ULRIKASKOLANS PLAN FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2016/2017

(1)

ULRIKASKOLANS

PLAN FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Läsåret 2016/2017

(2)

1 A NSVAR OCH DELAKTIGHET

Enligt diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (20120:800) måste skolan arbeta aktivt för att förebygga och föhindra att elever utsätts för diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Skolan ska också aktivt främja elevernas lika rättigheter och möjligheter – även kallat likabehandlingsarbete. Skolans rektor ansvarar för att det varje år upprättas en plan för hur man ska arbeta mot diskriminering och trakasserier och en plan mot kränkande behandling (Förordning 2006:1083). De två planerna sammanförs här i en och samma plan; Planen för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling.

I planen redovisas hur skolan arbetar både främjande och förebyggande. Det främjande arbetet handlar om de insatser vi gör för att stärka de positiva förutsättningar som redan finns i verksamheten. Arbetet med att främja lika rättigheter och möjligheter riktar sig till alla elever och ska genomföras utan att det föranleds av något särskilt problem. Det förebyggande arbetet handlar om de åtgärder vi vidtar för att avvärja de risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling som faktiskt finns i

verksamheten. Både främjande insatser och förebyggande åtgärder ska omfatta de sju diskriminerings- grunderna. De sju diskrimineringsgrunderna är; kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder.

Rektor ansvarar för att planen följs upp och utvärderas varje år. Det är också rektorns ansvar att se till att personal, elever och föräldrar görs delaktiga i arbetet. På Ulrikaskolan är personal delaktiga på konferenser samt i trygghetsgruppens träffar. Eleverna är delaktiga genom klassråd, elevråd,

arbetslunch och enkäter och vårdnadshavare genom föräldramöten, brukarråd, utvecklingssamtal och föräldraenkät.

För att förankra planen hos all personal går rektor igenom planen under planeringsdagar under höst- och vårtermin. Rektor går också igenom planen med nyanställda. Klasslärare går igenom planen med alla elever vid läsårets början. Den finns också uppsatt i alla klassrum. Information om planen ges vid

föräldramöte i september och på brukarråd under vårterminen. Vid höstterminens start skickas den hem till alla vårdnadshavare. Den finns också tillgänglig på skolans hemsida.

Planen för läsåret 2015/2016 gäller från 2015-08-10 till 2016-06-17.

2 V ISION

Visionen för arbetet att motverka diskriminering och kränkande behandling på Ulrikaskolan lyder:

Ulrikaskolan är en trygg skola där positiv anda råder. De mänskliga rättigheterna respekteras och efterlevs av alla.

(3)

3 KARTLÄGGNING

3.1 KARTLÄGGNINGSMETODER

Syftet med kartläggningen är att identifiera vilka risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling som finns i verksamheten. Både elever, pedagoger och föräldrar är delaktiga i

kartläggningen. Följande metoder använder vi för att kartlägga:

• Attitydundersökning i årskurs 3, 4, 5 och 6 under höstterminen.

Ansvarig: förvaltning och klasslärare

• Trivselenkäter i oktober och mars, vilka följs upp av klasslärare och elever.

Ansvarig: rektor, klasslärare och fritidshemspersonal.

• Arbetslunch där eleverna utvärderar årets insatser i planen under april/maj.

Ansvarig: rektor och kurator.

• Föräldraenkät i februari. Ansvarig: rektor 3.2 KARTLÄGGNING

Resultaten i enkäterna pekar även i år i positiv riktning när det gäller trivsel och trygghet, men visar också att det finns områden att utveckla. Värdegrundsarbete, i fråga om hur vi är mot varandra och språkbruk är två sådana områden.

Vid elevernas arbetslunch i faddergrupperna pratade vi om hur det märks på skolan att vi arbetar med SPORTA (Samarbete, Positiv, Omtänksam, Respekt, Trygghet och Ansvar), hur lånekiosken fungerar och kan förbättras samt hur vi kan hjälpas åt för att motverka kränkande behandling. Eleverna tycker att vi lever efter SPORTA på skolan, att lånekiosken fungerar bra men att öppettiderna borde utökas, att köerna ska minskas, de önskar inköp av mer lekmaterial och att lånekiosken placeras mer centralt på skolgården. För att minska kränkande behandling anser eleverna att alla ska hjälpas åt att säga ifrån och att verkligen leva efter SPORTA.

Genom föräldraenkäten framkommer att föräldrarna generellt har en mycket god bild av Ulrikaskolan och dess verksamhet. Självklart finns det områden vi både ska och kan förbättra. Vi behöver titta närmare på närmare inflytande i skolan samt berätta hur vi arbetar i olika frågor.

(4)

4 UTVÄRDERING

4.1 FJOLÅRETS PLAN

Utvärdering av planen för läsåret 2015/2016 skedde under slutet av vårterminen 2016. Utvärderingen gjordes genom enkäter, samtal och arbetslunch i samtliga klasser, genom diskussioner på personalens konferenser och kvalitetsarbetesdagar, av trygghetsgruppen och brukarrådet.

UTVÄRDERING AV FRÄMJANDE INSATSER

DISKRIMINERINGSGRUNDEN KÖN

När det gäller de främjande insatserna har alla arbetslag på något sätt arbetat med

diskrimineringsgrunden kön. Vi har fördelat ordet och tiden jämnt mellan flickor och pojkar, varit observanta på läromedel för att upptäcka stereotypa bilder, och blandat flickor och pojkar i

verksamhetens aktiviteter. Enligt attitydundersökningen tycker 1 % av eleverna att flickor och pojkar bara till liten del har samma möjligheter, vilket kan ses som ett gott betyg.

DISKRIMINERINGSGRUNDEN ETNISK TILLHÖRIGHET OCH RELIGION ELLER ANNAN TROSUPPFATTNING En svårighet vi ser är att se till att all information från skolan kan förstås av alla.

DISKRIMINERINGSGRUNDEN FUNKTIONSHINDER

Vår upplevelse är att vi anpassar miljön och tar hänsyn till elever med funktionshinder i den dagliga verksamheten. I attitydundersökningen uppger endast 1 % av skolans elever att de bara till liten del får extra stöd när de behöver.

DISKRIMINERINGSGRUNDERNA SEXUELL LÄGGNING, KÖNSIDENTITET

När det gäller diskrimineringsgrunderna sexuell läggning och könsidentitet anger samtliga arbetslag att vi reagerar på ord som anspelar på sexuell läggning och pratar om vad orden betyder samt lyfter vikten av att ha en tillåtande attityd samt bejaka elevernas frågor och funderingar inom området.

ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING

De främjande insatser vi speciellt har fokuserat på under året är faddergruppsträffar,

värdegrundsarbetet JOG, regelbundna samtal om elevhälsa i arbetslagen och att vi månar om ett gott samarbete med hemmen. De allra flesta elever på skolan (99%) trivs och känner sig trygga, vilket visar att vi nästan har nått vårt mål, men vi fortsätter arbetet för att alla elever ska trivas och känna sig trygga.

(5)

UTVÄRDERING AV FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER

De förebyggande åtgärderna i fjolårets plan rörde fyra olika områden: trivsel på raster, språkbruk, värdegrundsarbetet och samverkan-hem och skola.

TRIVSEL PÅ RASTER

De allra flesta elever trivs och är trygga på rasterna, så våra insatser i form av rastaktiviteter, lekgrupper bland de yngre eleverna och lånekiosk för lekmaterial har varit lyckade. Till nästa läsår behöver vi utöka öppettiderna i lånekiosken och förbättra utlåningsrutinerna.

SPRÅKBRUK

För att åtgärda det negativa språkbruk som används har vi pratat mycket om våra attityder mot varandra i alla klasser samt haft fokus på ett positivt språkbruk. Vi har arbetat medvetet med

språkbruket på klassråd samt diskuterat språkbruket på föräldramöten. 82% av eleverna anser nu att språkbruket är positivt. Åtgärderna för att minska det negativa språkbruket har genomförts och har gett önskat resultat, men målet är att språkbruket ska bli ännu bättre.

VÄRDEGRUNDSARBETE

Resultatet på skolans trivselenkät visar att eleverna trivs bra i sina klasser, på fritids och på skolan som helhet. Enligt attitydundersökningen känner sig eleverna trygga och har kompisar i sina klasser.

Trivselenkäten visar emellertid att 28 % av eleverna på skolan ibland upplever att någon bär sig dumt åt mot dem i skolan. 22 % uppger att de känner till någon som andra är dumma mot. Vi behöver således fortsätta att arbeta med hur vi är mot varandra. Detta är ett levande arbete som ständigt ska fortgå.

Föräldraenkäten visar att ungefär 92 % av föräldrarna upplever att barnen helt, eller till stor del känner sig trygga i skolan. På frågan om mitt barn trivs i skolan instämmer 94 % av föräldrarna helt eller till stor del. Vi har påbörjat arbetet med att utveckla värdegrundsarbetet JOG i förskoleklassen. Uppföljning i årskurs 4, 5 och 6 har genomförts. Både personal och elever på skolan arbetar aktivt med SPORTA genom värdegrundsveckor, fokus på ett värdegrundsord i taget kontinuerligt under läsåret, på klassråd, elevråd, i det dagliga samtalet både under skoldagen och i fritidshemmet, i faddergrupper och på arbetsplatsträff för all personal på skolan.

SAMVERKAN – HEM OCH SKOLA

Enligt föräldraenkäten upplever nu 79% av föräldrarna att skolan tar tag i problem om det uppstår, vilket är en positiv utveckling jämfört med föregående år. Skolan behöver ändå fortsätta med att lägga fokus på att ha en levande dialog mellan skola och hem för att synliggöra hur vi arbetar. En tredjedel av föräldrarna anser inte att de har tillräckligt inflytande i skolan. För att komma tillrätta med detta behöver vi samtala med föräldrarna om vad de önskar och kan ha inflytande över.

4.2 UTVÄRDERING AV ÅRETS PLAN

Planen för läsåret 2016/2017 utvärderas senast 2017-05-31. Utvärdering görs av både främjande

insatser och förebyggande åtgärder. Elever, vårdnadshavare och personal görs delaktiga i utvärderingen;

Eleverna utvärderar planen i mars/april genom skriftliga, enskilda enkäter. Personalen utvärderar

(6)

kontinuerligt under läsåret. En sammanfattande utvärdering av hela läsåret görs i april/maj.

Vårdnadshavare deltar i utvärderingen på brukarråd i maj.

(7)

5 FRÄMJANDE INSATSER

Främjande arbete handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling som finns i verksamheten. Arbetet med att främja lika rättigheter och möjligheter riktar sig till alla elever och ska genomföras utan att det föranleds av något särskilt problem. Här redovisas de insatser vi genomför för att främja barns och elevers lika rättigheter.

DISKRIMINERINGSGRUNDEN KÖN MÅL

Alla barn och elever har lika värde, lika rättigheter och skyldigheter oavsett vilket kön man har.

INSATSER

● Vi fördelar ordet och tiden jämnt mellan flickor och pojkar.

● Vi blandar flickor och pojkar i verksamhetens aktiviteter.

● Vi är observanta på vilken bild läromedel förmedlar.

● Vi är förebilder i språk och handling.

● Vi uppmuntrar eleverna medvetet att inte göra traditionellt könsbundna val.

Tidpunkt: Kontinuerligt Ansvarig: All personal

DISKRIMINERINGSGRUNDERNA ETNISK TILLHÖRIGHET OCH RELIGION OCH ANNAN TROSUPPFATTNING

MÅL

Alla barn och elever har samma rättigheter och möjligheter oavsett kultur, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning.

INSATS

● Vi försöker se till att information från skolan kan förstås av alla. Vi frågar familjerna om de har någon som kan hjälpa till att förstå skolans information.

● Vi serverar mat som är förenlig med familjers religioner.

● Vi strävar vi efter att skapa förståelse för likheter och olikheter genom film, litteratur och diskussion.

● Vi har en värdegrundsvecka varje läsår.

(8)

DISKRIMINERINGSGRUNDEN FUNKTIONSHINDER MÅL

Alla barn och elever ha samma rättigheter och möjligheter oavsett funktionshinder.

INSATS

● Vi anpassar miljön så att skolan görs tillgänglig för alla.

● Vi tar hänsyn till elever med funktionshinder när vi planerar vardagen.

● Vi sätter in kompensatoriska hjälpmedel tidigt.

● Åk1 samarbetar med särskoleavdelningen Eken. En plan görs för samarbetet under vårterminen.

Tidpunkt: kontinuerligt Ansvarig: all personal

DISKRIMINERINGSGRUNDERNA SEXUELL LÄGGNING OCH KÖNSÖVERSKRIDANDE IDENTITET OCH UTTRYCK

MÅL

Alla barn och elever har samma rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet och familjesammansättning.

INSATS

● Vi reagerar på ord som anspelar på sexuell läggning och pratar om vad orden betyder.

● Vi är observanta på undervisningsmaterial så att de läromedel vi använder förmedlar en mångfacetterad bild av HBTQ.

● Vi har en tillåtande attityd samt bejakar frågor och funderingar inom området.

(9)

ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING MÅL

I vår verksamhet ska alla känna sig trygga och ha redskap för att hantera konflikter.

INSATS

● Klasskonferenser varje termin.

● Vi månar om ett gott samarbete med hemmen.

● Vi har faddergrupper och tvärgrupper.

● Vi tänker igenom gruppsammansättningar och undviker situationer där eleverna väljer kamrater.

● Vi har alltid vuxna närvarande på raster och uteaktiviteter.

● Vid personals frånvaro är det viktigt att komma ihåg att även täcka rastvärdsskap.

● Ordningsregler tas fram i klassråd, elevråd och brukarråd.

● Vi tar vi regelbundet upp attityd- och värderingsfrågor.

● Vi utvecklar värdegrundsarbetet JOG bland yngre och äldre elever.

● Vi har en trygghetsgrupp att vända sig till.

(10)

6 FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER

De förebyggande åtgärderna syftar till att avvärja de risker för diskriminering, trakasserier eller

kränkande behandling som faktiskt finns i verksamheten. Utifrån kartläggningen har vi kommit fram till följande förebyggande åtgärder:

TRIVSEL PÅ RASTER MÅL

 Alla elever ska trivas och känna sig trygga på rasterna.

Uppföljning genom trivselenkät, i oktober och mars.

INSATSER

 Vi erbjuder rastaktiviteter. Ansvarig: fritidspedagoger

 Vi fortsätter med lekgrupper bland de yngre eleverna och hjälper till med förslag på olika lekar och dess regler. Ansvarig: pedagoger F-3.

 Vi utökar öppettiderna i lånekiosken och förbättrar utlåningsrutinerna. Ansvarig: Björn och Lina.

 Vi undersöker möjligheten att hitta en central placering av lånekiosken på skolgården. Ansvarig:

rektor.

SPRÅKBRUKET MÅL

 Målet är att språkbruket förbättras, så att färre elever och lärare hör fula ord i skolan.

Uppföljning genom trivselenkät, i oktober och mars.

INSATSER

• Fokus på positivt språkbruk. Ansvarig: all personal.

• Prata om våra attityder mot varandra. Ansvarig: all personal.

• Sätta upp skyltar i skolan. Ansvarig: all personal.

• Medvetet arbete med språkbruket på klassråd. Ansvarig: all personal.

• Samarbete mellan äldre och yngre elever om språkbruk. Ansvarig: all personal.

(11)

VÄRDEGRUNDSARBETE MÅL

 Alla elever och all personal jobbar för att utveckla Samarbete, Positivt förhållningssätt, Omtänksamhet, Respekt, Trygghet och Ansvar (SPORTA) på skolan.

INSATSER

 Utveckla värdegrundsarbetet JOG genom förberedelser i åk F-2 och uppföljning i årskurs 4, 5 och 6. Tidsplan för arbetet i åk 4-6 måste upprättas.

Ansvarig: all pedagogisk personal.

 Värdegrundsvecka vid läsårets början.

 Systematiskt arbete med "SPORTA"-orden på hela skolan.

 Utöka fadderverksamheten genom fler träffar i delar av faddergrupperna.

 Nyttja klassrådet systematiskt till att prata om "SPORTA"-orden i alla årskurser.

 Systematiskt arbete med att uppmuntra och ge varandra komplimanger.

Ansvarig: all personal.

 Arbetsplatsträff med värdegrundstema för all personal på skolan.

Ansvarig: rektor och kurator

SAMVERKAN – HEM OCH SKOLA MÅL

 Förstärkt samarbete mellan skola och hem.

Uppföljning föräldraenkät under vårterminen.

INSATSER

 På föräldramötet i augusti/september informerar vi om brukarrådets syfte och funktion samt samtalar om vad föräldrarna vill och kan ha inflytande över.

 Bjuda in föräldrar till verksamheten för att berätta om bakgrund, traditioner, arbete etc.

 Noga följa upp elevernas trivsel och trygghet på utvecklingssamtalen då både elever och föräldrar deltar.

(12)

7 RUTINER FÖR AKUTA SITUATIONER

7.1 POLICY

När elever känner sig kränkta tas det på stort allvar.

7. 2 RUTINER FÖR ATT TIDIGT UPPTÄCKA TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

• På varje rast ska det finns rastvärdar utomhus.

Ansvarig: All pedagogisk personal

• Vi följer den jargong och de beteendemönster som råder i verksamheten.

Ansvarig: All pedagogisk personal

• Kontinuerliga samtal om elevhälsa vid möten i parallellen.

Ansvarig: Pedagogisk personal i parallellen

• Kontinuerliga EHT-träffar.

Ansvarig: elevhälsoteam och rektor

• Frågor om trivsel och trygghet på utvecklingssamtalen två ggr/läsår.

Ansvarig: klasslärare

• Genom kartläggning

Ansvarig: Trygghetsgrupp

7.3 PERSONAL SOM ELEVER KAN VÄNDA SIG TILL

Rektor: Mimmi Målberg

Trygghetsgruppen: Rickard Axell, fritidspedagog Bernard Budimlija, lärare Viveca Fornstedt, kurator Carina Fritzon, förskollärare Irene Kihl, lärare

Anna-Lena Krause, lärare Mimmi Målberg, rektor Vincent Johansson, lärare Cecilia Thor, förskollärare

(13)

7.4 RUTINER FÖR ATT UTREDA OCH ÅTGÄRDA NÄR ELEV KRÄNKS AV ANDRA ELEVER.

• Personalen lyssnar på de inblandade parterna och åtgärdar.

• Klassföreståndare/Fritidspersonal dokumenterar, följer upp och informerar berörda föräldrar. I dokumentationen noteras datum, berörda elever med personnummer, en kortfattad beskrivning av händelsen och åtgärder som vidtagits.

• Dokumentationen lämnas till rektor för eventuell uppföljning och arkivering.

• Skolan har en trygghetsgrupp som utreder och åtgärdar upprepade kränkningar.

7.5 TRYGGHETSGRUPPENS ARBETSGÅNG VID UPPREPADE KRÄNKNINGAR 1. Trygghetsgruppen samlar information om kränkningarna.

2. Anmälan om kränkande behandling lämnas till rektor.

3. Två personer ur trygghetsgruppen samtalar med de som blivit utsatta för kränkningarna och den eller de som kränkt. De vuxna ska inte ha direkt anknytning till elevgrupperna. Berörda

vårdnadshavare informeras så snart som möjligt. Extra uppmärksamhet riktas mot gruppen.

4. Uppföljningssamtal med den/de som utsatts för kränkningarna inom en månad.

5. Uppföljningssamtal sker med den/de som kränkt inom en månad.

6. Om trygghetsgruppens åtgärder inte haft någon effekt remitteras ärendet till elevhälsoteamet för vidare åtgärder. Om kränkningarna inte upphör övervägs anmälan till polis och socialtjänst.

7. Utvärdering och dokumentation av vidtagna åtgärder görs på särskild blankett som lämnas till rektor för arkivering.

8. Om du som elev eller vårdnadshavare får kännedom om kränkningar eller trakasserier, kontaktar du i första hand klasslärare eller fritidshemspersonal.

7.6 RUTINER FÖR ATT UTREDA OCH ÅTGÄRDA NÄR ELEV KRÄNKS AV PERSONAL

Om personal misstänks för trakasserier eller annan kränkande behandling ansvarar rektor för utredningen.

7.7 RUTINER FÖR UPPFÖLJNING

• Uppföljningssamtal med den/de som utsatts för kränkningarna.

• Uppföljningssamtal med de som kränkt inom två månader.

• Om trygghetsgruppens åtgärder inte haft någon effekt remitteras ärendet till elevhälsoteamtet för vidare åtgärder. Om kränkningarna inte upphör övervägs anmälan till polis och socialtjänst.

• Utvärdering och dokumentation av vidtagna åtgärder görs på särskild blankett som lämnas till rektor för arkivering.

(14)

7.8 RUTINER FÖR DOKUMENTATION

• Dokumentation om kränkning förvaras i klasspärm/elevakt. Ansvarig: klassföreståndare.

• Dokumentation om upprepade kränkningar förvaras i elevakt. Ansvarig: trygghetsgrupp.

• Sammanställning av trivselenkäten förvaras i klassakt. Ansvarig: klassföreståndare.

• Kvalitetsredovisning. Ansvarig: rektor.

7.9 ANSVARSFÖRHÅLLANDEN

Rektorn ansvarar för att utredning görs och åtgärder vidtas om verksamheten får kännedom om att någon utsatts för trakasserier, diskriminering eller annan kränkande behandling.

Rektorn ansvarar också för att dokumentation sker av upptäckt diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling samt de åtgärder som vidtagits.

All personal har skyldighet att reagera mot trakasserier, diskriminering och annan kränkande behandling de får kännedom om. Personalen ansvarar också för att dokumentation sker vid de första kränkande handlingar som inträffar. All personal ansvarar också för att följa verksamhetens plan mot diskriminering och kränkande behandling.