04.2. Bilaga 1 delårsrapport tertial 2 2018

(1)

Bilaga 1

Delårsrapport

Barn- och ungdomsnämnden

(2)

Barn- och ungdomsnämnden, Delårsrapport 2(21)

Innehållsförteckning

1 Ekonomisk uppföljning ... 3

1.1 Driftredovisning BUN ... 3

1.2 Kommentar till helårsprognos, utfall och budget ... 4

1.3 Prognos och kommentar volymer ... 5

1.4 Investeringsprognos ... 6

1.5 Riktade budgetmedel ... 6

1.6 Återsökning av statsbidrag ... 6

2 Viktiga förändringar ... 7

3 Nya data och resultat ... 8

4 Styrdokument för särskild uppföljning ... 9

4.1 Trygghets- och säkerhetsstrategin ... 9

4.2 Integrationspolicy/integrationsplan ... 9

4.3 Näringslivsstrategi ... 10

4.4 Personalpolicy ... 10

5 Mål ... 12

5.1 Trygghet och välfärd genom livet ... 12

5.2 Hållbar och konkurrenskraftig tillväxt ... 16

5.3 Attraktiv och effektiv organisation ... 17

6 Uppdrag ... 19

7 Riskhantering - internkontroll ... 20

7.1 Statsbidrag orsakar verksamhet som inte är långsiktig ... 20

7.2 Att kränkningar inte rapporteras in till huvudmannen ... 20

7.3 Att fel lön utbetalas till medarbetare ... 21

7.4 Elever som är mantalsskrivna i kommunen går inte i skolan. ... 21

(3)

1 Ekonomisk uppföljning

1.1 Driftredovisning BUN

Prognosrapport 2018 BUN

Budget

2018 Period-utfall Utfall % Prognos

aug Budget-

avvikelse Prognos apr BARN- OCH

UNGDOMSNÄMNDEN

Intäkter -167 737 -116 137 69 -193 310 25 574 -167 133

Kostnader 1 790 826 1 198 424 67 1 799 218 -8 392 1 784 909

Netto (tkr) 1 623 089 1 082 286 67 1 605 907 17 182 1 617 776

PER VERKSAMHETSNIVÅ Nämnd

Intäkter 0 0 0 0 0 0

Kostnader 2 553 1 610 63 2 553 0 2 553

Netto (tkr) 2 553 1 610 63 2 553 0 2 553

Kontor

Intäkter -2 351 -2 242 95 -2 351 0 -2 351

Kostnader 30 959 18 328 59 29 478 1 482 29 759

Netto (tkr) 28 608 16 077 56 27 126 1 482 27 408

Förskola

Intäkter -84 766 -53 430 63 -85 334 568 -85 805

Kostnader 552 642 357 705 65 532 401 20 241 546 014

Netto (tkr) 467 876 304 275 65 447 067 20 809 460 208

Skola

Intäkter -79 693 -59 926 75 -104 698 25 006 -78 050

Kostnader 1 156 066 788 516 68 1 188 316 -32 250 1 158 625

Netto (tkr) 1 076 373 728 590 68 1 083 618 -7 245 1 080 575

Grundsärskola

Intäkter -927 -530 57 -927 0 -927

Kostnader 48 606 31 776 65 46 470 2 136 47 959

Netto (tkr) 47 679 31 246 66 45 543 2 136 47 032

Prel. kostnader-interna 0 488 0 0 0 0

Diff/felkonteringar 0 488 0 0 0 0

KOMMUNALA

GRUNDSKOLOR OCH FÖRSKOLOR

Intäkter 0 -786 329 0 -1 202 348 1 202 34

8 0

Kostnader 0 742 314 0 1 203 348 -1

203 348 0

Netto (tkr) 0 -44 016 0 1 000 -1 000 0

(4)

1.2 Kommentar till helårsprognos, utfall och budget Helårsprognos jämfört med budget och föregående prognos Helårsprognsen redovisar att överskott om 17,2 miljoner kronor.

Överskottet beror i huvudsak av att det inkommit färre barn till förskolan jämfört med budget.

Avgiftskontrollen förväntas även ge ett överskott om 2,9 miljoner kronor. Dock redovisas endast 1,9 i cirkeldiagrammet ovan eftersom de kommunala grundskolorna och förskolorna redovisar ett befarat underskott på 1 miljon kronor. Underskottet finansieras av tidigare års fonderade medel.

Om jämförelse görs med föregående tertialrapport så har volymavvikelsen ökat med 11 miljoner kronor från 4,3 miljoner kronor till 15,3 miljoner kronor. Anledningen till detta är bland annat att antalet 1-2 åringar som börjar förskolan är extremt svårbedömt. Det är först under augusti månad då resultatet av hur många som valt att skriva in sina barn i förskolan faller ut. Även antalet 3-5 åringar har minskat markant. Varför trenden ser ut så måste analyseras vidare.

Utfallet jämfört med riktvärde och prognos

Riktvärdet efter åtta månader ska uppgå till 67 procent av årets budget. Barn- och ungdomsnämndes utfall uppgår till just 67 procent.

Prognosbedömning

Retroaktiv avgiftskontroll bedöms uppgå till 3,3 miljoner kronor. Volymerna inom förskola har justerats ned under höstterminen utifrån färre antal 1-2 åringar som sökt förskoleplats.

Tilläggsbeloppen inom grundskola bedöms högre främst utifrån fler elever som har större behov. Statsbidrag för en likvärdig skola på 4,2 miljoner kronor har inkommit. Det är osäkert hur detta statsbidrag kommer påverka prognoserna för de kommunala skolorna.

Kommentarer till prognos per rapporteringsområde Utfallet för nämnden bedöms ligga i nivå med budget.

Barn- och utbildningskontorets kostnader är i nivå med budget om man bortser från flytt av kostnad för satsning på elevhälsan till skolverksamheten. Effekten är totalt en minskad kostnad på barn- och utbildningskontoret på 1,2 miljoner kronor.

Förskolan prognostiserar en nettokostnad 20,8 miljoner lägre än budget. Avvikelsen är 13,1 miljoner kronor högre än i tertialrapport 1. Avvikelsen beror på att 76 stycken små barn 1-2 år inte startat i förskolan till höstterminen jämfört med prognos. Även inom övriga åldrar har antalet barn minskat drastiskt med 164 barn jämfört med prognosen. Anledningen måste analyseras ytterligare. Bedömning av barnantal inom förskola är en utmaning då tidpunkt för start i förskola varierar under hela året vilket gör att stora förändringar sker löpande. Retroaktiv avgiftskontroll bedöms inbringa 3,3 miljoner kronor.

Inom verksamhetsområdet skola prognostiseras en nettokostnad 7,2 miljoner högre än budget.

Avvikelsen utgörs främst av högre volymer inom alla åldrar inom skola där antalet är fler. Inom

(5)

verksamhetsområdet fritidshem är elevantalet fler än föregående prognos och fortfarande totalt färre än budgeterat. Kostnader för tilläggsbelopp har också ökat till följd av att antalet elever med stora behov har ökat. Dessa elever skulle i vissa fall vara berättigad till att läsa utifrån särskolas läroplan men vårdnadshavare vill att eleven läser utifrån grundskolans läroplan. För skolan innebär detta att ersättningen utifrån skolpeng blir betydligt lägre och att skolan inte kan erbjuda de insatser dessa elever kräver. Därmed söks tilläggsbelopp i större omfattning. I praktiken relaterar överskottet inom särskolan till detta utökade behov av tilläggsbelopp i grundskolan

Särskolan prognostiserar en lägre nettokostnad än budget på motsvarande 2,1 miljoner kronor.

Detta främst till följd av omfördelning mellan behovsgrupperna.

Prognosen för kommunala grundskolor och förskolor beräknar en högre nettokostnad på 1 miljon kronor jämfört med budget. Detta till följd av vikande elevunderlag i Eriksbergsskolan.

Detta finansieras ur tidigare års fonderade medel.

Nettoresultatet för barn- och ungdomsnämnden inklusive de kommunala verksamheterna, exklusive volymer, är 2,3 miljoner kronor i överskott.

Eventuell omdisponering av budget

I tertialrapporten per april skedde en omdisponering av budget. Orsaken var en förskjutning av behov av tilläggsbelopp från förskola till fritidshem och skola. Ombudgeteringen omfattade en total minskning i förskola med 2 miljoner kronor och en ökning i fritidshem med 0,5 miljoner kronor och grundskola 1,5 miljoner kronor.

Planerade åtgärder vid eventuella underskott

Samtliga enheter följs upp månatligen. Vid underskott på enhetsnivå utarbetas individuella åtgärdsplaner för att nå en budget i balans. Kontinuerliga avstämningsmöten hålls mellan enhet, skolchef och ekonomichef för uppföljning av planen.

1.3 Prognos och kommentar volymer 1.3.1 Barn- och ungdomsnämnden

Volymtal Volymbudget 2018 Prognos 2018 Avvikelse Grundskola och förskola Antal Belopp Antal Belopp Antal Belopp

Förskola 1-2 år 1 590 201 897 1 514 193 206 -76 -8 691

Förskola 3-5 år 2 629 283 162 2 465 272 919 -164 -10 243

Familjedaghem 1-5 år 150 12 806 117 11 267 -33 -1 539

Summa förskola 4 369 497 865 4 096 477 392 -273 -20 473

Fritidshem förskoleklass 888 59 230 913 60 897 25 1 668

Fritidshem 1 - 3 år 3 091 95 644 3 112 96 278 21 633

Fritidshem 4 - 6 år 1 826 29 216 1 612 25 792 -214 -3 424

Summa fritidshem 5 805 184 090 5 637 182 967 -168 -1 123

Summa förskoleklass 953 33 164 960 33 408 7 244

Grundskola årskurs 1 - 5 5 375 398 912 5 399 399 926 24 1 014 Grundskola årskurs 6 - 9 4 152 370 358 4 225 377 584 73 7 226 Summa grundskola 9 527 769 270 9 624 777 510 97 8 240 Summa särskola

grundskola 78 36 005 85 33 077 7 -2 928

Summa särskola

fritidshem 41 8 378 45 9 166 4 789

Summa 20 773 1 528 772 20 447 1 513 520 -326 -15 251

(6)

Totalt redovisar nämnden en positiv volymavvikelse på 15,3 miljoner kronor, motsvarande 326 färre barn och elever.

 Förskolan prognostiserar fortfarande ett lägre antal barn än budgeterat. Avvikelsen gäller för barn i alla åldrar och både inom förskola och pedagogisk omsorg.

 Fritidshemmen prognostiserar fortfarande ett lägre antal barn och elever än budget.

 Förskoleklassen prognostiserar några fler elever än budgeterat.

 Skolan prognostiserar totalt fler elever än budgeterat. Antalet ökar inom alla åldrar.

 Särskolan prognostiserar några fler elever än budgeterat. Gäller både inom skola och fritidshem. Nettokostnaden blir dock lägre till följd av förändringar mellan

behovsgrupperna.

1.4 Investeringsprognos

Nämndens investeringsbehov är cirka 9 miljoner kronor högre än tilldelad budget. Huvuddelen av investeringarna avser IT-utrustning samt möbler till bland annat Bygatans förskola samt den nybyggda Skälbyskolan och paviljongerna för Töjanskolan. Hemställan görs hos

kommunstyrelsen om en justering av budgetnivån med totalt 9,0 miljoner kronor.

Investeringar Årsbudget Prognos Avvikelse

Investeringar 8 000 17 000 9 000

1.5 Riktade budgetmedel

Nivåpåverkande

förändringar Budget

2018 (tkr) Prognos Avvikelse Kommentar

Höjning check & peng -17 200 -17 200 0

Totalt utfördelades en budgetram om 30 453 tkr exklusive volymer. Höjning av check och peng har skett med 3,0 procent för förskolcheck, 2,5 procent av skolpeng samt peng till särskola.

Elevhälsa -1 200 -1 200 0 Rekrytering av förstärkning till

elevhälsan pågår

1.6 Återsökning av statsbidrag

Myndighet Medel t.o.m. augusti 2018 Medel - utfall

Skolverket 109 518 tkr 95 334 tkr

Socialstyrelsen 806 tkr 785 tkr

Kulturrådet 650 tkr 650 tkr

Jordbruksverket 209 tkr 209 tkr

Totalt har nämnden sökt medel för 111,2 miljoner kronor i statsbidrag huvudsakligen av

skolverket. Det motsvarar 6,8 procent av nämndens budget. Hittills har 96,9 miljoner kronor

beviljats av dessa medel vilket motsvarar 5,9 procent av nämndens budget.

(7)

2 Viktiga förändringar

Ny organisation för gymnasieskolan

 Kommunstyrelsen fattade 14 juni beslut om att gymnasieskolan ska sammanföras med barn- och utbildningskontoret. Den nya organisationen börjar gälla 1 januari 2019.

Förberedelsearbete pågår dels att skapa den nya förvaltningsorganisationen samt bygga upp stödfunktioner.

Ny förskoleorganisation

 Förvaltningschefen har fattat delegationsbeslut om en inre omorganisation, där de kommunala förskolorna får en egen skolchef för förskola och inte längre är

sammankopplade med grundskolor. Den nya organisationen börjar gälla 1 januari 2019.

Förberedelsearbete pågår dels att skapa den nya förvaltningsorganisationen samt bygga upp stödfunktioner.

 Skolchef för förskolan är rekryterad som börjar sin anställning i slutet av september 2018.

 Tillsättning av åtta förskolechefer som blir ansvariga för två till tre befintliga enheter är avslutad.

 Förskolecheferna får eget ekonomiskt ansvar.

Fritidsgårdarna till Kultur- fritidsnämnden

 Kommunstyrelsen fattade 14 juni beslut om att fritidsgårdarna går över till att ligga under kultur- och fritidsnämnden. Den nya organisationen börjar gälla januari 2019.

Förberedelsearbete pågår.

Ny förvaltningschef

 Rekryteringsprocess till ny förvaltningschef är inledd, tjänsten beräknas tillträdas i början av 2019. Under tiden är barn- och utbildningskontorets administrativa chef tillförordnad förvaltningschef.

Större förändringar i skollagen från och med höstterminen 2018 Från och med höstterminen så har följande förändringar beslutats nationellt:

 Obligatorisk förskoleklass

 Utökad timplan

 Stadieindelning

 Individuell studieplan, anpassad timplan och studiehandledning på modersmål för nyanlända elever

 Nationell digitaliseringsstrategi

 Obligatorisk prao i grundskolan

 Behandling av personuppgifter på utbildningsområdet

 Ändringar i läroplaner

Detta påverkar kostnaderna inom verksamheten speciellt den utökade timplanen som innebär

utökad bemanning. På halvårsbasis innebär detta ökade kostnader om cirka två till tre miljoner

kronor. Verksamheten har inte kompenserats för detta utan det inryms i ordinarie verksamhet.

(8)

3 Nya data och resultat

Kundundersökningen

Den årliga kundundersökningen genomförs i början av varje vårtermin. Utfallet är generellt gott för den kommunala verksamheten år 2018. I förskolan är vårdnadshavarna mycket nöjda. 92 procent uppger att man är nöjda med verksamheten.

I förskoleklassen är man också generellt nöjd men området ansvar och inflytande har haft en nedåtgående trend de senaste tre åren, från 67 procent år 2015 till 43 procent år 2017. 91 procent svarar att man är nöjd med sitt barns skola.

I Grundskolan uppger 87 procent av vårdnadshavarna att man är nöjda med sitt barns skola och I fritidshemmet svarar 83 procent av vårdnadshavarna att man är nöjda med verksamheten.

En ny svarsgrupp med elever i årskurs 3 har införts för att fånga upp elevernas synpunkter från skolans alla stadier. 81 procent sammanlagt uppger att man är nöjda med sin skola.

Olweus

4 078 elever har genomfört Olweusenkäten, vilket motsvarar 86,3 procent av eleverna i årskurs 4 till 9. 5,3 procent av eleverna uppger att de är mobbade i jämförelse med 2016 då siffran var 4,3 procent. Dessa 5,3 procent motsvarar 214 elever varav 89 flickor och 125 pojkar.

96 procent av eleverna trivs i Sollentunas skolor.

Kunskapsutveckling läsåret 2017/2018

Inom det systematiska kvalitetsarbetet följs alla elevers utveckling upp i alla årskurser och samtliga ämnen från och med årskurs 1 till och med årskurs 9. Alla resultat analyseras inom varje skolenhet och följs upp av skolchefen vid resultatdialoger med alla enheters

ledningsgrupper.

Nedan redovisas de preliminära resultaten för läsåret 2017/2018. De officiella resultaten publiceras på Skolverkets webbplats i oktober/november. I de preliminära resultaten som hämtas från Skolplattformen ingår inte elever med skyddad identitet, vilket innebär att siffrorna kommer att justeras något i samband med Skolverkets publicering.

Nationella ämnesprov

Åk 3 - andel elever som klarat samtliga delprov Svenska - 77,5% Matematik - 71,5%

Åk 6 - andel elever med godkänt provbetyg

Engelska - 96,3% Matematik - 90,6% Svenska - 97,2% Svenska som andraspråk - 86,6%

Åk 9 - redovisas inte då inte samtliga elever genomfört de ursprungliga proven på grund av att svaren spreds på nätet. Därför har ersättningsprov använts som inte följs upp nationellt.

Betyg Meritvärden

Åk 6 - 223,1 Åk 7 - 228,7 Åk 8 - 239,6 Åk 9 - 253,8 Andel elever med lägst betyget E

Åk 6 - 81,4% Åk 7 - 80,8% Åk 8 - 82,3% Åk 9 - 86,8%

Behöriga till gymnasieskolan åk 9

90,4%

(9)

Barn - och ungdomsnämnden, Delårsrapport 9 ( 21 )

4 Styrdokument för särskild uppföljning

Styrdokument:

4.1 Trygghets - och säker hetsstrategin

Samarbete enligt modellen EST (effektiv samordning för trygghet) har inletts i Sollentuna kring två kommundelar. Syftet och målet med EST är att effektivisera det kunskapsbaserade situationellt trygghetsskapande arbetet som polis, kommun oc h andra aktörer utför. Genom att man samverkar kring dessa frågor på ett strukturerat sätt och tillsammans genomför informationsinsamling och analys av lägesbilden, prioriterar och genomför insatser samt följer upp det utförda arbetet kan syftet

uppfyllas. Målet är att användandet av arbetsmetoden ska öka tryggheten i det offentliga rummet. Mer specifikt är målet med metoden att minska och förebygga otrygghet genom tidiga insatser när

problem uppstår eller är på väg att kunna hända.

Ett samarbete mellan nor rortskommunerna (Sollentuna, Upplands - Väsby, Sigtuna) och polisen har inletts. Syftet är att ta fram stöd och rutiner för att stödja verksamheterna att förebygga och hantera dödligt våld. Materialet har provats på ett par skolor och planeras att implemente ras under året.

Nya rutiner för kränkande behandling infördes i maj 2017. Riktlinjerna syftar till att säkerställa en likvärdig och systematisk hantering av anmälan och utredning av uppgifter om att kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasser ier förekommit inom barn - och ungdomsnämndens verksamheter. Riktlinjerna beslutades i BUN 2017 - 04 - 25 och resultatet kommer att analyseras vid läsårsslutet i juni 2018.

Sollentuna kommun arbetar systematiskt för att motverka mobbning och annan kränkande beh andling i skolan genom Olweusprogrammet. Idag arbetar samtliga kommunala skolor i Sollentuna enligt denna metod.

Styrdokument:

4.2 Integrationspolicy/integrationsplan

Utbildning - och arbetsmarknadskontoret har tagit initiativet för att ta fram en lokalt anpassad introduktion i samverkan med barn - och utbildningskontoret ansvarat för att starta samverkan med barn - och utbildningskontoret.

Centrum för Integration och Flerspråkighet - Sollentuna, CIFS, är en enhet som ansvarar för centralt mottagande av nyan lända elever från förskoleålder upp till åk 9 samt inskrivning av elever i

gymnasieålder. CI FS organiserar även modersmålsundervisning och studiehandledning i kommunala och fristående skolor i Sollentuna. I CI FS uppdrag ingår även att stötta personal på mo ttagande skolor som arbetar med nyanlända elever. Syftet med en central mottagning är att få ett likvärdigt

mottagande i Sollentuna kommuns förskolor, skolor och friskolor.

Nya rutiner för kränkande behandling infördes i maj 2017. Riktlinjerna syftar till att säkerställa en likvärdig och systematisk hantering av anmälan och utredning av uppgifter om att kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier förekommit inom barn - och ungdomsnämndens verksamheter.

Samtliga kommunala skolor arbetar mot m obbing och kränkande behandling genom

Olweusprogrammet. Målsättningen är att alla kommunala skolor ska vara certifierade Olweusskolor enligt Olweus standard i slutet av läsåret.

Inom skolorna erbjuds praktik - samt subventionerade arbetsplatser för nyanländ a.

Under 2017 fattades beslut om att barn - och utbildningskontoret ska hbtq - certifieras. En skola är redan hbtq - diplomerad och en skola är certifierad. Barn - och utbildningskontoret är mitt inne i certifieringsprocessen.

Indikatorer Utfall

2016

Utfall 2017

Utfall T2 2018

Målvärde 2018 Antal praktik - eller subventionerade

arbetsplatser för nyanlända 0 6 6

Kommentar Tertial 2 2018

Under året nyrekryteras praktik - och subventionerade arbetsplatser för nyanlända. Utfallet bör därmed öka under till verksamhetsberättelsen.

Andel elever i förberedelseklass som

når kunskapskraven 0 % 0 %

(10)

Barn - och ungdomsnämnden, Delårsrapport 10 ( 21 )

Indikatorer Utfall

2016

Utfall 2017

Utfall T2 2018

Målvärde 2018 Kommentar Tertial 2 2018

Urvalet av elever är extremt lågt. Endast 20 elever går förberedelseklass i åk 9. Dessa elever kommer att följas upp i annat forum därav inget målvärde eller utfall på indikatorn. Indikatorn motverkar vidare att ge undervisning i många ämnen eftersom mätvä rdet endast utfaller om eleven får godkänt i samtliga ämnen.

Styrdokument:

4.3 Näringslivsstrategi

Tjänstemän på barn - och utbildningskontoret har deltagit i utbildningsinsats med syfte att förbättra service och bemötande utifrån att förbättra den skriftliga dialogen med företagen i Sollentuna som organiseras av kommunledningskontoret.

Under våren 2018 har ett gemensamt allchefsmöte genomförts kring arbetet med övergångar mellan olika verksamhetsformer. Under år 2018 har även beslutats om en separat organisation för förskolan.

Detta innebär möjlighet till utökad samverkan med fristående aktörer.

Styrdokument:

4.4 Personalpolicy

Handlingsplaner utifrån medarbetarenkäten

Samtliga enheter har tagit fram handlingsplaner utifrån resultaten i medarbetarenkä ten. Under året kommer enheterna att följa upp dessa.

Systematiskt arbetsmiljöarbete

En gemensam enkät har genomförts på enheterna inom barn - och ungdomsnämndens

verksamhetsområde och resultatet har kommunicerats till personalavdelningen, som gett feedback att det systematiska arbetsmiljöarbetet bedrivs på ett ambitiöst sätt i verksamheterna.

Stöd i att sammanställa och analysera utfallet av anmälningar i KI A har generellt efterfrågats. En ny modul för rapportering av olycksfall och tillbud avseende elever ska lanseras, vilket kan underlätta arbetet. En "superuser" på barn - och utbildningskontoret ska också utbildas för att stödja skolledarna i arbetet.

Sjukfrånvaro

Sjukfrånvaron har minskat med 1,61 procentenheter jämfört med tertial 1 till 5,23 procent. Et t 12 mårdens genomsnitt skulle användas i stället eftersom toppar som influensa och liknande inte blir lika märkbart eftersom det slås ut under året.

Personalomsättning

Personalomsättningen har gått ner med 2,6 procentenheter till 15,4 procent. Målet om 1 8 procent är uppnått.

Rekrytering

En rekryteringsstrategi har tagits fram för att möta de närmaste årens rekryteringsutmaningar i samband med ökade pensionsavgångar och den demografiska utvecklingen med större barnkullar.

Strategin ska bidra till rätt rekry teringar samt att behålla befintliga anställda i verksamheterna.

Strategins ledord är "det är möjligt hos oss" och att vi arbetar mot det gemensamma målet att erbjuda Sveriges bästa skola samt att varje skola ska vara den bästa för varje elev som går där.

Barn - och utbildningskontoret har, i rekryteringssyfte, deltagit på Pedagogdagen i Uppsala 22 februari, Lärarutbildningens dag på Södertörns högskola 19 mars, Skoljobbsmässan i Stockholm 27 mars samt varit kompetenspartner på SETT mässan i Kista 11 - 13 apri l.

Intresserade arbetssökande har inbjudits till en lunch 25 april där man får träffa skolchefen och representanter från de olika verksamheterna samt göra studiebesök och 15 personer som är intresserade av att arbeta i Sollentuna kommun deltog.

Hbtq - certif iering

Under 2018 håller barn - och utbildningskontoret på att hbtq - certifieras. En skola är redan hbtq - diplomerad och en skola certifierad.

Barn - och utbildningskontoret har genomfört hälften av de tillfällen som ingår i utbildningsinsatsen som leds av en utbildare från RFSL. Den andra hälften kommer att genomföras under hösten 2018.

Samtliga anställda i verksamheten genomgår utbildningen och är delaktiga i utvecklingsarbetet.

(11)

Barn - och ungdomsnämnden, Delårsrapport 11 ( 21 )

Indikatorer Utfall

2016

Utfall 2017

Utfall T2 2018

Målvärde 2018

Sjukfrånvaro i % 6,01 % 5,68 % 5,23 % 5 %

Sjukfrånvaron har minskat med 1,61 procentenheter från tertial 1. Det är endast 0,23 procentenheter från målet om 5 procent och indikatorn uppnås därmed delvis.

Personalomsättning, extern (%) 18,78 % 18 % 15,4 % 18 % Kommentar Tertial 2 2018

Personalomsättningen har gått ner med 2,6 procent. Målet för året är uppnått.

H ME (hållbart medarbetarengagemang) - 80 -

Enkäten genomfördes under år 2017 och utfallet är det samma som för år 2015. Någon målsättning finns inte fastställd för året.

(12)

Barn - och ungdomsnämnden, Delårsrapport 12 ( 21 )

5 Mål

Övergripande mål:

5.1 Trygghet och välfärd genom livet Nämndmål:

5.1.1 Alla elevers och skolors resultat ska förbättras.

Målet att alla elevers och skolors resultat ska förbättras prognostiseras uppnås. Bedömningen baseras att andelen elever som når kunskapskraven i alla ämnen i årskurs 9 har uppnåtts samt att meritvärdet för årskurs 9 ökat till 253,8. Dock uppnås målvärdet för tio indikatorer endast helt i två fall.

Sju indikatorer uppnås delvis, en indikator uppnås ej. Denna indikator var spridningen i resultat för meritvärdet i årskurs 9. Under resultatdialogerna i september med samtliga skolledningar analyseras resultaten djupare för att lyfta fram goda exempel och framgångsfaktorer som gynnar pojkarnas resultatutveckling.

Om resultatet jämförs mot år 2017 ökar utfallet eller är det samma för sex av de tio indikatorerna.

Resultatet i matematik i årskurs 3 har ökat, resulta tet i svenska i årskurs 6 har ökat liksom andelen elever som har behörighet till gymnasieskolan.

Resultaten i elevernas kunskapsutveckling visar genomgående en god progression med ett utfall på hög nivå. Ju närmare maxresultat utfallen kommer desto svårare är det att åstadkomma stora språng.

Ambitionen vid verksamhetsplaneringen visade sig vara alltför hög.

Skillnader när det gäller elevernas skolresultat kan ha många olika orsaker. Några handlar om skolans organisation, såsom god ledning, bra lärare och en trygg studiemiljö. När det gäller till exempel antalet år eleven gått i svensk skola och föräldrarnas utbildningsnivå, behöver skolans kompensatoriska uppdrag stärkas. Elevsammansättningen skiljer sig åt mellan skolorna, vilket innebär att förutsättningar na ibland ser mycket olika ut. De senaste åren har antalet nyanlända elever ökat. Nyanlända elever är idag i genomsnitt äldre än motsvarande grupp som kom till Sverige i mitten av 00 - talet. Fler nyanlända elever påverkar också skolans elevsammansättning, v ilket behöver tas hänsyn till i uppföljningen av elevernas resultat.

Resultaten kan komma förändra sig något eftersom de officiella resultaten presenteras av Skolverket under hösten 2018.

Indikatorer Utfall

2016

Utfall 2017

Utfall T2 2018

Målvärde 2018 Åk 1 kunskapskrav svenska

kommunala grundskolor 100 % 100 % 80 %

Kommentar

Under vårtermin 2018 har skolverkets obligatoriska bedömningsstöd för LÄSA genomförts. Enligt skolverkets anvisningar ska samtliga elever klara nivå A och en tredjedel nivå B i bedömningsstödet.

Utfallet visar att målvärdet på totalt 80 procent har överträffats.

Åk 3 kunskapskrav matematik

kommunala grundskolor 66 65 71 80

Kommentar

Efter att det nationella ämnesprovet i matematik genomförts klarade 71 procent samtliga delprov. Det är en ökning om 6 procentenheter jämfört med tidigare år. Dock uppnås inte målet om 80 procent.

Observera att resultatet kan förändras i samband med Skolverkets publicering av de officiella resultaten.

Åk 3 kunskapskrav svenska

kommunala gr undskolor 75 % 80 % 77 % 80 %

Kommentar

Efter genomfört nationellt ämnesprov i svenska har resultatet sjunkit med tre procentenheter jämfört med föregående år. Därmed uppnås inte målvärdet om 80 procent. Observera att resultatet kan förändras i samband med Skolverkets publicering av de officiella resultaten.

ÅK 6 kunskapskrav svenska

kommunala grundskolor 98 % 97 % 98 % 100 %

(13)

Barn - och ungdomsnämnden, Delårsrapport 13 ( 21 )

Indikatorer Utfall

2016

Utfall 2017

Utfall T2 2018

Målvärde 2018 Kommentar

Andelen elever som fått lägst betyget E i svenska har ökat med en procentenhet jämfört med föregående år. Dock uppnås inte det ambitiösa målet om 100 procent.

Åk 6 kunskapskrav matematik i

Kommentar

Andelen elever med lägst betyg E i matematik har sjunkit med tre procentenheter jämfört med föregående år. Målet om 96 procent uppnås delvis.

Åk 6 kunskapskrav i engelska

Kommentar

Andelen elever med lägst betyg E i engelska har sjunkit med en procentenheter jämfört med föregående år. Målet om 96 procent uppnås delvis.

ÅK 9 andel behöriga elever till gymnasieskolan från kommunala grundskolor

92 % 90 % 90,4 % 92 %

Kommentar

Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan har ökat med 0,4 procentenhet jämfört med föregående år. Målet om 92 procent uppnås delvis.

ÅK 9 andel elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen i kommunala grundskolor

87 % 84 % 87 % 86 %

Kommentar

Andelen elever i årskurs 9 som uppnått kunskapskraven har ökat med tre procentenheter jämfört med föregående år. Jämfört med målvärdet är det en ökning med en procentenhet. Målet uppnås.

Åk 9 meritvärde i kommunala

grundskolor 255,8 252,7 253,8 255

Kommentar

Meritvärdet för läsåret har ökat med 1,1 procentenheter jämfört mot föregående läsår. Målet om 255 nås delvis.

Åk 9 spridning av resultat mellan grupper av elever, skillnad i meritvärde mellan flickor och pojkar i kommunala grundskolor

24,9 20,3 23,9 18

Kommentar

Vid avslutad vårtermin var spridningen 23,9 vilket innebär att spridningen har ökat med 3,6

procentenheter. Målet om 18 uppnås ej. Under september genomförs resultatdialoger med samtliga enheter där varje skolas resultat analyseras på djupet och goda exemp el tas fram.

(14)

Barn - och ungdomsnämnden, Delårsrapport 14 ( 21 )

Nämndmål:

5.1.2 Barn och elever ska möta en verksamhet med hög pedagogisk kvalitet

Målet om att barn och elever ska möta en verksamhet med hög pedagogisk kvalitet bedöms uppnås.

Totalt är prognosen att fyra av sex indikatorer kommer att uppnås he lt vid årets slut.

Kundundersökningen visar att nöjdheten med skolans verksamhet har ökat med en procentenhet jämfört med föregående år. Tyvärr nås dock inte målet om 87 procent. Inom fritidshemsverksamheten har nöjdheten minskat med två procentenheter och ligger på 82 procent. I förskolan är utfallet två procentenheter bättre än föregående år och målvärdet om 93 procent uppnås.

Inom fritidshemsverksamheten pågår satsningar genom att höja kompetensen hos personalen genom förberedelsearbetet inför fritidslyf tet innevarande läsår. Medarbetare som saknar högskolebehörighet har erbjudits att söka ekonomiskt stöd i samband med att man deltar i den verksamhetsbaserade utbildningen till fritidslärare på Södertörns högskola.

Det råder stor brist på lärare i svenska som andra språk och det finns även behov av att utbilda de lärare som endast fått behörighet i svenska som andraspråk (SvA) genom studier i svenska. En utbildning i SvA har startat i höst för cirka 30 lågstadielärare. Det är en uppdragsutbildning från Upps ala universitet på 7,5 högskolepoäng som kommer att genomföras under perioden oktober 2018 till mars 2019. Inriktningen är flerspråkig läs - , språk - och litteracitetsutveckling.

Vid delårsavstämning av förskolornas SAMSA mätning framkom att utfallen är i linje med målsättningen. Mätning kommer att ske under höstterminen.

Indikatorer Utfall

2016

Utfall 2017

Utfall T2 2018

Målvärde 2018 Nöjdhet med förskolans verksamhet

kommunala förskolor 92 % 91 % 93 % 93 %

Kommentar

Vårdnadshavare i kundenkäten som uppger att de är nöjda med verksamheten i förskolan har ökat från 91 till 93 procent och målvärdet för kundundersökningen 2018 är uppnått till 100 procent.

Nöjdhet med skolans verksamhet

Kommentar

Vårdnadshavare i förskoleklass och grundskolans åk 3 och 6, samt elever i åk 3, 6 och 8 har tillfrågats i kundenkäten om de är nöjda med skolan. Sammanvägt värde är 87,1 procent och målvärdet är uppnått till 98 procent.

Vårdnadshavare i förskoleklass - 89 procent Vårdnadshavare i åk 3 - 83 procent

Elever åk 3 - 91 procent

Vårdnadshavare i åk 6 - 88 procent Elever åk 6 - 82 procent

Elever åk 8 - 80 procent

Nöjdhet med fritidshemmens

verksamhet kommunala grundskolor 88 % 84 % 82 % 87 %

Kommentar

Vårdnadshavare i förskoleklass och grundskolans lågstadium, samt elever i åk 3 har tillfrågats om de är nöjda med verksamheten på fritidshemmet. Sammanvägt värde 2018 är 81,6 procent och målvärdet är uppnått till 94 procent.

Vårdnadshavare i förskoleklass - 81 procent Vårdnadshavare i åk 3 - 77 procent

Elever i åk 3 - 87 procent

SKL:s kvalitetsmätning SAMSA för kvalitet i kommunala förskolor, andel röd värdering

17 % 0 % 6 %

(15)

Barn - och ungdomsnämnden, Delårsrapport 15 ( 21 )

Indikatorer Utfall

2016

Utfall 2017

Utfall T2 2018

Målvärde 2018 Kommentar

Utfallet på förskolechefen värdering i SKL:s kvalitetsmätning SAMSA avseende kriterier för systematiskt kvalitetsarbete som genomförs en gång per år under slutet av höstterminen.

Mätningen sker i fyra nivåer: röd - orange - gul - grön. Målet är att ingen skattar sin verksamhet som röd och utfallet sjönk från 17 till att in gen sätter röd skattning.

Vid resultatdialogerna görs bedömningarna att målet i huvudsak uppnås.

SKL:s kvalitetsmätning SAMSA för undervisning i kommunala förskolor, andel röd värdering

17 % 5 % 6 %

Kommentar

Utfallet på förskolechefen värdering i SKL:s kvalitetsmätning SAMSA avseende kriterier för systematiskt kvalitetsarbete som genomförs en gång per år under slutet av höstterminen.

Mätningen sker i fyra nivåer: röd - orange - gul - grön. Målet är att ingen skattar sin verksamhet som röd och utfal let sjönk från 17 till att ingen sätter röd skattning.

Vid resultatdialogerna görs bedömningarna att målet i huvudsak uppnås.

Markerade barn i skolplattformen som visar på förskolans arbete med socialt samspel, kommunala förskolor

100 % 100 %

Kommentar

Vid utvärderingen av förskolans arbete med förskolans arbete med socialt samspel i slutet av

höstterminen 2017 rapporterar samtliga förskolor ett aktivt arbete med målområdet, men har ännu inte kommit igång med att markera i skolplattformen.

Vid delårsavstämningen har 25 procent av förskolorna börjat markera i skolplattformen.

Implementeringsarbetet fortgår och prognosen är att samtliga kommer att använda skolplattformen till årsskiftet fullt ut.

Nämndmål:

5.1.3 Sollentunas barn och elever ska uppleva trygghet i verksamheten

Målet om att Sollentunas barn och elever ska uppleva trygghet i verksamheten bedöms som delvis uppfyllt. Detta eftersom brukarundersökningen för förskolan inte ökade. Resultatet är detsamma som tidigare års mätningar. Andelen elev er som upplever sig mobbade i de kommunala grundskolorna ökar med 0,5 procentenheter. Andelen elever som trivs har dock inte minskat jämfört med tidigare år.

Dock uppnås inte målsättningen i den grad som önskats. Resultaten i brukarundersökningarna visar p å en god progression med ett utfall på hög nivå. 96 procent av eleverna uppger att de trivs i skolan och 95 procent av vårdandshavarna i förskolan är nöjda. Ju närmare maxresultat utfallen kommer desto svårare är det att åstadkomma stora språng. Ambitionen vid verksamhetsplaneringen visade sig vara alltför hög.

Arbetet med att motverka upplevelsen av mobbning pågår. Det systematiska arbetet mot kräkningar pågår. Hittills har verksamhetsbesök gjorts på 17 skolor av 18. Blanketten för anmälan av kränkningar h ar omarbetats utifrån dessa besök. En ny grundstruktur för planen kommer tas fram.

Informationsinsatser har genomförts på elva av skolorna. Resterande sju verksamheter kommer få besök under hösten.

Indikatorer Utfall

2016

Utfall 2017

Utfall T2 2018

Målvärde 2018 Upplevelse av trygghet i kommunala

förskolor 95 % 95 % 95 % 96 %

Kommentar

Vårdnadshavare i kundenkäten som uppger att deras barn är trygga i förskolans verksamhet är 95 procent och målvärdet är uppnått till 99 procent.

(16)

Barn - och ungdomsnämnden, Delårsrapport 16 ( 21 )

Indikatorer Utfall

2016

Utfall 2017

Utfall T2 2018

Målvärde 2018 Andel elever som upplever sig

mobbade i kommunala grundskolor 4,3 5,3 5,8 4,7

Kommentar

4337 elever har genomfört enkäten. 5,8 procent uppger att de är mobbade i jämförelse med 5,3 procent 2017, vilket är en ökning med 0,5 procentenheter.

Andel elever som uppger att de trivs i

skolan 96 % 96 % 97 %

Kommentar

Andelen elever som uppger att de trivs i skolan är oförändrad, 96 procent.

Övergripande mål:

5.2 Hållbar och konkurrenskraftig tillväxt Nämndmål:

5.2.1 Minskad miljöpåverkan i den kommunala verksamheten

Målet om att minska miljöpåverkan i de kommunala verksamheterna prognostiseras att uppnås.

Arbetet med kemikalieplanerna på förskolorna pågår. Avseende källsortering var det fem enheter före sommaren som var anslutna till leverantören för källsortering. Antalet ber äknas öka under hösten.

Arbetet med att öka andelen verksamheter som källsorterar pågår. Mängden matsvinn per person uppnås helt för skolor med elever på mellan förskoleklass och årskurs 3. För skolor med elever över årskurs 4 till 9 uppnås målet inte. Und er hösten kommer ytterligare analyser att genomföras.

Indikatorer Utfall

2016

Utfall 2017

Utfall T2 2018

Målvärde 2018 Antal genomförda åtgärder i

kemikalieplanen 80 %

Kommentar

Redovisas i verksamhetsberättelsen. Indikatorn prognostiseras uppnås. En genomgång med biträdande rektorer har gjorts för att tydliggöra vilka åtgärder som ska genomföras under 2018. Detta kommer de att arbeta med under året som kommer.

Andel kommunala verksamheter som

källsorterar avfall 50 %

Kommentar

Från februari 2018 har kommunen ett avtal med SUEZ som hanterar hämtning av källsorterat avfall.

Hittills har fem enheter anslutit sig till avtalet. Information om denna leverantör har gått ut till alla verksamheter. En uppföljning av vilka verksamheter som ans lutit sig kommer att göras innan

sommaren. Då kommer även en återkoppling ske till verksamheter där frågan om varför man inte valt att påbörja källsortering kommer att ställas. En inventering över hur många enheter som är anslutna kommer göras under hösten . Prognosen är att indikatorn kommer att uppnås.

Mängden matsvinn per person 30 34 27

Kommentar

Under mars - maj genomförs en mätning på flera skolor där I SS är matleverantör. Denna mätning kommer till sommaren. Under hösten kommer resultatet att analyseras och redovisas i samband med verksamhetsberättelsen. Prognosen är att indikatorn kommer att uppnås.

(17)

Barn - och ungdomsnämnden, Delårsrapport 17 ( 21 )

Övergripande mål:

5.3 Attraktiv och effektiv organisation Nämndmål:

5.3.1 Effektiv resursanvändning

Målet om effektiv resursanvändning prognostiseras uppnås helt under året. Andelen årsarbetande i de kommunala förskolorna och fritidshemmen är uppfyllt. Andelen personal i de kommunala skolorna med adekvat pedagogisk högskoleexamen är delvis uppfyllt med 82,6 procent vilket endast är 0,4 procentenheter fr ån fastställt mål. Utfallet är dessutom 1 procentenhet högre än föregående år.

År 2018 startade samtliga verksamheter att fastställa budgeten i ekonomisystemets modul för budget och prognos. Genom detta arbete kommer enheterna ha ett större eget ansvar för sin ekonomiska planering och uppföljning. Genomgående har barn - och utbildningskontorets verksamheter god budgetdisciplin och verksamheten bedrivs inom tilldelad resursram.

Indikatorer Utfall

2016

Utfall 2017

Utfall T2 2018

Målvärde 2018 Andel personal i den kommunala

skolan med adekvat pedagogisk högskoleexamen

83 % 82 % 83 % 83 %

Kommentar

82,6 procent av medarbetarna i de kommunala grundskolorna har adekvat högskoleutbildning. Detta innebär att målvärdet för andelen årsarbetare i de kommunala grundskolorna med pedagogisk högskoleexamen har uppnåtts om man avrundar till hela tal.

Andel årsarbetare i den kommunala förskolan med pedagogisk

högskoleexamen

35 % 33 % 36 % 34 %

Kommentar

36 procent av medarbetarna på de kommunala förskolorna har adekvat högskoleutbildning. Detta innebär att målvärdet för andelen årsarbetare i de kommunala förskolorna med pedagogisk högskoleexamen har uppnåtts.

Andel årsarbetare i de kommunala fritidshemmen med pedagogisk högskoleexamen

16 % 16 % 20 % 17 %

Kommentar

20 procent av medarbetarna på de kommunala fritidshemmen har adekvat högskoleutbildning. Detta innebär att målvärdet för andelen årsarbetare i de kommunala fritidshemmen med pedagogisk högskoleexamen har uppnåtts.

God prognossäkerhet 98,6 % 99,5 % 99 %

Kommentar

Prognossäkerhet går först att utläsa i samband med verksamhetsberättelsen. Genom arbetet med att införa Vismas budget - och prognosmodul görs bedömningen att förutsättningarna är goda för att målet uppnås.

Nämndmål:

5.3.2 Stärkt tillgänglighet genom digital kommunikation och service

Målet om stärkt tillgänglighet genom digital kommunikation och service prognostiseras uppnås helt under året. Under läsåret har varje skola haft representanter som utbildats i skolpl attformen för både förskola och skola till att fungera som enhetens "super - users". Utbildning för fritidshemmets

superusers har genomförts i maj månad.

Kommunikation med elever och vårdnadshavare sker i den gemensamma skolplattformen.

Målet för ansökningar om skolskjuts via e - tjänster har uppnåtts för perioden. Den sammanfattande prognosen för målet stärkt tillgänglighet genom digital kommunikation och service prognostiseras att uppnås.

(18)

Barn - och ungdomsnämnden, Delårsrapport 18 ( 21 )

Indikatorer Utfall

2016

Utfall 2017

Utfall T2 2018

Målvärde 2018 Andel kommunala enheter som

använder skolplattformen som primär kommunikationskanal

100 %

Kommentar

Avstämning genomförs med skolledarna under hösten Andelen skolskjutsansökningar via e -

tjänst 50 % 50 %

Kommentar

Målvärdet att 50 procent av skolskjutsansökningarna ska ske via e - tjänst har uppfyllts under perioden.

Andel unika användarinloggningar i

skolplattformen från vårdnadshavare 75 % 76 % 90 %

Kommentar

Vid delårsavstämning ligger utfallet för unika användare på 76 procent vilket är en liten ökning på en procentenhet.

Jämförelse av trenden kommer att ske vid samma mättillfälle som för utfallet 2017.

(19)

Barn - och ungdomsnämnden, Delårsrapport 19 ( 21 )

6 Uppdrag

Lägesrapport kring eventuella uppdrag från KS/KF. Avsnittet kan innehålla uppdrag som är rapporterade till nämnd (dvs. avslutad e) men fortfarande under beredning av KLK för återredovisning till KS/KF.

Uppdrag

Datum (beslutat) för återredovi sning till uppdrags givare

Status Kommentar

Fullmäktige uppdrar åt UAN att i samverkan med BUN och SN genomföra förslaget om lokalt anpassad introduktion för vuxna och ensamkommande barn och unga. Uppdraget ska

återrapporteras löpande i samband med

tertialsrapporterna.

Löpande i samband

med tertialsrapp

orterna.

Slutdatum uppdateras

vid varje årsskifte.

Utbildnings - och arbetsmarknadskontoret har rekryterat projektledare som började under maj månad 2017.

Projektledaren har ansvarat för att starta samverkan med barn - och

utbildningskontoret för att genomföra förslaget om lokalt anpassad introduktion.

(20)

Barn - och ungdomsnämnden, Delårsrapport 20 ( 21 )

7 Riskhantering - internkontroll

Nämnden har fastställt totalt fyra granskningsområden som ska genomlysas under år 2018. Två av dessa har mindre avvikelser. Dessa är statsbidragsprocessen samt arbete med plan mot kränkande behandling som behöver förbättras.

Inom statsbidragsprocessen behövs utbildning i större utsträckning till handläggare samt rollfördelningen mellan handläggare och stödfunktion behöver förtydligas. Även

dokumenthanteringen behöver förbättras.

Då det gäller arbetet mot kränkningar konstateras att uppföljning av enskilda ären den behöver förbättras. En gemensam struktur har tagits fram för planen mot kränkningar. Under hösten genomförs även ytterligare informationsinsatser.

7.1 Statsbidrag orsakar verksamhet som inte är långsiktig Orsak

Statsbidrag beviljas kontinuerligt utifrån än damål som staten vill satsa på. Effekten blir i vissa fall negativ. Till exempel statsbidrag för att införa små barngrupper har inneburit att vissa enheter genomfört förändringen första året och får statsbidrag. År två har man fortsatt minskade barngrupper men får inget extra stöd. Det leder till att ytterligare effektivisering måste göras i verksamheten för att nå ett utfall i nivå med budget.

Status Åtgärder

Mindre avvikelse Utvärdera statsbidragsprocessen Kommentar Tertial 2 2018

Vid granskning konstaterades följande förbättringsåtgärder:

Eftersom tillskottet av medel via statsbidrag uppgår till ansenliga belopp är det ska mest energi och resurser läggas på de statsbidrag som ger störst utfall. Enheterna och handläggare måste också informeras och utbildas så att processen fungerar bättre. Vissa utbildningsinsatser har genomförts under våren. Rollfördelningen mellan handläggare och stödfunktion behöver förtydligas ytterligare.

I övrigt fortskrider arbetet utifrån granskningen att förbättra statsbid ragsprocessen.

7.2 Att kränkningar inte rapporteras in till huvudmannen Orsak

Skolinspektionen efterlyste under 2017 rutiner kring detta. Rutinerna har åtgärdats och nu ska uppföljning ske av de nya rutinerna.

Status Åtgärder

Mindre avvikelse Granskning av hur rapportering skett Kommentar Tertial 2 2018

Sedan tertialrapport 1 har alla verksamheter förutom två (Brageskolan och Turebergs förskolor) haft verksamhetsbesök av skoljuristen. Blanketten för anmälan av kränkningar har omarbetats med anledning av vad som framkommit under dessa besöken. Om verksamhe terna följer strukturen i blanketten kommer dem att uppfylla lagstiftningen. Genomgång av skolornas dokumentation/plan mot att förebygga och förhindra kränkningar (tidigare benämnd som likabehandlingsplan) kommer

förvaltningen ta fram en mall för vad dessa planer/dokumentation ska innehålla för att uppfylla skollagen och diskrimineringslagstiftningens krav på dokumentation.

Under juni och augusti har informationsinsatser genomförts på elva enheter. Informationen har innehållit en dragning om skollagen och d iskrimineringslagen samt hur dokumentation, utredning och uppföljning av kränkningar ska ske. Resterande verksamheter kommer att få möjlighet att få samma information under kommande läsår i samband med arbetsplatsträff.

(21)

Barn - och ungdomsnämnden, Delårsrapport 21 ( 21 )

7.3 Att fel lön utbetalas till medarbe tare Orsak

Saknas centrala rutiner för kontroll av löner i kommunen. Löneutbetalningar är den största utgiften nämnden har och det är viktigt att rätt lön går till rätt medarbetare.

Status Åtgärder

Pågående Kontroll av att korrekt lön utbetalas.

Under år 2018 har samtliga skolor gått med i Vismas budget - och prognosmodul. Från och med mars månad har samtliga gjort sina prognoser i modulen. I sambandet med införandet av modulen

beslutades också att samtliga rektorer månatl igen tar ut sin lönelista, går igenom den samt har den som underlag för inrapportering i budget - och prognosmodulen. Granskning av att rutinen fungerar kommer att göras i samband med utbildning i nya modulen för budget och prognos under slutet av september och oktober.

7.4 Elever som är mantalsskrivna i kommunen går inte i skolan.

Orsak

Cirka 100 elever som är mantalsskrivna i kommunen har inte en känd skolplacering. Orsaken är att de troligen går i skola i annan kommun. Inventering samt kontroll måste göras av att dessa elever uppfyller sin skolplikt.

Status Åtgärder

Pågående Skärpa rutinerna kring kontroll av skolpliktsbevakning Kommentar Tertial 2 2018

Bland de cirka 100 elever som inte hade en känd skolplacering under förra läsåret återstår nu endast sex elever.

Nytillkomna elever med okänd skolplacering uppgår i augusti till cirka 100 stycken. Bland dessa finns ett flertal som har en placering men ej meddelat kommunen.