04.1 Bilaga 1: Verksamhetsplan för kultur- och fritidsnämnden 2020

Verksamhetsplan 2020

Kultur- och fritidsnämnden

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 3

1.1 Nämndens uppdrag ... 3

1.2 Nämndens grunduppdrag och målgrupp ... 3

1.3 Nämndens vision ... 3

2 Omvärldsanalys ... 4

3 Nulägesanalys ... 9

4 Systematiskt kvalitetsarbete ... 13

5 Ekonomi ... 15

5.1 Budget på nämndens verksamhetsområde ... 15

5.2 Nämndens resursfördelning per verksamhetsområde ... 15

5.3 Riktade budgetmedel ... 16

5.4 Investeringsram ... 17

6 Kvalitetsstyrning ... 18

6.1 Målgrupp (Kunder – brukare – invånare - intressenter)... 18

6.2 Verksamhet ... 22

6.3 Medarbetare ... 25

6.4 Ekonomi ... 26

7 Målstyrning ... 27

7.1 Trygghet och välfärd genom livet ... 27

7.2 Hållbar och konkurrenskraftig tillväxt ... 30

8 Risker och åtgärder - internkontroll ... 31

8.1 Avtalshantering - uppföljning av ingångna avtal sker inte i tid och på rätt sätt ... 31

8.2 Inköp gjorda hos icke upphandlad leverantör eller inköp utanför ramavtal ... 31

8.3 Verksamhetsutveckling med stöd av IT brister på grund av kompetensbrist inom kontoret ... 31

8.4 Brist på rutiner för strategisk kompetensförsörjning ... 31

8.5 Brist på systematiskt arbetsmiljöarbete... 32

8.6 Föreningsbidrag betalas ut utan att villkor för bidrag uppfyllt ... 32

8.7 Påtryckningar från kommuninvånare påverkar politikers samt tjänstemäns beslutsfattande ... 32

9 Plan för uppföljning av privata utförare ... 33

1 Inledning

1.1 Nämndens uppdrag

Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för allmän kulturverksamhet, biblioteksverksamhet, kulturskola, idrottsverksamhet, fritidsverksamhet för barn och ungdomar 13 - 20 år, turism, lotteriverksamhet. I uppdraget ingår även att fördela bidrag till ungdoms- och kulturföreningar samt till föreningar med verksamhet för personer med funktionsnedsättning.

1.2 Nämndens grunduppdrag och målgrupp

Kultur- och fritidsnämndens grunduppdrag är att skapa förutsättningar för kommunens invånare att ha en aktiv och meningsfull fritid. Detta uppdrag genomförs dels inom nämndens egna verksamheter och dels genom olika former av stöd till det kommunala föreningslivet. Inom nämndens ansvarsområde finns verksamheter som har till uppdrag att erbjuda ett utbud av aktiviteter, främst riktat mot barn och unga, samt verksamheter som har till uppdrag att skapa förutsättningar för framförallt föreningslivet att erbjuda aktiviteter. Även stödet till föreningslivet har ett särskilt fokus på meningsfulla

fritidsaktiviteter för barn och unga i kommunen.

Kultur- och fritidsnämndens uppdrag är inte lagstadgat, med undantag av biblioteksverksamheten som regleras i Bibliotekslagen (2013:801) samt handläggning av lotteritillstånd enligt Lotterilagen

(1994:1000). Verksamheterna ska bedrivas i enlighet med övriga lagar och regler som styr offentlig verksamhet samt arbetsmiljölagstiftning i Sverige. Verksamheten ska bedrivas utifrån Kommunallagen (1991:900) och då i synnerhet lokaliserings- och likställighetsprinciperna. Dessutom ska verksamheten bedrivas i enlighet med exempelvis Förvaltningslagen (1986:223), Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), Diskrimineringslagen (2008:567) och Dataskyddsförordningen (EU 2016/679), m.fl.

Verksamheten ska vara av allmänt intresse för kommunens invånare. Den kommunala verksamheten ska sträva efter att behandla alla kommunens invånare lika, om det inte finns skäl för annat.

Kommunallagen innehåller även förbud mot att stödja enskilda företag samt förbud mot att ta ut högre avgifter än de som motsvarar kommunens egna kostnader förutom i de fall det görs i syfte att

tillgodose ett allmänt samhälleligt intresse. Vad gäller olika former av föreningsstöd, ges möjligheten till kommunala bidrag, bistånd och stöd till bland annat ungdomsorganisationer i Lag (2009:47) om vissa kommunala befogenheter. Kommunen har i hög utsträckning mandat att styra över om sådana stöd och bidrag ges samt hur de i sådana fall utformas.

Kultur- och fritidsnämndens målgrupp består av alla invånare i Sollentuna kommun. I Bibliotekslagen samt i de politiska styrdokumenten för Sollentuna kommun anges dock att barn och unga är en särskilt prioriterad grupp för nämndens verksamhet.

1.3 Nämndens vision

Kultur- och fritidsnämndens vision lyder: I Sollentuna är det lätt att ha en aktiv fritid.

Denna vision är en konkretisering av Sollentuna kommuns övergripande vision om Sveriges mest attraktiva kommun utifrån nämndens verksamhetsområde. Inom kultur- och fritidsnämndens

verksamheter kultur, idrott och fritid för barn och unga innebär det att verksamheterna ska arbeta för att uppfylla invånarnas behov av fritid och rekreation. Kultur- och fritidsnämndens utbud ska vara tillgängligt, både vad gäller verksamhet och anläggningar. De kommunala bidragen ska göra det enkelt för den som vill engagera sig eller delta i föreningslivet.

2 Omvärldsanalys

Ökat fokus på Agenda 2030 i offentlig verksamhet

Under 2019 har de svenska kommunernas arbete med Agenda 2030 uppmärksammats allt mer.

Sollentuna kommun ska från och med 2020 påbörja det systematiska arbetet med Agenda 2030. FNs resolution från 2015 och Agenda 2030 är den mest ambitiösa agendan för hållbar utveckling som världens länder någonsin antagit. Agenda 2030 innehåller 17 mål (de Globala målen), 169 delmål och 230 indikatorer som är integrerade och odelbara. Det betyder att inget mål kan nås på bekostnad av ett annat. Framgång krävs inom alla områden för att målen ska kunna uppnås. Samtliga mål ska vara uppnådda år 2030.

Målen finns till för att:

 Avskaffa extrem fattigdom.

 Minska ojämlikheter och orättvisor i världen.

 Främja fred och rättvisa.

 Lösa klimatkrisen.

Målen är följande:

Kultur- och fritidsnämnden kommer i och med verksamhetsplaneringen för 2020 att tydligare knyta an till hur nämndens verksamhet stöttar målen inom Agenda 2030. Av de 17 målen berörs kultur- och fritidsnämndens verksamheter direkt av ca 10 mål.

Särskilt viktiga mål för kultur- och fritidsnämnden är målen som berör social hållbarhet. Dessa innefattar exempelvis målen om god hälsa och välbefinnande (mål 3), god utbildning för alla (mål 4), jämställdhet (mål 5) och minskad ojämlikhet (mål 10). Dessutom kan kultur- och fritidsnämndens verksamheter bidra till uppfyllandet av vissa av målen kopplade till miljömässig hållbarhet. Detta gäller särskilt målen kopplade till hållbara samhällen (mål 11), hållbar konsumtion (mål 12) samt att bekämpa klimatförändringarna (mål 13). De Globala målen lyfter även in flera områden som omfattas av barnkonventionens artiklar.

Kultur- och fritidsnämnden ska säkerställa att prioriteringar i verksamheten sker utifrån ett perspektiv som värnar om kommuninvånarnas pengar. Tydliga mål och kvalitetskrav för verksamheterna blir särskilt viktiga i arbetet med Agenda 2030.

Barnkonventionen blir svensk lag

Från och med den 1 januari 2020 blir FNs konvention om barnets rättigheter, Barnkonventionen, svensk lag. Detta innebär att verksamheter som arbetar med barnets rättigheter i kommuner, landsting och regioner bör förbereda sig inför detta. Barnkonventionen är redan ett av de styrande dokumenten

inom kultur- och fritidsnämndens ungdomsverksamheter. Övriga verksamheter arbetar inte systematiskt med barnkonventionen.

I samband med verksamhetsplaneringen för 2020 stäms nämndens uppdrag av mot barnkonventionen.

Detta blir en utgångspunkt för att skapa ett ramverk för nämnden för uppföljning av hur verksamheterna arbetar med barnkonventionen.

Icke lagstyrd verksamhet

Kommunens uppgifter inom kultur- och fritidsområdet, med undantag av biblioteksverksamheten, är inte reglerad enligt lag. Övrig verksamhet som bedrivs inom kultur- och fritidsnämndens

ansvarsområde, såsom tillhandahållandet av motionsanläggningar, bidrag till föreningsliv,

fritidsgårdsverksamhet och annan ungdomsverksamhet är inte heller reglerat i nationell lagstiftning.

Detta skapar möjligheter till hög grad av kommunal styrning inom dessa områden. De ekonomiska åtstramningarna som kommunen genomför slår mot hela kultur- och fritidsnämndens

verksamhetsområde. Det kan komma att påverka kultur- och fritidsnämndens verksamheter framöver.

Att främja hälsa och förebygga utanförskap

Sveriges kommuner och landsting (SKL) har aviserat att många kommuner står inför stora

ekonomiska utmaningar. Kostnaderna för välfärden ökar. Även Sollentuna kommun har aviserat att kommande budgetår kommer att vara tuffare för alla verksamheter.

De offentliga kostnaderna för den svikande nationella folkhälsan växer. Dessa kostnader och inkomstbortfall drabbar i hög utsträckning de kommunala finanserna direkt. Kostnaderna ökar exempelvis genom:

 ökande sjukskrivningstalen bland vuxna i arbetsför ålder

 ökande andel unga som aldrig träder in på arbetsmarknaden

 ökande antal äldre med vårdbehov

Flera forskningsstudier visar att investeringar för att förebygga ohälsa och utanförskap samt främja en hälsosam livsstil och ett socialt hållbart samhälle alltid är en besparing på lång sikt. För varje person som i förtid slutar bidra till välfärden och istället blir en kostnad för den offentliga sektorn minskar välfärdens resurser. Att satsa resurser på verksamhet som främjar fysisk, social och psykisk hälsa är mer kostnadseffektivt än att försöka bota redan uppkomna sjukdomstillstånd och bryta utanförskap (ur rapporten Dyr samhällsnota för osunda levnadsvanor, Idéer för livet och Institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Uppsala Universitet). Att kulturupplevelser och fysisk aktivitet bidrar till en god hälsa och välmående finns det goda belägg för. Det finns även goda belägg för att både kultur och fysisk aktivitet är väsentliga delar för att barn ska utvecklas och få goda resultat i skolan.

I Sollentuna kommun finns många välmående och resursstarka invånare. Dessa personer bidrar till samhället, är vana att ta plats i det offentliga rummet och driva sina frågor genom rätt kanaler. Många invånare ställer höga krav på tillgång till kultur, till idrottsanläggningar och kvalitativ

fritidsverksamhet för sig och sina barn. Samtidigt finns det i kommunen mer resurssvaga invånare som saknar eller har begränsade möjligheter att själva göra sina röster hörda eller säkerställa sin tillgång till offentlig verksamhet. Personer från socio-ekonomiskt svagare områden har ofta svårare att få gehör för sina krav. I vissa fall har man även svårt att ställa krav för sina barns räkning. Det kan handla om allt från språksvårigheter till sjukdomsproblematik. Folkhälsomyndigheten har i flera rapporter visat att det är de resurssvaga i samhället som i högre utsträckning behöver prioriteras av det offentliga i det hälsofrämjande arbetet.

Återkommande undersökningar visar att barn och unga blir allt mer stillasittande. Stillasittandet är en av de främsta orsakerna till svikande hälsa i den vuxna befolkningen. Allt fler barn och unga vittnar om psykosomatiska problem kopplade till bland annat stress. Samtidigt har barn i hög utsträckning svårt att göra sina röster hörda, även i frågor som direkt berör dem. Fortsätter utvecklingen av ökad övervikt/fetma bland barn och unga i kombination med ökade psykiska besvär kommer kostnaderna för ohälsa kopplat till välfärdssjukdomar att fortsätta öka framöver.

Hälsa och välbefinnande för alla

Agenda 2030 beskriver arbetet med att stärka folkhälsan som prioriterat (Mål 3 – Hälsa och välbefinnande för alla) för att nå målet om ett hållbart samhälle innan 2030. Genom förebyggande

insatser och behandling ska antalet människor som dör i förtid av icke-smittsamma sjukdomar minska.

Dessutom ska insatser som främjar den psykiska hälsan och välbefinnandet prioriteras.

Kultur- och fritidsnämndens verksamheter är till sin karaktär främjande för hälsa och välmående.

Målen inom Agenda 2030 är till sin karaktär sammanlänkade och inget mål kan uppfyllas utan att även de andra målen uppfylls. Detta är särskilt viktigt när man talar om hälsa och välbefinnande. Folkhälsa som begrepp är kopplat till både den psykiska, sociala och fysiska hälsan hos individer. Inom alla dessa områden spelar de verksamheter som kultur- och fritidsnämnden erbjuder en stor roll. Inom alla dessa områden finns också utmaningar i Sollentuna kommun. Det finns problem med segregation, med psykisk ohälsa och stress bland ungdomar och allt fler barn har en stillasittande fritid. Kultur- och fritidsnämndens verksamheter skapar förutsättningar för socialt hållbara samhällen som främjar demokrati, god hälsa, välbefinnande och inkludering.

Alla invånare i Sollentuna kommun kommer på ett eller annat sätt i kontakt med kultur- och

fritidsnämndens verksamheter. Prognosen från SCB visar att antalet invånare i kommunen kommer att öka med cirka 3000 personer under de kommande tre åren och nå strax över 76 000 under 2023.

Ökningarna kommer att ske inom nästan alla åldersgrupper. En utmaning är att säkerställa tillgången till verksamhet, anläggningar, aktivitetsytor, mötesplatser och andra former av kultur-, idrott och fritidsverksamhet för en växande och allt mer heterogen befolkning. Många av kommunens invånare har möjligheter och resurser att leva ett mycket gott liv. Det visar även statistik kring inkomster, arbete och hälsa som SCB sammanställer. Det kommer att bli allt viktigare att kultur- och fritidsnämnden har god kunskap om de specifika förutsättningar och behov som finns i olika kommundelar, inom olika åldersgrupper samt för de resurssvaga invånarna i kommunen om Agenda 2030 målet om ett hållbart samhälle med välmående invånare ska vara möjligt (Mål 11, Hållbara städer och samhällen).

Känslan av tillhörighet kombinerat med ett meningsfullt liv är förutsättningar för ett hälsosamt liv (se den vetenskapliga teorin som på svenska förkortas KASAM). Att ha en meningsfull och aktiv fritid bidrar till att skapa dessa förutsättningar. Särskilt viktigt är att de invånare i samhället som är särskilt utsatta får hjälp och stöd för att kunna ha en aktiv fritid, för att på så vis förebygga ohälsa. Som särskilt utsatta och/eller resurssvaga när det gäller hälsa och välbefinnande räknas exempelvis barn, äldre, personer med funktionsnedsättning, HBTQ-personer, nyanlända och personer tillhörande någon av de fem nationella minoriteterna i Sverige (se Folkhälsomyndigheten, Nationella folkhälsomål).

Det hållbara samhället

Agenda 2030 utgår från att det är möjligt att skapa socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbara samhällen inom de kommande 10 åren. En förutsättning för att nå det målet är att eventuella strukturer eller praxis som skapar ojämlikhet eller hinder för invånare att medverka i det sociala livet på lika villkor som andra bryts. Känslan av utanförskap och ojämlikhet är en av de starkaste

bakgrundsfaktorerna när sprickor skapas i samhället. Det skapar incitament för kriminalitet men tar sig även rent fysiska uttryck genom ökad fysisk och psykisk ohälsa.

I samband med ökande sociala klyftor i samhället och ökande misstro mot myndigheter och institutioner finns förväntningar på att kultur- och fritidsnämndens verksamheter ska fungera som motpoler mot denna utveckling. Till viss del är detta också möjligt. Kultur- och fritidsnämndens verksamhet bidrar indirekt till det sociala förebyggande arbete och de sociala målen inom Agenda 2030 (Mål 5 - Jämställdhet, Mål 10 - Jämlikhet).

Vanan att vara aktiv på sin fritid och tryggheten i att kunna ta del av det fritidsutbud som finns är viktig att skapa redan under barn- och ungdomsåren. Det skapar den känsla av sammanhang och tillhörighet som är viktig för alla människor. Denna känsla kan uppnås genom att dela kulturella upplevelser med andra, genom eget skapande, genom att delta i en ungdoms- eller fritidsförening eller genom att ha en öppen mötesplats att besöka där man känner sig välkomnad och trygg.

Kultur- och fritidsverksamheterna och stödet till föreningslivet bidrar till detta. Samtidigt visar både forskning och kommunala analyser att trösklarna och hindren för att delta i fritidsaktiviteter och det sociala livet i en kommun är högre för vissa barn och ungdomar. Det handlar särskilt om de

resurssvaga grupperna i samhället. Den kultur- och fritidsvaneundersökningen som gjordes 2018 visar att tjejer i högre grad än killar upplever att det finns omständigheter som hindrar dem från att ha den aktiva fritid de vill.

Förutom att bidra till att skapa den sociala gemenskapen bidrar kvalitativa fritidsverksamheter och

mötesplatser till att överbygga klyftor och fördomar.

Främja demokrati och motverka samhällsklyftor

Sollentuna kommun har valt att politiskt lyfta fram kulturskolan och bibliotekets verksamhet som prioriterat. Ambitionen är att dessa ska fortsätta att utvecklas på ett sätt som inkluderar alla i kommunen. Kulturen har en viktig roll som en del av ett socialt hållbart och inkluderande samhälle.

Agenda 2030 poängterar vikten av att alla studerande får de kunskaper och färdigheter som krävs för att främja en hållbar utveckling, bland annat genom värdesättandet av kulturell mångfald (Mål 4 - God utbildning). Sollentuna kulturskola har analyserat sitt elevunderlag och sett att det finns kommundelar där nästan inga barn deltar i kulturskolans verksamhet.

Sociala mediers påverkan på samhällsklimatet och hur en bristande läsförståelse bland barn och unga påverkar förmågan att förstå budskap och förhålla sig källkritiskt till information lyfts allt oftare.

Debatten i samhället blir allt mer polariserad, klyftorna i samhället ökar och skapar ökad social oro och anti-demokratiska strömningar. Bibliotekens folkbildande uppdrag syftar till att bidra till det demokratiska samhällets utveckling. Biblioteken i Sollentuna har under flera år fått hantera allt fler frågor av samhällsorienterad karaktär. Detta har gjort att läsfrämjande, demokratistödjande och folkbildande aktiviteter har fått stå tillbaka.

Föreningslivet har traditionellt fungerat som demokratiskolor för barn och unga som genom

föreningslivet fått ett sammanhang, lärt sig den demokratiska processen och fått erfarenheter av hur man genom samarbete kan nå sina mål. Genom att skapa goda förutsättningar och ett ändamålsenligt stödsystem för kommunens föreningar stöttar kultur- och fritidsnämndens den långa folkbildande traditionen som det kommunala föreningslivet upprätthåller. Inom idrottsområdet växer

idrottsföreningarna i Sollentuna kommun. Detta är ovanligt på nationell nivå och en positiv trend såtillvida att det visar att många barn och unga i Sollentuna kommun är aktiva i föreningslivet.

Alla barn och ungdomar i Sollentuna kommun behöver kunna känna tillhörighet och sammanhang.

Fritidsgårdarna och ungdomshusen spelar en avgörande roll som komplement till det traditionella föreningslivet. En politisk prioritering i Sollentuna kommun är att skapa förutsättningar för barn och unga som bor i otrygga områden att ha en meningsfull fritid. Det ställs andra krav på verksamhet och resurser om man ska bedriva kvalitativ fritidsgårdsverksamhet i ett av kommunens utsatta områden jämfört med i övriga kommunen. Det krävs också en större förståelse för det sociala sammanhang barn och unga i de områdena befinner sig i. Fritidsgårdens och ungdomshusets roll som skapare av social trygghet och som stävjande för ungdomsbrottslighet har ofta diskuterats. För att framgångsrikt arbeta med att skapa socialt välmående områden krävs samverkan mellan många olika aktörer. Fritidsgårdar och ungdomshus är en aktör. Men endast genom väl fungerande samverkan med exempelvis

socialtjänst, polis, skola, säkerhetssamordnare, resursteam, civilsamhälle, bostadsbolag, boende med flera kan ett område bli tryggare (Agenda 2030, Mål 11 – Hållbara städer och samhällen).

Hållbar infrastruktur till stöd för människors välbefinnande

En förutsättning för att skapa hållbar infrastruktur är att man säkerställer att den infrastruktur som byggs är ekonomiskt och miljömässigt hållbar. Agenda 2030 lyfter fram vikten av att samhällets infrastruktur särskilt behöver ta hänsyn till exempelvis flickor och kvinnors behov och förutsättningar.

Det kan exempelvis handla om trygghet i den offentliga miljön. Särskilt hänsyn bör tas till barns, äldres samt personer med funktionsnedsättnings behov (Agenda 2030, mål 11).

En utveckling av sim- och sporthallen anges som önskvärt i den politiska plattformen. Kultur- och fritidsvaneundersökningen 2018 visar också att många vill att kommunen satsar på simhallen.

Jämförelser som gjorts visar att det är ovanligt att en kommun i Sollentunas storlek inte har fler stora simbassänger. Kommunens skolor har meddelat att de tider i närliggande kommuners simhallar istället på grund av att de inte får tillgång till anläggningen. Utvecklingen av simhallen är en fråga som måste ställas mot övriga infrastruktursatsningar i kommunen. I och med att idrottsföreningarna erbjuder allt fler aktiviteter för barn och unga ökar även slitaget på befintliga anläggningar.

Ökade krav på verksamhetsutveckling inom IT och digitala tjänster

Det ställs krav på att kommunens information och verksamheter ska anpassas till nya målgrupper, att nya digitala verktyg ska finnas tillgängliga och att verksamheten ska effektiviseras genom tekniska lösningar. Digital utveckling och verksamhetsanpassningar utgör en allt större del av verksamheternas

kostnader.

Kommunala mötesplatser som saknar de tekniska lösningarna för exempelvis internet-uppkoppling eller bokningssystem online riskerar att upplevas som omoderna av kommuninvånarna. De yngre invånarna lever dessutom allt större del av sitt sociala liv online vilket påverkar dessas förväntningar på fritidsutbud och informationskanaler. För att möta invånarnas behov och förväntningar på digitalt utvecklade verksamheter krävs personal med kompetens inom området IT och digitalisering.

3 Nulägesanalys

Nulägesanalysen bygger på kultur- och fritidsnämndens omvärldsanalys samt verksamhetsuppföljning per augusti, budgetunderlag för 2020 – 2022 samt de kvalitetsrapporter som nämndens verksamheter redovisat under 2019. För fördjupad information kring verksamheternas uppföljning hänvisas till verksamheternas respektive kvalitetsrapporter.

Kultur- och fritidsnämndens kvalitetsuppföljning kommer från och med 2020 att utgå från Agenda 2030 och FNs konvention för barns rättigheter, i folkmun kallad Barnkonventionen. Det socialt sammanhållande och hälsofrämjande, folkbildande och lärande uppdraget hamnar i fokus för verksamhetsuppföljningen. Samhällets polarisering, klimatförändringar och kommunens utmaningar kopplat till en eventuell lågkonjunktur påverkar kultur- och fritidssektorn. Den allt snabbare

utvecklingen och de förändringar som sker i samhället skapar behov av strategiska prioriteringar när det kommer till nämndens verksamhet. Genom att utgå från Agenda 2030 och Barnkonventionen hamnar målgruppsperspektivet i fokus för nämndens uppföljning och planering.

Kvalitetsuppföljning av nämndens verksamhet

Delårsuppföljningen per augusti 2019 visade att kultur- och fritidsnämndens resultat för 2019 beräknas bli ett underskott på 500 tkr. Underskottet beror dels på att verksamhet och kostnader lagts på

nämnden utan att medel tillförts för att täcka ökade kostnader. Delvis beror underskottet på det inte gått att se någon effekt på nämndnivå av den generella effektivisering av inköpshantering samt lokalfrågor som beslutats i kommunens budget för 2019.

När det gäller kvalitetsstyrning och målstyrning har kultur- och fritidsnämnden en god prognos för 2019. Flera av nämndens mål är tvååriga och kommer följa med planeringen in i 2020. Vissa mål kommer revideras något. Kvalitetsfaktorerna revideras inför 2020 för att få ett tydligare

målgruppsfokus. Dessutom görs en genomgång av kvalitetsindikatorerna och uppföljningen. Avsikten med detta är att tydligare kunna följa hur eventuella prioriteringar och omfördelning av resurser påverkar verksamhetens kvalitet.

Nedan följer en beskrivning av verksamhetsplaneringen för 2020 utifrån de fyra kvalitetsperspektiven;

 Målgrupp

 Verksamhet

 Medarbetare

 Ekonomi.

Målgrupp

Trygga invånare och besökare

Att garantera trygghet för alla kommunens invånare är ett prioriterat område. Kultur- och fritidsnämndens uppdrag är att erbjuda möjligheter till en meningsfull fritid och tillgängliga mötesplatser för kommunens invånare vilket gör trygghetsarbetet en del av verksamheternas

kärnuppdrag. Att ständigt arbeta med att säkerställa besökares och medarbetares känsla av trygghet är ett av de områden som kultur- och fritidsnämndens verksamheter prioriterar högst. Samtidigt är trygghet i detta sammanhang en känsla. Detta gör att det som uppfattas som tryggt för en individ inte känns tryggt för en annan.

Biblioteken i Sollentuna är ett exempel på öppna mötesplatser som uppfattas som trygga av besökarna.

Över 90 % som deltagit i besöksenkäter på biblioteken under 2019 har svarat att de känner sig trygga när de besöker biblioteket. Samtidigt vittnar medarbetarna om att de ofta måste hantera personer med missbruk eller psykisk sjukdom som beter sig olämpligt och ibland även hotfullt. Detta skapar en känsla av otrygghet hos medarbetarna.

För att säkerställa trygga mötesplatser kommer det finnas ett fokus på dialog och

besöksundersökningar under 2020. Ett särskilt fokus kommer ligga på uppföljningen av kommnens fritidsgårdsverksamhet. I oktober varje år sker en uppföljning av den upplevda tryggheten i all

fritidsgårdsverksamhet samt i ungdomsverksamheten vid Arena Satelliten. Under 2019 genomförs den i alla kommunens fritidsgårdar för första gången.

Fritidsgården Northside stängdes i mars 2019 efter larm om att miljön var olämplig och eventuellt skadlig för besökare och medarbetare. Samtidigt visade resultaten i mötesplatsenkäten att besökarna kände sig trygga när de besökte verksamheten. Northside var också den fritidsgård i kommunen som hade i särklass flest besökare. Kultur- och fritidskontoret har sedan stängningen av Northside arbetat med att säkerställa uppföljningen av fritidsgårdsverksamheten framöver. Mycket tid har lagts på att analysera förutsättningarna för att bedriva fritidsgårdsverksamhet i ett otryggt område såsom Tureberg och de särskilda omständigheter som detta innebär. En slutsats är att det ställer stora krav på

välfungerande samverkan mellan flera olika aktörer. Till viss del har detta inte fungerat i centrala Tureberg.

De olika samhällsaktörerna i området måste ha tydliga mandat och ansvar. I samband med analysen av utredningen av Northside och det fortsatta arbetet kring tryggheten i Edsberg, där fritidsgården Ringen ligger, har detta blivit mycket tydligt. På fritidsgården Ringen har flera åtgärder genomförts för att säkerställa en trygg miljö för besökare och medarbetare trots att miljön utanför fritidsgården inte alltid är trygg och fri från kriminalitet. En kompetensförstärkning av medarbetarna har gjorts och samverkan med andra kommunala aktörer har förstärkts. Detta har gett goda resultat i verksamheten. Det finns dock en risk att fritidsgården ses som en verksamhet som ska påverka situationen i hela närområdet. I de områden som har den problematik som Tureberg och Edsberg har, där polisen klassat dessa områden som utsatta, krävs omfattande insatser från det offentliga och civilsamhället för att vända utveckligen. En fritidsgård kan inte lösa dessa problem eller stoppa exempelvis drogförsäljning eller rekrytering till kriminella nätverk. Fritidsgården är en aktör som bidrar till att främja goda krafter, skapa förebilder och erbjuda alternativ för barn och unga. Brottsförebyggande och social verksamhet bör utföras av för de uppdragen kvalificerade instanser. God samverkan, tydlig ansvarsfördelning och mandat för olika aktörer i dessa områden ses som avgörande för att miljön kring fritidsgården ska förbättras för barn och unga.

Under 2020 kommer även uppdraget att samordna kommunens nattvandring att prioriteras tack vare tillskjutna medel för detta.

Gott bemötande och nöjdhet

För att komplettera bilden av kultur- och fritidsnämndens verksamhet har kvalitetsfaktorerna gott bemötande och nöjdhet med kultur- och fritidsutbudet lagts till. Ett gott bemötande är nära kopplat till den upplevda tryggheten. Det goda bemötandet är väsentligt för kultur- och fritidsverksamheten. Alla ska känna sig välkomna till de öppna mötesplatser och anläggningar som kommunen erbjuder. Ett särskilt fokus sätts på detta genom att följa upp det i all verksamhet. Tidigare har detta inte följt upp systematiskt.

Den medborgarenkät som SCB genomför vartannat år i Sollentuna visar att de som besvarar den är nöjda med kommunens kultur- och idrottutbud. Samtidigt upplevs ibland kritiken mot kultur- och fritidsnämndens utbud som omfattande. För att få en bättre bild av vad som behöver prioriteras, särskilt i och med de ekonomiska förutsättningar som råder inför 2020 och framöver, kommer nöjdheten följas upp mer kontinuerligt samt mer målgruppsinriktat.

Delaktighet och medinflytande

Att skapa förutsättningar för barn och unga att vara delaktiga och göra sina röster hörda är prioriterat.

Barnkonventionen tar upp att barn ska ha rätt att bli hörda i frågor som berör dem. Inom Agenda 2030 finns ett stort fokus på delaktighet och på att skapa goda förutsättningar för kommande generationer att leva i hållbara samhällen. Kultur- och fritidsnämnden fortsätter under 2020 prioritera området genom målet att öka barn och ungas inflytande och delaktighet. Arbetet sker både inom de egna verksamheterna och genom att fortsätta stötta Sollentuna ungdomsråd.

Genom att tjänstemannastödet till Sollentuna ungdomsråd hanteras av kultur- och fritidskontoret har kultur- och fritidsnämnden en stor möjlighet att skapa delaktighet hos barn och unga. Sollentuna ungdomsråd växer och kan fortsätta växa även framöver. Samverkan med skolor och med fritidsgårdar och Arena Satelliten kan leda till att rådet kan utvecklas ytterligare och tas på allvar som ett organ för reellt ungdomsinflytande.

En del av pedagogiken som styr ungdomsverksamheten handlar om att skapa förutsättningar för barn och unga att känna att de kan påverka sin tillvaro. I detta är delaktighet och inflytande från besökarna i ungdomsverksamheten och fritidsgårdarna viktiga förutsättningar. Detta följs upp årligen i

mötesplatsenkäter. Arena Satelliten har haft området som ett särskilt fokus under 2019. En del i kvalitetsutvecklingen av fritidsgårdsverksamheten har varit att börja arbeta med denna pedagogik i den nya organisationen.

Många av kommunens barn och ungdomar är medlemmar i kommunens ungdoms- och

idrottsföreningar. Kultur- och fritidsnämnden stödjer även föreningslivets arbete med att säkerställa barn- och ungdomsinflytande.

Bra beslutsunderlag

Ett av primära syftena med att följa upp kvalitetsfaktorerna ovan inom ramen för nämndens ordinarie verksamhetsuppföljning och planering är att säkerställa att nämndens ledamöter har förutsättningar att fatta välgrundade beslut. Att säkerställa ett lyhört, inkluderande, deltagarbaserat och representativt beslutsfattande är en del i ett av målen inom Agenda 2030 (Mål 16 - Fredliga och inkluderande samhällen). Politikerenkäten som genomfördes under 2019 visar att de förtroendevalda som besvarade denna upplever att beslutsunderlagen håller god kvalitet. Det är dock mycket viktigt att underlagen fortsätter hålla hög kvalitet, särskilt då behovet av svåra prioriteringar kommer öka framöver.

Verksamhet

Jämlik tillgång till kultur-, idrott- och fritidsverksamhet

Kultur- och fritidsnämndens uppdrag är att erbjuda kommunens invånare möjlighet till en meningsfull fritid utifrån individens vilja och förutsättningar. Barnkonventionen slår fast att alla barn ska ha möjligheter till lek, rekreation, vila och fritid. Att säkra en jämlik tillgång kan innebära att det finns behov att förebygga eller ta bort hinder för invånare att ta del av den verksamhet som erbjuds. Det handlar även om att analysera vilka som tar del av utbudet och vad som driver utvecklingen. I Agenda 2030 finns ett flertal mål som syftar till att skapa inkluderande och socialt hållbara samhällen. Kultur- och fritidsnämnden bidrar i detta arbete exempelvis till mål 5 (Jämställdhet), mål 10 (Minskad ojämlikhet) och mål 11 (Hållbara städer och samhällen).

Ett exempel på områden som nämnden fokuserar på är möjligheterna till en meningsfull fritid trots olika ekonomiska förutsättningar. Det finns både forskning samt kommunala underlag som visar att barn och ungdomar från så kallat socio-ekonomiskt svaga familjer har sämre möjligheter till förkovran och utveckling inom det kulturella området än barn från socio-ekonomiskt starka eller medelstarka familjer. Detsamma gäller för medverkande i exempelvis idrottsföreningar. Att veta om det finns strukturer eller praxis som förstärker dessa hinder i Sollentuna kommun är viktigt om kommunens övergripande mål ska kunna uppnås.

Säkerställandet att barn och unga i kommunen har tillgång till det kulturutbud som nämnden erbjuder fortsätter genom ett särskilt målområde. Kulturen har enligt Agenda 2030 (Mål 4 - God utbildning för alla) en viktig roll att spela för att skapa hållbara samhällen. Ett sätt att bidra till detta mål är att öka tillgången till kultur för barn och unga i kommunen. Barnkonventionen tar också upp vikten av att alla barn har tillgång till kultur. Ett särkilt fokus ska ligga på de som i lägre utsträckning tar del av utbudet i dagsläget. Verksamheterna arbetar parallellt med att skapa nya möjligheter till deltagande och med att undersöka vilka som nås respektive inte nås av utbudet och analysera orsakerna därtill.

Personer med intellektuell funktionsnedsättning möter ofta hinder som gör det svårt att vara en del av samhället på lika villkor som alla andra. Även i Sollentuna kommun har det varit svårt för dessa personer att få vara en del av en meningsfull fritidsverksamhet. Med stöd av kultur- och

fritidsnämnden har kommunens idrottsföreningar under 2019 visat ett stort engagemang för den här gruppen och vilja att skapa bättre förutsättningar till deltagande. För att tydliggöra att alla kommunens invånare ska ha möjligheter till en meningsfull fritid riktar nämnden ett särskilt mål mot den egna verksamheten under 2020. Målet är att säkerställa att man även från kultur- och fritidsnämndens sida arbetar aktivt med att inkludera personer med alla former av funktionsnedsättning i verksamheten.

Rätten för personer med funktionsnedsättning att vara en del av samhället på lika villkor är prioriterat både inom Agenda 2030 samt inom Barnkonventionen.

Att skapa ett hållbart samhälle genom klimatanpassning och folkbildning

Kultur- och fritidsnämndens verksamheter erbjuder ett stort utbud av folkbildande och demokratifrämjande aktiviteter. Folkbiblioteken är en av de mest tillgängliga institutionerna i samhället. Det utbud av föreläsningar, barnaktiviteter och kulturarrangemang som biblioteken

tillsammans med civilsamhället erbjuder för kommunen invånare är en grundpelare i det demokratiska samhället. Med ett ökat fokus på Agenda 2030 kommer kultur- och fritidsnämnden kontinuerligt kunna följa upp hur verksamheterna bidrar till målen för att skapa ett hållbart samhälle genom att erbjuda möjligheter till lärande och utveckling. Dessutom kommer verksamheternas aktiviteter för att minska klimatpåverkan att följas upp inom ramen för ett nytt kvalitetsområde, Klimatsmart

verksamhet.

Medarbetare

Kultur- och fritidskontoret hade goda resultat på medarbetarenkäten under 2019. Den verksamhet som visade sämre resultat samt hade en låg svarsfrekvens var den då nya fritidsgårdsenheten. Under året har arbetet med att skapa en fungerande organisation, nyrekrytering av enhetschef samt åtgärder för att skapa en god arbetsmiljö och känsla av tillhörighet i kultur- och fritidsorganisationen varit i fokus.

Förhoppningsvis kommer detta visa sig i den medarbetarundersökningen som genomförs under 2020.

Två utvecklingsområden för kultur- och fritidsnämnden är den systematiska uppföljningen av arbetsmiljö samt långsiktig kompetensförsörjning. Dessa två områden kommer att ingå som nya kontrollområden inom ramen för internkontrollen 2020.

Ekonomi

Flera verksamheter uppmärksammar redan i samband med delårsuppföljningen, samt igen i samband med verksamhetsplaneringen inför 2020, att utrymmet för utökning av verksamhetsutbud är mycket begränsat utan att tydliga prioriteringar eller omfördelning av budget görs. En del av de

utvecklingsinsatser som gjorts har finansierats via statliga bidrag. Dessa kan dock inte räknas som säkra intäkter och flera bidragsformer är för närvarande inte med i regeringens budget för 2020. Detta gäller exempelvis bidrag för lovaktiviteter.

I och med de budgetförutsättningar som råder för kultur- och fritidsnämnden där verksamheter fortsätter vara underfinansierade via anslag under 2020 kommer nämnden behöva prioritera och omfördela resurser för att hålla en budget i balans under 2020 och framöver.

Inom ramen för kvalitetsområdet ekonomi kommer fokus ligga på att följa upp hur kultur- och fritidsnämndens ekonomi fördelas och hur prioriteringar påverkar verksamheterna utrymme för utveckling och möjligheter till kvalitetssäkring.

Arbetet med prioriteringar kopplat till nämndens mål och verksamhetsutveckling behöver stramas upp.

De effektiviseringar som redan genomförts under de senaste åren har gjort att nämndens verksamhet redan är mycket kostnadseffektiv. Eftersom ca 90 % av nämndens budget består av fasta kostnader såsom hyra, lönekostnader och kostnader för exempelvis it, telefoni, lokalstädning och leasing av fordon, är det utrymme verksamheterna har för drift och verksamhetsutveckling mycket begränsat.

Större omstruktureringar mellan fasta och rörliga kostnader kräver i hög utsträckning politiska beslut om minskad ambitionsnivå på vissa områden vad gäller kvalitet eller utbud. Detsamma gäller i de fall nämnden vill genomföra större utvecklingsinsatser vilka kräver omdisponering av medel mellan eller inom verksamheter.

För att kunna fortsätta erbjuda ett kvalitativt och tillgängligt kultur- och fritidsutbud behöver alternativa finansieringsformer skapas. Exempelvis handlar detta om att öka intäkterna. Detta kan exempelvis ske via höjda avgifter för verksamheten. Höga avgifter kan dock påverka vissa personers möjligheter att ta del av den kommunala verksamheten. För att stimulera verksamheterna att fortsätta arbeta med andra möjligheter till finansiering via statliga och regionala bidrag skapas ett särskilt mål kopplat till detta.

Nämnden konstaterar att det finns ett behov av fortsatt inventering av nämndens verksamheter utifrån de beslutade kvalitetsfaktorerna för att kunna möjliggöra beslut kopplade till ambitionsnivåer eller utbud av verksamhet.

4 Systematiskt kvalitetsarbete

Målstyrning

Nulägesanalysen visar på ett antal områden där utvecklingspotential finns inom kultur- och fritidsnämndens verksamhetsområde. Dessa områden ska omfattas av nämndens mål för

verksamheterna 2020. För att konkretisera utmaningarna har vissa mål från föregående mandatperiod omformulerats eller brutits ned ytterligare, detta för att möjliggöra tydligare politisk styrning. De mål som nämnden ger för verksamheterna inför 2020 är även korrigerade för att möta de politiska

ambitionerna i den nya politiska plattformen för 2019 - 2023. Nämndens mål fokuserar på följande områden; ungdomars delaktighet, kulturutbud för barn och unga, tillgång till meningsfulla

fritidsaktiviteter för personer med funktionsnedsättning samt ökat fokus på extern finansiering.

Kvalitetsstyrning

Alla kultur- och fritidsnämndens verksamheter arbetar med att kontinuerligt utveckla och förbättra verksamheten. Kultur- och fritidsområdet är lättrörligt och i mycket liten utsträckning reglerat i speciallagstiftning. Detta gör utrymmet för anpassning av verksamheten till nya förutsättningar stort.

Förväntningarna på snabba omställningar från beslutsfattare och invånare är också höga och behovet av anpassningar och utveckling är ständigt närvarande i verksamheternas vardag.

Alla verksamheter följer i samband med de kommungemensamma rapporteringstillfällena under året upp arbetet mot de mål som nämnden och verksamheterna beslutat.

Som ett komplement till detta tar de större verksamheterna fram egna kvalitetsrapporter vid olika tillfällen under året. Dessa planeras in utifrån vid vilka tidpunkter viktiga nationella nyckeltal blir tillgängliga. Rapporten tas fram utifrån den kommungemensamma mallen och ska vara baserad på den senaste tillgängliga statistiken för respektive verksamhet. Tanken med dessa rapporter är att de ska ge nämnden en bild av hur verksamheterna bedriver sitt kärnuppdrag samt vilka löpande utvecklings- och kvalitetsinsatser som gjorts utöver det arbete som sker som aktiviteter kopplade till nämndens och verksamhetens mål inom ramen för målstyrningen. I kvalitetsrapporterna förväntas verksamheterna analysera sina resultat utifrån kvalitetsindikatorer relevanta för den löpande verksamhetsuppföljningen och redovisa genomförda eller planerade åtgärder där sådana har bedömts som nödvändiga. Områden som lyfts fram inom ramen för kvalitetsrapporterna ska sedan återkomma som förslag på

utvecklingsområden inom ramen för nämndens mål eller inom ramen för internkontrollen för kommande verksamhetsperiod om verksamhetsansvariga har gjort bedömningen att området bör belysas särskilt.

För de verksamhetsområden som inte redovisar egna kvalitetsrapporter görs en kvalitetsrapportering i samband med verksamhetsberättelsen för föregående år. De externa utförare som nämnden anlitat följs upp i enlighet med "Plan för uppföljning av externa utförare". Även denna sammanfattas inom ramen för kvalitetsrapporteringen för nämndens totala verksamhetsområde föregående år.

Undersökningar/mätningar

Följande mätningar/undersökningar kommer att genomföras under 2020 och kommer utgöra underlag i verksamheternas förbättringsarbete:

Större kommunövergripande mätningar:

 Kommunens kvalitet i korthet (KKiK)

 Medarbetarundersökning Sollentuna kommun

 Kultur- och fritidsvaneundersökningen riktad mot elever i grundskolans åk 4, åk 7 samt åk 1 på gymnasiet planeras att genomföras under 2020

Besöks- eller brukarundersökningar inom kultur- och fritidsnämndens verksamhetsområde:

Under 2020 kommer nämndens verksamheter i högre utsträckning genomföra besöks-/brukarenkäter för att i första hand följa upp trygghet, bemötande och nöjdhet i verksamheterna.

Dessutom pågår ett förvaltningsövergripande arbete som syftar till att öka antalet dialoger med personer ur olika målgrupper för nämndens verksamheter. Särskilt fokus kommer ligga på att nå individer ur dessa målgrupper som inte tar del av kultur- och fritidsnämndens utbud i någon större

utsträckning.

5 Ekonomi

5.1 Budget på nämndens verksamhetsområde

Verksamhetsområde Budget 2019 Förändringar

2020 Budget 2020

Nämnd 745 42 787

Kultur- och fritidskontor 7 041 -214 6 827

Idrott- och föreningsstödsverksamhet 89 594 -10 098 79 496

Fritid- och ungdomsverksamhet 0 30 961 30 961

Kultur- och biblioteksverksamhet 60 524 -15 066 45 458

LSS-verksamhet 0 -25 -25

Summa 157 904 5 600 163 504

Beslutad ram 157 904 5 600 163 504

Kvar att fördela 0 0 0

Verksamhetsområde Intäkter 2020 Kostnader 2020

Budget netto 2020

Nämnd 0 787 787

Kultur- och fritidskontor 0 6 827 6 827

Idrott- och

föreningsstödsverksamhet -19 823 99 319 79 496

Fritid- och

ungdomsverksamhet -2 790 33 751 30 961

Kultur- och

biblioteksverksamhet -5 148 50 606 45 458

LSS-verksamhet -3 110 3 085 -25

Summa -30 871 194 375 163 504

5.2 Nämndens resursfördelning per verksamhetsområde

Inför budget 2020 har kultur- och fritidsnämnden beslutat att ändra verksamhetsfördelningen för att synliggöra nämndens alla verksamhetsområden bättre. Verksamhetsområde för ungdomar lyfts fram där fritidsgårdar och Arena Satelliten kommer att ingå. Fritidsgårdar har tidigare legat under idrott och Arena Satelliten under kultur. LSS-verksamheten, Teater Satelliten, har tidigare ingått i Arena

Satelliten och separeras till egen verksamhet.

Nämnden utgår från budgetram 2019 och därefter har nivåpåverkande förändringar i budgetram 2020 samt organisatoriska förändringar skapat olika förutsättningar för årets budgetfördelning.

Total budgetram för 2020 är 163,5 mkr och fördelas till Nämnd och fritidskontor med 7,4 mkr; Idrott- och föreningsstödsvht med totalt 79,8 mkr; fritid- och ungdomsvht med 30,8 mkr och Kultur- och biblioteksvht fördelas med totalt 45,4 mkr varav 21 mkr för biblioteken, Kulturskola 15,1 mkr samt resterande kulturverksamheter med 9,3 mkr. LSS Teater Satelliten fortsätter med samma budget som tidigare, -25 tkr.

Budgetram 2020 fördelas enligt nedan:

Nämnd - politiska ledningen

Kultur- och fritidskontor - förvaltningschef och kansli med förvaltningsövergripande stödfunktioner

som ekonomi och administration. Bidrag för gratis lovaktiviteter för barn och ungdomar mellan 6-15 år, har årligen ansökts och erhållits från Socialstyrelsen eller MUCF för finansielt stöd till föreningar och egna verksamheter som anordnar aktiviteter, dock är det ännu inte beslutat om regeringen erbjuder bidragen nästa år.

Idrott- och föreningsstödsverksamhet - anläggningar, stödfunktioner, lotteritillstånd, aktivitetsstöd, funktionsvariationer samt inköp av huvudverksamhet av externa parter. Största kostnaden är

aktivitetsbidrag till idrottsföreningar, inköp av huvudverksamhet av externa parter för sim- och sporthall och Väsjöbacken, hyreskostnader för anläggningarna samt personal. Byggnation har gjorts efter befolkningsprognoser och i samverkan med utbildningsnämnden med skolor som hyr

gymnastikhallar. Utbildningsnämden kan och har dragit ner på bokningsfrekvens av gymnastikhallar beroende på budget medan kultur- och fritidsnämnden alltid har hyreskostnaden så ny hyresmodell mellan kultur- och fritidskontoret och utbildningsnämnden ska ses över. Taxehöjning av alla hallar kommer att göras inför nästa år.

Fritid- och ungdomsverksamhet - fritidsgårdar, Arena Satelliten samt nattvandring. Fritidsgårdar har tidigare ingått i idrott och Arena Satelliten inom kultur. Arena Satelliten har intäkter via uthyrning av idrottshallar, konferensrum, replokaler, studios och föreningslokaler. En utredning av samverkan med näringsliv i form av sponsring eller bidrag kommer att göras för att öka täckning av kostnader vid evenemang.

Kultur- och biblioteksverksamhet - består av kulturchef med personal, Edsvik, övrig allmänkultur, kulturskola samt biblioteken.

Kulturchef består av kulturchef, kultursekreterare samt kulturstödsbidrag. Edsvik avser slottet.

Intäkter behövs för att täcka en del av hyreskostnad. En utredning kring ändring av reglemente för uthyrning planeras att göras till kommunstyrelsen som äger frågan. Övrig allmänkultur avser kommunens konst med underhåll, trädgården i Edsvik samt publika evenemang som nationaldagen och kulturvaket. Ingen finansiering eller bidrag.

Kulturskolan planerar att höja undervisningstaxor till hösttermin 2020, regional kulturskolesamverkan med grannkommuner för ökat utbud och tillgänglighet startar i januari och detta kan generera

samordningsvinst i form av fler elever men det kan också generera högre kostnader med max 120 tkr om elevantalet till Sollentuna minskar till fördel för annan kommun. Kulturskolebidrag har återinförts av regeringen och planeras att sökas.

Biblioteksverksamheten består av huvudbiblioteket, Arena Rotebro, Edsberg samt en deltidstjänst i häktet. Biblioteken har inköpsstöd för litteratur via Kulturrådet samt har erhållit bidrag för

digitalisering och läsfrämjande projekt via Kulturrådet. Lönebidrag via Arbetsförmedlingen fortsätter och deltidstjänst i häktet finansieras av Polismyndigheten.

LSS Teater Satelliten - Daglig verksamhet som tidigare ingått i Arena Satelliten. En förening för teatern är startad och bidrag kommer att sökas för finansiering av en heltidstjänst vilket skulle bespara nämnden motsvarande kostnad. Finansieras genom ersättning för brukarna via Vård- och

omsorgsnämnden samt inköpta platser från andra kommuner.

Ett av nämndens fem mål lyder: Ökade inkomster till verksamheterna genom statliga eller regionala bidrag. Förutom ovanstående kända finansieringsformer så kommer verksamheterna att fortsätta arbeta med detta i kvalitetsstyrningen under nästa år.

5.3 Riktade budgetmedel

1 900 tkr Idrottshall Töjnaskolan är nettoram där hyra, aktivitetsbidrag, personalkostnad, driftkostnader och hyresintäkter ingår. Försenad till augusti/september 2020.

600 tkr för omläggning pist görs efter den säsong som passar bäst.

1500 tkr Malmparken avser driftkostnader och personalkostnad. Parken bör vara i bruk vinter 2019.

Kultur- och fritidsförvaltningen motsatte sig en skridskoplan men beslut fattades ändå. Planen där is skall göras är felkonstruerad och har många brunnar och ventilationer samt omgärdas av en kant som gör att en ismaskin inte kan användas utan två mannar behöver spola och kyla is manuellt och ökar kostnaderna för nämnden mer än tänkt.

200 tkr Nattvandring. Avser halvtidsresurs för samordning av olika ideella grupper idag samt försöka utöka antalet. Ingår även lite materialkostnader.

600 tkr tillskjuten budgetram för Kulturskolan. Under 2019 har förvaltningen omdisponerat 2 100 tkr via idrotten för utrymme av försenad byggnation av sporthall Tegelhagen samt ej ersatt resurs från allmänkultur till Kulturskolan. Effekten blir nu minskad nettoram för Kulturskolan med 1 500 tkr inför 2020 och ett arbete med att minska arbetstider för personal, utvärdera utbud samt effektivisera

verksamhet är igång.

En generell kompensation om två procent för pris- och lönekompensation har fördelats ut till verksamheterna med 3,2 mkr samtidigt som 2,4 mkr dragits av för generell samt förväntad effektivisering för inköp och lokalfrågor

Under en treårsperiod har nämnden fått en total besparing gällande inköpshantering med 1,2 miljoner kronor. Nämndens verksamheter har sällan inköp i sådan omfattning så att en besparing i denna storlek kan förverkligas. Förväntad effektivisering av lokalfrågor med 0,4 miljoner kronor. 2017 flyttades kostnader motsvarande en heltidstjänst för en lokalstrateg till kommunledningskontoret (KLK) så nämnden ser inte hur en ytterligare effektivisering ska sänka kostnader.

Återstående 800 tkr i generell kompensation täcker inte löneökningar med 2% (1,2 mkr) samt Sollentuna kommunfastigheter ABs planerade indexökning (1 mkr vid 1%).

Nivåpåverkande förändringar, tkr

Budget 2020

Planerad tidpunkt för start

Kommentar

Verksamhetslokaler -2 500 2020-01-01 1900 tkr Töjnaskolan, 600 tkr pist

Malmparken -1 500 2020-01-01

Nattvandring -200 2020-01-01

Kulturskolan -600 2020-01-01

5.4 Investeringsram

2020

Nämndens investeringsbudget 1 700

Nuvarande investeringsram fungerar bra för nämnden då största delen av investeringarna avser nybyggnationer som genererar en hyreskostnad och som nämnden äskar del av täckning för.

Förvaltningen har dock några äldre anläggningar där även ansvar för underhåll av asfalterade

parkeringsytor, utebelysning samt motionsspår ska ingå. Dessa är väldigt höga kostnader som skulle ta hela investeringsramen i anspråk för ett arbete och det har därför blivit eftersatt.

Tillgänglighetsanpassning behöver göras på alla anläggningar och borde bekostas av Sollentuna kommunfastigheter AB som fastighetsägare. Behoven är många och troligtvis kan del av nämndens investeringsram behöva nyttjas för att uppfylla en del av anpassningarna om SKAB ej tar sig an detta.

Sollentuna kommunfastigheter AB saknar underhållsplaner vilket gjort att underhållsinsatserna är få och många anläggningar är äldre och eftersatta. Nämnden tar en del akuta kostnader inom budgetram men investeringsram kan behöva användas.

Idrottsanläggning Vallen ägs av KFN och saknar omklädningsrum för damer, vilket är ett stort behov.

Betongläktare byggd på rullstensås har börjat glida och behöver åtgärdas. Dessa behöver äskas för utanför ram år 2020.

Ismaskiner är av äldre modeller och kommer att behöva bytas ut inom närmsta åren, 900 - 1 000 tkr.

I politiska plattformen nämns spontanidrottsplatser såsom utegym och parkour och dessa kostar mellan 500 - 700 tkr/st i investering vilket gör att det kommer att ta många år att uppfylla behovet om det ska tas inom befintlig investeringsram.

6 Kvalitetsstyrning

Kvalitetsstyrning handlar om hur kommunen genomför grundläggande uppdrag utifrån lagstiftning, föreskrifter, nationella och kommunalt styrande dokument samt i vilken grad kommuninvånarnas krav på kvalitet i service och tjänster uppfylls.

Till varje kvalitetsfaktor kopplas minst en kvalitetsindikator. Kvalitetsindikatorn ska ha en riktning och en styrgräns för när grön respektive nedre accepterad gul nivå är uppnådd. Grön nivå anger det önskade resultatet, medan gul nivå kräver löpande uppföljning. Röd nivå kräver omedelbar åtgärd.

6.1 Målgrupp (Kunder – brukare – invånare - intressenter)

6.1.1 Trygga invånare och besökare (Agenda 2030) Beskrivning

Kommunens invånare ska känna sig trygga och ha möjlighet att delta i det sociala livet på lika villkor.

Ett hållbart och socialt inkluderande samhälle förutsätter att alla invånare, oavsett oavsett ålder, könstillhörighet, funktionsnedsättning, etnicitet, ursprung, religion, sexuell läggning eller ekonomisk eller annan ställning, känner sig trygga i den offentliga verksamheten. Trygghet är ett mångfacetterat och subjektivt begrepp. För att en person ska känna sig trygg i ett sammanhang måste personen uppleva både fysisk och psykisk trygghet och säkerhet. Kultur- och fritidsnämndens verksamheter ska vara trygga att besöka för alla kommunens invånare. Kultur- och fritidsnämnden samordnar även kommunens nattvandringar.

Genom arbete med alla dessa områden bidrar kultur- och fritidsnämnden aktivt till exempelvis mål 5, 10, 11 och 16 i Agenda 2030. Nämnden säkerställer även uppfyllandet av ett stort antal av

barnkonventionens artiklar ämnade att säkerställa att barnets bästa alltid ska komma i första rummet.

För att barn, och särskilt flickor, ska kunna ha en aktiv fritid måste banren och deras vårdnadshavare känna sig trygga i att barnet är skyddat från våld, sexuella övergrepp och alla former av förnedrande behandling. Genom att barnets bästa alltid kommer i första hand inom trygghetsarbetet skapas ett tryggare samhälle för alla.

Kvalitetsindikator

Utfall 2017

Utfall 2018

Utfall 2019

Styrgräns 2020

Styrgräns kvinnor 2020

Styrgräns män 2020

Andel trygga besökare i

fritidsgårdsverksamheten 4,6 4,6 - 4,7 4,7 4,7

Motivering styrgränser/målvärde

Tryggheten i fritidsgårdsverksamheten följs upp särskilt under 2020 eftersom kvalitetssäkring av fritidsgårdsverksamheten är ett prioriterat område. Svaren anges på en skala 1 - 5 där 5 är positivt och 1 negativt. Resultaten ska särskilt analyseras utifrån könsperspektiv. Kvinnor och män har samma styrgränser.

Den övre styrgränsen för denna indikator är 4.7, den nedre styrgränsen är 4.0. Detta är baserat på snittresultat inom KEKS- nätverk för uppföljning av fritidsgårdsverksamhet. Resultaten för 2017 samt 2018 är endast baserade på

enkätundersökning på fritidsgården Northside.

Resultatet bidrar till index för Trygghet och bemötande inom KEKS-nätverkets kvalitetsuppföljning som är målsatt till att inte underskrida 90%.

Andel besökare i kultur- och fritidsnämndens verksamheter som känner sig trygga

- - God God God God

Kvalitetsindikator

Utfall 2017

Utfall 2018

Utfall 2019

Styrgräns 2020

Styrgräns kvinnor 2020

Styrgräns män 2020

Motivering styrgränser/målvärde

På enhetsnivå genomförs trygghetsmätningar inom alla verksamheter. Dessa mätningar följs upp på avdelnings- samt enhetsnivå löpande under året via tertial- samt kvalitetsrapporter. När resultat finns tillgängliga för verksamheterna kommer dessa även att sammanfattas på nämndnivå i samband med terialrapportering. Resultaten ska särskilt analyseras utifrån könsperspektiv där så är möjligt.

Under 2019 finns inga avvikande resultat vad gäller trygghet i nämndens verksamheter. De mätningar som har gjorts visar på ett resultat på över 90 % vilket motsvarar den övre styrgränsen, och motsvarar bedömning God av kvalitetsnivå. Nivån bedöms som rimlig utifrån verksamheternas karaktär och förutsättningar. Jmf. exempelvis nationella styrgränser för öppen ungdomsverksamhet inom kvalitetssäkringsnätverket KEKS.

Nedre accepterad styrgräns sätts på enhetsnivå utifrån verksamhetens specifika förutsättningar.

Kvalitetsfaktorer:

6.1.2 Gott bemötande (Agenda 2030) Beskrivning

Alla som besöker kultur- och fritidsnämndens verksamheter och kommer i kontakt med kultur- och fritidsnämndens medarbetare ska känna sig välkomna.

Ett hållbart och socialt inkluderande samhälle förutsätter att alla invånare, oavsett oavsett ålder, könstillhörighet, funktionsnedsättning, etnicitet, ursprung, religion, sexuell läggning eller ekonomisk eller annan ställning, känner sig välkomna i den offentliga verksamheten.

Genom att säkerställa ett gott bemötande i alla verksamheter bidrar kultur- och fritidsnämnden aktivt till exempelvis mål 5, 10, 11 och 16 i Agenda 2030. Nämnden säkerställer även uppfyllandet av ett stort antal av barnkonventionens artiklar ämnade att säkerställa alla barns lika rättigheter och lika värde. Barns utveckling är beroende av att barnet kan föreverkliga sina sociala och kulturella rättigheter samt sin rätt till lek, vila och rekreation.

Kvalitetsindikator

Utfall 2017

Utfall 2018

Utfall 2019

Styrgräns 2020

Styrgräns kvinnor 2020

Styrgräns män 2020

Andel av besökarna som upplever ett gott bemötande i kultur- och fritidsnämndens verksamhet

- - - Ingen Ingen Ingen

Motivering styrgränser/målvärde

På enhetsnivå genomförs bemötandemätningar inom alla verksamheter. Under 2020 genomförs dessa mätningar för första gången på ett strukturerat sätt. Därför finns inga styrgränser angivna för 2020. Dessa mätningar följs upp på avdelnings- samt enhetsnivå löpande under året via tertial- samt kvalitetsrapporter. När resultat finns tillgängliga för verksamheterna kommer dessa även att sammanfattas på nämndnivå i samband med terialrapportering. Resultaten ska särskilt analyseras utifrån könsperspektiv där så är möjligt.

Kvalitetsfaktorer:

6.1.3 Nöjdhet med kommunens kultur- och fritidsutbud Beskrivning

Enligt det övergripande målet Trygghet och välfärd genom livet vill Sollentuna kommun att alla invånare ska känna sig nöjda med det kommunen erbjuder. Det ska finnas möjlighet att leva ett gott liv i Sollentuna utifrån varje individs behov.

Att främja människors välbefinnande och möjlighet till social inkludering ingår i ett flertal av målen kopplade till Agenda 2030. Bland annat behövs ett arbete mot ojämlika eller diskriminerande strukturer, säkerställande av information om kommunens utbud samt ekonomiskt överkomlig och tillgänglig infrastruktur för rekreation och motion.

Kultur- och fritidsnämndens breda verksamhet är till för alla kommunens invånare. Alla invånare nyttjar inte det kommunala kultur- och fritidsutbudet på samma sätt. Behoven av ett välutvecklat kommunalt utbud varierar från individ till individ. För att uppleva välbefinnande och ha möjlighet till

en aktiv och meningsfull fritid behöver en person känna sig nöjd med det kultur- och fritidsutbud kommuner erbjuder.

Kultur- och fritidsnämnden följer upp nöjdhet inom ramen för all verksamhet och i samverkan med föreningslivet. Nöjdheten följs upp genom olika mätningar anpassade för respektive verksamhet och dess besökare.

Genom att följa upp nöjdheten bland besökare och deltagare inom all verksamhet bidrar kultur- och fritidsnämnden till kommunens arbete med exempelvis mål 3, 5, 10, 11 och 16 i Agenda 2030.

Nämnden säkerställer även uppfyllandet av ett stort antal av barnkonventionens artiklar ämnade att säkerställa alla barns rätt att bli hörda, samt barns lika rättigheter och lika värde.

Kvalitetsindikator

Utfall 2017

Utfall 2018

Utfall 2019

Styrgräns 2020

Styrgräns kvinnor 2020

Styrgräns män 2020

Andel barn och unga som tycker det finns tillräckligt för unga att göra i Sollentuna

- 85 - Ingen Ingen Ingen

Motivering styrgränser/målvärde

Särskilt fokus i uppföljningen av ungas upplevelse av att det finns något för unga att göra i kommunen ligger på skillnader mellan åldersgrupper, kön och geografisk hemvist. Ingen styrgräns är angiven då mätningen endast genomförts en gång tidigare och mer underlag krävs för att styrnivåer ska kunna sättas.

Andel av målgruppen som är nöjd med

kultur- och fritidsnämndens verksamhet - - - Ingen Ingen Ingen

Motivering styrgränser/målvärde

På enhetsnivå genomförs nöjdhetsmätningar inom alla verksamheter. Under 2020 genomförs dessa mätningar för första gången på ett strukturerat sätt. Därför finns inga styrgränser angivna för 2020. Dessa mätningar följs upp på avdelnings- samt enhetsnivå löpande under året via tertial- samt kvalitetsrapporter. När resultat finns tillgängliga för verksamheterna kommer dessa även att sammanfattas på nämndnivå i samband med terialrapportering. Resultaten ska särskilt analyseras utifrån könsperspektiv där så är möjligt.

Kvalitetsfaktorer:

6.1.4 Delaktighet och medinflytande (Agenda 2030) Beskrivning

Hållbara och motståndskraftiga samhällen kräver att invånarna känner delaktighet, tillhörighet och förtroende för de offentliga institutionerna. Mål 16 i Agenda 2030 anger att alla nationer ska

säkerställa ett lyhört, inkludernande, deltagarbaserat och represenativt beslutsfattande på alla nivåer. I linje med detta, och med kommunallagens krav om samråd med verksamhetens brukare, anger den politiska inriktningen för budgetåret 2020 ska alla Sollentunabor, oavsett ålder, uppleva att de blir hörda och respekterade. Ett särskilt fokus ska finnas för att säkerställa att barn och unga i Sollentuna har möjlighet att framföra sina åsikter. Detta är i linje med barnkonventionens 12 artikel som fastställer att alla barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet.

Kultur- och fritidsnämndens verksamheter brukas av alla kommunens invånare. Ett särskilt fokus för nämnden är att säkerställa att de som inte själva har möjlighet att få upp sina frågor på den politiska agendan ändå har möjlighet till delaktighet och medinflytande. Nämnden frågar därför särskilt exempelvis barn och unga, personer med funktionsnedsättning och äldre hur de upplever nämndens verksamhet och möjligheten att påverka kultur- och fritidsutbudet i kommunen.

Det sker ständigt dialog med kommunens föreningsliv, andra aktörer och engagerade medborgare kring kommunens kultur- och fritidsverksamheter. Dessa dialoger ska dokumenteras och diarieföras för att säkerställa transparens och möjligheter för alla att ta det av de underlag som i vissa fall föranleder ett beslut.

Eftersom detta område är ett prioriterat utvecklingsområde följs indikatorerna kring delaktighet i fritidsgårds- samt ungdomsverksamheten samt medlemsantalet i Sollentuna ungdomsråd upp i

målstyrningen under målet "Ökad upplevelse av delaktighet och inflytande bland Sollentunas barn och unga".