• No results found

P13-10 del av Trosa 11_1, Sockengatan

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "P13-10 del av Trosa 11_1, Sockengatan"

Copied!
13
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)
(2)

Detaljplan för

del av Trosa 11:1

Trosa kommun, Södermanlands län

Planbeskrivning

LAGA KRAFTHANDLING 130826

(3)

Planhandlingar Detaljplanen består av:

- Plankarta

- Planbeskrivning med genomförandedel

Övriga handlingar

- Dagvattenutredning (Sweco Environment 25 oktober 2012)

Bakgrund

Området som ligger mellan industriområdet och småhusbebyggelsen inom Tomtaklint har i gäl- lande översiktsplan utpekats som lämpligt område för ny bostadsbebyggelse. Trosa genomgår ett expansivt skede i stadens utveckling vad gäller ny bostadsbebyggelse och aktuellt område svarar väl mot detta och innebär en förtätning inom den befintliga tätorten. Boklok Housing är ett bostadsbyggarföretag inom Skanska-koncernen som är inriktat mot bostäder i enklaver av trädgårdsstadskaraktär.

Planens syfte och huvuduppdrag

Planen syftar till att möjliggöra för ca 46 nya lägenheter i flerbostadshus och radhus/kedjehus för Boklok Housing AB. Den nya bebyggelsen är tänkt att formas som en sammanhållen träd- gårdsstadsbebyggelse om två våningar. Husen orienteras mot en gemensam gatuslinga som ansluts till Bråtagatan i norr.

Behovsbedömning

Enligt lag skall planer behovsbedömas för att utröna om betydande miljöpåverkan föreligger enligt miljöbalkens definition. En behovsbedömning har upprättats (2012-09-27) och samråd har skett med länsstyrelsen kring denna. Detaljplanens genomförande bedöms sammantaget inte riskera att medföra betydande miljöpåverkan. En miljöbedömning med miljökonsekvensbe- skrivning enligt miljöbalken (MB 6 kap 11 §) kommer därför inte att göras.

Här nedan följer en kort redogörelse för planens bedömda miljöpåverkan.

Djur och Natur

Platsen utgörs av en öppen ängsmark med gräs som klipps någon gång per år. Då inga obser- vationer om värdefulla markväxter och då ängsytan är begränsad i omfattning mellan bostads- bebyggelse och industrikvarter, så är dess naturvärde begränsat.

(4)

Landskapsbild

Området är i norr avgränsat av jordvallar och direkt i söder av småhusbebyggelsen vid Tomta- hill. I öster gränsar området direkt mot en skogsridå. Påverkan på landskapsbilden bedöms där- för som högst begränsad.

Utsläpp till mark och vatten

Dagvatten från planområdet skall omhändertas lokalt genom fördröjning i planterings- och gräsytor. Belastningen från området är därför högst begränsad. Ny bebyggelse är inom tätorten Trosa med tillgång till kollektivtrafik på gångavstånd och med service och arbetsplatser i när- området. Den ökade trafikbelastningen till följd av exploateringen bedöms därför bli ringa.

Störningar

Området utgjorde tidigare en buffertzon mellan bostadsbebyggelse och störande industri i norr.

Då förändringar skett i verksamhetsstrukturen i industriområdet förekommer inte längre några lukt- eller bullerstörningar som föranledde områdets nyttjande som buffertzon. Fastigheter inom industriområdet har dock fortfarande tillåtlighet för störande industriverksamheter. Angrän- sande planteringar och skyddsvall fyller därmed även en framtida funktion av avskärmning mot sådan möjlig verksamhet.

Trafik till och från området leds norrut genom gatuanslutning till Bråtagatan där bostadsbe- byggelse saknas. Störningen av ny trafik i närområdet bedöms därför som mycket liten.

Plandata

Området ligger mellan Trosas industriområde och småhusbebyggelsen inom Tomtahill. I öster begränsas området av ett stycket skogsmark. Längre österut återfinns naturreservatet Tomta- klintskogen. I väster begränsas området av en gång- och cykelväg. Genom området löper en befintlig gångväg i öst-västlig riktning. Området omfattar ca 16 700 kvm.

Markägoförhållanden

Området ägs av Trosa kommun.

Gällande planer och tidigare ställningstaganden

Översiktsplan

I gällande översiktsplan (Öp 2010) är aktuellt planområde utpekat som lämpligt för ny bostads- bebyggelse. Översiktsplanen beskriver området (betecknat som ”Sockengatan”) som plats för 8-10 villatomter vilka ansluts till befintligt gatunät via Bråtagatan norr om området. Översikts- planen betonar vikten av att befintliga gång- och cykelvägar genom området säkerställs i sam- band med planläggning.

Detaljplan

För området finns en gällande detaljplan (Detaljplan för Kofoten 1 m.fl. och Trosa 11:1 m.fl. lagakraftvunnen 1997-03-20) som anger området som naturmark. Befintliga vallar och skyddsplanteringar i norr och väster är säkerställda i gällande detaljplan genom egenskapsbestämmelser. För grannfas-

(5)

tigheten norr om planområdet; Kofoten 1, finns en nyare antagen detaljplan från 2008-08-11 och som medger Industri samt handel- och kontorsanvändning.

Riksintressen

Området är beläget inom riksintresseområde för kust och skärgård samt för det rörliga friluftsli- vet. Dessa intressen påverkas dock inte av aktuell exploatering då det ej ingår berör områdenas kärnvärden.

Planeringsförutsättningar

Planområdet utgörs av flacka öppna gräsytor och det sluttar svagt mot väster. Den genomsnitt- liga höjdnivån genom området är ca fem meter över havsnivån. Genom området löper ett par gång- och cykelvägar som löper samman i områdets västra kant. Gc-vägarna är sammanlän- kande med vägstrukturen söderut för oskyddade trafikanter ner mot centrum. Planområdet gränsar i norr och väster mot ett befintligt industriområde, men avskiljs från detta genom vallar och planteringar. Eventuella bullerstörningar från dess verksamheter är reglerade genom natur- vårdsverkets riktlinjer för industribuller.

Närmiljö och rekreation

Skyddsvallarna norr och väster om ängsmarken är bevuxna med lövträd såsom pil, björk och sälg. Vallar och trädridå har enligt gällande detaljplan syftet att bromsa vindar och bilda en skyddsridå mot industriområdet. Vallarna i väster böljar fram och inramar gång- och cykelvägen på ett följsamt sätt. Det är en planeringsförutsättning att vallar och planteringar skall kvarstå, underhållas och utvecklas.

Foto av gång- och cykelväg mellan vallar samt av befintliga vallar och skyddsplanteringar

Längs med gång- och cykelvägarna löper smådiken som leder dagvatten förbi området. Dessa diken skall omledas och tas hänsyn till i områdets planering. Dagvatten i diken leds igenom och integreras med områdets dagvattenhantering. Småhusområdet i söder om planområdet gränsar med tomtmark direkt mot planområdet. De privata småhustomterna har inga homogena av- gränsningar i gränszonen utan såväl staket som häckar och öppna gräsytor utan särskilda fy-

(6)

siska begränsningar förekommer. En bit öster området finns fotbollsplan och lekytor invid Skär- lagsskolan och avståndet till närrekreationsområdet Tomtaklintskogen är ca 400 meter.

Kommersiell och offentlig service, kollektivtrafik

Planområdet är beläget nära flera skolor och förskolor som kan nås genom trygga kommunikat- ionsvägar för oskyddade trafikanter. Avståndet till Trosa centrum där en stor del av den kom- mersiella servicen är belägen är knappt 2 kilometer. Inom 400 meters avständ finns Trosapor- tens handelscentrum med dagligvaruhandel. Kollektivtrafik kan nås från Ådavägen ca 400 me- ter bort samt vid hållplatser på Verktygsgatan och Industrigatan belägna något närmre planom- rådet.

Geoteknik

De geotekniska förhållanden är inte närmare kartlagda men området har inget ytnära berg och infiltrationsförmågan i mark bedöms som låg.

Teknisk försörjning

Området kommer att genom dess planerade gatuförbindelse norrut mot Bråtagatan kunna an- slutas till vatten- och avloppsnätet. Området kan även anslutas till Sockengatan i söder vilket gällande översiktsplan har som ställningstagande att så skall göras för att trygga en god för- sörjning i området. Genom områdets diagonal löper en befintlig spillvattenledning som till följd av den nya bebyggelsen måste ledas om. Anslutning till el och bredband finns likaledes i Bråta- gatan liksom fjärrvärmeanslutning.

Avfall

Kommunens renhållningsbestämmelser skall följas för området. Idag finns närliggande återvin- ningsstation vid återvinningsstationen vid Nyängsvägen.

Planförslaget

Den nya bebyggelsen formas som en trädgårdsstadsbebyggelse där trädgård och grönska är grundläggande tema och där bebyggelsen håller en måttfull skala om två våningar. Nya hus tillsammans med dess uthus orienteras kring gemensamma gårdar och med förträdgårdar mot en områdesgemensam lokalgata. I området planeras för ett 30-tal lägenheter i små flerbo- stadshus om 4-6 lägenheter i varje huskropp samt ca 14 radhus/kedjehus närmast bebyggelsen vid Sockengatan/Tomtahill. I områdets envånings uthus återfinns lägenhetsförråd och red- skapsbodar och dessa bidrar till att skapa rumsligheter i bostadsgårdarna. Häckar, träd och planteringar används också som rumsbildande element.

(7)

Exempel på Bokloks radhusbebyggelse respektive flerbostadshus

Situationsplan över tilltänkt ny bostadsbebyggelse i området.

Hårdgjorda ytor skall undvikas så långt möjligt och gångvägar utförs därför grusade för att ge området en mjuk trädgårdsstadskaraktär. Äppelträdsplanteringar och odlingslotter till varje lä- genhet ingår i Bokloks koncept för att förstärka denna karaktär.

(8)

Exempel på ”mjuka” planteringsytor, grusade gångbanor och odlingslotter

Gestaltning

Området skall gestaltas enligt trädgårdsstadens principer vilket innebär en tvåvåningsbebyg- gelse med bostadshus och uthus som inramas av tydligt definierade trädgårdar där häckar, träd och planteringar ramar in bebyggelsen. Förträdgårdar mot gatan och privata trädgårdar på den privata sidan av husen är andra typiska element för trådgårdsstaden. I området skall finnas uteplatser i soliga lägen till varje bostad och odlingslotter. Bostadshus och uthus utformas med träfasader och ansluter i volym och proportioner till den traditionella svenska trästaden, men husen ges en modern färgsättning i vit, ockra eller svart fasadfärg och med modern fönster- sättning och pulpettak.

Referensbilder på gestaltningen för området.

Dagvattenhantering

En dagvattenutredning har tagits fram som underlag för projektets genomförande (Sweco envi- ronment 2012-10-25). I denna har utretts lokala lösningar för att omhänderta inkommande dagvatten tillsammans med dagvatten (regnvatten) som genereras av takytor och hårdgjorda markytor efter projektets genomförande. Det exploaterade områdets dagvattenflöden får inte överstiga det befintliga områdets, dvs det som idag är oexploaterat, vid ett tioårsregn med tio minuters varaktighet. Utredningen visar på att effektiva lösningar för att åstadkomma detta och

(9)

för att rena dagvattnet kan ske genom att vatten leds till planteringsytor, gräsytor och särskilda infiltrationsytor i sidområden längs med lokalgatan. Där det är möjligt kan dagvattnet avledas via stuprörsutkastare. Dessa samt skålade betongrännor utgör ett effektivt avledningssystem av takvatten från byggnader. Takvattnet bör ledas ca 2,5 meter från byggnad för att undvika belastning på byggnadens dräneringssystem. Öppna diken längs med gata och genom kvar- tersmarken är effektiva fördröjningsmagasin vid höga flöden av dagvatten. Vattengången i det mottagande diket är utgångspunkten för markhöjderna i den nya bebyggelsen. Detta bör utre- das vidare i samband med bygglovansökan och projektering. Särskilt viktigt att beakta är fram- tida vattennivåer i anslutningspunkter och dräneringsnivåer i ledningssystem för en säker höjd- sättning av byggnaderna. Därutöver är det viktigt att undersöka avledningskapaciteten inom avrinningsområdet. Då hårdgjorda ytor minimeras på gångbanor och parkeringar, så minskar den totala mängd dagvatten att omhänderta. En säker höjdsättning av bebyggelsen för skydda den mot ytligt förekommande dagvattenflöden från omgivande mark är viktig att ta hänsyn till vid genomförandet. Området får ett lägsta grundläggningsdjup av ca 4 meter över havsnivån.

Möjliga utformningar av små, öppna diken i kvartersmiljö.

Trafik och Parkeringar

Parkeringsytorna förläggs längs med lokalgatan genom området och skall spridas ut så stora, sammanhängande och hårdgjorda parkeringsplatser undviks. Radhusen/kedjehusen har indivi- duella parkeringsplatser på förgårdsmark. Lokalgatan utförs med bredden 4,5 meter. Med sido- områden inkluderade är gatumarken totalt 5,5 meter bred. Områdets gatunät kopplas samman med befintlig skaftgata norrut som ansluter till Bråtagatan. Planens genomförande innebär att trafiken i denna gatukorsning kommer att öka med drygt 100 fordon per dygn vilket ställer ökade krav på en trafiksäker korsningsutformning vilket troligen kräver viss ombyggnad. Detta utreds i samband med slutprojektering av gatumarken inom planområdet.

(10)

Principsektion genom område

Lokalklimat/ljusförhållanden

För den nya bebyggelsen har solstudier gjorts för sommarhalvårets olika tidpunkter. Studierna visar på goda solförhållanden i uteplatser för varje bostads balkong eller uteplats enligt illustre- rat förslag. Prioritet skall ge åt att ge varje bostad goda solförhållanden från lunchtid till kvälls- sol under sommarhalvåret. Den områdesgemensamma rekreationsytan skall placeras i solbelyst läge under hela dagen. Befintliga hus vid Sockengatan är något högre belägna och bedöms inte påverkas i någon större utsträckning.

Solstudieexempel av förhållanden kl. 18 vid midsommartid.

Lek och rekreation

Centralt i området placeras en gemensam rekreationsyta med lekplats. Hit leder gångvägar som sammanbinder bostadsgårdarna med varandra.

(11)

Referensbilder av utformning lekplats och rekreationsyta centralt i kvarter

Teknisk försörjning

Området kommer att försörjas av VA-anslutningar från Sockengatan och Bråtengatan, där även anslutning till el, tele och bredband finns.

Uppvärmning

Byggnader skall var utformade så att energiförbrukning minimeras. För att underlätta konverte- ring till alternativa värmekällor ska byggnaderna förses med lämpligt värmesystem, exempelvis ett vattenburet system. Utnyttjandet av förnyelsebara energikällor skall eftersträvas för att möjliggöra en långsiktig ekologisk hållbar uppvärmning. I de fall fjärrvärmeanslutning är möjlig bör detta eftersträvas.

Avfall

För flerbostadshusen byggs ett områdesgemensamt sophus med plats för källsortering. Sophu- set skall placeras i nära anslutning till lokalgatan i detaljplan. Enfamiljshusen har individuella sopkärl för organiskt hushållsavfall. Återvinningsstation finns vid infartsparkeringen vid Nyängs- vägen ca 500 meter från planområdet.

Tillgänglighet

Området utförs i huvudsak som markbostäder och för dessa gäller fulla tillgänglighetskrav vilket innebär att inga branta ramper (överstigande lutning 1:12) eller ej enkelt avhjälpta hinder såsom höga trösklar och trappsteg mellan angöring och bostad får förekomma. Flerbostadshu- sen har lägenhetsentréer även på plan 2 och dessa är undantagna enligt Boverkets byggregler från tillgänglighetskrav.

Administrativa frågor

Kommunen är huvudman för lokalgata och naturmark inom planområdet. Byggherren ansvarar för planens genomförande inom kvartersmark vilket även inkluderar gemensamhetsanläggning för gemensam körväg.

(12)

Organisatoriska frågor Tidplan

Denna detaljplan är antagen detaljplan av kommunfullmäktige 2013-06-19.

tidplan:

Detaljplanesamråd: dec-jan 2012/2013

Granskningsskede: jan-feb 2013

Godkännande i byggnadsnämnden: mars 2013 Antagande i kommunfullmäktige: 2013-06-19

Laga kraft: 2013-08-26

Planarbetet har genomförts med normalt planförarande enligt PBL 2010:900.

Genomförandetid

Planens genomförandetid är 10 år. Genomförandetiden innebär att om planen ändras eller upp- hävs före genomförandetiden, har fastighetsägaren rätt till ersättning för den skada denne åsamkas. Efter genomförandetiden fortsätter detaljplanen att gälla med dess byggrätter, men ändras eller upphävs planen finns det ingen rätt till ersättning för byggrätter som går förlorade.

Ansvarsfördelning och huvudmannaskap

Mark-, exploaterings- och avtalsfrågor, bygglovansökan och därmed, enligt Plan och bygglagen förenliga moment, handläggs av Samhällsbyggnadskontoret på Trosa kommun.

Kommunen är huvudman för allmän platsmark (lokalgata och natur).

Frågor som rör utbyggnad av vatten- och avloppsnätet handläggs av Tekniska enheten vid Trosa kommun. Anslutning sker vid av kommunen anvisad punkt och utbyggnaden bekostas av exploatören.

Vattenfall Eldistribution AB ansvarar för elnätet och planområdet ansluts i enlighet med nätäga- rens instruktion.

Telia Sonera AB ansvarar för telenätet.

Fastighetsägare och exploatör ansvarar för alla byggnader och anläggningar inom kvarters- mark.

Lantmäteriförrättningar föranledda av aktuell detaljplan hanteras av Lantmäterimyndigheten Södermanlands län.

Nybyggnadskarta beställs av Metria, Katrineholm, eller den som för tillfället är kommunens mät- och kartentreprenör.

Plangenomförande

Genomförande av aktuellt planförslag bekostas av exploatör i enlighet med det exploateringsav- tal som tecknas mellan exploatör och Trosa kommun i samband med antagandet av detaljpla- nen.

(13)

Avtal

Exploateringsavtal tecknas mellan Trosa kommun och exploatör i samband med att detaljplanen antas.

Fastighetsrättsliga frågor

Förrättningar såsom fastighetsbildning, fastighetsjuridik, samfälligheter, fastighetsregleringar, ledningsrätt mm vilka föranleds av genomförandet som handläggs av Lantmäterimyndigheten Södermanlands län och bekostas av exploatören. Ansökan om lantmäteriförrättning görs av exploatören.

Ekonomiska frågor Plankostnad

Exploatören äger det fulla kostnadsansvaret för uppkomna kostnader vid framtagandet av denna detaljplan inkluderande underlagsutredningar och plankonsultkostnad. Planavgift tas inte ut vid bygglov. Kostnad för bygglov debiteras enligt taxa.

Vatten och avlopp

Anslutningsavgifter för kommunalt vatten- och avlopp betalar byggherren enligt gällande taxa.

Avtal

Exploateringsavtal skall vara tecknat mellan kommun och exploatör senast före planens anta- gande. I detta regleras kostnader och ansvarsfördelning för allmänna ytor och åtgärder som härrör genomförandet av detaljplanen; gatumark, teknisk infrastruktur och marköverlåtelse.

Medverkande tjänstemän planchef Linda Axelsson

samhällsbyggnadschef Mats Gustafsson

Medverkande konsulter

arkitekt Göran Reierstam, Reierstam arkitektur & projektutveckling landskapsarkitekt Kristina Nitsch, Sweco arkitekter.

References

Related documents

Syftet med detaljplanen är att möjliggöra markanvändning för industri, kontor, lager och handel samt planlägga en del av Skogholms ängar som naturmark inom Fosieby

Visionen innebär flera nya och ut- vecklade funktioner för bl a idrott, skola och bostäder inom området.. • Den nya strukturen för området ska baseras på att Stadionbyggnaden

Inom ramen för detaljplanen måste de geotekniska förhållandena beaktas.” Texten skulle likväl kunna användas för att beskriva förutsättningar för det nu aktuella

En uppåtgående trend för hela försöksperioden kan urskiljas för vitling och kummel samt - mindre tydligt - för havskräfta Rödspotta visar en lätt nedåtgående trend medan

Kommunernas svar på den av GRs styrelse utsända remissen ska inlämnas till den 11 oktober; en sammanställning av remissvaren redovisas därför direkt på.. styrgruppsmötet

Kartläggning av medlemskommunernas färdtjänstregler (bilaga) strategi, bordlagt från föreg.. Träffar för medlemskommunernas socialnämndspresidier/motsvarande

Alla pedagoger i de kommunala skolorna är inte roade av att vara utomhus och då blir mycket av undervisningen placerad i innemiljön.. Bristande kunskap om natur och vad som

År 1978 utsträcktes Stockholms tunnelbana till Danderyds kommun med slutstation i Mörby centrum, vilket ledde till att kommunen knöts ihop med