ÄLMHULTS KOMMUN

ÄLMHULTS KOMMUN

DELÅRSRAPPORT

31 AUGUSTI 2016

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sammanfattning... 3

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Organisation ... 4

Mandatfördelning ... 4

Omvärld... 5

Måluppfyllelse ... 7

Strategiska nyckeltal ... 8

God ekonomisk hushållning ... 9

Ekonomisk analys kommunen ... 16

Personal ... 18

RÄKENSKAPER Resultaträkning kommun ... 20

Kassaflödesanalys kommun ... 20

Balansräkning kommun ... 21

Noter kommun ... 22

Driftredovisning kommun ... 23

Investeringsredovisning kommun ... 26

Vatten och avloppsredovisning kommun ... 29

Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar... 33

NÄMNDS- OCH BOLAGSREDOVISNINGAR Politisk organisation ... 36

Kommunstyrelse Kommunledningsförvaltning ... 37

Teknisk förvaltning ... 41

Överförmyndarnämnd ... 46

Miljö- och byggnämnd ... 47

Kultur- och fritidsnämnd ... 49

Utbildningsnämnd ... 54

Socialnämnd ... 61

Gemensam nämnd för familjerätt ... 67

Elmen AB ... 69

Elmnet AB ... 70

Hvita korset AB ... 72

Älmhults Näringsfastigheter AB ... 73

Älmhultsbostäder AB ... 74

Älmhults Terminal AB ... 75

ÖVRIGA BILAGOR Budgetspecifikation ... 77

Ekonomisk information under 2016:

 Årsredovisning 2015, kommunfullmäktige 25 april

 Prognos mars, kommunfullmäktige 30 maj

 Delårsrapport januari – augusti, kommunfullmäktige 31 oktober

 Prognos oktober, kommunstyrelsen 28 november

SAMMANFATTNING

Kommunens övergripande

målsättning om befolkningstillväxt på minst 1 % (162 personer) förväntas nås för tredje året i följd. Det preliminära utfallet juli månad uppgick till 168 (1,1 %) antalet invånare till 16 352.

Årets resultat prognostiseras till 1 mkr, vilket är 4 mkr sämre än budget. Skatteintäkterna beräknas bli lägre än budgeterat och pensionskostnaderna högre. Medel för kompensation av strategiska investeringar beräknas ge ett överskott med 5 mkr.

Det extra statsbidraget på 7,6 mkr avseende flyktingverksamhet beräknas ha motsvarande kostnader och påverkar då inte resultatet.

Kommunens finansiella mål att resultatet ska motsvara minst 1 % av skatteintäkter, generella bidrag och utjämning nås inte.

Totalt prognostiserar nämnderna samt politisk organisation ett överskott på 2,5 mkr vilket är en ytterst liten avvikelse mot nettobudgeten.

Kommunstyrelsen har fastställt ramen för

investeringsbudgeten 2016 till 283 mkr varav 68 mkr är tillägg från 2015. Totalt 264 mkr är reserverade för särskilda objekt. Det återstår med andra ord 19 mkr av investeringsramen att fördela för 2016. Varje nytt investeringsobjekt 2016 överstigande 2 mkr ska före start och upphandling redovisas till KS med kalkyl där samtliga

driftkostnader ingår.

16352

15 000 15 500 16 000 16 500

2012 2013 2014 2015 2016

Folkmängd

6,8 8,0 6,9 9,0

1,3 0

5 10 15 20

2012 2013 2014 2015 prognos 2016 mkr

årets resultat finansiellt mål

0,0 0,4 0,0

-0,7 0,3

1,3 0,0

1,2 0,0

2,5

-2 0 2 4

mkr

Prognos avvikelse mot årsbudget, mkr

Organisation

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

OMVÄRLD

I konjunkturinstitutets senaste prognos görs bedömningen att Sverige är inne i en högkonjunktur, vilket bland annat gör att en starkt växande befolkning kommer in på arbetsmarknaden. I regeringens

budgetproposition beräknar man att arbetslösheten faller till 6,3 procent år 2017. Konjunkturläget bedöms vara i det närmaste balanserat och de kommande åren präglas av en mer normal tillväxttakt.

En sammanfattning av förslagen och satsningarna i regeringens 2017 års budgetproposition och 2016 års höständringsbudget redovisas här:

• Mer resurser till välfärden, 7,7 miljarder till kommunerna år 2017.

• Lovskola införs från år 2017 och kommunerna tillförs 30 miljoner, år 2018 tillförs 60 miljoner.

• En ”läsa skriva räkna-garanti” genomförs från år 2018 och kommunerna tillförs 130 miljoner per år.

• Rätt till Komvux innebär en förstärkning med cirka 530 miljoner per år.

• Avdrag för resor till arbetet ger ett avdrag på 205 miljoner per år.

• Satsning på transportinfrastruktur med 3,7 miljarder 2019 och 5 miljarder 2020.

• 900 miljoner kronor för perioden 2017–2020 för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor.

• Nivån för klimatklivet är för perioden 2017–2020 årligen 700 miljoner.

• Kompetensutveckling för tidsbegränsat anställda inom äldreomsorg och hälso- och sjukvård, 50 miljoner 2017 och därefter 200 miljoner åren 2018–2019.

I Budgetpropositionen läggs de 10 miljarderna till kommuner och landsting, vilket innebär att på sikt kommer dessa medel att succesivt öka kommuner och landstings generella statsbidrag.

Kostnader för ensamkommande täcks inte av nya schabloner

Regeringen har meddelat vilka statliga ersättningar som föreslås gälla från och med januari 2017 för mottagande av ensamkommande barn och unga. Regeringens förslag om nya schabloner för att täcka kommunernas kostnader för ensamkommande barn är låga. Kommunerna behöver även längre omställningstid för att ge ett bra mottagande. Förslaget bygger på att de flesta ensamkommande barn bor i familjehem eller stödboenden istället för HVB-hem, något som kräver ett stort omställningsarbete i kommunerna. Att rekrytera familjehem är svårt redan idag.

SKL kräver att Migrationsverket betalar kommunerna i tid

Migrationsverkets skuld till kommunerna har vuxit till tio miljarder kronor. På grund av den uteblivna ersättningen har flera kommuner stor brist på likviditet och har tvingats låna medel för utbetalning av löner och fakturor. Älmhults fordran på migrationsverket uppgår till 9 mkr avseende 2015. Sveriges Kommuner och Landsting kräver i en skrivelse till Migrationsverket och Regeringskansliet att

kommuner och landsting snarast får den fördröjda ersättningen för de insatser som man har genomfört för asyl- och flyktingmottagandet.

Förslag till ny kommunal redovisningslag från och med 1 januari 2018

En ny lagstiftning föreslås träda i kraft den 1 januari 2018. Utredningen är ute på remiss och svar ska ha inkommit till Finansdepartementet den 1 september.

Utredningen föreslår bland annat att hela pensionsåtagandet ska redovisas i balansräkningen enligt fullfondsmodellen. Pensionsförpliktelser intjänade före 1998 överförs från ansvarsförbindelser till skuld eller avsättning via eget kapital. Enligt SKL:s prognos skulle en fullfonderingsmodell medföra lägre kostnader och därmed högre resultat än blandmodellen i framtiden. I de fall pensionsutbetalningarna skulle överstiga redovisade pensionskostnader kan kommunerna, behöva finansiering genom minskade finansiella tillgångar eller upplåning. Det kan leda till ett försämrat finansnetto. Kommuner måste omarbeta de finansiella målen för att få ett högre resultat för att kunna planera finansieringen av sina pensionsutbetalningar och uppnå en god ekonomisk hushållning.

Förslaget innehåller i övrigt ett flertal förändringar jämfört med nuvarande lagstiftning, exempelvis tydligare reglering av innehållet i förvaltningsberättelsen och den sammanställda redovisningen, samt vissa förändringar av värdering av finansiella tillgångar m.m.

SKL:s styrelse har beslutat om ny RIPS-modell för pensioner Kommuner och landsting har betydande kostnader för anställdas och före detta anställdas

tjänstepensioner. Det handlar såväl om pensionsutbetalningar av pensioner intjänade före 1998, som kostnader för de framtida tjänstepensionerna för dagens anställda. Pensionsskulden motsvarar nuvärdet av framtida pensionsutbetalningar och vid beräkning av skulden används således en kalkylränta.

Regelverket som styr hur skulden värderas och beräknas kallas RIPS 07. Modellen har fått en översyn och nya riktlinjer presenteras i juni 2016.

Överskottsmål vid stora investeringar

En orsak till att kommunerna måste ha överskott är för att finansiera den höga investeringsnivån.

Kommunernas budgetar och planer för investeringar visar att det finns stora behov. Rekommendationen om 2 % överskottsmål bör ökas ytterligare om en kommun har kraftigt ökade investeringar. Hänsyn ska dock även tas till skuldsättning och skattesats.

Varför ska en kommun ha överskott?

• Finansiera investeringar och värdesäkra anläggningstillgångar

För att täcka kostnader för förslitning av tillgångar görs avskrivningar. Avskrivningar görs på historiska anskaffningsvärden utan hänsyn till inflationsrelaterad värdeminskning. Samtidigt är ny utrustning ofta utvecklad och mer avancerad än den som ersätts vilket ofta innebär att den är dyrare. För att ersätta anläggningstillgångar med egna medel i takt med att de är uttjänta behövs överskott som täcker skillnaden mellan investeringsnivå och avskrivningar. I annat fall måste ersättning av uttjänta tillgångar ske genom ökad upplåning, vilket kan leda till att räntekostnader tar i anspråk en allt större del av driftbudgeten.

• Beakta samtliga pensionsåtaganden

I många kommuner är pensionsrättigheter intjänade före 1998 inte finansierade. Den redovisningsmetod som anvisats för dessa pensionsåtaganden innebär att de inte bokförs som skulder i balansräkningen utan som ansvarsförbindelse. Därmed kostnadsförs inte uppräkning för värdesäkringen, vilket gör att många redovisar för låga pensionskostnader.

• Stora pensionsavgångar medför ökade pensionsutbetalningar

Om inte pengar sätts av för framtida pensionsutbetalningar kommer dessa att ta i anspråk en allt större del av de medel som står till

verksamhetens förfogande. Redan idag använder vissa kommuner och landsting överskott till att bygga finansiella tillgångar för finansiering av kommande pensionsutbetalningar.

• Sysselsättning och skatteunderlag påverkar ekonomin

Konjunkturen påverkar skatteunderlaget. Många har svårt att hinna parera kostnadsutvecklingen vid intäktssvängningar. Det finns alltid en viss osäkerhet om vad utfallet för skatter och statsbidrag blir. Det är även svårt att förutse eller styra kostnadsutvecklingen för vissa verksamheter.

Via överskott får man en buffert som gör att man bättre kan hantera osäkra prognoser utan att tvingas till kortsiktiga besparingsåtgärder.

• Konjunkturanpassat resultat

Det innebär att under goda tider ha ett större positivt resultat, och under sämre tider ett mindre positivt resultat. Detta skapar utrymme för att undvika neddragningar vid lågkonjunktur.

• Resurser för utveckling

En allmän erfarenhet är att det finns ett samband mellan en välskött ekonomi och en bra verksamhet. För att även genomföra offensiva satsningar och verksamhetsutveckling krävs att man har en ekonomi som tillåter detta. De som alltid lever på eller under marginalen hamnar lätt i ett läge med ett ständigt ekonomiskt gnetande. Detta arbete tar ofta en så stor kraft från organisationen att man inte orkar med en mer strategiskt och långsiktig planering.

Datum Aktivitet

1 oktober SCB presenterar utfall utjämningssystemen

preliminärt 5 oktober Ekonomirapporten, oktober 2016, inklusive ny skatteunderlags- och makroprognos 6 oktober Skatteverket presenterar preliminärt taxeringsutfall

13 oktober Seminarium om utjämningssystemet och modellen Skatter & bidrag (kommuner)

Datum Aktivitet

21 november Skatteverket presenterar slutligt taxeringsutfall

preliminärt 20 december SKL publicerar cirkulär och EkonomiNytt om redovisningsfrågor

preliminärt 21 december

SKL publicerar ny skatteunderlagsprognos och MakroNytt 3/2016

SKL publicerar definitiva uppgifter om PO-pålägg för år 2017 SKL publicerar internräntan för 2018

MÅLUPPFYLLELSE

Fokusområden och målkedja

I den strategiska utvecklingsplanen är följande fokusområden angivna:

1. Ekonomi 2. Medarbetare 3. Kan

4. Vill 5. Vet

Inom varje fokusområde finns inriktningsmål att sträva mot på längre sikt. Utifrån dem fastställer respektive nämnd resultatmål i budgeten som ska följas upp under året. Under Ekonomi och Medarbetare fastställer resultatmål som gäller för samtliga nämnder.

Kommunövergripande mål

Kommunens mål är att befolkningen på sikt ska öka till 20 000 invånare.

Kortsiktigt är målet att befolkningen ska öka med minst en procent per år.

Översikt

VISION

INRIKTNINGSMÅL

RESULTATMÅL

FÖRVALTNINGSPLAN Fokusområde

Fokusområde

Fokusområde

Fokusområde

Medarbetare

KF

NÄMND

FÖRV

Ekonomi Kommunövergripande mål

Kommunens övergripande målsättning om befolkningstillväxt på minst 1 % (162 personer) förväntas nås för tredje året i följd. Den preliminära ökningen efter juli månad uppgick till 1,1 % (168 personer) och antalet invånare uppgick till 16 352. Under den senaste femårsperioden har Älmhults kommuns befolkning ökat med 4,6 %.

Kommunen använder en befolkningsprognos från februari 2016 och som sträcker sig till 2025.

Enligt prognosen kommer folkmängden i kommunen att öka med 2 668 till 18 836 personer.

Flyttnettot förväntas bli i genomsnitt 229 personer per år och födelsenettot 39 personer per år.

Totalt ger detta en förändring med 268 personer per år.

Resultatmål

I den strategiska utvecklingsplanen finns för respektive nämnd inriktningsmål under de olika fokusområdena samt ett grunduppdrag. För Ekonomi och Medarbetare har kommunstyrelsen fastställt resultatmål som gäller för samtliga nämnder.

Många av mätningarna görs vid bokslut men anvisningarna till nämnderna har därför varit att i sådana fall beskriva den senaste mätningen och lämna en prognos på måluppfyllelse.

Måluppfyllelsen på nämnderna redovisas genom

*

*

*

Kan, Vet, Vill och grunduppdrag

Utifrån inriktningsmålen under Kan, Vet och Vill samt grunduppdraget i strategiska utvecklingsplanen har nämnderna beslutat om resultatmål. Totalt har nämnderna 42 resultatmål, varav 39 % bedöms komma bli uppfyllda, 44 % delvis och 17 % inte bli uppfyllda. Detta är en liten försämring mot prognosen i mars. Målen har ingen viktning, vilket innebär gör det svårighet att göra en rättvis bedömning om den totala måluppfyllelsen. Redovisning av samtliga resultatmål samt hur de bedöms uppnås finns under respektive nämnds redovisning.

Resultatmål inom Ekonomi och Medarbetare Ekonomi

Målupp fyll

Resultatmål Uppföljning

*

89 % känner till förvaltningens övergripande mål för verksamheten. En förbättring mot föregående mätning.

90 % förstår på vilket sätt enheten bidrar till Älmhults kommuns övergripande mål. Oförändrat mot föregående mätning.

15 724 15 759

15 908

16 168 16352

15 400 15 600 15 800 16 000 16 200 16 400

2012 2013 2014 2015 2016

Folkmängd

Källa: Medarbetarenkäten nov 2015,

*

76 % av medarbetarna är insatta i sin enhets/arbetsplats ekonomi (som budget och kostnadsramar).

Källa: Medarbetarenkäten nov 2015,

Uppdrag

Kommunen ska bedriva minst två större benchmarking-projekt under 2016

Medarbetare

Måluppfyll Resultatmål Uppföljning

*

93 % svarar att ”Mitt uppdrag är tydligt”

Källa: Medarbetarenkät nov 2015

*

83 % känner till kommunens värdegrund Källa: Medarbetarenkät nov 2015

*

82 % kan gärna rekommendera andra att söka jobb hos Älmhults kommun. Förbättring mot tidigare mätning.

Källa: Medarbetarenkät nov 2015

*

81 %. Oförändrat mot tidigare mätning. Snitt övriga kommuner 94 %.

Källa: Servicemätningen – ny mätning i höst.

*

postmeddelanden ska besvaras inom 5 dygn och 80 % inom 1 dygn.

89 % (87) får svar inom två dagar och 50 % (43) direkt.

Snitten för övriga kommuner är 84 respektive 46.

Källa: Servicemätningen– ny mätning i höst.

Nyckelord fokusområdet Medarbetare:

 Uppdrag

 Förmåga

 Förhållningssätt

 Attraktiv arbetsgivare Uppdrag

Arbetet med att alla medarbetare i kommunen ska ha ett skrivet uppdrag pågår. Fortfarande återstår delar av verksamheten där det planeras för införande i samband med höstens medarbetarsamtal.

För att ge cheferna förutsättningar för att leda verksamheten och ta det ansvar som ligger i chefsuppdraget har en översyn av antalet underställda medarbetare per chef genomförts. Inom socialförvaltningen har en ökning av antalet enhetschefer därför påbörjats och flera rekryteringar pågår.

Förmåga

Det förberedande ledarprogrammet rullar på. Av tre deltagare är två redan aktiva i chefsrollen.

58 % av kommunens chefer har genomgått UGL. Satsningen fortsätter och alla nya chefer och chefer som ännu inte gått ska få möjligheten.

Kompetensutvecklingsinsatser kopplat till verksamheten ansvarar respektive förvaltning för. Ett exempel på en sådan insats är lärarlönelyftet, som är en statlig lönesatsning till särskilt

kvalificerade och engagerade lärare, förskollärare och fritidspedagoger. Lärarlönelyftet berör enbart legitimerade lärare och förskollärare.

Andelen legitimerade lärare/förskollärare i Älmhults kommun är:

Grundskola (inklusive fritidspedagoger): 79 % Förskola (inklusive fritidspedagoger): 83 % Gymnasiet (exklusive yrkeslärare): 67 % Förhållningssätt

Ett nytt material kring kommunens värdegrund har tagits fram och kommunicerats ut i verksamheten. Diskussionerna kring värdegrunden pågår fortsatt på arbetsplatserna.

Attraktiv arbetsgivare

Som ett led i arbetet för att främja ett hållbart arbetsliv har ett antal olika aktiviteter påbörjats såsom sömnskola, kurs i stress- och livsstilsförändringar, en kortare stresskurs, måbra-kurser, projekt arbetsförmåga undersköterskor/vårdbiträden samt hälsa- och balansprojekt (Möckeln och Norregårds förskolor, Montessori skola och fritidshem).

Intresset för anställning i Älmhults kommun är förhållandevis stort. Vissa yrkesgrupper såsom socialsekreterare, förskollärare, lärare och sjuksköterskor är dock nationellt svårt att rekrytera.

Under perioden jan-aug har totalt 259 tjänster annonserats ut, varav 78 var tidsbegränsade anställningar och 181 tillsvidareanställningar. Utbildningsförvaltningen har haft flest utannonserade tjänster.

Älmhults kommun har totalt fått in 2353 ansökningar.

Löneöversyn är genomförd för samtliga medarbetare förutom inom Kommunals avtalsområde där arbetet pågår. De centrala parterna är överens om en särskild satsning på undersköterskor.

Uppföljning av kommunfullmäktiges uppdrag

 Socialnämnden får i uppdrag att under hösten 2015 utreda besparingar. Uppföljning ska ske i kommunstyrelsen varje månad.

Socialnämnden har utrett besparingar och från och med 2016 är prognosen att budgeten kommer att hållas. Rapportering av socialnämndens ekonomi har skett på varje

kommunstyrelse.

 Kommunens ekonomiska styrsystem ska gälla. Utvärdering av uppföljning och

efterlevnad ska därför ske. Om skäl finns för justeringar i styrsystem ska förslag till detta tas fram.

Styrsystemet reviderades den 2015-09-28 i kommunfullmäktige med anledning av:

- hanteringen av strategiska investeringar

- komplettering av ”Förändring av kommunens verksamhet eller serviceåtagande som är av principiell betydelse eller annars av större vikt utifrån ett medborgarperspektiv beslutas av kommunfullmäktige”

- överföring av bidrag för enskilda vägar och överföring av projektmedel över åren begränsas ej till varje mandatperiod utan löper vidare

- hänvisningen till tjänstegarantier tas bort som exempel

 Skärpa rekryteringsrutinerna där varje vakans prövas innan återbesättning. För enheter som inte håller budgeten ska delegeringsordning ändras så att beslut tas av högre chef.

Rapportering ska ske till ansvarig nämnd.

Rutinen med att förankra alla anställningsbeslut är införd i rekryteringshandboken och förvaltningarna har tagit fram förvaltningsspecifika rutiner för att hantera kommande

rekryteringar. Eftersom förvaltningarna har olika struktur beroende på storlek och verksamhet ser rutinerna lite olika åt dock syftar de till att rekryteringsbeslut förankras i

förvaltningsledningarna.

 Utvärdering av volymkompensationen till utbildningsförvaltningen, se över och lämna förslag på förändringar i ersättningssystemet.

Under 2015 togs den nya volymkompensationsmodellen i bruk. Utbildningsnämnden och kostverksamheten inom tekniska förvaltningen fick för första gången kompensation under året för det ökade barnantalet. Med anledning av kommunens ekonomi och den stora ökningen av antalet barn fastställdes en ny ersättningsnivå på volymkompensationen. Modellen från KS till utbildningsnämnden och modellen från utbildningsförvaltningen till skolor och förskolor är två olika fördelningssystem. Fortsatt hantering bör ses över under hösten.

 Standardkostnaderna ska ses som riktmärken för kostnaderna och avvikelser från standardkostnaderna noggrant analyseras och kommenteras till kommunstyrelsen och respektive nämnd.

Kommunens standardkostnader har redovisats i samband med budgetberedningen under våren.

Standardkostnaderna för 2015 finns nu presenterade. Socialnämnden och utbildningsnämnden har i uppdrag att skriftligen återkomma avseende analysen till avvikelserna.

 Översyn av avgifter ska göras. Kalkyl för kostnad ska finnas framme kopplat till förslag på avgiftsförändringar, principer för avgifter ses över, möjligheten till indexering av avgifter ses över.

En sammanställning, kalkyler och jämförelser av taxor redovisades i samband med nämndernas budgetdialog i april. Alla taxor beslutades i samband med budgeten 2017. Översynen kräver ytterligare resurser och utredningar vilket fortsätter under 2016.

 Krav på effektivisering av affärsdrivande verksamhet för att minimera behov av avgiftshöjning. Verksamheterna ska återkomma med förslag på effektiviseringar motsvarande 2 - 3% för verksamheten samt jämförelser med andra kommuner.

 Se över modellen för kostnadskompensation för framtida justeringar. Jämförelser med andra kommuner.

Förslag har presenterats vid budgetberedningen. Ingen förändring är genomförd.

 Redovisning av frivillig verksamhet (dvs ej obligatorisk verksamhet enligt lagstiftning) inom samtliga förvaltningar.

En sammanställning är under bearbetning efter en ”Tingsryds modell”.

Älmhults Pridefestival 2016

Strategiska nyckeltal

Acceptab elt värde uppnås Acceptab elt värde uppnås ej

Försämrat värde vid jämförelse med föregående mätning Förb ättrat värde vid jämförelse med föregående mätning

Ansvarig

Senaste mätning Älmhult

Genomsn itt

Acceptabelt värde

Befolkning, hälsa

1 Ohälsotal kommunens invånare KLF 2015 26 31,1 max 25

Arbete och företag

2 Hur bra är företagsklimatet? KLF 2015 72 68 minst 65

3 Ungdomsarbetslöshet 18-24 år KLF jun-16 12,5 11 max 10,0

4 Arbetslöshet, utrikes födda 16-64 år KLF jun-16 17,3 21,1 12,0

Trygghet, säkerhet

5 Hur trygga känner sig medborgarna KLF 2015 59 59 60

Utbildning Grundskola:

6 Kostnad per betygspoäng i årskurs 9 UTB 2015 372 375 360

7 Andel i årskurs 9 som är behöriga till ett yrkesprogram inom gymnasieskolan UTB 2015 85,1 85,2 85

Gymnasieskola:

8 Andel gymnasieelever med grundläggande behörighet till universitet (nyckeltalet upphört 2015) UTB 2014 74,1 64,5 90 nytt

Andel gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet inom 3 år (se

förklaring nedan)* 2015 59,2 49,7

9 Andel som fullföljer gymnasieprogram inom 4 år (nyckeltalet upphört 2015) UTB 2014 87,0 78,3 75

nytt Andel gymnasielever med examen eller studiebevis inom 4 år (nytt nyckeltal from 2015) 2015 86,9 78,6 Individ- och familjeomsorg

10 Andel biståndsmottagare av befolkningen (%) SOC 2014 3,2 4,2 3,5

Äldreomsorg

11 Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg SOC 2015 92 91 90

12 Hur många olika vårdare som besöker en person med hemtjänst under 14 dagar SOC 2015 12 15 15

13 Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg SOC 2015 90 83 81

Delaktighet och information

14 Inflytande på kommunen KLF 2015 37 40 minst 40

Miljö

15 Kommunens byggnader, andel förnybar energi enligt EES KLF 2015 93,2 79 88

16 Utsläpp Co2 KLF 2014 5,3 7,91 5,17

Kultur- och fritid

17 Levnadsvaneundersökning ungdomar, upplevd fritidsutbud KUF

Standardkostnadjämförelser verksamheter 18

Avvikelse mot stadardkostnad förskola (upphört 2015, fr o m 2015 delat mellan förskola och

fritidshem UTB 2014 7,2 2,4

nytt Avvikelse mot standardkostnad förskola 2015 1,5 2,0

nytt Avvikelse mot standardkostnad fritidshem 2015 6,6 5,3

19 Avvikelse mot stadardkostnad grundskola UTB 2015 -1,9 2,7

20 Avvikelse mot stadardkostnad gymnasieskola UTB 2015 26,6 2,5

21 Avvikelse mot standardkostnad individ- o familjeomsorg SOC 2015 -0,9 4,7

22 Avvikelse mot standardkostnad äldreomsorg SOC 2015 17,7 1,4

23 Avvikelse mot standardkostnad LSS SOC 2015 -7,5 -1,8

A vvikelse redovisad kostnad och strukturårsjusterad standardkostnad äldreomsorg, andel (%) (N20900) A vvikelse i procent mellan nettokostnad och strukturårsjusterad standardkostnad äldreomsorg, kr/inv. Nettokostnad är bruttokostnad minus bruttointäkt. Den strukturårsjusterade standardkostnaden beräknas som standardkostnaden för utjämningsåret T+2 år i innevarande års (år T) prisnivå. Den bygger därmed på befolkningssiffror och nettokostnader för det aktuella året. I den strukturårsjusterade standardkostnaden till skillnad från standardkostnad justeras även för ett antal strukturella faktorer som inte ingår i de verksamhetsknutna standardkostnaderna, Se ''Vad kostar verksamheten i Din kommun?'', för mer information. Källa: SCB och SKL.

God ekonomisk hushållning

Enligt lagen om God ekonomisk hushållning ska kommuner ange finansiella mål och verksamhetsmål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Begreppet har både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv. I samband med budget fastställer kommunfullmäktige finansiellt mål och övergripande mål för nämnderna som sedan bryts ned i verksamhetsmål enligt god ekonomisk hushållning.

Finansiellt perspektiv

Enligt balanskravet i kommunallagen måste kommunen ha balans mellan intäkter och kostnader i resultaträkningen. Om kostnaderna överstiger intäkterna ska det anges när och på vilket sätt det negativa resultatet ska regleras. Realisationsvinster får inte räknas med i resultatet. Prognosen på balanskravsresultat 2016 är 1,3 mkr.

Avstämning mot balanskravet, mkr ²⁰¹¹ 2012 2013 2014 2015 2016

Årets resultat -2,7 6,9 8,0 6,9 9,0 1,3

Realisationsvinster -0,6 0,0 -0,1 0,0 -1,1 0,0

Årets resultat efter balanskravsjusteringar -3,3 6,9 7,9 6,9 7,9 1,3 1 % av skatteintäkter, statsbidrag, utjämning 6,8 6,9 -7,7 -7,7 -7,9 8,3 Medel till/från resultatutjämningsreserv 0,0 0,0 0,0

Balanskravet i sig är dock inte tillräckligt för att anses som god ekonomisk hushållning.

Älmhults kommun har ett finansiellt mål som är att årets resultat ska vara minst 1 % av skatteintäkter, bidrag och utjämning. För 2016 är prognosen att resultatet kommer att uppgå till knappt 0,2 %. I

delårsbokslutet uppgår resultatet till 25 mkr. Nämnderna har i delårsbokslutet överskott mot budget men tror på ökade kostnader under hösten.

Verksamhetsperspektiv

I den strategiska utvecklingsplanen finns för respektive nämnd inriktningsmål under de olika fokusområdena samt ett grunduppdrag. Utifrån inriktningsmålen har respektive nämnd beslutat om resultatmål enligt god ekonomisk hushållning. Alla mätningar har inte skett ännu så därför är det i vissa fall svårt att uppskatta måluppfyllelsen. Anvisningarna till nämnderna har därför varit att i sådana fall beskriva den senaste mätningen och lämna en prognos på måluppfyllelse.

6,8 8,0

6,9

9,0

1,3 0

2 4 6 8 10 12

2012 2013 2014 2015 prognos 2016 mkr

årets resultat finansiellt mål

Totalt finns det 48 resultatmål, varav 38 % bedöms bli uppfyllda, 35 % delvis och 27 % inte uppfyllda.

Jämfört med prognosen efter mars är det en liten försämring. Total redovisning av samtliga resultatmål och hur de har uppnåtts finns under respektive nämnds redovisning

Jämförelser med andra

Vid en jämförelse av olika verksamheters nettokostnad mellan kommunerna har Älmhult under ett av de tre senaste åren (2013-2015) tillhört de 33 % av kommunerna som har lägst nettokostnad per invånare för den egentliga verksamheten. Under både 2014 och 2015 återfinns Älmhult bland de 33 % av kommunerna som har en nettokostnad som ligger på en medelnivå.

Även när det gäller soliditeten inklusive pensionsåtaganden finns Älmhult bland de mittersta 33 % av kommunerna och har varit så de senaste tre åren (2013-2015). Tidigare fanns kommunen bland de 33 % med bäst resultat. Orsak till försämringen är omfattande investeringar.

Inom Kommunens Kvalitet i Korthet redovisas ett 40-tal olika resultat inom områdena tillgänglighet, trygghet, delaktighet och information, effektivitet samt samhällsutveckling. I redovisningen från 2015 var är Älmhults resultat som medel eller bättre än medel på 63 % av måtten, vilket är en förbättring mot året innan.

KF har nu beslutat om acceptabla värden för de strategiska nyckeltalen. En uppdatering av senast tillgängligt utfall och statistik görs kontinuerligt. Den aktuella medarbetarenkäten kommer även den ge uppdaterade värden för kommunens strategiska nyckeltal.

Älmhults kommuns siffror avseende hållbar utveckling kan jämföras på ovanstående sätt. Se jämföraren på kolada.se

I diagrammen används färgerna rött, gult och grönt för att visa hur ett resultat ligger till jämfört med andra. För varje nyckeltal rangordnas alla kommuner/landsting efter sina resultat, och de bästa resultaten får grön färg, de sämsta får röd färg och de i mitten får gul färg. Saknas data på något nyckeltal visas det med grå färg.

När rött, gult och grönt används i stapeldiagram visar det andel av de ingående nyckeltalen med respektive färg.

Tänk på att färgsättningen visar om man har bra eller dåliga resultat jämfört med andra. Den talar inte om ifall resultaten är bra eller dåliga. Man kan ha dåliga resultat jämfört med andra, vilket ger röd färg, trots att resultatet egentligen är bra (och vice versa).

Sammantagen bedömning

För Älmhults kommun är en ökad befolkning det övergripande målet. En ökad befolkning möjliggör ökade satsningar och nya investeringar. Samtidigt är det viktigt att minst uppnå det av

kommunfullmäktige fastställda 1 procentiga överskottsmålet. Överskottet behövs för att möta de kommande höga investeringsnivåerna samt för att klara av variationer i resultatet i form olika yttre och inre påfrestningar. Kommunen måste löpande kunna klara av att finansiera sina nettokostnader. En grundläggande förutsättning för god ekonomisk hushållning är dessutom att kommunens nämnder klarar av att bedriva sin verksamhet inom givna budgetramar. Så ser läget ut men var helt annorlunda för ett år sedan. Krafttag har skett inom socialnämnden och man har lyckats återställa en budget i balans. Kommunen har från år 2003 totalt löst in 83,5 mkr av pensionsskulden, vilket motsvarar en minskning av årlig utbetalning med 4,5 mkr.

Kommunen har ett lågt prognostiserat ekonomiskt resultat 2016. Däremot är kommunens skattesats låg i förhållande till andra kommuner. Måluppfyllelsen av verksamhetsmålen är svåra att utvärdera per 31 augusti samt att viktningen mellan dessa ärinte genomförd. Här finns utvecklingsmöjligheter.

Resultaten inom Kommunens Kvalitet i Korthet är fortfarande goda. Det krävs dock ett fortsatt arbete med att begränsa kostnadsutvecklingen, ökad effektivitet och måluppfyllelsen i verksamheten. Ett stort orosmoment är fortfarande kommunens stora investeringsbehov i takt med att befolkningen ökar.

Resultatnivåerna för de kommande åren måste höjas för att kunna öka självfinansieringsgraden av investeringarna.

EKONOMISK ANALYS - KOMMUNEN

Resultaträkning

Utfall Budget Budget Prognos Prognos Utfall

Belopp i tkr augusti avvikelse avvikelse dec avvikelse dec

2016 201608 201508 2016 2016 2015

Verksamhetens nettokostnad -521,8 21,7 8,3 -818,5 -3,2 2,0

Skatteintäkter, utjämningsbidrag 550,4 -4,3 -3,8 825,7 -6,3 -5,0

Finansnetto -3,3 4,3 3,0 -5,9 5,5 3,0

Årets resultat 25,3 21,7 7,5 1,3 -4,0 0,0

Årets resultat prognostiseras till 1 mkr, vilket är 4 mkr lägre än budget. De tre största avvikelserna är

 Ej fördelad driftskostnad investeringar + 5mkr

 Nämnder + 2 mkr

 Skatter, utjämningssystem – 6 mkr

 Ökade pensionskostnader – 3 mkr

Resultat januari - augusti

Resultatet för perioden januari - augusti 2015 uppgår till +25 mkr, vilket är betydligt bättre än budgeterat resultat för perioden, 3 mkr (helår +5 mkr). Under hösten beräknar nämnderna använda de extra statsbidrag man har fått.

Vid samma tidpunkt föregående år så var budgetavvikelsen +7 mkr. Kommunen fick 2015 extra medel ifrån AFA försäkring. Nämnderna visade då på en negativ avvikelse på 20 mkr vilket kunde helt hänvisas till socialnämnden. Nu ser läget helt annorlunda ut.

Prognos helår

Prognosen för årets resultat 2016 visar ett överskott på +1 mkr, vilket är lägre än budgeten på 5 mkr.

Den sammanlagda prognosen för nämnderna och politisk organisation är ett överskott på 2,5 mkr vilket är en ytterst liten avvikelse.

Skatter, generella statsbidrag och utjämning

Jämfört med budget beräknas skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning blir 6,3 mkr lägre än budget utifrån Sveriges kommuner och landstings prognos från augusti. Slutavräkningen av

skatteintäkter för 2016 bedöms bli -4,7 mkr och -0,6 mkr för 2015. Jämfört med prognosen efter mars är det en försämring med 3,9 mkr.

Avvikelsen mot budget påverkas också av att utfallet på antal invånare blev 105 färre än vad som hade budgeterats. Mätningen per 1 november 2015 uppgick till 16 109 invånare istället för budgeterat 16 214. Vad gäller inkomstutjämningsbidraget så beräknas det enligt följande: Underlag för inkomstutjämningsbidrag * länsvisskattesats / befolkning / 100.

Från och med 2016 ingår bidraget för höjd arbetsgivaravgift för ungdomar i det generella bidraget.

Lån

Finansnettot är kommunens ränteintäkter minus räntekostnader och kommer redovisa ett överskott mot budgeten till följd av lägre investeringstakt än beräknat. Kommunens låneskuld uppgår sedan den april till 570 mkr. Nya lån måste tas för att kunna finansiera utbetalningarna avseende byggnationen av den nya grundskolan. Lånen avseende ny grundskola är så kallade ”gröna lån” ifrån Kommuninvest.

Kommunen håller på att se över sin finanspolicy. I och med det låga ränteläget så lånar hela

kommunsektorn allt mer kortsiktigt. På grund av förskotteringar till Trafikverket har kommunen behövt att låna upp pengar tidigare. Kommunen har en fordran på 106 mkr på Trafikverket.

Finansiella nyckeltal

Soliditeten anger hur stor andel av kommunens tillgångar som finansierats med eget kapital. För att få en rättvisande bild så räknas ansvarsförbindelsen avseende pensioner in i beräkningen. Soliditeten uppgår till 15 % baserat på prognosen, vilket är lägre än vid årsskiftet. Det egna kapitalet är relativt oförändrat medan balansräkningens omslutning ökar med fler investeringar. Ansvarsförbindelsen för pensioner har minskat något.

Nettokostnaden i % av skatteintäkter och utjämningsbidrag uppgår till 95 % i augusti, vilket är en förbättring mot föregående år. Nyckeltalet belyser hur stor andel olika löpande kostnader tar i anspråk av skatteintäkter och statsbidrag. Extra statsbidrag avseende flyktingverksamhet har fullt ut inte hunnit användas.

Kassalikviditeten visar betalningsförmågan på kort sikt. Den räknas ut som omsättningstillgångar (exklusive förråd och exploateringsverksamhet) i förhållande till de kortfristiga skulderna. Kassalikviditeten upprätthålls genom lån och koncernkrediten på banken med totalt 80 mkr. Om semesterlöneskulden exkluderas förbättras nyckeltalet.

Verksamhetens nettokostnader

Med nettokostnader avses verksamhetens kostnader, till exempel löner, lokaler, avskrivningar minskat med verksamhetens intäkter, till exempel avgifter, bidrag, hyror med mera. Om jämförelsestörande poster exkluderas är verksamhetens nettokostnad i nivå med budget. I jämförelse med föregående år vid samma tidpunkt en ökning med 3 %.

Skatter, bidrag och utjämning Bokslut Budget Prognos Avvikelse

Belopp i tkr 2015 2016 2016

Invånarantal 15 864 16 214 16 109 -105

Skattesats 20,96 20,96 20,96

Skatteintäkter före utjämning 688 689 726 567 732 552 5 985

Slutavräkning 2014, korrigering -1 216 - -

Slutavräkning 2015 682 0 -619 -619

Slutavräkning 2016 0 -4 704 -4 704

Inkomstutjämning 84 673 97 803 88 229 -9 574

Kostnadsutjämning 6 822 6 972 5 944 -1 028

Regleringsbidrag/avgift -615 -6 141 -551 5 590

Strukturbidrag 1 650 1 686 0 -1 686

Utjämningssystem för LSS-kostnader -23 395 -23 902 -24 260 -358

Statsbidrag kommunal fastighetsavgift 28 481 29 083 29 173 90

Bidrag för höjd arbetsgivaravgift ungdomar 1 195 - -

Totalt 785 771 832 068 825 764 -6 304

EKONOMISK ANALYS – KOMMUNKONCERNEN

Kommunkoncernen består av kommunen och de kommunala bolagen. Se organisationsschema på sidan 4.

Här redovisas en sammanställning över faktiskt resultat per 31/8 2016 samt prognos för 31/12 2016.

Elimineringarna mellan bolagen och kommunen har inte gjorts.

Bokslut 201608

Prognos 201612

Elmen -0,2 0

Elmnet -0,1 -0,6

Hvita korset -0,4 0

Älmhults Näringsfastigheter 0,7 0,2

Älmhultsbostäder 1 8,7

Älmhults kommun 25,3 1,3

Summa inklusive interna poster 26,3 9,6

PERSONAL

Antal anställda

Sjukfrånvaro

Totalt har sjukfrånvaron minskat något. Den enda ålderskategori som visar en ökning är medarbetare i åldern 30-39 år. Den ålderskategori där sjukfrånvaron minskat mest är

2016, augusti Antal personer

Antal anställningar

Antal årsarbetare

Antal personer jfr med aug 2015

Älmhults kommun 1 505 1 513 1 442,4 -14

Kommunledningsförvaltning 59 59 57,3 7

Miljö- och Byggförvaltning 20 20 19,5 0

Socialförvaltning 612 614 592,0 -28

Teknisk förvaltning 174 174 163,3 35

Utbildningsförvaltning 642 646 610,3 -32

Sjukfrånvaro i procent, åldersintervall 2016 - 2015, jan-aug Sjukfrv %, ack

valt kalenderår 2016

Sjukfrv %, ack valt kalenderår

2015 ^Förändring

Totalt alla 6,95% 7,26% -0,31%

<=29 5,13% 5,30% -0,17%

30-39 7,07% 5,47% 1,61%

40-49 7,41% 7,47% -0,06%

50-59 7,26% 9,04% -1,78%

>=60 7,39% 8,19% -0,80%

medarbetare i åldern 50-59 år. Det sticker ut eftersom den åldersgruppen brukar vara den som har högst sjuktal.

Den enda förvaltning som har ökat sin sjukfrånvaro är kommunledningsförvaltningen.

Eftersom det är en relativt liten förvaltning så ändrar sig sjuksiffrorna mycket även om förändringen handlar om få personer. De två största förvaltningarnas sjuktal har varit ganska stabila.

Socialförvaltningens kvinnor är fortsatt de som har högst sjuktal i kommunen, men det är även socialförvaltningen som ligger högst när det gäller männens sjukfrånvaro.

Sjukfrånvaro i procent, förvaltningsvis 2016 - 2015, jan-aug Sjukfrv %, ack

valt kalenderår 2016

Sjukfrv %, ack valt kalenderår

2015 Förändring

Älmhults kommun 6,95% 7,26% -0,31%

Kommunledningsförvaltning 5,10% 1,43% 3,67%

Miljö- och Byggförvaltning 2,66% 5,46% -2,81%

Socialförvaltning 8,85% 8,95% -0,09%

Teknisk förvaltning 4,44% 5,96% -1,52%

Utbildningsförvaltning 6,06% 6,41% -0,34%

Sjukfrånvaro i procent, kön 2016, jan-aug Sjukfrv %, ack

valt kalenderår

2016 ^{Kvinnor Män}

Älmhults kommun 6,95% 7,75% 3,44%

Kommunledningsförvaltning 5,10% 7,47% 1,77%

Miljö- och Byggförvaltning 2,66% 3,30% 1,50%

Socialförvaltning 8,85% 9,40% 4,63%

Teknisk förvaltning 4,44% 5,69% 1,59%

Utbildningsförvaltning 6,06% 6,57% 3,99%

RÄKENSKAPER

RESULTATRÄKNING KOMMUN

KASSAFLÖDESANALYS KOMMUN

Resultaträkning

Budget Utfall Utfall Budget Prognos Bokslut Prognos

Belopp i tkr augusti augusti augusti helår helår avvikelse

2016 2016 2015 2016 2016 2015 2016

Verksamhetens intäkter Not 1 219 287 156 357 268 920 -268 920

varav realisationsvinst 0 521 1 063

Verksamhetens kostnaderNot 2 -710 166 -633 988 -993 801 993 801

Avskrivningar -30 910 -29 606 -47 891 47 891

Verksamhetens

nettokostnad -543 535 -521 789 -507 237 -815 303 -818 535 -772 772 -3 232

Skatteintäkter 484 378 484 605 458 916 726 567 727 229 688 155 662

Utjämningsbidrag Not 3 70 334 65 759 65 563 105 501 98 535 98 811 -6 966

Finansiella intäkter Not 4 1 533 3 014 3 847 2 300 3 500 4 581 1 200

Finansiella kostnader Not 5 -9 133 -6 272 -6 440 -13 700 -9 408 -9 730 4 292

Resultat före

extraordinära poster 3 577 25 317 14 649 5 365 1 322 9 045 -4 044

Extraordinära poster 0 0 0 0 0 0 0

Årets resultat 3 577 25 317 14 649 5 365 1 322 9 045 -4 044

KASSAFLÖDESANALYS 2016-08-31 (tkr) 2016-08-31 2015-08-31 2015-12-31

DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN

Årets resultat 25 317 14 649 9 045

Justering för ej likviditetspåverkande poster 32 470 28 955 44 262

Medel från verk samheten före förändring av 57 787 43 604 53 307

rörelsek apital

Ökning/minskning av kortfristiga fordringar -13 935 13 123 -7 716

Ökning/minskning förråd och varulager 305 3 528 47

Ökning/minskning kortfristiga skulder -19 775 2 628 55 916

Kassaflöde från den löpande verksamheten 24 382 62 883 101 554

INVESTERINGSVERKSAMHETEN

Investering i materiella anläggningstillgångar -78 330 -69 060 -109 417

Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0 708 18 649

Investering i finansiella anlägningstillgångar -16 478 -27 726 -9 057 Kassaflöde från investeringsverksamheten -94 808 -96 078 -99 825

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN

Nyupptagna lån 70 000 50 000 100 000

Ökning långfristiga skulder 2 464 8 821 -98 864

Ökning av avsättningar pga utbetalningar

Kassaflöde från finansieringsverksamheten 72 464 58 821 1 136

Årets kassaflöde 2 038 25 626 2 865

Likvida medel vid årets början 18 030 15 165 15 165

Likvida medel vid periodens slut 20 068 40 791 18 031

BALANSRÄKNING KOMMUN

TILLGÅNGAR

Bokslut Utfall Utfall

Belopp i tkr augusti augusti

2015 2 016 2015

Anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar

Mark, byggnader och tekniska anläggningar 791 055 766 600 808 956

Maskiner och inventarier 43 131 36 676 45 658

Pågående arbeten 117 097 195 527 95 906

Finansiella anläggningstillgångar Not 6 228 394 244 872 144 972 Summa anläggningstillgångar 1 179 677 1 243 675 1 095 492

Omsättningstillgångar

Förråd och Exploateringsfastigheter Not 7 9 804 9 499 712

Fordringar Not 8 115 537 129 472 94 698

Kortfristiga placeringar 0 0 0

Kassa och bank Not 9 18 030 20 068 40 791

Summa omsättningstillgångar 143 371 159 039 136 201

SUMMA TILLGÅNGAR 1 323 048 1 402 714 1 231 693

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

Eget kapital

Ingående eget kapital 508 326 508 326 499 281

Periodens resultat 9 045 25 317 14 652

Summa eget kapital 508 326 533 643 513 933

Avsättningar

Avsättningar för pensioner

Not 10

9 492 9 558 9 243

Avsättningar Deponi

Not 10

18 280 19 774 19 261

Summa avsättningar 27 772 29 332 28 504

Skulder

Långfristiga skulder

Not 11

571 727 644 191 527 321

Kortfristiga skulder

Not 12

215 223 195 548 161 935

Summa skulder 786 950 839 739 689 256

SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

1 323 048 1 402 714 1 231 693

Pensionsförpliktelser

Not 13

307 264 298 800 311 239

Borgensförbindelser

Not 14

446 515 476 515 437 000

Övriga ansvarsförbindelser

Not 15

5 221 5 221 4 352

NOTER

Belopp i tkr

RESULTATRÄKNING 2016-08 2015-08 2016-08 2015-12

Not 1 Verksamhetens intäkter Not 7 Förråd

Taxor och avgifter 63 391 62 424 Förråd 336 304

Bidrag 111 933 30 494 Exploateringsfastigheter 9 163 9 500

Övriga intäkter 43 963 63 439 Summa 9 499 9 804

Summa 219 287 156 357

Not 8 Fordringar

Not 2 Verksamhetens kostnader Kundfodringar 23 572 15 803

Pers. kost. Inkl. PO -479 841 -442 217 Kortfristig fodran hos koncernföretag 16 695 36 888

Övriga verksamhetskost. -229 693 -191 771 Övriga kortfristiga fordringar 89 205 62 846

Summa -710 166 -633 988 Summa 129 472 ^{115 537}

Not 3 Utjämningsbidrag Not 9 Kassa och bank

Inkomstutjämningsbidrag 58 819 56 393 Kontantkassor 15 18

Fastighetsavgift 18 787 19 289 Bank och plusgiro 5 613 -3 888

Regleringsbidrag/strukturbidrag 367 930 Koncernkonto exkl kommunen 14 441 21 900

Avgift till LSS-utjämning -16 177 -15 597 Summa 20 068 18 030

Kostnadsutjämning 3 963 4 548

Summa 65 759 65 563 Not 10 Avsättningar

Avsättningar för pensioner 7 694 7 639

Not 4 Finansiella intäkter Avsättningar löneskatt pensioner 1 864 1 853

Ränta utlåning 56 261 Sluttäckni befintl deponi 18 994 17 723

Ränta värdepapper, bank-konto mm 82 619 Sluttäckn ny deponi 2010- 780 557

Borgensavgift 1 482 1 140 Summa 29 332 27 772

Utdelning aktier o andelar mm 0 325

Utdelning Kommuninvest 1 394 1 502 Not 11 Långfristiga skulder

Summa 3 014 3 847 Lån 570 000 500 000

Investeringsbidrag 74 191 71 727

Not 5 Finansiella kostnader Summa 644 191 571 727

Räntor på lån 6 075 6 040

Övriga räntor, bankkostnader 197 400 Not 12 Kortfristiga skulder

Summa 6 272 6 440 Leverantörsskulder 43 244 34 720

Anställdas skatter 11 420 10 320

BALANSRÄKNING Arbetsgivaravgifter 13 660 12 329

Semesterskuld,okomp.övertid, efterskottslön 51 892 49 523 Not 6 Finansiella anläggningstillgångar 2016-08 2015-12 Upplupen pensionskost. Inkl. löneskatt 20 052 32 805

Aktier Kortfristiga skulder koncernen 31 145 0

Elmen AB 57 630 57 630 Övriga kortfristiga skulder 24 135 75 526

Kommentusgruppen 2 2 Summa 195 548 215 223

Kommuninvest 14 317 14 317

732 732 Not 13 Pensionsförpliktelser

Pensionsförpliktelser 240 464 247 275

Andelar Löneskatt 58 336 59 989

Södra skogsägarna 77 77 Summa 298 800 307 264

Bostadsrätter 87 87

Grundfondskapital Stiftelsen Linnés Råshult 1 500 1 500 Not 14 Borgensförbindelser*

Älmhultsbostäder AB 407 000 407 000

Övriga finansiella utlåning Älmhults Näringsfastigheter AB 30 000 30 000

4 000 4 000 Elmnet 30 000 0

Elmen AB 0 0 Friskis & Svettis 7 200 7 200

2 000 2 000 Statliga lån till egnahem 215 215

Bygdegårdsförening Viljan 615 630 Älmhults Idrottsförening 2 100 2 100

Johnny och Eva Karlsson 0 27 Summa 476 515 446 515

Bidrag stat infrastruktur pågatåg, Haganäsled 55 443 52 256

Förskottering pågatåg, Haganäs, gångbro 105 569 92 236 Not 15 Övrig ansvarsförbindelser *

2 900 2 900 Leasingavtal för operationell leasing 5 221 ^{5 221} 244 872 228 394 * Vissa uppgifter tas fram vid bokslut samt vissa saknas uppgift om.

Förlagslån Kommuninvest Friskis& Svettis

Byggnadsföreningen Folkets hus Kommunassurans Syd Försäkring AB