Systematiskt kvalitetsarbete. Utvecklings och stödenheten 2014/2015

Systematiskt kvalitetsarbete 

Utvecklings­ och stödenheten   2014/2015 

Enhetens utvecklingsarbete kring prioriterade mål 

Utvecklings­ och stödenheten (USE) ska stödja, följa upp, utvärdera och utmana utveckling i  kommunal för­, grund­ och grundsärskola.  

Inom förskolan arbetar verksamhetsutvecklare samt ett förskoleteam med förskolepsykolog  och specialpedagoger. Deras uppdrag är att utbilda, handleda och stödja arbetslagen i  arbetet i barngrupperna.  

Inom skolan arbetar verksamhetsutvecklare. Deras uppdrag är såväl att initiera som att  stödja utvecklingsarbetet ute på skolorna. Dels med fokus på IKT  men även mer generellt.  ¹ Skolpsykologerna ingår även i elevhälsoteamen ute på skolorna och får sina uppdrag av  rektorerna. Genom att bidra med sin kunskap inom psykologins olika områden verkar de för  att främja elevers utveckling och lärande och förebygga psykisk ohälsa. De centrala 

specialpedagogerna, med ett övergripande uppdrag inom skola och Skoldatatek , medverkar ² i utvecklingen av kommunens elevhälsoarbete där det främjande och förebyggande arbetet  betonas. Tal­ och hörselpedagogerna arbetar kommunövergripande på uppdrag av 

rektorerna.  

I det systematiska kvalitetsarbetet handlar det om att få fatt i rätt utvecklingsområden vid rätt  tidpunkt det vill säga initiera och utmana men också drivas av det utvecklingsarbete som  sker ute på förskolor och skolor utifrån deras prioriterade mål för läsåret. Tidigare satte USE  egna prioriterade mål men sedan två år tillbaka formuleras istället prioriterade strategier  utifrån de politiska verksamhetsmålen. Nedan följer en sammanställning för läsåret  2014/2015.

Politiskt verksamhetsmål  Strategier   Den pedagogiska 

verksamheten stimulerar och  utmanar barnens utveckling och  lärande. (Fsk) 

● Ökad samverkan mellan verksamhetsutvecklarna i  förskolan och förskoleteamet i syfte att samverka kring  utvecklingsområden inom förskoleverksamhet och  pedagogisk omsorg.  

● Dela och lära, presentera yrkesspecifika metoder inom  förskoleteamet för att ha en större kunskap om de olika  professionernas metoder och lättare kunna identifiera  specialpedagogiska/psykologiska behov i verksamheten  och erbjuda rätt stöd till pedagogerna.  

● Verksamhetsutvecklarna erbjuder i samverkan med  förskolecheferna relevanta utbildningar utifrån angelägna  utvecklingsområden. Utbildningsinsatserna följs upp i  nätverk.  

● Verksamhetsutvecklarna erbjuder i samverkan med  pedagoger och förskolechefer pedagogisk handledning,  litteratur­ och lärsamtal i arbetslag och lärgrupper.  

1 Informations­ och kommunikationsteknik 

2 Övergripande verksamhet som arbetar med IT och specialpedagogik   

● Verksamhetsutvecklarna gör riktade insatser för att  implementera den nya versionen av ​Pluttra  och växla ³ över till iPad som huvudverktyg. 

Den pedagogiska  dokumentationen utgör  underlag för analys av 

verksamheten och det enskilda  barnets utveckling och 

lärandeprocesser. (Fsk)   

● Förskoleteamet fördjupar sig inom pedagogisk 

dokumentation och hur den samverkar med arbetet med  barn i behov av särskilt stöd.  

● Verksamhetsutvecklarna arbetar med ett utbildningspaket  på Björkängens förskola i syfte att få in systematiskt  kvalitetsarbete som en naturlig del i vardagsarbetet.  

● Verksamhetsutvecklarna i samverkan med 

verksamhetschef, enhetschef USE och förskolecheferna  fördjupar kunskaperna om systematiskt kvalitetsarbete. 

      Förskoleteamet samverkar med  alla förskolechefer för att öka  enheternas kompetens om  barns utveckling och behov. 

(Fsk) 

● Arbeta fram en mall för gemensamma uppstartssamtal  (förskoleteam, förskolechefer, verksamhetsutvecklare) för  verksamheterna fr o m ht 15. 

Den pedagogiska lärmiljön är  interkulturell och säkerställer  alla barns språkutveckling. 

(Fsk) 

● Specialpedagog och verksamhetsutvecklare tillsammans  föreläser i fyra förskolor som har interkulturell mångfald  som prioriterad strategi i kvalitetsarbetet 14/15.  

Undervisningen vilar på  vetenskaplig grund och  beprövad erfarenhet. (Skola)   

● Tal­ och hörselpedagogerna vidareutvecklar rutiner för  samverkan med skolsköterskorna. 

● Specialpedagogerna tar fram en handlingsplan för arbetet  kring elever med specifika läs­ och skrivsvårigheter samt  utbildar pedagoger inom ämnet.  

● Specialpedagog tar fram en handlingsplan för uppföljning  av elever som har extern skolplacering.  

● Specialpedagog i Skoldatateket tar tillsammans med  verksamhetsutvecklare för IKT fram en enkel modell för  dela och lära, information och kommunikation, 

arbetsnamn ​Pedagog Härryda​^.    

● Verksamhetsutvecklare och Specialpedagog i 

Skoldatateket arbetar med riktade utbildningspaket inom  IKT för en ökad likvärdighet mellan och inom enheterna. 

● Skolpsykologerna förtydligar uppdraget när det gäller  balansen mellan konsultation och utredning genom att  följa upp arbetet under året, vilken nytta det gjort för  elevernas skolsituation.  

3 Digitalt verktyg för dokumentation, kommunikation och information i förskolan 

● Skolpsykologerna bygger upp en föreläsningsbank  (ångest/stress/depression, grupputveckling samt  lågaffektivt bemötande).  

  Stimulans och stöd utformas  inom ordinarie verksamhet i allt  högre grad. (Skola) 

● Allmän och riktad information kring tal och hörsel på  Fronter för att nå ut till pedagogerna. 

● Tal och hörsel har bokningsbar eftermiddagstid för att  erbjuda praktisk IKT­handledning till pedagoger för att  eleverna ska få ökad tillgång till alternativa verktyg.  

● Specialpedagog i Skoldatateket tillsammans med  verksamhetsutvecklare för IKT förbättrar rutiner för  användande av alternativa verktyg samt förankrar dessa  hos alla på enheterna.  

● Skolpsykologerna verkar för att implementera Nivå 1  (Aspeflo) ­ grundläggande inkluderande arbetssätt inom  elevhälsan i varje ped område genom ett långsiktigt arbete  med att implementera CPS . ⁴

Måluppfyllelse  

USE strategier under läsåret kan sammanfattas under temat ​Från individ till system ­ från  system till individ​; det​ ​hälsofrämjande och förebyggande utvecklingsarbete som sker på  såväl generell som specifik nivå och hur det samverkar för en högre måluppfyllelse i  verksamheterna. Arbetet sammanfattas utifrån rubrikerna ​systematiskt kvalitetsarbete och  pedagogisk dokumentation, lärmiljö, extra anpassning och särskilt stöd, likvärdighet samt  övergång och samverkan. ​De strategier som inbegriper flera av rubrikerna eller​ ​inte direkt  kan placeras under någon av dem, presenteras under rubriken ​utbildning och nätverk​.    

Enheten har verkat för att ​dela och lära​ ​i olika sammanhang. Allt utvecklingsarbete utgår från  styrdokumenten för förskola och skola, vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet,  utgår från helhetsidén ​Rötter och vingar​ samt identifierade behov i verksamheterna. 

Systematiskt kvalitetsarbete och pedagogisk dokumentation 

Under året har förskoleteamet arbetat fram och presenterat en mall för orienteringssamtal för  samtliga förskolechefer. Syftet med dessa samtal är att tillsammans hitta utvecklings­ 

områden och behov av specifika insatser från förskoleteamet och verksamhetsutvecklarna i  förskolornas verksamhet. Intresset hos förskolecheferna har varit stort. Utvärdering kommer  att ske efter alla genomförda samtal för att bedöma nyttan av dem och hur fortsatta samtal  ska utformas och tidsmässigt genomföras. 

4 Syftet med collaborative problem solving (CPS) är att skapa goda/hjälpande relationer mellan elev och  pedagog 

Förskoleteamet har reviderat handlingsplanen för barn i behov av särskilt stöd i samråd med  förskolecheferna i syfte att göra den tydligare och mer lättarbetad. Handlingsplanen är  nyligen introducerad för förskolecheferna och har inte varit möjlig att utvärdera ännu.  

Verksamhetsutvecklarna i förskolan har genomfört en utbildningsinsats på Björkängens  förskola med syfte att pedagogisk dokumentation och lärplattformen ​Pluttra​ skall bli en  sammanlänkade helhet i det systematiska kvalitetsarbetet. Enligt uppföljning och utvärdering  har insatserna varit verksamma. Insatsen mattades av under våren då några av de 

deltagande pedagogerna bytte arbetsplats. Fortsatta insatser och tid behövs för att se  resultatet i den pedagogiska dokumentationen. 

Samverkan har skett mellan verksamhetschef, enhetschef, verksamhetsutvecklare och  förskolecheferna för att få en ökad kunskap kring det systematiska kvalitetsarbetet. Många  olika perspektiv och komplexiteten gällande uppdraget har lyfts fram i gruppen och behovet  av att fortsätta fördjupa sig inom detta område är angeläget för att få en samsyn. 

Enheten har även i år ansvarat för planering och organisation av årets lärstämma  och barn­ ⁵ och elevhälsodag . Lärstämman hade rubriken ⁶ ​Härryda delar och lär​ med valbara 

fokusområden; ​forskning för klassrummet, interkulturella möten, lärmiljö och lärprocesser,  matematik och naturvetenskap, möten och förhållningssätt ​samt​ språkutvecklande 

undervisning​. I år var majoriteten av föreläsarna pedagoger från Härrydas skolor och 

förskolor. I utvärderingen kunde vi se att pedagogerna i hög grad var nöjda med såväl teman  som innehåll och att man såg en tydlig koppling till enheternas systematiska kvalitetsarbete.  

Årets barn­ och elevhälsodag hade rubriken ​Från individ till system​ där vi valde att ha lite  extra fokus på det medicinska perspektivet i elevhälsoarbetet. Utvärderingen visar att  innehållet känts angeläget och deltagarna lyfter framför allt fram det värdefulla i att få  möjlighet att sitta i samtal med andra inom elevhälsan och därigenom utveckla samverkan  både utifrån de olika perspektiven och inom de egna teamen. 

Lärmiljö 

Utifrån  läroplanens riktlinjer, kunskap om barns språk samt ​Skolinspektionens föreläggande  2015 ​om att Härryda kommuns förskolor behöver vidta åtgärder gällande interkulturellt  arbete och modersmål har arbetet med verksamhetsmålet ​den pedagogiska lärmiljön är  interkulturell och säkerställer alla barns språkutveckling​ varit betydelsefullt. En föreläsning  har hållits på lärstämman tillsammans med pedagog från Välkomsten  kring interkulturella ⁷ möten och migration. Specialpedagog och verksamhetsutvecklare har också hållit 

föreläsningar för sammanlagt åtta förskolor kring flerspråkighet/interkulturellt förhållningssätt. 

I samband med föreläsningarna visade pedagogerna intresse för området men de upplevs  behöva fortsatt stöd i hur de kan ta till vara på barns kulturella skillnader och utveckla deras 

5 En heldag för kommunens personal inom förskola och skola där pedagogerna får välja mellan olika  föreläsningar 

6 En heldag med föreläsningar och grupparbeten för förskolechefer, rektorer, förskoleteam och  elevhälsoteam  

7 Härryda kommuns introduktionscenter för nyanlända barn och ungdomar 

språk/identitet. På vissa av dessa förskolor kan man redan se en förändring i den  pedagogiska miljön och i hur pedagoger arbetar med språk/identitet/interkulturellt 

förhållningssätt, men arbetet med att säkerställa alla barns språkutveckling och kunskap om  kulturell mångfald behöver fortsätta. Lärsamtal  kommer att ske under hösten för att få en ⁸ djupare förståelse för hur den nya kunskapen kan omsättas i praktiken. Vidare har ett rum  kring interkulturellt förhållningssätt skapats på ​Fronter  där idéer och forskning löpande lagts ⁹ ut. 

Skolpsykologerna har under verksamhetsåret haft strategier som inriktat sig mot att öka  pedagogernas förståelse kring inkludering och att höja kompetensen om såväl psykiska som  fysiska lärmiljöers påverkan. De har erbjudit konsultation och handledning samt 

föreläsningar kring specifika teman. På en del skolor genomsyras konsultationerna nu av  CPS​ som metod och där uppfattar pedagogerna ​CPS​ som ett användbart verktyg. För att  implementera en ny metod är det dock en förutsättning att denna är förankrad hos ledningen  på respektive skola och att det möjliggörs utrymme och en tydlig plan för arbetet. Här har  samverkan mellan psykologer och rektorer kommit olika långt i olika pedagogiska områden.  

Skolpsykologerna har också arbetat kontinuerligt med att skapa en föreläsningsbank med  olika föreläsningar inom ​CPS​, lågaffektivt bemötande, anknytning, suicidprevention samt  oro, ångest och depression. Insatser inom dessa områden behöver systematiseras för att nå  ut till verksamheterna. I samverkan med vårdgrannar  har syftet med psykologutredningar i ¹⁰ skolan försökt tydliggöras. Fortsatt arbete med att tydliggöra psykologernas uppdrag krävs  för att hitta en balans mellan utredningar och konsultation. Detta för att öka tiden som kan  användas till förebyggande och främjande arbete. Idag finns ett högt utredningstryck och  oklarhet i var ansvaret för utredningen ligger.   

Extra anpassningar och särskilt stöd 

För att ytterligare sprida kunskap om alternativa verktyg samt skapa en likvärdighet i hur  elever i behov av alternativa verktyg får del av dessa, har ett nätverk med representanter  från varje enhet startats under läsåret. Nätverket har hittills träffats för få gånger för att man  ska kunna utvärdera effekterna, men är överens om att fortsätta att träffas under kommande  läsår för att dela med och lära av varandra samt sprida den kunskap man får på den egna  enheten.  

Ett strukturerat test har genomförts under läsåret för att undersöka om, och i så fall hur,  elever i behov av inläst material har nytta av ett avtal med ​Inläsningstjänst  samt hur ¹¹ pedagogerna kring eleverna uppfattar denna tjänst. Testet visar att de flesta av eleverna  uppfattar att de skulle vara hjälpta av att ha tillgång till ett sådant avtal, men att faktorer som  till exempel stödet från pedagoger är avgörande för hur väl de tillägnar sig materialet. 

Deltagande pedagoger har varierande uppfattning om nyttan med ett avtal, beroende på  vilka ämnen man undervisar i samt hur väl man satt sig in i materialet. Resultatet av testet 

8 Kollegiala samtal som lägger tyngdpunkten på dialogen och där man försöker förstå varandras  förståelser 

9 Grundskolans lärplattform 

10 Andra verksamheter inom hälso­ och sjukvården 

11 Företag som erbjuder inlästa läromedel för alla elever 

presenteras för rektorer i början av läsåret 2015/2016 och därefter förs ett samtal om hur  arbetet går vidare.  

En annan strategi har varit att utarbeta en handlingsplan för specifika läs­ och skriv­ 

svårigheter/dyslexi samt att höja kunskapsnivån inom detta område. Specialpedagogerna i  USE har under läsåret hållit i studiecirklar om läs­ och skrivsvårigheter och alternativa  verktyg, vilka varit uppskattade av deltagande pedagoger och också lett till att fler elever i  behov av extra anpassningar fått ett bättre stöd. Ett förslag till handlingsplan finns färdigt och  kommer att kommuniceras med rektorer i början av nästa läsår.  

För elever med extern skolplacering håller det på att tas fram rutiner i syfte att säkerställa att  dessa elever har en obruten skolgång med god kvalitet. Forskning visar att en lyckad 

skolgång är en stark skyddsfaktor när det gäller att förbättra framtidsutsikterna för ungdomar  i behov av stöd, därför är det också viktigt att samverkan mellan utbildning och socialtjänst  fungerar.  

Likvärdighet 

I den IKT­utvärdering som gjordes våren 2014 framkom ett tydligt behov av att öka  likvärdigheten för alla barn och elevers möjlighet till utveckling och lärande. Detta föll ut i  olika strategier för både förskola och skola.  

Inom grundskolan erbjöds utbildningspaket till skolor där pedagogerna själva skattat sig lågt  gällande kompetens och användning av IKT och dessa har genomförts på två skolor under  läsåret. Utvärderingen av dessa satsningar visar att kunskapsnivån överlag höjts hos de  pedagoger som deltagit och att användningen av IKT i undervisningen på dessa enheter till  viss del ökat. Det krävs uppföljning av dessa satsningar för att den nya kunskapen ska  kunna resultera i att IKT används som en naturlig del i undervisningen för alla elever.  

Utvärderingen visade också behov av att göra en kommunövergripande kompetenshöjande  satsning för de pedagoger som behöver stöd för att komma igång med att arbeta med  digitala verktyg. Därför har det under vårterminen genomförts en utbildning för dessa 

pedagoger. Utbildningen var mycket uppskattad av deltagarna och har, trots den korta tiden,  redan haft viss effekt direkt i undervisningen. Uppföljning med deltagarna sker under nästa  läsår i form av coachande samtal samt riktad utbildning.  

USE har också startat tre olika nätverk med representanter från varje skolenhet; ett med  fokus teknik, ett med IKT och pedagogik och ett med fokus alternativa verktyg i syfte att dela  och lära inom dessa områden. Vi kan ännu inte se att detta haft effekt i verksamheten, då  det är ett långsiktigt arbete. Nätverken fortsätter och utvecklas under nästa läsår.  

Som ett led i att utveckla arbetet med IKT, som en naturlig del av undervisningen, bjöds  nätverket för IKT och pedagogik i grundskolan in till att åka till ​SETT  i Stockholm. ¹²

Verksamhetsutvecklaren för grundskolan träffade nätverket inför, under och efter resan för 

12 Scandinavian Educational Technology Transformation. En mässa och konferens inom det moderna  och innovativa lärandet. 

att samtala om förväntningar, vad vi sett och hört samt hur vi kan använda det vi fått till oss. 

Förskoleverksamheten genomförde en studieresa till ​SETT​ på liknande sätt. Här var det en  utvald grupp pedagoger som under året testat verktyget ​På Riktigt¹³​ som deltog. Verksam­ 

hetsutvecklarna för förskolan, en pedagog samt verksamhetschefen deltog även med egna  föreläsningar på mässan, i samarbete med en av utställarna.  

En strategi inom förskolan var att upprätta en plan för varje enhet utifrån IKT­utvärderingen. 

Då det varit mycket fokus på att få igång den nya versionen av ​Pluttra​ samt övergången från  Mac till iPad som huvudverktyg, har det inte funnits utrymme för denna plan under läsåret,  utan detta planeras in för nästkommande läsår. Utifrån samtal med pedagoger och 

förskolechefer så har insatser ändå riktats till de förskolor som behöver utveckla IKT­ 

kompetensen. Tillgängligheten av arbetsverktygen har också ökat och gett möjlighet för  pedagogerna att använda dem i sitt dagliga arbete. Utbildning, stöd i olika sätt att använda  verktygen har gett resultat. Många förskolor har en tydlig strategi att öka IKT­kompetensen  medan andra har en bit kvar. Pågående samtal med pedagoger och förskolechefer sker för  att rikta insatserna för att få en likvärdighet kvalitet. Några chefer har i sin egen organisation  lyckas skapa förutsättningar för att dela och lära. 

Verksamhetsutvecklarna för förskolan och annan pedagogisk omsorg har gjort riktade  utbildningsinsatser för att implementera nya versionen av lärplattformen ​Pluttra​ samt att gå  över från användande av Mac till iPad. Implementeringen är utförd och utbildning av alla  funktioner i ​Pluttra​ pågår. Utvärdering är ej genomförd utifrån att Pluttra fortfarande är under  utveckling. Avstämning har dock gjorts med förskolechefer samt på IKT­rådsmöten i samtliga  områden. Fortsatt stöd och insatser kommer ges för att pedagogerna ska kunna använda  funktionerna optimalt. 

En prioriterad strategi under året har varit att hitta ett alternativ till ​Fronter​, då avtalet med  denna lärplattform går ut inom kort. Efter att ha undersökt vad ​GAFE  kan ersätta i ¹⁴ ​Fronter​,  och därefter arbetat fram ett avtal som möjliggör ​GAFE​ som ett alternativ till Fronter, går  arbetet vidare för att implementera dessa verktyg  i verksamheten samt ta reda på vad som  ytterligare behövs.  

Som ett led i att skapa en mer likvärdig kompetensnivå hos pedagogerna gällande de olika  administrativa datasystem som används i verksamheten har en strategi varit att skolorna ska  inventera pedagogernas kunskaper samt att vi därefter skulle erbjuda utbildningar/lathundar/ 

instruktionsfilmer  i dessa system. Då enheterna använder system som vi i USE inte är  insatta i så har denna strategi prioriterats bort under detta läsår. Vi ser dock ett fortsatt  behov och avser att föra ett samtal med planeringsledarna inom UTK för att undersöka om  detta är något vi kan genomföra tillsammans.  

Övergång och samverkan 

Som en del av arbetet med att dela och lära har webbplatsen ​Härryda delar och lär​ samt den  tillhörande facebookgruppen med samma namn startats för att Härryda kommuns 

13 Digitalt läromedel som bygger på lärcirklar 

14  Google Apps For Education 

pedagoger i förskola och skola ska kunna dela med sig av det arbete som sker, lära av  varandra samt få inspiration från andra webbplatser som handlar om skolutveckling. 

Facebookgruppen har på kort tid fått ca. 230 medlemmar och webbplatsen besöks 

regelbundet. Vi ser tydligt att en framgångsfaktor för att webbplatsen ska besökas är att vi  tipsar om inläggen i facebookgruppen, därför kommer detta även fortsatt att ske.  

En av förskoleteamets prioriterade strategier under året har varit att öka samverkan med  verksamhetsutvecklare i förskolan med fokus att gemensamt se utvecklingsområden inom  förskoleverksamheten och annan pedagogisk omsorg. Representanter från förskoleteamet  har tillsammans med verksamhetsutvecklare hållit gemensamma föreläsningar, exempelvis  kring olika teorier och perspektiv på Barn­ och elevhälsodagen. Samarbete har även skett  kring studieresor till Guastalla med syfte att stimulera ​Reggio Emilia​filosofins  förhållnings­ ¹⁵ sätt. Samarbete har också skett för att ta fram en modell för orienteringssamtal där 

förskoleteamet, verksamhetsutvecklare och förskolechefer möts för att hitta gemensamma  utvecklingsområden.  

Förskoleteamet och verksamhetsutvecklare har träffats i teammöten under året. Att alla i  USE sitter i samma lokal bidrar också till fler informella möten och avstämningar. Denna  ökade samverkan har lett till insikt och förståelse för varandras kompetens och olika 

uppdrag, vilket i sin tur bidragit till mer tidseffektiva insatser för pedagogerna. Under hösten  fortsätter de gemensamma orienteringssamtalen, vilket ytterligare ger möjlighet att lägga  grunden till gemensam förståelse och insyn i varandras uppdrag och vilka behov som finns i  verksamheten.  

Förskoleteamet har under året haft en strategi för att dela och lära i gruppen och har haft ett  fokus kring anknytning bland annat genom att gemensamt läsa och diskutera litteratur i  ämnet. En föreläsning kring relationell pedagogik, anknytningsteori och pedagogisk atmosfär  har hållits på lärstämma efter att samtal förts inom förskoleverksamheten om barns 

utveckling i relation till pedagogiska miljöer. Teamet har också läst och samtalat om boken  Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande​ av Elisabeth Nordin­Hultman.(2004)    

Förskoleteamet hade också som strategi att delge varandra yrkesspecifika metoder och  program. Detta har skett vid några tillfällen men inte i den utsträckning som var tänkt. En  anledning till det är att mycket teamtid har upptagits av andra möten. Teamet kan dock se att  detta är en verksam strategi. Då de delgett varandra metoder upplever de att det bidragit till  att de lättare kan identifiera behov av skilda insatser. 

Verksamhetsutvecklaren för förskolan har fortsatt att driva den referensgrupp bestående av  pedagoger från förskola och förskoleklass inom pedagogiskt område 6 som startade under  förra läsåret. Syftet med gruppen är att skapa goda övergångar mellan förskola och 

förskoleklass i området samt att sprida lärdomar till övriga områden. Strategin har till viss del  varit verksam i förhållande till syftet vilket kan utläsas av dokumentationen. Grupperna har  reflekterat om hur övergången mellan förskola och skola kan ske på bästa sätt för barnen,  vad dokumentationen bör innehålla och vårdnadshavares/barns delaktighet vid övergången. 

15 ​En filososfi inom förskolan som utarbetades i Staden Reggio Emilia i norra Italien efter andra  världskriget. Grundtankarna är att barn föds nyfikna och skapar sin egen kunskap. 

Gruppen har framfört att ett gemensamt digitalt forum är önskvärt och underlättar överföring  av dokumentation vid övergången. Detta har mynnat ut i att fyra förskoleklasser i 

kommunen, varav en i område 6, testar ​Pluttra​, det digitala dokumentationsverktyg som  används i förskolan.  

Arbetet med övergångar är en utmaning. De olika traditioner, skillnader i organisation,  läroplaner och barn/kunskapssyn försvårar arbetet för en samsyn vid övergången mellan  förskola och förskoleklass. Inom alla led i organisationen (pedagoger och chefer) uttrycks  olika meningar om hur arbetet kring övergång mellan förskola och skola skall ske. I arbetet  under året har ett uppdrag tillkommit för verksamhetsutvecklare att tillsammans med  verksamhetschefer utarbeta kommunövergripande riktlinjer gällande övergång mellan  förskola och förskoleklass. Dessa har presenterats och mottagits med både ris och ros från  ledningsgruppen. Det förekommer olika uppfattningar om riktlinjerna. En del pedagogiska  områden har framfört att riktlinjerna bör vara mer detaljerade för likvärdigheten för alla barn i  kommunen och andra pedagogiska områden anser att riktlinjerna överensstämmer med de  handlingsplaner som redan upprättats på enheterna. Utvärdering i referensgruppen och med  chefsgruppen var inplanerad i juni, men avbokades av olika skäl.  

Utbildning och nätverk 

Verksamhetsutvecklaren för förskolan har, efter samverkan med förskolechefer,  sammankallat och hållit i olika utbildningar och nätverk kring barn­ och kunskapssyn,  projektinriktat arbete, lärmiljö, pedagogisk dokumentation samt jämställdhet. Insatserna har  varit verksamma vilket kan utläsas av de utvärderingar som gjorts. För att kunna utläsa  vilken effekt utbildningarna får på det direkta arbetet i verksamheterna krävs mer tid. 

För att nå ut med information om sin verksamhet har tal­ och hörselpedagogerna under året  utvecklat sin informationssida på ​Fronter​. De har också haft öppen verkstad där pedagoger  har fått möjlighet till fördjupande samtal och att lära mer om till exempel bildstöd. Detta har  varit lyckat och dessa pedagoger har i stor utsträckning tillämpat arbetssättet i den egna  verksamheten. Under läsåret har tal och hörselpedagogerna träffat skolsköterskorna en  gång per termin för att diskutera aktuella frågor. Detta har gett bättre kontakt och ökade  möjligheter att samverka kring specifika elever. Däremellan har tal­ och hörselpedagogerna  träffat verksamhetschefen för elevhälsans medicinska insats vid behov. 

Sammanfattande analys 

I utvärdering och analys av enhetens systematiska kvalitetsarbete under läsåret ser vi att  uppsatta strategier har varit hjälpsamma i att driva utvecklingsarbetet ute i verksamheterna i  riktning mot de politiska verksamhetsmålen.  

USE strategier har haft fokus på att höja kompetensnivån i verksamheterna när det gäller  förhållningssätt, arbetssätt, verktyg och metoder för att på så sätt skapa goda lärmiljöer för  alla barn och elever. Eftersom det till stor del handlar om långsiktiga processer kan vi se att  det är svårt att utvärdera effekterna av strategierna efter ett läsår, men att vi ändå är på rätt  väg. Att vi upprättat och reviderat olika handlingsplaner, har bidragit till att tydliggöra våra  olika uppdrag samt vilken kompetensutveckling som behövs på enheterna. De utbildnings­ 

insatser vi erbjudit har tagits väl emot och till viss del redan haft effekt i verksamheten.  

Vår tolkning är att framgångsfaktorer i enhetens systematiska kvalitetsarbete läsåret  2014/2015 hittas i en bättre och närmare samverkan med verksamheterna samt att USE  arbetat för att förbättra systematiken i det egna kvalitetsarbetet. Bland annat har vi tagit del  av dokumentationen av enheternas kvalitetsarbete, samlat ihop och kategoriserat de 

prioriterade målen och haft dessa som utgångspunkt för val av strategier. Ett annat exempel  är de orienteringssamtal till vilka förskolechefer bjudits in, för att utifrån en gemensam analys  av dokumentationen identifiera utvecklingområden och behov av specifika insatser.  

USE har också gått igenom de allmänna råden för systematiskt kvalitetsarbete samt lärt mer  om ​smarta mål och strategier . Det här arbetet är inte avslutat utan fortsätter under ¹⁶

kommande läsår. USE behöver lära mer om hur vi på olika sätt kan dokumentera, följa upp  och utvärdera relevant, aktuell data samt formulera skarpa strategier och indikatorer för att  på så sätt bidra till ännu högre måluppfyllelse i verksamheterna.  

Strategier för vidareutveckling  

Utifrån analysen av det systematiska kvalitetsarbetet 2014/2015 ser vi att USE behöver ta  ytterligare ansvar för att främja en god lärmiljö för alla barn och elever samt att fortsätta att  formulera strategier med fokus från individ till system ­ från system till individ. Utöver att hålla  i och följa upp de påbörjade långsiktiga processerna, bör USE upprätta strategier för 

vidareutveckling för nästa läsår inom områdena nedan. Dessa ska utgå från helhetsidén  Rötter och vingar ​och vara ett stöd i verksamheternas utvecklingsprocesser. Strategierna  kommer att formuleras i samband med att USE tar del av verksamheternas 

kvalitetsrapporter samt prioriterade mål för läsåret 2015/2016. 

● Systematiskt kvalitetsarbete; fortsätta fördjupa oss i det systematiska kvalitetsarbetet  inom enheten, med fokus på utvärdering och analys, utveckla arbetet med 

orienteringssamtal i förskolan samt ta fram fungerande strategier för skolan.  

● Elevhälsoarbete; utifrån prioriterade utvecklingsområden för elevhälsoarbetet i de  pedagogiska områdena. 

● Förhållnings­ och arbetssätt;  

○ inkludering  

○ interkulturellt    

● Likvärdighet   

● Dela och lära;  

○ Härryda delar och lär 

○ GAFE 

○ nätverken 

○ vara behjälpliga med omvärldsspaning (vetenskaplig grund och beprövad  erfarenhet) 

16 S=specifika M=mätbara A=accepterade R=realistiska T=tidsbundna