing med i huvudsak flygplan.

"'·v·'··c:.~"'·l' ··rL·, .... -~ ('1 -.-~ --t·l-ll:l·.,·.;.·c::.-i·

.. i'l . .&'""::o , ___ .. ug t; .... :S 1 .u~o.

Avkastningen på det egna kapitalet var under 1992 negativ (1991: 6,9 procent). Det sysselsatta kapitalet avkastade 0,6 procent (11,2). soliditeten - utan hänsyn till övervärden i fastigheter och aktier- sjönk till16,9 procent (22,6). skuldsättningsgraden försämrades till 2,7 (1,9) till följd av minskningen av det egna kapitalet.

Nyckeltal, definitioner m m for de senaste sex åren redovisas på sid 54.

Pe:r~unal

För andra året i följd minskade sysselsättningen på den svenska byggmarknaden. Andelen ru-betslösa byggnadsarbetare ökade till cirka 25 procent. Också tjänstemännen och arbetsledarna drabbades av fort- satta personalminskningar i företagen och därmed ökande arbetslöshetstal.

Minskningen av personalstyrkan inom flertalet av Skanska-koncernens verksamhetsområden fortsatte

Koncernen: Soliditet, %

32 28 24 20 16 12 8 4

o

Det synliga egna kapitalet minskade mer än balansom- slutningen varför den synliga soliditeten sjönk.

Koncernen: Antal anställda 32000

-

28000 ^~ r - ^{r -} ^~,__

,.--

~ f--

f - r- ,.--

:1Q_(l(l(l_ -

r- ^~ -

1§..QQQ_

12000

~

o .&.>• -~

g M M ~ ~ 00 00 00 ~ ~

D Utomlands D l Sverige

r - - 1 - - 1 - - -

r - - r - - r - -

1 - - -

Antalet anställda sjönk med 14% (-3) i Sverige men ökade med 30% (+4) i utlandet.

Koncernen: Löner och sociala kostnader

8 000 Mkr

7000 r - r -

6000 r -

5000 r - r- ^{f -}

,--- r -

4000

r - -

3000 ^{r -} ^{l - -}

~ -

2000 ---< ^{l - -}

t

!..Q;)Q__

o

g M M 00 ~ 00 00 00 ~ ~

D Sociala kostnader f& D Löner för anställda i anställda i Sverige Sverige och utomlands

1 - - -

- -

1 - - 1 - - -

r - -

Löner och sociala kostnader sjönk med 12% i Sverige men ökade med 15% l utlandet.

7

(10)

under 1992. Medeltalet anställda inom koncernen sjönk till28.646 (31.077). Därav utgjorde medeltalet utiandsanställda 5.580 (4.289).

En redogörelse för antalet anställda och storleken av utbetalda löner lämnas i not 4 till koncernredovisningen.

Koncernens chefs-och ledarutvecklingsprogram har genomförts i samma omfattning som tidigare år.

Utbildningsresurserna i övrigt har koncentrerats på att anpassa organisation och kursprogram till resultaten från 3T-projektet. Under de närmaste åren kommer en omfattande internutbildning att genomforas för att fora ut 3T-konceptet på bred front i koncernen.

ln\ \''!:itenngar

Koncernbolag. Under 1992 utökades Skanska-koncernen med några rörelsedrivande bolag genom köp av aktier från utomstående. r Drott utökades koncernens ägande genom köp av ytterligare 77.518 aktier.

Bolagets konvertibla förlagslån om 150,5 Mkr inlöstes under året liksom under 1991 skedde höjningar av aktiekapitalen i några utländska fastighetsbolag exempelvis Marktun e Ltd i London och Skanska Norge AS.

Totalt investerades under året 1.027 Mkr i aktier och andelar i koncernbolag.

Omsättniogsfastigheter. Koncernens investeringar i nyproduktion och ombyggnad av förvaltningsobjekt stannade vid 2,0 Mdr (3,0), varav 1,8 Mdr (2,6) i Sverige.

Under 1992 uppbokades nyuppförda byggnader som förvaltningsfastigheter med ett värde om 5.824 Mkr

(3.032), varav 1.687 Mkr (3.012) var svenska objekt.

Det under 1991 genomförda markköpet avseende Siemens-Nixdorfs kontorsfastighet i Berlin återgick under hösten 1992, innebärande att erlagd köpeskil- ling återbetalades. Övriga försäljningar behandlas under rubriken Försäljning av omsättningsfastigheter.

Vid årets slut uppgick det bokförda värdet av samtliga omsättningsfastigheter till22.095 Mkr (23.249).

Därav svarade färdiga förvaltningsfastigheter för 16.907 Mkr (13.331), exploateringsfastigheter för 2.204 Mkr (2.012) och omsättningsfastigheter under upp- förande för 2.984 Mkr (7.906).

Aktier och andelar. Koncernens portfölj av aktier och andelar, som bedömts vara av långsiktig karaktär och därför bokförts som anläggningstillgångar, minskade under 1992. Sammanlagt genomfördes köp för 338 Mkr (636), medan försäljningarna uppgick til1720 Mkr (239). Det bokförda värdet av sålda aktier var 625 Mkr (175).

8

Portföljen av börsaktier utökades genom köp för 235 Mkr. Värdemässigt störst var tillskottet av Custos- aktier, 1.610.000 A-och 495.000 B-aktier. Tillköp skedde även i bl a Sandvik, SKF och Euroc.

Börsaktier avyttrades får sammanlagt 683 Mkr. Här ingick bl a hela innehaven i Investment AB Öresund och Seco Tools AB. r Sandvik såldes vidare cirka 220.000 flera B-aktier än vad som köptes under året.

Resultatet av försäljningarna - en vinst om 78 Mkr - redovisas under rubriken Fmansiella intäkter och kostnader.

I mitten av oktober offentliggjorde Skanska och Volvo att man avsåg att rikta offentliga uppköpserbju- danden till aktieägarna i AB Custos och Protorp För- valtnings AB. Det förstnämnda erbjudandet fullföljdes inte. I Protorpfallet ledde erbjudandet emellertid till att Skanska och Volvo i början av 1993 förvärvat så många aktier att bolagen tillsammans med Euroc numera disponerar 99,9 procent av samtliga aktier.

I samband med utskiftning av tillgångarna i lön- tagarfonderna erhöll koncernen drygt 2,8 miljoner aktier i de aktuella förvaltnings- och riskkapitalbola- gen. Merparten av aktierna i de sistnämnda bolagen har under 1993 försålts på marknaden.

Vid årets utgång bedrev inget koncernbolag handel med börsaktier, varför inga aktier redovisas som omsättningstillgång. Det totala innehavet inom koncernen av börsnoterade värdepapper var vid 1992 års utgång bokfört till4.960 Mkr (4.832). Motsvarande börsvärde var 9.359 Mkr (8.977).1nga större affärer har genomförts under 1993. Per den 19 mars uppgick skillnaden mellan börsvärde- 10.873 Mkr- och bok- fort värde till 5. 765 Mkr. Aktierna i dotterbolagetJM ingår inte i de nämnda beloppen.

Maskiner och inventarier. Koncernens köp av maskiner och inventarier avsedda att användas i rörel- sen minskade till 247 Mkr (491). Härav utgjorde moderbolagets andel 46 Mkr (145). Maskiner och inventarier med ett bokfört värde av 283 Mkr (56) för- såldes från koncernen.

Anläggningsfastigb.eter. Fastigheter som används eller avses bli använda i den egna rörelsen har bok- förts som anläggningstillgångar. Huvuddelen består av kontors-och industrifastigheter samt vattenkraftverk och skogsmark. Vid årets slut uppgick det planenliga restvärdet till 1.447 Mkr (1.396) sedan planenliga avskrivningar gjortsmed 62 Mkr (40). Därutöver fanns fastigheter under uppförande bokförda til114 Mkr (66).

(11)

Genom nyproduktion och köp tillkom under året fastigheter for 137 Mkr (91).

Anläggningsfastigheter med ett bokfört värde av 4 Mkr (9) avyttrades.

Anonngar ¹umdflrb,,lagfc>t.S

~tyrel.'Se och J •dnin~

I samband med årets ordinarie bolagsstämma avgick Sten Undh som ordinarie styrelseledamot Han efter- träddes av Lars Öberg.

Den 29 september frånträdde Lars-Ove Håkansson sina befattningar som styrelsens ordförande och som koncernchef. Samma dag utsågs den tidigare vice ord- föranden Percy Bamevik till styrelsens nye ordforan- de. Den 18 november tillkännagavs att styrelsen till ny koncernchef och verkställande direktör för Skanska AB utsett Melker Schörling. Han tillträdde sina befattningar vid årsskiftet 1992/93, varvid den tidigare verk- ställande direktören Sven-Eric Hersvall avgick.

Även bland de av arbetstagarorganisationerna utsed- da styrelserepresentanterna skedde några forändring- ar under forsta halvåret Antalet ordinarie ledamöter och suppleanter ökades till tre. Till ny ordinarie leda- mot utsågs Ivan Karlsson och till ny suppleant Göran Karlsson. Suppleanten Ulf Andersson efterträddes av Eva Elofsson. Under sommaren avgick vidare den ordinarie ledamoten Alf Eker och efterträddes vid års- skiftet 1992/93 av den tidigare suppleanten Bengt Järrestedt Till ny suppleant utsågs Falmer Knudsen.

~!get kaJJJtltl

---

Enligt koncernbalansräkningen uppgår koncernens egna kapital till 7.269 Mkr (10.658), fordelat på 5.760 Mkr (6.733) bundet och 1.509 Mkr (3.925) fritt eget kapital. De ändrade principerna fdr koncernredovisning jämte upplösning av framforallt reserver för indirekta kostnader i moderbolaget, innebar en överföring från bundna till fria medel med 1.257 Mkr. Föreslagna avsättningar till bundet eget kapital uppgår tillll Mkr (1).

l Redovisnings- och värderingsprinciper

Ändrade principer Koncernredovisning

Vid upprättandet av koncemredovisningen har Redovisningsrå- dets rekommendation nr 1 tillämpats. l enlighet härmed har obeskattade reserver i de enskilda bolagen fördelats på latent skatteskuld och bundet eget kapital i koncembalansräkningen. l kon-

cemresu~aträkningen är motsvarande justering gjord varvid föränd·

ring av obeskattade reserver har eliminerats och årets resultat har istället påverkats av förändring av latent skatteskuld. Värdet av skattemässiga förlustavdrag har minskat latenta skatteskulder.

Förutom borttagandet av obeskattade reserver innebär de nya redovisningsreglerna bl a att latent skatteskuld på koncernmässi·

g a övervärden redovisas öppet som långfristig sku Id i stället för netto mot tillgångsposten samt att latent skattefordran beaktas vid eliminering av internvinst

Vid justering enligt rekommendationens övergångsregler har inte skett någon uppbokning av latenta skattefordringar avseende intemvinster från tiden före 1992. Vidare har latent skatteskuld på koncernmässiga övervärden vid förvärv före 1992 endast medtag~s om sådan skatteskuld beaktades i förvärvsanalysen.

Kortfristiga placeringar

För att ge en bättre bild av koncernens likviditet har kortfristiga placeringar i marlknadspapper som statsskuldväxlar, företags·

certifikat och obligationer sammanförts till den nya balansposten Kortfristiga placeringar. Tidigare år har dessa tillgångar redovisats under Obligationer och Andra fordringar (omsättningstillgångar).

Fastighetsskatt

Fastighetsskatt redovisas fr o m j 992 som rörelsekostnad och inte som skattekostnad.

Räntebidrag

Räntebidrag ingår i redovisade hyresintäkter. T o m 199j kvitta- des erhållna räntebidrag mot räntekostnader.

Finansieringsanalys

Rnansieri ngsanalysen har fått en ny utformning för att bättre visa hur de likvida tillgångarna har påverkats av: j) internt genererade medel, 2) investeringar i och försäljningar av anläggningstillgångar och omsättningsfastigheter, 3) upplåning samt 4) lämnade utdelningar.

Jämförelsetal

Jämförelsetal har omarlbetats efter de nya principerna.

Koncernredovisning

Koncanredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden.

Samtliga delägda koncernbolag utom Uri Civil Contraeter AB och Uri Supply Company AB har konsoliderats brutto. Justering för kapitalandel har sedan gjorts mot posten MinoritetskapitaL Uri - Skanska 60 % och NCC 40 % -har behandlats som ett konsorti- um innebärande att enbart Skanskas andel av omsättning, resultat etc ingår i koncernen.

Intressebolag och konsortier

Resultatet i intressebolag-definierade som bolag i vilka Skan- skas andel av rösterna uppgår till 50 % eller mindre -som är handels- eller kommanditbolag ingår i resultaträkningen med koncernens andel av resultatet. Sådan intressebolagsredovisning (kapitalandelsmetoden) sker dock inte för andel i intressebolag som är aktiebolag. Karaktären av koncernens innehav av aktier i intressebolag som inte innehas i kapitalplaceringssyfte är sådan att en redovisning enligt kapitalandelsmetoden enbart i begränsad omfattning skulle påverlka koncernens resultat.

Konsortier och joint ventures -vilka utgör s k enkla bolag - intas i Skanskas redovisning med koncernens andel av tillgångar, skulder och resu~at. Se vidare not 14 till balansräkningen.

Utländska dotterbolag

Principerna för omräkning av utländska dotterlbolags resultat- och balansräkningar ansluter till FAR:s förslag till rekommendation. Resultat- och balansräkningar har i koncernredovisningen

9

(12)

upptagits till genomsnittskurs respektive balansdagens kurs (dagskursmetoden).

Förändring av ingående eget kapital på grund av ändrad valutakurs från föregåen- de år redovisas som omräkningsdifferens i not til eget kapital. l de fall investering- en motsvaras av lån som upptagits i kurssäkringssyfte har omräkningsdifferensen kvittats mot kursjusteringen av lånet.

Latent skatt

Latent skatt i obeskattade reserver har för svenska bolag beräknats till 30%. Upp- bokning av latent skatt hänförlig till förvärvade övervärden har skett efter en skattesats på 25-30 %. l de fall ett undervärde förelegat har latent skattefordran kvittats mot latent skatteskuld. För goodwill liksom negativ goodwill beräknas ingen latent skatt.

Vid motsvarande beräkningar för utländska dotterbolag har aktuell skattesats i respektive land använts.

Värdet av förlustavdrag, dvs 30% av skattemässig förlust, har minskat latenta skatteskulder. Årets förändring redovisas i resultaträkningen och det ackumulerade värdet ingår i koncernens bundna egna kapital.

Omsättning

Som omsättning räknas årets totala externa fakturering irJ<Iusive aldel i faktureringen avseende byggnadsverksamhet som skett tillsammans med andra entre- prenadföretag i konsortietorm och inklusive externa hyresintäkter.

Som omsättning räknas också sådan koncernintern falkturering från byggande bolag til fastighetsågande bolag som avser upptörande av omsättningsfastigheter.

l not till koncernredovisningen anges stor1eken av denna falkturering.

l konsekvens härmed räknas inte försäljningsvärdet av sålda omsättningsfastig- heter som omsättning. Ej heller Inräknas i omsättningen annan intern fakturering, d v s fakturering avseende varu-och tjänsteproduktion, anläggningsfastigheter (kontor, fabriker, kraftverk etc) eller interna hyresintäkter.

Vinst

Den framräknade vinsten hänför sig till under året avslutade = resultatavräknade arbeten. Resultatavräkning sker som regel det år då ekonomisk slutuppgörelse nås med beställaren. l de fall förlust beräknas uppstå på visst oavslutat arbete belastas dock årets resultat med hela den förväntade förlusten. Beträffande arbeten på löpande räkning gäller att resultatredovisning normalt sker i takt med faktureringen.

Avskrivningar

Rörelseresultatet har belastats med avskrivningar enHgt plan, som innebär en årlig avskrivning med viss procentuel andel av anskaffningskostnaden tills det planenliga restvärdet är noll. Följande avskrivningssatser har använts: goodwill 1 O"A>, skepp 10%, maskiner och inventarier 10-20%, byggnader 1-7% och mar1kanläggnngar 3, 75-5%. Beträffalde vissa maskiner har degressiv avsklivningsplan använts.

Grus-och bergtäkter avskrivs i takt med substansuttagen. skogsfastigheter avskrivs med skogsavdrag i enlighet med kommunalskattelagen. Avsklivning på koncemmässiga övervärden har också skett enligt plan. Då sådana förvärv som regel avser tillgångar som redan är tagna i bruk är avskrivningssatsen ofta högre än som angMts ovan.

Bokföringsmässiga avskrivningar på maskiner och inventarier har gjorts l enlighet med skattelagstiftningen. Skillnaden mellan avskrivning enligt plan och bokförings- mässig avskrivning redovisas hos moderbolaget som bokslutsdisposition. Byggna- der (utom JM och Drott) avskrivs såväl planenngt som bokföringsmässigt med skattemässigt högsta tillåtna belopp.

Ränta på pensionsskuld

På PRI-skuld har ränta enligt FAR:s och PRI:s rekommendation beräknats efter 8,1 % (12,5%). Resten av åretsPRI-avsättning har utgjort rörelsekostnad.

Omsättningstillgångar

Omsättningstillgångar har värderats enligt lägsta värdets princip, d v s det lägsta av anskaffnings-och verkligt värde.

Beträffande värdering av omsättningsfastigheter, se nedan under Fastigheter och Fastighetsnedskrivningar.

Fordringar och skulder i utländsk valuta

Värdering av fordringar och skulder l utländsk valuta har skett till balansdagskurs eller kli'S enligt terminskontrakt. l vissa fall har härvid uppkommande kl.I'Sjustering i koncernen kvittats mot omräkningsdifferens i eget kapital. Se ovan under rubriken Utländska dotterbolag. Ett belopp motsvarande orealiserade vinster på långfristiga mellanhavanden har i moderbolaget avsatts till valutakl.l'sreserv uneler rubriken Obeskattade reserver.

Fastigheter

Koncernens innehav av fastigheter vilka används i den egna rörelsen, t ex fastigheter för egna kontor, fabriker, skogsfastigheter och kraftver1k, redovisas som

anläggningstillgångar. ÖVriga fastigheter redovisas under rubriken Omsättnings- fastigheter. Härvid sker uppdelning på Förvaltningsfastigheter, Omsättningsfastig- heter under uppförande och Exploateringsfastigheter.

Som Förvaltningsfastigheter bokförs koncernens Innehav av färdiga objekt för egen förvaltning. Resultatet av denna ver1ksamhet redovisas i resu~aträkningen

som Fastighetsförvaltning. Omsättningsfastigheter under uppförande omfattar all byggnation av såväl fastigheter avsedda för egen förvaltning som fastigheter avsedda att säljas efter färdigställandet.

Som Exploateringsfastigheter bokförs koncernens innehav av råmar1k och sane- ringsfastigheter. Kostnader -d v s icke aktiverade utgifter -och intäkter hänförliga till såväl Omsättningsfastigheter under uppförande som Exploateringsfastigheter ingår i resu~aträkningen under rubriken Exploateringsfastigheter.

För att möjliggöra en så korrekt jämförelse som möjligt mellan fastighetsförva~

ningens resultat och värdet av färdigställda förvaltnlngsfastigheter, sker ombokning av färdigställda objekt till "Förvaltningsfastigheter" från "Omsättningsfastigheter under uppförande" normalt först den 1/1 året efter färdigställandeåret

Fastigheter som bebyggts inom koncernen och som under året bokats upp som färdiga objekt för egen förvaltning, har i koncernen värderats till nedlagda kostnader plus skälig andel av indirekta kostnader, 5-8%. Således sker reserv för aventuella internvinster till följd av entreprenadkontrakt mellan byggande och förvaltande bolag.

Räntekostnader under byggtiden aktiveras nte utan kostnadsförs årligen.

Avseende fastigheter ägda av JM är dock räntan aktiverad.

Investeringar i råmarksområden och saneringsobjekt är bokförda till anskaff- ningskostnader jämte andra nedlagda kostnader i de fall särskilda avvikelser inte ansetts motiverade. De årliga räntekostnaderna har emellertid inte tillagts värdena utan belastat respektive års resultat.

Fastighetsnedskrivningar

Koncernens omsättningsfastigheter samt aktler och andelar i fastighetsförvaltande bolag har skrivits ned om verkligt värde bedömts understiga bokfört värde Ondivi- duell värdering enligt lägsta värdets princip}. Som riktpunkt vid bedömningen av ver1kligt värde har använts ett driftnetto på 8% i stockhol m och 1 O% i övriga lan- det. l vissa fall samt i de delägda koncernbolagen JM och Drott har dock externa såväl som interna värderingar efter andra grunder utgjort bas för bedömningen.

Utiandsfastigheter har bedömts utifrån de på respektive mar1knad gällande avkast- ningskraven. Särskild hänsyn har tagits till uthyrningsläget l samband med ned- läggning av fabriker har även anläggningsfastigheter nedskrivits om bedömt verkligt värde har understigit bokfört värde.

Aktier (anläggningstillgångar)

Koncernens innehav av börsnoterade aktier har behandlats enligt portföljmetoden.

l de fall börsvärdet tnderstiger bokfört värde har nedskrivning underlåtits genom att hela innehavet betraktats som en enhet. l moderbolaget har aktieinnehavet i dotterbolaget JM värderats till beräknat substa'lsVärde.

Oavslutade arbeten

Oavslutade arbeten har i balansräkningen under rubriken Oavslutade arbeten värderats till nedlagda kostnader på arbetsplatsen. Härifrån har avdrag gjorts för beräknade förluster vilka istället har belastat årets rörelseresultat.

Garantirisker

Kostnader till följd av garantiåtaganden har belastat rörelseresultatet. Därtill har - också som rörelsekostnad - reservering för framtida garantikostnader skett med högsta skattemässigt avdragsgillt belopp. Garantireserven ingår i Andra kortfristiga skulder.

(13)

l Resultaträkningar

Koncernen Moderbolaget

Mkr ^.^{, :•}~-lt:"·;" 1991 LiX . 1991

Entreprenad- Arets fakturering not 2 26258 31.438 1i)_.ZJ1 19.356

verksamhet m m Tillkommer: Fakturerat men ej resultatavräknat per den 1 .1 not3 l1 1 29.929 ^V^:-^<J~ 19.937 Avgår: Fakturerat men ej resultatavräknat per den 31 .12 -,12-i-"f--· - 31.194 . ti ia·: -22.193 Resultatavräknad fakturering, fabriksver1<samhet m m 27.379 30.173 16.048 17.100 Produktions- och administrationskostnader rot4 - :f~.~~6:j - 28.095 --L .. 'l-1,) -15.864 1.386 2.078 899 1.236

Avskrivningar enligt plan not5 . ,-,1"1 -625 ··:.13~ -285

708 1.453 664 951

Nedskrivningar not6 - 316 . ·a.:.no - 1.201

Resultat entreprenadverksamhet m m 708 1.137 -1.306 -250

Försäljning av Försäljningsintäkter ~s 383

omsättningsfastigheter Bokfört värde ··7.2tl -242

69 141

777 1.278

Exploateringsfastigheter ^not⁷

Årets hyresintäkter not8 299 462

Drift- och administrationskostnader ot9 --;}04 - 306

Avskrivningar enligt plan nots -57 - 72

Resultat delägda handels- och kommanditbolag _-120-~· ^-₈₂²

Nedskrivningar nots - 'l.u;-1 .. - 924

-1.944 - 842 -1.167 436

Fastighetsförvaltning ^{not 7}

Arets hyresintäkter not B -3.326 2.797

Drift- och administrationskostnader not 9 - ~ 161 -1.083

Avskrivningar enligt plan nots -'1& - 313

Resultat delägda handels- och kommanditbolag

,.,,

₄₂

1.816 1.443

Nedskrivningar nots i.5-J5 -227

-689 1.216

Rörelseresultat efter avskrivningar -1.856 1.652 -1.306 - 250

Finansiella intäkter Utdelning på aktier och andelar i dotterbolag 519 526

och kostnader Utdelning på aktier och andelar i andra bolag 3SJ 371 350 362

Ränteintäkter 1 t.03 1.484 2..020 2.311

Räntekostnader -3.515 -2.485 ·i.&<'1i -2.339

Kursdifferenser på lån -~9 -85 -' _;r,~·l -72

Resultat vid försäljning av aktier och andelar 9~ 64 ""'~'i 59

Övriga finansiella poster .. ^(~.~ -263 - ·•J -12

-1.675 -914 822 835

Resultat efter finansiella intäkter och kostnader -3.531 738 -484 585

Extraordinär kostnad not tO -518

Bokslutsdispositioner not 11 254 -199

Resultat före skatter -4.049 738 -230 386

Inkomstskatter not 12 -229 -121 -37 87

Latenta skatter not22 994 92

Resultat efter skatter -3.284 709 -267 473

Minoritet not 13 139 19

Årets nettoresultat -3.145 728 -267 473

11