Individers uppfattning om Covid-19

Individers uppfattning om Covid-19

En kvantitativ undersökning om individers riskuppfattning kring Covid-19

viruset och deras motivation att skydda sig mot smitta.

Individuals’ perception of Covid-19

A quantitative study of individuals’ risk perception of the Covid-19 virus and

their motivation to protect themselves against infection.

Terese Söderström

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Miljö och säkerhet 180 hp

2

Sammanfattning

Covid-19 viruset upptäcktes i slutet av 2019 i Kina och har sedan dess drabbat miljontals människor runt om i världen. Smittspridningen har i omgångar ökat och skyddsåtgärder samt restriktioner för att

förhindra den har införts. Det kan vara påfrestande för en individ att ställa om sitt liv och det kan även komma att tära på ens motivation att upprätthålla det nya livet som består av nya rutiner, förändringar i beteende och en distans från det liv vi, för över ett år sedan, var vana vid. Syftet med studien var att undersöka hur individers riskuppfattning kring covid-19 viruset, hur deras motivation att skydda sig mot smittspridningen ser ut samt hur de implementerade skyddsåtgärderna uppfattas ha fungerat för att minska smittspridningen.

Metoden som användes för att genomföra studien är en kvantitativ enkätundersökning som publicerades på sociala medier där totalt 135 antalet respondenter deltog i undersökningen. Enkäten genomfördes av personer från nio av Sveriges 21 län, och majoriteten av urvalet befann sig i Värmlands län. Den insamlade data presenteras med hjälp av deskriptiv statistik.

Studien visar att respondenterna anser att andra människor i samhället eller i deras närhet, löper större risk att bli smittade av viruset än vad de själva gör. Det visar även att respondenterna är motiverade att skydda sig mot smitta, dock verkar respondenterna ha varit mer motiverade i början av pandemin jämfört med vad de är nu. Slutligen så visar studien även att respondenterna uppfattar skyddsåtgärderna som effektiva och många av dem vidtar de aktivt.

3

Abstract

The Covid-19 virus was discovered in late 2019 in China and has affected millions of people around the world. The spread of infection has increased in stages and protective measures as well as restrictions to prevent it have been introduced. It can be stressful for an individual to change their life and it can also erode one’s motivation to maintain the new life which consists of new routines, changes in behavior and a distance from the life we, over a year ago, was accustomed to. The aim of this study was to investigate individual’s risk perception of the covid-19 virus, what their motivation to protect themselves against the spread of infection looks like and how the implemented protection measures are perceived to work to reduce the spread of infection.

The method used to conduct the study is a quantitative survey that was published on social media where a total of 135 respondents participated in the survey. The survey was conducted by people from nine of Sweden’s 21 counties and most of the sample was in Värmland County. The collected data are presented using descriptive statistics.

The study shows that the respondents believe that other people in society are at greater risk of being infected by the Covid-19 virus than themselves. The respondents are motivated to protect themselves against infection, however, the respondents have been more motivated to follow the recommendations at the beginning of the pandemic compared to today. Finally, the study also shows that the respondents perceive the protection measures to be effective and actively abide by these.

4

Innehåll

1.3. Problemformulering, Syfte och frågeställning ... 8

2. Tidigare forskning och Teoretiskt ramverk ... 9

2.1. Tidigare forskning ... 9

2.2. Protection Motivation Theory ... 10

3. Metod ... 12

3.1. Enkätundersökning ... 12

3.2. Pilotenkät ... 12

3.3. Den färdiga enkäten ... 13

3.4. Urval av respondenter och Avgränsningar ... 14

3.5. Analysmetod ... 14

4. Resultat ... 14

4.1. Bakgrundsinformation ... 14

4.2. Covid-19 och riskuppfattning ... 17

4.3. Motivation ... 20 4.4. Skyddsåtgärder ... 21 5. Diskussion ... 26 5.1. Metoddiskussion ... 26 5.2. Resultatdiskussion ... 27 6. Slutsatser ... 30 Referenslista ... 31

Bilaga 1 – Informationsbrev och samtycke ... 36

5

1. Inledning

1.1. Uppsatsens struktur

Uppsatsen inleds med bakgrundsinformation som fokuserar på covid-19 viruset och pandemins

utveckling. I inledningen presenteras även problemformulering, uppsatsens frågeställningar samt syftet med studien. Inledningen följs av en beskrivning av tidigare forskning och det valda teoretiska

ramverket i kapitel 2. Därefter beskrivs, i kapitel 3, den valda metoden för insamling av data, hur studien har genomförts och hur data analyserats, samt hur urvalet har skett och vilka avgränsningar som gjorts. I kapitel 4 presenteras resultatet av undersökningen i form av diagram, tabeller och beskrivande text. Efter resultatet kommer kapitel 5, där diskuteras resultatet relaterat till det teoretiska ramverket och tidigare forskning samt även för och nackdelar kring metodval. Till sist avslutas uppsatsen med slutsatser som svarar på studiens frågeställningar, samt referenser och bilagor.

1.2. Bakgrund

I december 2019 i Wuhan, Kina, upptäcktes ett utbrott av lunginflammation av okänd orsak, vilket startade en utredning för att karaktärisera och kontrollera sjukdomen av de kinesiska

hälsovårdsmyndigheterna (Wang m.fl., 2020). Människor som misstänktes ha sjukdomen isolerades och epidemiologiska samt kliniska datainsamlingar från patienter tog plats vilket ledde till att forskare kunde bekräfta att utbrottet av lunginflammation orsakades av det nya coronaviruset, Covid-19 (Wang m.fl., 2020). Enligt European Centre for Disease Prevention and Control [ECDC] (2021) är Covid-19 en infektionssjukdom som orsakas av coronaviruset SARS-CoV-2 vilket står för Severe acute respiratory

syndrome coronavirus 2 och det är ett av de sju identifierade coronavirus känt för att infektera

människor och det tillhör släktet Coronaviridae. ECDC (2021) menar att det är tre av dessa sju coronavirus som orsakar mer allvarliga samt dödligare sjukdomar och enligt Folkhälsomyndigheten (2020h) kallas de tre varianterna Mers, Sars och Covid-19. Enligt ECDC (2021) har de tre varianterna dykt upp under de senaste två decennierna. Enligt Folkhälsomyndigheten (2020h) drabbades världen av Sars viruset år 2003–2004 där utbrottet orsakade runt 8000 fall. Mers viruset upptäcktes år 2012 och fram till 2019 har 2502 fall rapporterats till WHO och viruset har en pågående spridning

(Folkhälsomyndigheten, u.å.). Både Sars och Mers hade troligen ett ursprung från fladdermöss som smittade andra djurarter som sedan förde det vidare till människor (Folkhälsomyndigheten, 2020h) och analyser av Covid-19 påvisar att det mest troliga ursprunget även här är fladdermöss (ECDC, 2021). Covid-19 viruset sprids främst vid nära kontakt mellan människor (Folkhälsomyndigheten, 2020p) och enligt World Health Organisation [WHO] sprids det genom droppar av saliv eller när en infekterad person hostar eller nyser (WHO, u.å.). Viruset kan orsaka luftvägsbesvär och lunginflammation

6

riskgrupper som är mer benägna att utveckla allvarligare sjukdomar vid smitta vilket WHO (u.å.) beskriver är äldre människor och de med underliggande medicinska problem såsom kronisk andningssjukdom, hjärt- och kärlsjukdom, diabetes eller cancer.

1.2.1. Pandemins utveckling

De första Covid-19 fallen i Europa noterades i Frankrike den 24 januari då tre personer konstaterades ha smittats och alla tre hade rest från Wuhan, Kina där viruset ursprungligen kom från (WHO, 2020a). Den 31 januari, några dagar efter att de första fallen i Europa konstaterades, påvisades det första fallet i Sverige, efter att personen i fråga kommit hem från en resa i Kina (Folkhälsomyndigheten, 2020a). Personen som var bosatt i Jönköpings län upplevde symptom i form av hosta några dagar efter hemkomsten från Kina och kontaktade då vården och blev sedan isolerad på en infektionsklinik (Folkhälsomyndigheten, 2020a). Samma dag som det första fallet i Sverige konstaterades, den 31 januari, föreslog Folkhälsomyndigheten (2020b) att covid-19 skulle tas upp i smittskyddslagen vilket innebär att det då klassas som en allmänfarlig och samhällsfarlig sjukdom. Enligt Folkhälsomyndigheten (2020b) stärks även beredskapen av att ta upp sjukdomen i smittskyddslagen samt gör det även möjligt att vidta relevanta förebyggande åtgärder för att minska och hindra smittan i samhället. Den 26 februari, cirka en månad efter det första Covid-19 fallet i Sverige testades nästa person positivt för covid-19, denna gång i Göteborg (Folkhälsomyndigheten, 2020c). Personen upplevde feber och luftvägssymtom tre dagar efter hemkomst från norra Italien där personen bedöms ha smittats (Folkhälsomyndigheten, 2020c). Enligt WHO (2020b) var det, globalt sett, cirka 81 000 bekräftade fall den 26 februari och deras riskbedömning för spridningen av covid-19 var då hög. Innan denna dag var Kina värst drabbat av smittspridningen men för första gången sedan det första konstaterade fallet av covid-19 var det nu mer bekräftade fall från länder utanför Kina, än från Kina (WHO, 2020b). Den 27 februari konstaterades 5 nya fall i Sverige där tre av fallen upptäcktes via aktiv smittspårning i Västra Götaland och de två andra fallen påvisades i Region Uppsala och Stockholm (Folkhälsomyndigheten, 2020d). I början av mars utfärdade Utrikesdepartementet en rekommendation om avrådan från att resa till norra delarna av Italien på grund av den höga smittspridningen i landet (Folkhälsomyndigheten, 2020e) och enligt WHO

(2020c) var Italien vid den tidpunkten, det land i Europa med flest smittade och hade då 4636 bekräftade fall. Resor utanför Europa till länder såsom Kina, Iran och delar av Sydkorea avråddes även på grund av den höga smittspridningen (Folkhälsomyndigheten, 2020e). Utvecklingen av viruset var bekymmersam, antal smittade globalt ökade och Folkhälsomyndigheten (2020f) gick den 10 mars ut med att tecken på en samhällsspridning i Sverige började synas och risknivån höjdes till den högsta, det var då en mycket hög risk för att covid-19 skulle spridas i Sverige. Spridningen av viruset fick alarmerande nivåer och den 11 mars år 2020 hade smittan spridits till 114 länder runt om i världen med över 120 000 bekräftade fall och WHO deklarerade då covid-19 viruset som en pandemi (Folkhälsomyndigheten, 2020g). En

7

På grund av dåvarande läge med smittspridningen beslutade Sveriges regering, med möjligheten i ordningslagen (SFS 1993:1617, 2 kap. 15§), om förbud mot allmänna sammankomster och offentliga tillställningar med fler än 500 deltagare vilket började gälla den 12 mars (Justitiedepartementet, 2020a). Detta beslut kom sedan att ändras ett flertal gånger då smittspridningen av covid-19 ökade och läget förändrades. Folkhälsomyndigheten (2020i) rapporterade att fram till den 15 mars år 2020 hade viruset spridits till 159 länder/territorier och det var nästan 200 000 bekräftade smittade fall globalt med majoriteten i Europa. I Sverige var det sammanlagt över 1000 bekräftade smittade av covid-19 och det hade då spridit sig till varje region (Folkhälsomyndigheten, 2020i). I slutet av mars föreslog

Folkhälsomyndigheten (2020j) att den tillåtna gränsen för människor på sammankomster skulle sänkas från 500 personer till 50 personer vilket trädde i kraft den 29 mars (Justitiedepartementet, 2020b). I november 2020 beslöt regeringen att sänka begränsningen ytterligare, till att endast åtta personer var tillåtet på allmänna sammankomster och offentliga tillställningar med undantag för till exempel

begravningar (Justitiedepartementet, 2021). Spridningen ökade och Folkhälsomyndigheten publicerade i början av april, allmänna råd som syftar till att få människor att hålla avstånd och ta ett eget ansvar för att försöka motverka smittspridningen (Folkhälsomyndigheten, 2020k). De allmänna råden gäller för hela landet till och med 30 juni 2021 och de består av råd som till exempel att hålla avstånd, tvätta händerna, endast umgås i mindre kretsar, begränsa nya nära kontakter, stanna hemma vid symtom, undvika trängsel och miljöer med trängsel och att använda munskydd i kollektivtrafiken

(Folkhälsomyndigheten, 2021b).

Under sommar månaderna var smittspridningen mycket låg och i slutet av juli 2020 visade

Folkhälsomyndighetens (2020l) övervakningssystem på en avtagande smittspridning och antalet nya bekräftade fall var på samma nivå som i slutet av mars månad. I slutet av juli var totalt antal bekräftat smittade personer uppe i cirka 79 000 (Folkhälsomyndigheten, 2020l). Efter sommaren började smittspridningen att gradvis öka igen men viruset började nu även drabba de i yngre ålder

(Folkhälsomyndigheten, 2020m). Folkhälsomyndigheten (2020m) rapporterade om en ökad smitta i åldersgrupperna 30-39 och 40-49 men även en smittspridning i åldrarna 18-19 började öka. Den 13 oktober beslutade Folkhälsomyndigheten (2020n) om allmänna råd vilket under en begränsad tid, inom ett geografiskt avgränsat område ska kunna gälla. Detta innebar då att regioner vid ett pågående utbrott av covid-19, hade möjligheten att ge råd om att personer ska till exempel avstå från att resa, avstå från att besöka restauranger eller andra inomhusmiljöer för att underlätta bekämpningen av lokala utbrott av covid-19 (Folkhälsomyndigheten, 2020n). Smittspridningen av covid-19 som hade varit låg under sommaren tog fart och under vecka 44, i slutet av oktober, ökade smittspridningen i alla regioner utom Jämtland (Folkhälsomyndigheten, 2020o). Antalet bekräftade smittade under vecka 44 som

8

hastiga smittspridningen (Folkhälsomyndigheten, 2020q). Uppmaningar riktades mot handeln och gym för att motverka trängsel i lokalerna, distansundervisning i gymnasieskolorna blev förlängt, begränsning i restauranger med antalet gäster vid samma bord skärptes till max 4 personer samt de som kan arbeta hemifrån skulle fortsätta med det (Folkhälsomyndigheten, 2020q). Mutationer av covid-19 upptäcktes i Sydafrika och Storbritannien och i början av januari 2021 hade ett antal fall av dessa mutationer

konstaterats i Sverige (Folkhälsomyndigheten, 2021a). Smittspridningen under våren 2021 har varit omfattande, och globalt sett var det i slutet av april nästan 150 miljoner bekräftade covid-19 fall och fram till vecka 16 var det nästan 1 miljon bekräftade covid-19 fall i Sverige (Folkhälsomyndigheten, 2021c). Folkhälsomyndigheten (2021d) rapporterade den 14 maj om en minskning i antalet bekräftade fall av covid-19 men smittspridningen i landet är fortsatt hög med mellan 30-40 000 nya bekräftade fall varje vecka, och en hög belastning på sjukvården. Det är fortfarande i högsta grad viktigt att fortsätta att följa rekommendationerna för att minska smittspridningen.

1.3. Problemformulering, Syfte och frågeställning

Ett år har gått sedan spridningen av Covid-19 tog fart i Sverige. Spridningen av viruset har ökat i omgångar och olika skyddsåtgärder och restriktioner för att minska den har införts. Att leva i en pandemi kan vara påfrestande. Det innebär ändringar av rutiner, ändringar av beteende och att anpassa sig till ett nytt vardagsliv för att förhindra både spridningen av viruset och att själv bli smittad. Efter att vi nu levt med pandemin i drygt ett år och det fortfarande är en hög spridning i samhället är det

intressant att se hur individer ser på risken att bli smittad, om risken är underskattad eller överskattad, hur motiverade de är att skydda sig och om de upplever att skyddsåtgärderna faktiskt fungerar för att minska smittspridningen av coronaviruset, vilket uppsatsen syftar till att undersöka. Uppsatsen syftar till att undersöka individers riskuppfattning kring covid-19, hur deras motivation att skydda sig mot

smittspridningen ser ut samt hur skyddsåtgärderna uppfattas fungera och hur dessa åtgärder uppfattas bidra till minskad smittspridning.

Uppsatsen syfte resulterade i följande frågeställningar:

• Hur ser respondenterna på risken att bli smittad av Covid-19?

• Hur motiverade är respondenterna att skydda sig mot att bli smittade av Covid-19?

9

2. Tidigare forskning och Teoretiskt ramverk

2.1. Tidigare forskning

I början av år 2003 spred sig en dödlig infektionssjukdom vilket visade sig vara SARS (Brug m.fl., 2009). Enligt Brug m.fl. (2009) hade infektionssjukdomen, efter lite mer än 2 månader, spridits till 30 olika länder och totalt antal bekräftade fall var över 7000. Efter juli månad var sjukdomen under kontroll och tack vare ansträngningar utvecklades inte epidemin till att bli en pandemi (Brug m.fl., 2009). MERS spridningen pågår fortfarande och har spridits till 27 olika länder med totalt cirka 2500 bekräftade fall (Wu & McGoogan, 2020). Enligt Wu och McGoogan (2020) både liknar och skiljer sig det nuvarande covid-19 utbrottet från de tidigare infektionssjukdomarna SARS och MERS. Alla tre initierades troligen av zoonotisk smitta och de har även liknande symtom som kan förekomma (Wu & McGoogan, 2020). För att ta kontroll över nya infektionssjukdomar innebär det att utföra åtgärder som till exempel; identifiering av organismerna och smittförmågan, utveckling av vacciner, kontaktspårning, samt isolering och åtgärder som innebär social distansering, och alla kan vara viktiga (Brug m.fl., 2009; Wu & McGoogan 2020). Dessa åtgärder för att kontrollera smittspridningen har tidigare använts

framgångsrikt men innan covid-19 hade de inte utförts i sådan stor skala (Wu & McGoogan, 2020). Enligt författarna har det ställts frågor om dessa åtgärder är rimliga för storleken på covid-19 utbrottet och vissa har även hävdat att tillvägagångssätten bryter mot medborgerliga friheter. Om åtgärderna har varit effektiva för att minska spridningen och förhindra dödsfall samt om de potentiella fördelarna med åtgärderna har övervägt de ekonomiska förlusterna kommer att debatteras i flera år (Wu & McGoogan, 2020).

Enligt Motta Zanin m.fl. (2020) behöver beslutsfattare vid pandemier införa strikta och eventuellt

opopulära folkhälsoåtgärder för att förhindra och minska spridningen av viruset. Dessa åtgärder kan vara till exempel att begränsa sammankomster, införa karantän eller åtgärder som bidrar till social

10

acceptansen av skyddsåtgärderna som införts och då leda till att människor inte följer de rekommenderade skyddsåtgärderna.

Helsingen m.fl. (2020) gjorde en jämförande studie mellan Sverige och Norge, från mitten av mars till mitten av april år 2020, för att bland annat undersöka individers attityder till skyddsåtgärder och det upplevda hotet av pandemin. Enligt författarna svarade majoriteten av respondenterna att de följer de råd och föreskrifter som ges av regeringar och hälsovårdsmyndigheter för att minska smittspridningen. Undersökningen visade även att fler respondenter såg covid-19 som en större hälsorisk för sina familjemedlemmar än för dem personligen, samt fler än hälften av totala antalet respondenter (3508) i både Sverige och Norge såg viruset som ett stort eller väldigt stort hot för befolkningen (Helsingen m.fl., 2020). Även en undersökning i Tyskland visar liknande resultat. Undersökningen i Tyskland visar att respondenterna uppfattar att risken är större att deras familjemedlemmar blir smittade än att de själva blir smittade av viruset (Gerhold, 2020).

2.2. Protection Motivation Theory

Teorin Protection motivation theory [PMT] utvecklades av Ronald W. Rogers (1975) för att försöka redogöra för människors hälsoskyddsbeteende. Enligt Norman m.fl. (2005) försökte Rogers identifiera viktiga variabler i det som väcker rädsla samt de kognitiva utvärderingsprocesser som förmedlar attitydförändring. Tre centrala variabler i teorin enligt Rogers (1983) är (i) skadlighetens storlek av en händelse, (ii) sannolikheten för att händelsen inträffar och (iii) effektiviteten av den rekommenderade handlingen för att hantera händelsen. De tre variablerna initierar motsvarade kognitiva processer och påverkar mottagarens respons och dessa kognitiva processer är (i) den uppfattade svårighetsgraden av skadan, (ii) den uppfattade sårbarheten och (iii) tron på handlingens effektivitet (Norman m.fl.,

11

resultat av rädsla utan resultatet av en kognitiv process där rädsla ingår (Rogers, 1983).

Figur 1. Tolkning av Protection motivation theory, inspirerad av Rogers (1983).

Rogers (1983) utvecklade teorin ytterligare för att inkludera informationskällor som initierar människors hanteringsprocess, fler kognitiva medlingsprocesser och en tydligare förklaring av

hanteringsstrategierna. Informationskällorna som inkluderades och som initierar hanteringsprocessen är både miljömässiga faktorer och intrapersonella faktorer. De miljömässiga faktorerna inkluderar muntlig övertygelse som till exempel skrämselbudskap (fear appeals), samt observationer, alltså att se vad som händer med andra. I de intrapersonella faktorerna som Rogers (1983) nämner, inkluderas personliga variabler och tidigare erfarenheter. Dessa informationskällor initierar två utvärderingsprocesser, bedömning av hot (threat appraisal) och hanteringsbedömning (coping appraisal). De två

utvärderingsprocesserna, bedömning av hot och hanteringsbedömning leder till två responsstrategier, att skydda sig (anpassad respons), eller att inte skydda sig (missanpassad respons).

Bedömning av hot omfattar individers uppfattning av hotet och sannolikhet för att exponeras, samt faktorer som ökar eller minskar sannolikheten för en missanpassad respons (Norman m.fl., 2005). En missanpassad respons kan innebära till exempel önsketänkande, undvikande eller förnekelse. Enligt Rogers (1983) ökar sannolikheten för att en missanpassad respons ska ske av faktorer såsom inre belöningar (tillfredställelse) och yttre belöningar (socialt godkännande). Faktorer som till exempel svårighetsgraden av ett hot och förväntningen att exponeras för hotet (ens sårbarhet), minskar

12

upplevda självförmågan att hantera hotet och eventuella ”kostnader” för att anta den rekommenderade förebyggande responsen, vilket bland annat innebär: obehag, besvär, störningar i det vanliga livet samt att övervinna vanor. Om individer tror att den rekommenderade responsen är effektiv och att de kan genomföra den med framgång ökar det sannolikheten för den anpassade responsen (Rogers, 1983). Skyddsmotivationen hos en individ är ett resultat av de två utvärderingsprocesserna och för att skyddsmotivationen ska framkallas bör uppfattningar om svårighetsgrad och sårbarhet uppväga de belöningar som förknippas med missanpassad respons samt uppfattningar om effektiviteten på responsen och den upplevda självförmågan att hantera den bör uppväga kostnaderna för det anpassande beteendet. (Norman m.fl., 2005).

3. Metod

3.1. Enkätundersökning

För att få en bra överblick på individers uppfattning kring Covid-19 samt deras uppfattning kring skyddsåtgärder ansågs en enkätundersökning, specifikt webbenkät, vara mest fördelaktig då den enligt Mentz (2012) används vid behov av större mängder insamlade data på kort tid. Enkäten konstruerades med hjälp av enkätprogrammet Survey & Report. Valet av metod grundas delvis i att datainsamling via internet kan vara den snabbaste metoden för att nå ut till respondenter och det föreslås även vara den mest kostnadseffektiva metoden för datainsamling (Mentz, 2012).

Vid formulering av frågor ska man enligt Mentz (2012) vara uppmärksam på hur frågorna formuleras och att språket som används är ett språk som respondenterna förstår då de inte kan ställa frågor under tiden de svarar på enkäten. Det är även viktigt att endast inkludera frågor som är nödvändiga för

analysen och det slutgiltiga resultatet för uppsatsen. Mentz (2012) skriver även att längden på enkäten är kritisk på grund av att många respondenter inte är villiga att svara om enkäterna är för långa. Detta har tagits i beaktande vid konstruktionen av enkäten och för att validera enkäten har den innan publicering pilottestats.

3.2. Pilotenkät

Pilotenkäten distribuerades till personer utan någon speciell kunskap kring ämnet för att identifiera eventuella avvikelser eller felaktigheter. Efter pilotenkäten skickades ut, identifierades felaktigheter i både enkätens informationsbrev samt frågor. I informationsbrevet upptäcktes en felskrivning då jag hade formulerat en mening fel vilket åtgärdades på en gång. I enkäten var en del frågor inte ordentligt

13

listade skyddsåtgärder på en skala mellan 1–11 där 1 är den viktigaste och 11 är minst viktig. Denna beskrivning på hur respondenten ska fylla i frågan lades även till för att undvika missförstånd. Många av de personer som pilotenkäten distribuerades till tyckte att rangordningsfrågan var svår att utföra på grund av att det inte gick att se hela frågan och därmed inte veta hur de svarat. Dessa personer använde sig vid tillfället av mobiltelefon för att genomföra pilotenkäten. Felaktigheten löstes genom att ändra utseendet av enkäten från mobilversion till fullversion vilket gjorde att respondenterna kunde se hela frågan och gjorde det därmed lättare att se helheten. Felaktigheterna som identifierades efter

pilotenkäten distribuerades första gången åtgärdades och sedan skickades den ut igen för att kontrollera innehållet ännu en gång. Efter genomförandet av pilotenkäten en andra gång identifierades inga fler felaktigheter i innehållet i enkäten och det blev dags att publicera den.

3.3. Den färdiga enkäten

Den färdigställda enkäten bestod huvudsakligen av likertskalefrågor, skattningsfrågor, men även stängda frågor. Den totala tidsåtgången för respondenterna att besvara enkäten skattades till 5–10 minuter, vilket styrktes efter den respons som återkopplades under enkätens pilotkonstruktion. Första sidan i enkäten bestod av ett informationsbrev där syftet med enkäten beskrevs, samt information om att insamlad data anonymiseras och analyseras på en samlad nivå. Där inkluderades även information om samtycke för att delta i studien samt att personuppgifter hanteras enligt personuppgiftslagen (dataskyddsförordningen från och med den 25 maj 2018). Informationsbrevet finns bifogad som en bilaga i slutet av denna uppsats, se Bilaga 1.

Den färdigställda enkäten bestod av sammanlagt 26 frågor fördelat efter följande fyra teman;

Bakgrundsfrågor, Covid-19 och riskuppfattning, Motivation och slutligen Skyddsåtgärder. Under tema

bakgrundsfrågor efterfrågades information om respondenternas bakgrund, som till exempel, ålder, inkomst och utbildning. Under temat Covid-19 och riskuppfattning ställdes frågor om respondenternas riskuppfattning, frågor kopplat till deras erfarenhet kring covid-19 som till exempel om någon i

respondenternas närhet eller om de personligen blivit smittad av viruset, samt frågor kring hur ofta de tänker på att drabbas av viruset och i vilket utsträckning viruset påverkar deras vardag. I temat

Motivation fick respondenterna besvara frågor angående deras motivation rörande pandemin och de fick besvara frågor som till exempel hur motiverade de är att skydda sig själva, minska smittspridningen och vidta åtgärder. I sista temat i enkäten, tema skyddsåtgärder, ställdes frågor relaterade till de åtgärder som Folkhälsomyndigheten rekommenderar för att minska smittspridningen.

14

och för att förhindra att respondenterna tingas att ta ställning, går det enligt SCB (2016) att till exempel lägga till ett mittenalternativ i skalfrågor, alltså ett alternativ som är mer neutralt. Risken med att göra det är dock att respondenterna väljer den ”enkla” vägen och tar det neutrala svarsalternativet vilket kan förhindras genom att ha fler svarsalternativ (SCB, 2016). I den färdigställda enkäten har detta tagits hänsyn till och frågor har konstruerats med fem svarsalternativ, varav ett alternativ är neutralt, för att minska risker för partiellt bortfall.

3.4. Urval av respondenter och Avgränsningar

För att kunna genomföra undersökningen behövdes ett urval av respondenter för att besvara enkäten. Publicering av enkäten skedde den 15 april år 2021 via rekryteringskanalerna Facebook och LinkedIn. I enlighet med det som föreslås av Laher och Botha (2012) så användes ett icke-sannolikhets urval, även känd som snöbollsurval. Det innebär att människor exponerades för enkätens länk med uppmaning att delta i denna studie, där potentiella respondenter uppmanades att sprida enkäten vidare via sina

kontakter. Enkätens länk skickades ut ännu en gång, den 25 april, för att uppmana människor att delta i studien samt med förhoppningen om att få fler svar med en bredare geografisk spridning. Den 1 maj ansågs enkäten ha uppnått en mättnad (totalt 135 antalet respondenter), vilket innebar att

datainsamlingen avslutades. Enkäten finns bifogad som en bilaga i slutet av denna uppsats, se Bilaga 2. Avgränsningar gjordes vid urvalet av respondenter och undersökningen riktades mot individer bosatta i Sverige som var minst 18 år gamla. Att respondenterna måste vara minst 18 år gamla för att delta i undersökningen framgick tydligt i en av enkätens första frågor där respondenterna fick välja en åldersgrupp de tillhör där den yngsta åldersgruppen som gick att välja var 18-20.

3.5. Analysmetod

Analysmetoden som användes för att presentera insamlade data är deskriptiv statistik. Deskriptiv statistik kan enligt Mentz och Botha (2012) användas för att tolka kvantitativa data och det fungerar bra att använda vid analys av större mängder av data. Med hjälp av deskriptiv statistik kan data som samlats in, i detta fall en enkätundersökning, sammanfattas och beskrivas på ett överskådligt sätt och det kan göras både grafiskt och numeriskt (Mentz & Botha, 2012).

4. Resultat

4.1. Bakgrundsinformation

Enkätens respondenter bestod av fler kvinnor än män. Av totalt 135 respondenter identifierade sig 105 personer som kvinna, 28 som man och 2 personer har ej angivit. Sett till åldersgrupperna är

respondenternas ålder jämnt fördelad. På frågan angående hushållets ungefärliga inkomst svarade majoriteten att de tjänar över 32 000 kronor och över 50 % av totala antalet respondenter svarade att de tjänar 48 000 eller mer före skatt en vanlig månad. Även högsta genomförda utbildning bland

15

utbildning är universitets- eller högskoleutbildning längre än 3 år, 22 % svarade att deras högsta

genomförda utbildning är universitet- eller högskoleutbildning 3 år eller kortare, 41 % svarade att deras högsta genomförda utbildning är gymnasieutbildning och 4 % svarade att deras högsta genomförda utbildning är grundskola. Detta redovisas i tabell 1.

Tabell 1. Respondentfördelning efter kön

Åldersgrupp Totalt Män Kvinnor

18–20 2 (1,5%) - 2 (1,9%) 21–29 33 (24,8%) 9 (32,1%) 24 (22,9%) 30–39 28 (21,1%) 5 (17,9%) 23 (21,9%) 40–49 26 (19,5%) 5 (17,9%) 21 (20,0%) 50–59 28 (21,1%) 4 (14,3%) 24 (22,9%) 60+ 16 (12%) 5 (17,9%) 11 (10,5%) Utbildning Grundskola 5 (3,7%) 2 (7,1%) 2 (1,9%) Gymnasieutbildning 55 (40,7%) 13 (46,4%) 41 (39,0 %)

Universitet eller högskola högst 3 år 30 (22,2%) 7 (25,0%) 23 (21,9%)

Universitet eller högskola över 3 år 45 (33,3%) 6 (21,4%) 39 (37,1%)

Hushållets inkomst

0 – 16 000 16 (11,9%) 2 (7,1%) 14 (13,5%)

16 001 – 32 000 17 (12,7%) 6 (21,4%) 11 (10,6%)

32 001 – 48 000 32 (23,9%) 7 (25,0%) 25 (24,0%)

48 000 – eller mer 69 (51,5%) 13 (46,4%) 54 (51,9%)

16 0,74% 0,74% _1,48% 11,11% 2,96% 1,48% 74,81% 1,48% 5,19%

Respondenters Bostadslän

17

4.2. Covid-19 och riskuppfattning

Respondenterna fick i undersökningen besvara frågor angående om de personligen, eller någon i deras närhet, blivit smittade av coronaviruset. På frågan om de personligen blivit smittade av coronaviruset svarade 88,8% nej, och 11,2% svarade ja. På frågan om någon i deras närhet blivit smittad av

coronaviruset svarade 62,2% ja och 37,8% svarade nej. Detta redovisas i figur 3 nedan.

Figur 2. Respondenternas svar på om någon i deras närhet eller om de själva blivit smittade av coronaviruset.

I tabellen nedan (tabell 2), presenteras respondenternas svar på frågan angående om de blivit smittade av coronaviruset, och svaren redovisas även fördelat efter åldersgrupp och har blivit avrundade till heltal. Sett till åldersgrupperna var det flest i gruppen 50-59 som svarade att de blivit smittade av viruset, men nästan lika många i gruppen 21-29. Av de respondenter som svarade ja (11,2%) var det cirka 4% i åldersgruppen 50-59, cirka 3% i åldersgruppen 21-29, cirka 2% i åldersgruppen 40-49, och cirka 2% i åldersgruppen 30-39.

Tabell 2. Visar respondenternas svar (avrundat till heltal) angående om de blivit smittade av coronaviruset fördelat efter åldersgrupper. 15 respondenter (11% = 11,2%) svarade ja och 119 respondenter (89% = 88,8%) svarade nej.

Har du blivit smittad av

coronaviruset? Svar fördelat efter åldersgrupper

Svar: 18-20 21-29 30-39 40-49 50-49 60+ Totalsumma

Ja 0% 3% 2% 2% 4% 0% 11%

Nej 2% 22% 18% 17% 17% 12% 89%

I figur 4 redovisas hur respondenterna svarade på hur ofta de tänker på att drabbas av coronaviruset, samt i vilken utsträckning de anser att coronaviruset påverkar deras val i vardagen. Som figuren visar så tänker drygt 67% av respondenterna att viruset påverkar dem ibland (30,8%) eller ofta (36,8%), medan 20,3% tänker väldigt ofta på att drabbas. På frågan angående i vilken utsträckning respondenterna anser att viruset påverkar deras val i vardagen så svarade cirka 90% att de ofta (42,2%) eller väldigt ofta (47,7%) är eftertänksamma i sina val i vardagen. Majoriteten av respondenterna anser att viruset har en

11,20% 62,20% 88,80% 37,80% 0,00% 20,00% 40,00% 60,00% 80,00% 100,00%

Har du blivit smittad av coronaviruset?

Har någon i din närhet blivit smittad av coronaviruset?

Covid-19

18

inverkan på deras vardagsbeslut men att respondenterna tenderar att desto mindre tänka på att coronaviruset kan drabba dem personligen.

Figur 3. Visar hur respondenterna svarat angående hur ofta de tänker på att drabbas av coronaviruset samt i vilken utsträckning viruset påverkar deras vardag.

Respondenterna fick även svara på hur väl ett antal påståenden stämmer in på dem som handlar om rädsla, sannolikhet och hotbild vilket redovisas i tabellen nedan. Av att tolka tabell 3 anser nästan 70% av respondenterna att påståendet angående deras rädsla för att smittas av coronaviruset stämmer delvis (39,3%) eller stämmer helt (29,6%). Det går även att utläsa från tabellen att cirka 93% av

respondenterna anser att påståendet angående deras rädsla för att sprida coronaviruset till andra stämmer delvis (28,1%) eller stämmer helt (65,2%). Vid jämförelse av dessa två påståenden är det fler som är rädda för att sprida coronaviruset till andra än för att själva bli smittade.

Respondenterna fick även svara på påståenden om de anser att sannolikheten är hög för att de

personligen, eller någon i deras närhet, ska smittas av coronaviruset. Cirka 55% av respondenterna anser att det stämmer delvis (35,6%) eller stämmer helt (20,7%) att sannolikheten är hög för att de personligen ska smittas av coronaviruset. Ungefär 80% av respondenterna anser det stämmer delvis (44,4%) eller stämmer helt (37%) att sannolikheten är hög för att någon i deras närhet ska smittas av coronaviruset. Vid jämförelse av dessa två påståenden är det fler som anser att sannolikheten är högre för att någon i deras närhet ska smittas av coronaviruset än att de själva blir smittade. De fick även ta ställning till om de anser att sannolikheten att smittas av viruset är högre nu än för ett år sedan, och cirka 70 % av respondenterna anser att det stämmer delvis (25,2%) eller stämmer helt (45,2%).

I två påståenden fick respondenterna ta ställning till om de ser viruset som ett allvarligt hot för dem personligen samt om de ser viruset som ett allvarligt hot för hela samhället. På påståendet om de ser

2,30% 9,80% 30,80% 36,80% 20,30% 0% 2,30% 7,80% 42,20% 47,70% 0,00% 10,00% 20,00% 30,00% 40,00% 50,00% 60,00%

Inte alls Sällan Ibland Ofta Väldigt ofta

Covid-19

Hur ofta tänker du på att drabbas av coronaviruset?

19

viruset som ett allvarligt hot för dem personligen svarade 43% av respondenterna att de ser viruset som ett allvarligt hot och 32% svarade att de inte ser coronaviruset som ett hot. Majoriteten av

respondenterna, cirka 92%, svarade att de ser coronaviruset som ett allvarligt hot mot samhället. Vid jämförelse av de två påståendena går det att utläsa att respondenterna ser coronaviruset som ett större hot för samhället än vad det är mot dem personligen.

Respondenterna fick även svara på om de tror att coronaviruset skulle ha en stor påverkan på deras hälsa om de skulle drabbas. Ungefär hälften av respondenterna, cirka 52%, tror att coronaviruset skulle ha en stor påverkan på deras hälsa medan cirka 21% av respondenterna inte tror att viruset skulle ha en stor påverkan. De fick även ta ställning till om de tycker att det är viktigt att minska spridningen av coronaviruset vilket 100% av respondenterna tycker det är. 91,1% av respondenterna svarade att det stämmer helt, och 8,9% svarade att det stämmer delvis.

Ett påstående ställdes om respondenterna anser att medias rapportering kring coronaviruset gör dem mer oroliga. Cirka 47% av respondenterna anser att medias rapportering av viruset gör dem oroliga och cirka 28% anser att media inte gör dem mer oroliga. I det sista påståendet i tabellen som respondenterna fick ta ställning till är om respondenterna undviker att läsa information om coronaviruset. Mer än hälften av respondenterna, 57%, svarade att de inte undviker att läsa information om coronaviruset och cirka 19% av respondenterna undviker att läsa om coronaviruset.

Tabell 3. Visar i procent hur respondenterna anser att påståendena stämmer in.

Påståenden: Stämmer inte

alls

Stämmer inte Varken eller Stämmer delvis

Stämmer helt Jag är rädd för att smittas av

coronaviruset

8,90% 9,60% 12,60% 39,30% 29,60%

Jag är rädd för att sprida coronaviruset till andra

1,50% 3% 2,20% 28,10% 65,20%

Jag anser att sannolikheten är hög för att jag smittas av coronaviruset

4,40% 11,90% 27,40% 35,60% 20,70%

Jag anser att sannolikheten är hög att någon i min närhet smittas av coronaviruset

1,50% 4,40% 12,60% 44,40% 37,00%

Jag anser att sannolikheten att smittas av coronaviruset nu är högre än för ett år sedan

3,00% 7,40% 19,30% 25,20% 45,20%

Jag ser coronaviruset som ett allvarligt hot för mig personligen

8,10% 24,40% 24,40% 27,40% 15,60%

Jag ser coronaviruset som ett allvarligt hot för hela samhället

0,70% 0% 7,40% 30,40% 61,50%

Om jag skulle drabbas av coronaviruset tror jag att det har en stor påverkan på min hälsa

2,20% 18,50% 26,70% 28,10% 24,40%

Jag tycker det är viktigt att minska spridningen av coronaviruset

0% 0% 0% 8,90% 91,10%

Medias rapportering kring coronaviruset gör mig mer orolig

8,90% 19,30% 24,40% 29,60% 17,80%

Jag undviker att läsa information om coronaviruset

20

4.3. Motivation

Nedan följer respondenternas motivation att skydda sig från att bli smittade av viruset, samt deras skattningar att minska smittspridningen, likaså deras självrapporterade åtgärder de vidtar.

Genom att tolka figur 5 nedan så går det att se att 96% av respondenterna är ganska (42,2%) eller väldigt motiverade (54,1%) att skydda sig från att bli smittade. På frågan angående hur motiverade de är att skydda sig från att bli smittad nu jämfört med i början av pandemin är det svarade cirka 78% att de är ganska (30,2%) eller väldigt motiverade (48,1%) nu jämfört med i början. En fråga ställdes även om hur motiverade de är att minska smittspridningen nu jämfört med i början av pandemin där 82% av

respondenterna svarade att de är ganska (26,4%) eller väldigt motiverade (56%). På frågan om hur motiverade respondenterna är att minska smittspridningen av viruset svarade cirka 98% av

respondenterna att de är ganska (26,9%) eller väldigt motiverade (71,5%). Genom att tolka figur 5 och respondenternas svar, går det att se att respondenterna tenderar att vara mindre motiverade nu jämfört med i början av pandemin vad gäller både att minska smittspridningen och att skydda sig själva från att bli smittad av coronaviruset. Frågan angående hur motiverade respondenterna är att vidta de åtgärder som rekommenderas för att minska smittan svarade cirka 95% av respondenterna att de är ganska (34,6%) eller väldigt motiverade (60,8%) att vidta åtgärder och bidra till en minskning av

smittspridningen.

Figur 4. Visar i procent vad respondenterna svarade på hur motiverade de är.

Angående de rekommenderade åtgärderna för att minska smittspridningen ställdes även en fråga till respondenterna om hur motiverade de anser att människor i samhället är att vidta dessa, vilket redovisas i figur 6. Genom att tolka figuren nedan går det att se att det är fler respondenter som anser att

0 ,7 0 % 0 ,8 0 % 0% 0,0 0 % 0% 0% 1,6 0 % 0% 0,0 0 % 2 ,3 0 % 3 ,0 0 % 1 9 ,4 0 % 1 ,5 0 % 1 7 ,6 0 % 2 ,3 0 % 4 2 ,2 0 % 3 0 ,2 0 % 2 6 ,9 0 % 2 6 ,4 0 % 3 4 ,6 0 % 5 4 ,1 0 % 4 8 ,1 0 % 7 1 ,5 0 % 5 6 ,0 0 % 6 0 ,8 0 % A T T S K Y D D A D I G F R Å N A T T B L I S M I T T A D A V C O R O N A V I R U S E T ? A T T S K Y D D A D I G F R Å N A T T B L I S M I T T A D A V C O R O N A V I R U S E T N U J Ä M F Ö R T M E D I B Ö R J A N A V P A N D E M I N ? A T T M I N S K A S M I T T S P R I D N I N G E N A V C O R O N A V I R U S E T ? A T T M I N S K A S M I T T S P R I D N I N G E N A V C O R O N A V I R U S E T N U J Ä M F Ö R T M E D I B Ö R J A N A V P A N D E M I N ? A T T V I D T A D E Å T G Ä R D E R S O M R E K O M M E N D E R A S F Ö R A T T M I N S K A S M I T T A N ?

HUR MOTIVERAD ÄR DU...

21

människor i samhället inte är särskilt motiverade att vidta åtgärder, än de respondenter som anser att människor i samhället är motiverade. Cirka 43% av respondenterna anser att människor i samhället, inte särskilt (36,6%) eller inte alls (6,7%), är motiverade att vidta de åtgärder som rekommenderas för att minska smittan. Cirka 25% av respondenterna anser att människor i samhället är ganska (20,1%) eller väldigt (5,2%) motiverade att vidta åtgärderna.

Figur 5. Visar i procent hur respondenterna svarade på hur motiverade de anser att människor i samhället är att minska smittspridningen. 4.4. Skyddsåtgärder

Folkhälsomyndigheten har gått ut med rekommenderade skyddsåtgärder som ska bidra till en minskning av smittspridningen och en fråga ställdes till respondenterna angående vilka av dessa skyddsåtgärder de vidtar aktivt vilket redovisas i figuren nedan. Respondenterna kunde i den frågan välja de

skyddsåtgärder de vidtar aktivt och kunde därmed välja flera val. I figur 7 presenteras skyddsåtgärderna och det visar hur många av det totala antalet respondenter som aktivt vidtar åtgärderna i procent. Även alternativet vidtar inga åtgärder fanns med som alternativ vilket ingen av respondenterna valde så det inkluderades inte i figuren nedan. Genom att tolka figur 7 nedan går det att se att respondenterna inte vidtar alla rekommenderade skyddsåtgärder aktivt men den skyddsåtgärd som 100% av respondenterna vidtar aktivt är att hålla avstånd. Förutom att hålla avstånd är det många, men inte alla, som aktivt vidtar skyddsåtgärderna att tvätta händerna ofta (97,8%) och stanna hemma vid sjukdom och symtom (95,5%). De skyddsåtgärder som minst respondenter vidtar aktivt är att använda munskydd när de reser med kollektiv trafik (41%) och att undvika offentliga platser (58,2%).

6,70%

36,60%

31,30% 20,10%

5,20%

Hur motiverade anser du att människor i samhället är att

vidta de åtgärder som rekommenderas för att minska

smittan?

22

Figur 6. Visar de skyddsåtgärder som respondenterna vidtar aktivt.

I figuren nedan (figur 8) redovisas hur respondenterna svarade på frågor angående risken att bli smittad om de personligen följer eller inte följer Folkhälsomyndighetens rekommendationer och restriktioner samt hur stor risken är för respondenterna att bli smittad om andra människor inte följer

rekommendationerna. Cirka 50%, alltså hälften av respondenterna, anser att risken för att bli smittad om dem personligen följer rekommendationerna/restriktionerna, är mycket liten (12,3%) eller ganska liten (38,5%). Cirka 84% anser att risken att bli smittad är ganska (43,1%) eller väldigt stor (40,8%) att bli smittade om de personligen inte följer rekommendationerna/restriktionerna. På frågan om hur stor respondenterna anser risken är för dem personligen att bli smittad om andra människor inte följer rekommendationerna/restriktionerna svarade cirka 83% att risken är ganska (50,4%) eller mycket stor (32,3%). 100% 97,80% 95,50% 92,50% 91,80% 86,60% 85,80% 75,40% 67,90% 58,20% 41% Håller avstånd Tvättar händer ofta med tvål och varmt vatten Stannar hemma vid sjukdom och symtom Använder handsprit Hostar och nyser i armveck Umgås endast med några få som du vanligtvis träffar Begränsar nya nära kontakter Umgås utomhus Handlar ensam/Någon annan handlar åt dig Undviker offentliga platser Använder munskydd när du reser med kollektivtrafik

23

Figur 7. Visar i procent hur respondenterna svarade på frågor angående risken att bli smittad kopplat till Folkhälsomyndighetens rekommendationer och restriktioner.

I undersökningen fick respondenterna rangordna Folkhälsomyndighetens rekommenderade

skyddsåtgärder efter hur viktiga respondenterna anser att åtgärderna är där siffran 1 innebär att åtgärden är den viktigaste och 11 är den åtgärd som de ansåg vara minst viktig. Genom att tolka figur 9 nedan går det att se att den åtgärd som flest respondenter ansåg vara viktigast är att stanna hemma vid sjukdom och symtom. Det var mer än hälften av respondenterna, cirka 58%, som ansåg att stanna hemma vid sjukdom och symtom var den viktigaste åtgärden, vilket gjorde att den hamnade på plats 1 i rangordningen. Den åtgärd som flest respondenter ansåg vara minst viktig var att använda munskydd när dem reser med kollektivtrafik. 37,4% av respondenterna hade valt användandet av munskydd som minst viktig vilket gjorde att den hamnade på plats 11 i rangordningen. Rangordningen i figuren nedan har framställts genom en sammanslagning av alla respondenters svar.

12,30% 1,50% 1,60% 38,50% 3,10% 3,90% 26,20% 11,50% 11,80% 19,20% 43,10% 50,40% 3,80% 40,80% 32,30% 0,00% 10,00% 20,00% 30,00% 40,00% 50,00% 60,00% om du följer rekommendationerna/restriktionerna? om du inte följer rekommendationerna/restriktionerna?

om andra människor inte följer rekommendationerna/restriktionerna?

Hur stor är risken för dig att bli smittad...

24

Figur 8. Visar en rangordning efter hur viktiga respondenterna anser åtgärderna vara där 1 innebär den viktigaste åtgärden och 11 innebär den minst viktiga åtgärden. Rangordningen i figuren har framställts genom en sammanslagning av respondenternas svar.

I undersökningen fick respondenterna även svara på hur effektivt de anser att åtgärderna fungerar för att minska smittspridningen och de fick då välja mellan svarsalternativen, mycket dåligt, ganska dåligt, varken bra eller dåligt, ganska bra eller mycket bra. Genom att tolka tabell 4 nedan går det att se att den åtgärd som respondenterna anser vara mest effektiv för att minska smittspridningen är att stanna hemma vid sjukdom och symtom, då 93,3% av respondenterna anser att den fungerar mycket bra. Genom att tolka tabellen går det även att se att majoriteten av respondenterna tycker att alla åtgärder fungerar ganska eller mycket bra. Utöver åtgärden att stanna hemma vid sjukdom och symtom anser cirka 93% av respondenterna att hålla avstånd fungerar ganska eller mycket bra, 91% av respondenterna anser att tvätta händerna ofta fungerar ganska eller mycket bra. Även åtgärden att begränsa nya nära kontakter anser 91% av respondenterna att den fungerar ganska eller mycket bra. De åtgärder som flest

25

Tabell 4. Visar hur effektiva respondenterna anser att åtgärderna fungerar för att minska smittspridning.

Åtgärder Mycket dåligt Ganska dåligt Varken bra eller dåligt Ganska bra Mycket bra

Håller avstånd 0% 1,50% 5,20% 24,40% 68,90%

Tvättar händer ofta med tvål och varmt vatten

0% 0,70% 8,10% 29,60% 61,50%

Använder handsprit 0,70% 3,00% 14,10% 41,50% 40,70%

Begränsar nya nära kontakter

0% 0% 8,90% 33,30% 57,80%

Umgås endast med några få som du vanligtvis träffar

0% 0,70% 10,40% 38,50% 50,40%

Umgås utomhus 1,50% 5,90% 14,10% 36,30% 42,20%

Hostar och nyser i armveck

0% 3,00% 11,10% 36,30% 49,60%

26

5. Diskussion

5.1. Metoddiskussion

Det finns både för och nackdelar med en enkät som undersökningsmetod. Då uppsatsen syftar till att undersöka individers uppfattning kring Covid-19 och de rekommenderade skyddsåtgärderna ansågs en enkätundersökning vara mest lämplig för att bäst kunna få en bra överblick i respondenternas

uppfattningar. På grund av att vaccinering mot viruset är i full gång kan detta innebära att insamlad data innehåller någon eller några enstaka individer, troligen i den övre åldersgruppen, som kan ha blivit vaccinerade i samband med insamlingen av data och då påverkat utfallet. Eftersom enkäten

distribuerades ut den 15 april år 2021, bör inte många hunnit bli vaccinerade och då inte heller haft en stor påverkan på resultatet.

Fördelar med en enkätundersökning för denna studie som datainsamlingsmetod är att det kräver mindre tid, både att distribuera enkäten till respondenterna, samt att utföra analysen av det insamlade materialet efter att enkätstudien var avklarad. Med en enkätundersökning är även fördelen att respondenterna oftast är fler till antalet och mer geografiskt utspridda än vad det skulle vara vid en intervju. En nackdel med att genomföra en kvantitativ studie är att man inte får en djupgående bild av respondenternas

uppfattningar som man kan få vid en intervju på grund av att det i en enkät är förbestämda frågor och påståenden som respondenterna besvarar, vilket innebär att möjligheten att ställa följdfrågor, och därmed få en mer djupare förståelse, inte finns. Vid en intervju hade man kunnat nyansera uppfattningarna ytterligare och då även fått en bredare diskussion om ämnet och fått en djupare förståelse för hur respondenterna uppfattar ämnet, men i denna enkätundersökning prioriterades antalet svar före djupare svar.

Att använda en enkätundersökning för att samla in data minskar risken för att ens egna tankar eller åsikter påverkar hur respondenten svarar på frågorna då de sitter själva och genomför enkäten utan en eventuell påverkan från intervjuaren. En enkät låter respondenterna besvara frågorna när de passar dem bäst vilket då kan tänkas minska pressen på dem då de har mer betänketid innan de ger sitt svar. Detta kunde ha varit en stor nackdel för datainsamlingen, med tanke på att uppsatsens ämne (covid-19) är väldigt aktuellt och vid till exempel frågor relaterade till skyddsåtgärder för att minska smittan finns risken att respondenten inte skulle våga vara helt ärlig i deras svar framför personen som intervjuar. De frågor och svarsalternativ som inkluderas i enkäten bör vara tydligt formulerade så att respondenterna förstår vad det är som efterfrågas och inte misstolkar frågan. Detta på grund av att jag inte är på plats och kan besvara eventuella frågor eller funderingar som kan dyka upp om respondenterna inte förstår vad som efterfrågas. Det finns även en risk för bortfall vid enkätstudier vilket även gjorde det

27

innan publicering och en pilotenkät skickades till personer utan någon speciell kunskap kring ämnet där vissa felaktigheter och funderingar uppstod som sedan kunde ändras innan publicering av enkäten genomfördes.

Enkäten distribuerades som tidigare nämnt med hjälp av rekryteringskanalerna Facebook och LinkedIn och urvalsmetoden som användes var snöbollsurvalet, vilket är ett icke-sannolikhetsurval. Fördelen med ett snöbollsurval via sociala medier är att det snabbt kan utöka antalet respondenter som besvarar

enkäten samt att det kan leda till en bredare geografisk utspridning. En nackdel med att använda sig av ett snöbollsurval via sociala medier är att man riskerar att få svar från respondenter från samma sociala sammanhang och bakgrund som kan tänkas ha liknande värderingar och uppfattningar gentemot covid-19 viruset och skyddsåtgärderna och därmed göra att resultatet inte heller blir generaliserbart. Sett till vad datainsamlingen visar så kan en viss variation i respondenternas svar ses, men att det är

representativt för hela Sverige är svårt att argumentera för, vilket innebär att resultatet inte är

generaliserbart. Detta grundar sig till exempel i att majoriteten av respondenterna i studien är kvinnor, och majoriteten av respondenterna är bosatta i Värmland vilket även gör resultatet mindre representativt. För att få ett mer representativt och generaliserbart resultat hade det varit bättre med lika många män som kvinnor, samt större geografisk spridning.

5.2. Resultatdiskussion

Vi har nu levt i en pandemi i över ett år och av vad som framgår i bakgrunden har smittspridningen ökat i omgångar och drabbat miljontals människor runt om i världen. De som från första början varit mest sårbara är riskgrupper där även de äldre inkluderas. För att förhindra att riskgrupper exponeras för smittan, men även för att förhindra smittspridningen generellt sattes åtgärder och restriktioner in för att bidra till det ändamålet. Tidigare forskning av Motta Zanin m.fl. (2020) beskriver dessa åtgärder som opopulära folkhälsoåtgärder syftar till att minska och förhindra smittspridningen av viruset genom att begränsa sammankomster och bidra till social distansering. Åtgärderna som införts kräver mycket av oss människor. Det handlar om förändringar i vardagslivet och ens sociala liv, förändringar såsom att jobba hemifrån, begränsa nya nära kontakter, undvika offentliga platser och att ändra det livet vi är vana vid. Det krävs en viss motivation för att människor antingen ska vidta dessa åtgärder eller inte, vilket även kan kallas skyddsmotivation. Enligt Motta Zanin m.fl. (2020) kan även en människas uppfattning om en risk leda till att hotet underskattas eller överskattas och om hotet underskattas kan det även minska sannolikheten att individen accepterar de skyddsåtgärder som införts.

Enligt Rogers (1983) teori, protection motivation theory, är en individs skyddsmotivation resultatet av två kognitiva utvärderingsprocesser, bedömning av hot och hanteringsbedömning. Den ena

utvärderingsprocessen, bedömning av hotet, omfattar som tidigare nämnt, en individs uppfattning av ett hot och sannolikheten för att exponeras av hotet. De två utvärderingsprocesserna initieras av

28

vad andra säger och gör, samt intrapersonella faktorer såsom tidigare erfarenheter. Frågor angående om medias rapportering gör respondenterna mer orolig samt om de undviker att läsa information om coronaviruset ställdes i syfte för att undersöka om respondenterna eventuellt hade några miljömässiga faktorer, såsom skrämselbudskap från intagen information, som kunde påverka deras hotbild. Som resultatet visar anser de flesta av respondenterna att medias rapportering om viruset gör dem mer oroliga vilket skulle kan innebära att media kan ha haft en betydande roll gällande deras hotbild av

coronaviruset. Det ställdes inga följdfrågor för att kunna undersöka detta djupare utöver om de undvek att läsa om coronaviruset vilket resultatet visar att de flesta inte gör. Kopplat till det teoretiska ramverket och de intrapersonella faktorerna, ställdes frågor om de personligen eller någon i deras närhet blivit smittade av coronaviruset med syfte att undersöka om respondenterna eventuellt hade några tidigare erfarenheter av coronaviruset som kunde tänkas ha en påverkan på deras upplevda hotbild av viruset. Majoriteten av respondenterna hade inte personligen blivit smittade av viruset, men 84 av totalt 135 respondenter hade någon i deras närhet som blivit drabbade. Det kan tolkas som att en del av

respondenterna har någon slags tidigare erfarenhet av viruset och kan då tänkas ha en viss påverkan på deras hotbild.

Att respondenterna är påverkade av viruset framgår även i resultatet då nästan samtliga av dem är eftertänksamma i sina val i vardagen. Det kan tänkas visa att respondenternas riskuppfattning om coronaviruset är sund, och att de fortfarande ser viruset som ett hot. Vad som även går att tolka ur resultatet är att respondenterna ser viruset mer som ett hot för andra än för dem personligen, och sett till hur respondenterna svarade på resterande frågor, går det att urskilja ett mönster. Respondenterna verkar anse att coronaviruset är ett större hot för hela samhället än vad det är för dem personligen. Det visas även genom att respondenterna verkar anse att det är högre sannolikhet att människor i deras närhet smittas av coronaviruset än att de personligen smittas. Tidigare forskning av både Helsingen m.fl. (2020) och Gerhold (2020), bekräftar i deras undersökningar att individer tenderar att se covid-19 som ett större hot, samt att det är större risk att smittas, för andra i samhället än för respondenterna personligen. Det kan tolkas på olika sätt, det kan till exempel antas bero på att respondenterna inte anser sig vara lika sårbara som andra, vilket skulle kunna vara på grund av att de inte ingår i någon riskgrupp eller att de till exempel anser att de vidtar skyddsåtgärderna vilket gör att de inte personligen känner sig hotade av viruset.

29

respondenterna. Vid jämförelse av hur respondenterna rangordnade åtgärderna efter hur viktiga de anses vara, med hur effektiva de anser att åtgärderna fungerar går det att tolka det som att skyddsåtgärderna bedöms som effektiva samt att de även upplevs som effektiva av respondenterna. För att vidare undersöka effektiviteten på skyddsåtgärderna ställdes även frågor angående hur stor respondenterna anser risken är för dem personligen att bli smittad kopplat till att följa eller inte följa

Folkhälsomyndighetens rekommendationer. Resultatet visar att respondenterna anser att risken för att bli smittad av viruset är mindre om de faktiskt följer rekommendationerna än om de inte följer. De fick även frågan om hur stor risken är för dem personligen att bli smittad om andra människor inte följer

rekommendationerna där majoriteten svarade att risken är ganska eller mycket stor. Även detta tyder på att respondenterna bedömer hanteringen, alltså skyddsåtgärderna, som effektiva. I resultatet går även det att se då många av respondenterna vidtar de rekommenderade skyddsåtgärderna för att minska

smittspridning, i synnerhet att stanna hemma vid sjukdom och att hålla avstånd. Alla respondenter vidtar inte alla åtgärder men det kan bero på att de till exempel inte åker med kollektiv trafiken vilket gör att de då inte behöver vidta den.

Utöver att undersöka hur respondenterna uppfattar risken att bli smittad och hur väl de anser att

skyddsåtgärderna fungerar för att minska smittspridningen, syftar uppsatsen även till att undersöka hur motiverade respondenterna är för att vidta dessa skyddsåtgärder och därmed skydda sig mot att bli smittad av coronaviruset. Det kan som tidigare nämnt krävas en viss motivation skydda sig mot smittan och att upprätthålla skyddsåtgärderna efter att ha levt ett år med dem. I resultatet framgår det att

respondenterna är motiverade när det gäller att skydda sig från att bli smittade av viruset. Däremot går det att utläsa att de är mindre motiverade att skydda sig nu jämfört med i början av pandemin.

Respondenterna är även mindre motiverade att minska smittspridningen nu jämfört med i början av pandemin. Det kan bero på olika saker, som till exempel, nu när vaccineringen är i full gång runt om i landet kan det göra att individerna slappnar av mer för att de tycker sig se ett slut på pandemin. Det kan även antas bero på att de belöningar som Rogers (1983) nämner uppväger hur de uppfattar hotet och deras sårbarhet vilket då ökar sannolikheten för att de inte skyddar sig. Att känna en tillfredställelse genom att träffa andra människor, att få leva som de gjorde innan pandemin och känslan att få ha deras gamla vanor kan mycket väl överväga motivationen att upprätthålla skyddsåtgärderna. De kan även bero på att de inte ser sig själva som sårbara för att bli exponerade för viruset kan det leda till det som Motta Zanin m.fl. (2020) skriver om, att de underskattar viruset och inte följer de rekommenderade

30

6. Slutsatser

Nedan redovisas de viktigaste slutsatserna från studien och besvarar därmed uppsatsens tre frågeställningar, Hur ser respondenterna på risken att bli smittad av covid-19? Hur uppfattar

respondenterna att skyddsåtgärderna för att minska smittspridningen fungerar? Och hur motiverade är respondenterna att skydda sig mot att bli smittade av covid-19?

• Hur ser respondenterna på risken att bli smittad av Covid-19?

Studien har visat att majoriteten av respondenterna anser att risken för att de personligen ska bli smittade av coronaviruset är relativt liten. Respondenterna ser coronaviruset som ett fortsatt hot på grund av att de är eftertänksamma med sina val i vardagen och har anpassat sitt vardagsliv efter pandemin.

Respondenterna anser dock att coronaviruset är ett större hot mot andra än för dem personligen. De anser även att risken och sannolikheten för att andra i samhället och i deras närhet ska bli smittade, är större än vad risken och sannolikheten är för att de personligen ska bli smittade.

• Hur uppfattar respondenterna att skyddsåtgärderna för att minska smittspridningen fungerar? Studien har visat att majoriteten av respondenterna uppfattar att skyddsåtgärderna för att minska smittspridningen fungerar bra. De anser att risken är större att de blir smittade om de personligen och andra inte följer de rekommenderade skyddsåtgärderna än vad det är om de följer åtgärderna. Många av respondenterna vidtar även åtgärderna aktivt och majoriteten av respondenterna anser att åtgärderna fungerar ganska eller mycket bra. Detta tyder på att respondenterna uppfattar att skyddsåtgärderna för att minska smittspridningen fungerar bra.

• Hur motiverade är respondenterna att skydda sig mot att bli smittade av Covid-19?

31

Referenslista

Andersson, I. (2016). Epidemiologi för hälsovetare: En introduktion. (2 uppl.). Studentlitteratur.

Brug, J., Aro, A. R., & Richardus, J. H. (2009). Risk perceptions and Behaviour: Towards

pandemic control of emerging infectious diseases. International journal of behavioral

medicine, 16(1), 3-6. https://doi.org/10.1007/s12529-008-9000-x

European Centre for Disease Prevention and Control. (2021, 16 mars). Coronaviruses.

https://www.ecdc.europa.eu/en/covid-19/latest-evidence/coronaviruses Folkhälsomyndigheten. (u.å.). MERS-coronavirus. Hämtad: 2021-04-23, från

https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/statistik-a-o/sjukdomsstatistik/mers-coronavirus/

Folkhälsomyndigheten. (2020a, 31 januari). Bekräftat fall i Jönköping av nya coronaviruset (2019-

nCoV).

https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2020/januari/bekraftat-fall-av-nytt-coronavirus-i-sverige/

Folkhälsomyndigheten. (2020b, 31 januari). Folkhälsomyndigheten föreslår att nytt coronavirus tas upp

i smittskyddslagen.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och- press/nyhetsarkiv/2020/januari/folkhalsomyndigheten-foreslar-att-nytt-coronavirus-tas-upp-i-smittskyddslagen/

Folkhälsomyndigheten. (2020c, 26 februari). Nytt bekräftat fall av covid-19.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2020/februari/nytt-bekraftat-fall-av-covid-19/

Folkhälsomyndigheten. (2020d, 27 februari). Ytterligare fall av covid-19 i flera regioner.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2020/februari/ytterligare-fall-av-covid-19-i-flera-regioner/ Folkhälsomyndigheten. (2020e, 7 mars). Information angående resor.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2020/mars/information-angaende-resor/

Folkhälsomyndigheten. (2020f, 10 mars). Flera tecken på samhällsspridning av covid-19 i Sverige.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2020/mars/flera-tecken-pa-samhallsspridning-av-covid-19-i-sverige/

32

från

https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2020/mars/spridningen-av-covid-19-ar-en-pandemi/

Folkhälsomyndigheten. (2020h, 19 mars). Sjukdomsinformation om coronavirus inklusive sars, mers och

covid-19. Hämtad: 2021-04-21, från https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma-sjukdomar/coronavirus/

Folkhälsomyndigheten. (2020i, 20 mars). Veckorapport om covid-19, vecka 11.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/globalassets/statistik-uppfoljning/smittsamma-sjukdomar/veckorapporter-covid-19/2020/covid-19-veckorapport-vecka-11-2020.pdf Folkhälsomyndigheten. (2020j, 27 mars). Förslag: Ytterligare begränsningar av allmänna

sammankomster.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och- press/nyhetsarkiv/2020/mars/forslag-ytterligare-begransningar-av-allmanna-sammankomster/

Folkhälsomyndigheten. (2020k, 1 april). Nya allmänna råd: Håll avstånd och ta personligt ansvar.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2020/april/nya-allmanna-rad-hall-avstand-och-ta-personligt-ansvar/

Folkhälsomyndigheten. (2020l, 31 juli). Veckorapport om covid-19, vecka 30.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/globalassets/statistik-uppfoljning/smittsamma-sjukdomar/veckorapporter-covid-19/2020/covid-19-veckorapport-vecka-30-final_korr.pdf Folkhälsomyndigheten. (2020m, 21 augusti). Veckorapport om covid-19, vecka 33.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/globalassets/statistik-uppfoljning/smittsamma-sjukdomar/veckorapporter-covid-19/2020/covid-19-veckorapport-vecka-33-final.pdf Folkhälsomyndigheten. (2020n, 13 oktober). Lokala allmänna råd vid utbrott av covid-19.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2020/oktober/lokala-allmanna-rad-vid-utbrott-av-covid-19/

Folkhälsomyndigheten. (2020o, 5 november). Veckorapport om covid-19, vecka 44.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/globalassets/statistik-uppfoljning/smittsamma-sjukdomar/veckorapporter-covid-19/2020/covid-19-veckorapport-vecka-44-final.pdf Folkhälsomyndigheten. (2020p, 6 november). Smittspridning. Hämtad: 2021-04-20, från

https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/om-sjukdomen-och-smittspridning/smittspridning/

33 hälsa.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och- press/nyhetsarkiv/2020/december/ytterligare-atgarder-for-att-bromsa-smitta-och-skydda-halsa/

Folkhälsomyndigheten. (2021a, 12 januari). Nya fall konstaterade av de brittiska och sydafrikanska

virusvarianterna.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och- press/nyhetsarkiv/2021/januari/nya-fall-konstaterade-av-de-brittiska-och-sydafrikanska-virusvarianterna/

Folkhälsomyndigheten. (2021b, 19 april). Nationella allmänna råd och rekommendationer för att

minska spridningen av covid-19. Hämtad 2021-04-26 från,

https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-

19/skydda-dig-och-andra/rekommendationer-for-att-minska-spridningen-av-covid-19/#allmanna

Folkhälsomyndigheten. (2021c). Veckorapport om covid-19, vecka 16.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/globalassets/statistik-uppfoljning/smittsamma-sjukdomar/veckorapporter-covid-19/2021/covid-19-veckorapport-2021-vecka-16-final.pdf Folkhälsomyndigheten. (2021d). Veckorapport om covid-19, vecka 18.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/globalassets/statistik-uppfoljning/smittsamma-sjukdomar/veckorapporter-covid-19/2021/covid-19-veckorapport-2021-vecka-18.pdf

Gerhold, L. (2020). COVID-19: Risk perception and coping strategies.

Helsingen, L. M., Refsum, E., Gjøstein, D. K., Løberg, M., Bretthauer, M., Kalager, M., Emilsson, L., & for the Clinical Effectiveness Research group. (2020). The COVID-19 pandemic in

Norway and Sweden – threats, trust, and impact on daily life: a comparative survey. BMC

Public Health, 20(1), 1-10. https://doi.org/10.1186/s12889-020-09615-3

Justitiedepartementet. (2020a, 11 mars). Förordning om förbud mot att hålla allmänna sammankomster

och offentliga tillställningar. Regeringskansliet.

https://www.regeringen.se/artiklar/2020/03/forordning-om-forbud-mot-att-halla-allmanna-sammankomster-och-offentliga-tillstallningar/

Justitiedepartementet. (2020b, 27 mars). Förbud mot allmänna sammankomster eller offentliga