Självständigt arbete på grundnivå
Independent degree project − first cycle
Socialt arbete Social work
En genväg till lycka eller misär?
En kritisk diskursanalys av svenska mediers framställning av spel om pengar Erik Eriksson
MITTUNIVERSITETET
Institutionen för psykologi och socialt arbete
Examinator: Majen Espvall, Majen.espvall@miun.se Handledare: Marcus Lauri, Marcus.Lauri@miun.se Författare: Erik Eriksson, erer1603@student.miun.se Utbildningsprogram: Socionomprogrammet, 210 hp Huvudområde: Socialt arbete
Termin, år: VT, 2019
FÖRORD
Jag vill rikta ett stort tack till min handledare Marcus Lauri som under uppsatsens gång har varit till stor hjälp och utan hans vägledning under möten, vid frågor och andra funderingar hade uppsatsen inte kommit till.
Erik Eriksson
ABSTRACT
Syftet med uppsatsen har varit att undersöka svensk medias framställning av spelandet om pengar och spelmissbruk. Genom att använda Marianne Winther Jørgensen och Louise Phillips tolkning av fyra analytiska verktyg av Norman Faircloughs Critical Discouse Theory samt författarparets tolkning av Michel Foucaults syn på diskurs, analyserar uppsatsen det empiriska materialet som i det här fallet är åtta stycken nyhetsartiklar från tre av Sveriges största nyhetstidningar. Resultatet av analysen visar att medias framställning av diskurserna spel om pengar och spelmissbruk, i de flesta fall har en underliggande förståelse av diskurserna och framställer att ansvarsbördan allra främst ligger på individen. Uppsatsen ställer sig kritisk till att det oftast är individuella faktorer som lyfts fram när det gäller spel om pengar och spelmissbruk, och yrkar att mer strukturella faktorer bör uppmärksammas som en viss del av problematiken och därmed bör ansvarsfrågan även appliceras på spelindustrin och i vissa fall även staten.
Nyckelord: Spel om pengar, spelreklam, spelmissbruk, spelberoende, kritisk diskursanalys,
representation, ansvarsfullt spelande, CDA
I NNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING ...1
1.1 BAKGRUND ...1
1.2 SYFTE ...4
1.3 FRÅGESTÄLLNINGAR ...5
1.4 BEGREPPSDEFINITION ...5
2. TIDIGARE FORSKNING ...5
2.1 FORSKNING KRING SPELMISSBRUK, SPELPROBLEM OCH GAMBLING ...6
2.2 SYNEN PÅ GAMBLING ...7
2.3 REKLAM KOPPLAT TILL SPELMISSBRUK ...8
2.4 ANSVARET INOM GAMBLING KOPPLAT TILL SPELMISSBRUK ...9
2.5 MEDIAS FRAMSTÄLLNING AV GAMBLING ... 10
2.6 SUMMERING AV KUNSKAPSLÄGET ... 12
3. TEORETISKA PERSPEKTIV ... 13
3.1 DISKURS ... 13
3.2 DISKURSANALYS ... 15
3.3 KRITISK DISKURSANALYS ... 16
4. METOD ... 19
4.1 URVAL OCH AVGRÄNSNING ... 19
4.2 PRESENTATION AV ARTIKLAR ... 20
4.3 ETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 22
4.4 TILLFÖRLITLIGHET OCH TROVÄRDIGHET ... 23
4.5 EGEN FÖRFÖRSTÅELSE ... 23
4.6 FÖRKLARING AV STRUKTUR FÖR RESULTATDELEN ... 24
5. RESULTAT ... 24
5.1 HUR FRAMSTÄLLS SPELANDE? ... 24
5.2 HUR FRAMSTÄLLS SPELARE? ... 26
5.3 HUR FRAMSTÄLLS SPELMISSBRUK? ... 27
5.4 HUR FRAMSTÄLLS INDIVIDER MED SPELMISSBRUK? ... 30
5.5 VEMS ÄR ANSVARET FÖR SPELANDE OCH SPELMISSBRUK? ... 32
6. DISKUSSION ... 35
6.1 METODDISKUSSION ... 40
REFERENSLISTA ... 41
BILAGA 1 - STUDIENS EMPIRISKA MATERIAL... 45
1
1. INLEDNING
1.1 Bakgrund
Spel om pengar och värdesaker har en historia som sträcker sig mer än femtusen år tillbaka i tiden och det påstås ibland att spelandet är en del av den mänskliga naturen som har förekommit i alla kulturer. Det stämmer visserligen inte att det har förekommit i exakt alla tider och alla kulturer, men det går inte förneka att spel har en väldigt lång historia gemensamt med människan (Binde, 2005). I Sverige sträcker sig spel om pengar ända tillbaka till järnåldern och redan från 1300- och 1400-talet går det att hitta de första skrivna lagarna kring aktiviteten, där spel om pengar i olika former eller i allmänhet var förbjuden. Spel om pengar togs till majoriteten av den svenska befolkningen dels när det 1923 blev lagligt med vadhållning på hästar samt från 1934 då vadhållning för fotboll legaliserades. Det var på den tiden som möjligheten inleddes för alla att med en låg insats vinna en förmögenhet, något som fortsatte i och med intåget av exempelvis enarmade banditer och bingo årtiondena som ledde upp till 1980 (Binde, 2014).
I dagens samhälle finns det dock stora skillnader gentemot historien om spel om pengar.
Framväxten av internet har lett till flera saker; tillgängligheten för spel ökat, utvecklingen av den globala spelmarknaden fortsätter i rask takt och det har blivit en ökad omsättning för spelbolag och spelreklam (Cisneros Örnberg, 2005).
Inom akademiska studier kring fältet, är spel om pengar över internet ett nytt fenomen
som har ökat snabbt sedan 2000-talets början. Tillgången till spel på internet har sedan
starten av det första internetcasinot 1995, skapat nya problem gällande spelande och
spelproblem globalt sett. Den enkla tillgången till spelande i dagens moderna samhälle,
har lett till att forskare och lagstiftare har fått en ökad oro för internetspelande kopplat till
hälsoproblem och risken för att hamna i ett spelmissbruk. Givetvis kan utsträckningen av
internetspelandet i olika delar av världen bero på kulturella och kanske främst
ekonomiska skillnader, men det kan även bero på de lagstiftande metoder som länder
väljer att använda sig av (Svensson & Romild, 2011). Sveriges lagstiftande ramverk tillät
under lång tid inte licenser till utomstående spelföretag, utan det var staten som hade
monopol på spel vilket kontrollerades i det statliga spelföretaget Svenska Spel och
travsportens ATG. Utöver monopolet, var det tidigare lotterilagen (1994:1000)
tillsammans med kasinolagen (1999:355) som reglerade spel om pengar i Sverige
2
(Svensson & Romild, 2011; Cisneros Örnberg, 2005). Sedan starten av 2019 regleras dock spel om pengar annorlunda. En ny spellag med det passande namnet Spellagen (2018:1138), infördes den 1:e januari 2019 av riksdagen och innebär i korthet att alla spelbolag behöver ha en licens för att vara på den svenska spelmarknaden. Utöver det här finns det fler tillägg som är intressant med den nya lagen. Exempel är att det är kriminaliserat att driva en spelverksamhet utan en licens och ett införande av omsorgsplikt för licensinnehavare. I och med lagen har det dessutom skett ökade möjligheter för företag att bedriva spelverksamhet, nya regleringar för spelreklamen och denna ska vara “måttfull”. Till sist gällande det här är att Europeiska Unionen har utsett en organisation som ska utveckla en standard kring rapportering för speltjänster online (Folkhälsomyndigheten, 2019a).
Den här uppsatsen syftar till att undersöka medias syn på spelmissbruk och spel om pengar. Medias uppmärksamhet av exempelvis spelberoende går att jämföra med ett annat socialt problem som alkoholberonde eller för den delen bara användning av tobak. Både alkohol och tobak är varor med stora restriktioner för att bli marknadsförda i Sverige, på grund av att de är allmänt kända som något negativt för folkhälsan. Trots att “Gambling Disorder”, som spelberoende benämns på engelska, klassas som ett “addiction disorder”
enligt den femte versionen av Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-V), har reklam för spel om pengar inte tidigare varit lika reglerat i svensk lag som just alkohol eller tobak (Binde & Romild, 2018). Först från och med den 1:e januari 2018 har problem med spel om pengar ingått i socialtjänstlagen samt hälso- och sjukvårdslagen (Folkhälsomyndigheten, 2017).
I en värld som mer och mer ses som ett konsumtionssamhälle, speciellt här i västvärlden, har spelproblem/spelmissbruk lyfts upp som ett stort socialt fenomen. En förklaring för detta är enligt Binde (2005) social ojämlikhet; desto större skillnaderna är i ett samhälle är, desto vanligare är det att spel om pengar förekommer. Ett exempel utifrån perspektivet från de lägre ställda i ett samhälle kan vara att de vill bli mer som de privilegierade rika, eller bara få det bättre ställt, och där kan spel om pengar ses som en lysande genväg till rikedom.
I dagens västerländska samhälle har kravet på självreglering ökat, vanligtvis yttrat som
”ansvarsfullt spelande” och har fokus på återhållsamhet bland de individer som spelar.
3
Den här synen i det västerländska samhället grundar sig i flera faktorer. Reith (2007) radar upp faktorerna och menar att det dels är på det sättet som samhället är konstruerat, vilket leder till en ökad konsumtion och att det har skett en ekonomisk avreglering av samhället i form av minskad styrning av ekonomiska aktiviteter. Vidare menar författaren att en ökad skillnad bland grupper i samhället har inneburit breda socioekonomiska trender och att det även har skett en ökad liberalisering av individen som grundar sig i nyliberalismens intåg i det västerländska samhället, som har lett till en ökad frihet för individen. Den sista faktorn Reith nämner är att en stor avreglering av det kommersiella spelandet har skapat ett ökat krav på självreglering eller ansvarsfullt spelande med fokus på återhållsamhet bland individerna. Dessa faktorer tillsammans med en ökad tillgång av spelformer på nätet har skapat frågan om spelmissbruk och gjort det till ett så aktuellt socialt problem.
Det har blivit ett ansvarsskifte i och med benämningen “ansvarsfullt spelande” från operatör/stat till individerna/konsumenten och sedan en tid tillbaka är det upp till individen själv att kontrollera sitt spelande, istället för att spelindustrin eller staten ska begränsa konsumtionen (Reith, 2007; Selin, 2016). I och med införandet av Spellagen (2018:1138) har däremot licenshavare en tidigare nämnd omsorgsplikt för att motverka
”överdrivet spelande” hos spelsajters konsumenter (Riksdagsförvaltningen, 2018). Det har även skett en förändring överlag i Sverige hur vi ser på sociala problem, att individen skuldbeläggs allt mer för sina problem. Tidigare har det sociala arbetets huvudfokus varit förhållande mellan individen och de sociala strukturer en lever i, som på senare tid har skiftats till att analysera de individualiserade grunderna snarare än de strukturella (Herz
& Johansson, 2011). Ett samhälle som mer lutar mot ett nyliberalistiskt sätt att leva på
innebär att individer ska vara självförsörjande och att effektivitet tillsammans med
lönsamhet i samhället prioriteras framför jämlikhet. Snarare är det så att samhället yrkar
på att det är individens eget ansvar och dennes sämre val som leder till hur hen har det
ställt, snarare än som ett misslyckande för samhället (Lauri, 2019). Synen på samhället är
inte lika solidarisk som förr och nyliberala vågor har uppmuntrat individer att vara mer
ansvarsfulla, att individen själv bär på sina problem (vilket försvårar strukturella
perspektiv på makt, klass och genus) som påverkar ens liv och att det är upp till en själv
att ansvara för ens välmående (Herz & Johansson, 2011; Lauri, 2016). Därmed är det
intressant att undersöka staten, industrins och medias ansvar i det hela, och om medias
framställning av spelandet och spelmissbruk möjliggör att människor vill konsumera spel
4
om pengar i för stora mängder i den utsträckningen som det gör idag, och att det här leder till att folk sätter sig själva och i viss mån sin familj i en social utsatthet.
Att spelföretag är ute efter att tjäna pengar är inget som de försöker dölja. Aktörer inom den privata spelindustrin vill ur ett kapitalistiskt synsätt gå med så stor vinst som möjligt, vilket är liknande för statliga aktörer som ser på det hela utifrån att det är ett enkelt sätt att få extra inkomster från befolkningen (Rönnberg, 2005). De ursprungliga motiven är skiljer sig lite, men effekten densamma: det blir ingen inkomst för vare sig staten eller spelindustrin om människor inte spelar.
Därmed är det inte chockerande att reklamen från spelföretagen som ges ut är riktad mot människor till att spela om pengar. I Sverige och många andra länder är det allmänt förekommande att reklam för spel om pengar syns på tv, sociala medier, internet och i stort sätt överallt där företag eller statliga aktörer kan sätta upp reklam. Där potentiella kunder kan exponeras, visas bilden av spel om pengar ur en positiv synvinkel.
Associationerna som görs är hur kul det är, adrenalinkicken det ger och i de flesta fall att det ger människor chansen att uppnå drömmen om att bli rik och ekonomisk oberoende (Binde & Romild, 2018). Ett exempel på det här kan hämtas från dagstidningen Expressen. Tidningen har via sin internetversion startat upp en sajt för spel som jämför olika nätcasinon utifrån hur mycket varje nätcasino erbjuder i bonus för konsumenter som registrerar ett nytt konto. Hela spelsajten är visserligen en annons för de medverkande spelföretagen, men mer eller mindre av den här spelsajten i går under namnet “Expressen - Spelguiden”. Inkomstmodellen för det hela innebär att Expressen kan tjäna allt från 10
% till 45 % på det som en spelare förlorar, om individen har registrerat kontot via den så kallade “affiliate-sajten”. Enligt Expressens ansvarige utgivare finns det ”ingen koppling mellan vilken reklam som publiceras och vilken journalistik som görs”. Att flera av spelbolagen dessutom inte har en bortre tidsgräns för den “passiva inkomsten”
upphörande, innebär det att samarbetet med Expressen kan pågå så länge som individen har kvar ett spelkonto (Dahlin & Wikén, 2019).
1.2 Syfte
Uppsatsen syftar till att undersöka hur större svenska medier framställer spelandets
fördelar och risker, med fokus på hur ansvaret för spelmissbruk och spelberoende fördelas
mellan individ och på institutionell nivå.
5 1.3 Frågeställningar
1. Hur framställs spelande och spelmissbruk i större svenska tidningar?
2. Vad för konsekvenser kan diskurserna eventuellt ha?
1.4 Begreppsdefinition
I detta avsnitt kommer ett för uppsatsen viktigt begrepp att kortfattat förtydligats.
Begreppet är uppsatsens tolkning och förklaring av varför ”Gambling” kommer i många fall att användas istället för ”spel om pengar”.
Gambling
Viss forskning kring spelberoende har länge menat att ´Gambling Disorder´ (GD) ska liknas vid andra missbruksbeteende, med tanke på samsjukligheten mellan “GD” och annan substansanvändning, och det är först från och med den 1:e januari 2018 som problem med spel om pengar ingått i socialtjänstlagen samt hälso- och sjukvårdslagen (Binde & Forsström, 2015; Folkhälsomyndigheten, 2017). I Sverige skiljer vi på begreppen “spel” och “spel om pengar”. Gambling, som är ett vanligt förekommande begrepp i engelskan för att förklara ”spel om pengar”, blir rakt översatt till svenskan
”hasardspelande” (Binde & Forsström, 2015). Den här svenska benämningen blir för mig inte lika fokuserad på dagens moderna spelande om pengar på exempelvis nätcasino. Då forskningen som ligger till grund för uppsatsen till största del är skriven på engelska, benämns i vissa fall spel om pengar som ”gambling”. För enkelhetens skull kommer därmed benämningen vid en tillfällen att vara ”gambling” snarare än ”Spel om pengar”.
Anledningen till detta är dels för att en längre benämning som just ´spel om pengar´ i många fall förstör rytmen i texten, dels att den svenska översättningen `hasardspel` inte helt passar in och till sist för att betona skillnaden mellan vanligt spelande och spel om pengar. Gambling som benämning trycker dessutom mer på att det handlar om att aktiviteten är chansmässig och att det handlar mer om tur snarare än skicklighet.
2. TIDIGARE FORSKNING
I det här avsnittet kommer en redogörelse för tidigare forskning om sådant som kopplar
ihop spelmissbruk/spelproblem och gambling med reklam, den vardagliga synen på spel
om pengar, medias framställning av spelandet och även makten av diskurs.
6
2.1 Forskning kring spelmissbruk, spelproblem och gambling
Konsekvenser som uppstår av en form av problemspelande är något som har fått allt större uppmärksamhet i modern tid och flera studier visar att det kan klassas som ett folkhälsoproblem, eftersom det kan påverka samhället i stort. Konsekvenser av spel om pengar yttrar sig tydligast hos individen genom exempelvis; ekonomiska problem, relationssvårigheter, annat substansbruk, ens sysselsättning, psykisk ohälsa, depression och liknande (Miller & Thomas, 2018; Petry, Ginley & Rash, 2017; Venuleo, Salvatore
& Mossi, 2015). Eftersom konsekvenserna för spel om pengar är många, varför ökar spelandet på vissa ställen i världen? Samuelsson, Sundqvist och Binde (2018) skriver att anledningarna till att spelande ökar kan handla om; tillgängligheten av aktiviteten, att ungdomar som exponerats för spel om pengar i större delen av sina liv når den lagliga åldern för aktiviteten vill pröva. Samuelsson et al. nämner att det också kan bero på att ens inkomst ökar som öppnar upp en ekonomisk möjlighet för att spela, men att det samtidigt kan vara att en individ blir arbetslös och börjar spela på grund av det.
Hur förekommande är spelproblem? I Sverige visar det att 4.2% av befolkningen har någon form av risk för eller att en har ett spelproblem och undersökningar menar att det inte enbart påverkar den drabbade utan även omgivningen. Statistik från Swelogs visar att siffran bland de av Sveriges befolkning som har uppgett att det har någon i sin närhet som har eller har haft spelproblem, det senaste året har ökat från 8% till 10%
(Folkhälsomyndigheten, 2019b).
Att syssla med gambling på internet har påvisats att öka risken för ett beroende och ett beteende av ´jagande´ kopplas ihop med ett större beroende. ´Jagande´ innebär att en person upprepar satsningar, trots förluster, i en irrationell tro om att gå jämnt ut eller att vända trenden och gå plus. Intensiteten av ´jagandet´ kan dessutom öka desto mer en spelare förlorar, någonting som ofta leder till att satsningarna ökar. Ett ytterligare exempel är att känslofyllda spelare agerar ofta på instinkt eller magkänsla, och därmed åsidosätter vettiga resonemang eller logiskt tänkande baserat på oddsen av att vinna (Trivedi &
Teichert, 2018).
Varför en som individ väljer att spela kan bero på flera saker. Vissa gör det för
adrenalinkicken, andra för att få en chans till det bättre ställt eller för att helt enkelt lösa
sina ekonomiska svårigheter (Binde, 2007; Samuelsson et al., 2018; Yoong, Koon & Min,
7
2013). Dock finns det forskning som intressant nog nämner att en ökad mängd spelande om pengar hos en person inte enbart behöver tyda på negativa händelser eller olika grad av psykiska problem, utan även att människor ökar spelandet under perioder som går att koppla till positiva händelser i relationer och familjefunktioner (Samuelsson, et al., 2018).
Gällande hur spelproblem ska behandlas anser Trivedi och Teichert (2018) att rätt väg för professionella att hjälpa spelberoende är att inrikta sig på särskilda attityder och övertygelser kring individens problem med gambling. Studien från Petry et al. (2017) fann stöd för att interventioner av formen kognitiv-beteendeterapi är den mest effektiva.
Författarna skriver att kognitiv-beteendeterapi kan både ges i en grupp, individuellt eller via internet, och det kan passa att integrera KBT med motiverande samtal, om det är så att behandlingen är självstyrande av en klient som söker hjälp mot ett spelproblem. Binde (2014) menar i sin studie att gemensamma supportgrupper kan verka som ett bra kompletterande eller alternativ till konventionell terapi och menar dessutom att den här formen av stöd är den vanligaste hjälpen mot problemspelande i Sverige.
2.2 Synen på gambling
Yoong et al. (2013) tar upp att det finns studier som har visat att lotteriförsäljning i vissa fall har haft en betydelse för länders BNP. Det finns dessutom stöd för hur statliga lotterier är i framkanten för att erbjuda människor en tillgång till gambling, troligtvis för att stater anser att det är ett bra sätt att generera skattemedel (Young, 2010). En annan vinkel på det här tar McMullan och Mullen (2001) upp när de skriver om den makt som staten har, så vore det inte helt otänkbart för staten att vilja att allmänheten ska ledas in till att acceptera särskilda ideologiska åsikter om spel om pengar. I det här skedet skapas framställningen om att spel om pengar ska ses som en självuppfyllande profetia, i exempelvis spelföretagens reklam. Suissa (2011) menar att det är på grund av statliga åtgärder i världen som tillgängligheten för gambling har ökat, exempelvis på grund av en expansion av casinon och att staten har anpassat sig efter vissa marknadsföringsstrategier som lett till att befolkningen är exponerad till gambling oavsett var en är.
Gambling har i det västerländska konsumtionssamhället vuxit fram som ett socialt
fenomen, och Young (2010) skriver om alea (ord från de antika Grekland som beskriver
spelandet av ett hasardspel) och hur dess symbolism, i stort sätt spelande om pengar, är
en symbol av ett sent stadium av kapitalism. Alea är något centralt inom ett
8
konsumtionssamhälle som baseras på en helt ny moralisk grund av spenderande, som därmed har skiftat fokus från de traditionella sociala värderingarna om att en ska arbeta hårt och spara sina pengar (Young, 2010). Levy (2010) skriver i sin artikel att det finns ett par marxistiska studier har benämnt synen på gambling på samma sätt som Marx pratade om religion, det vill säga som ´massornas opiat´ och att tjänsterna kring gambling dels handlar om en mellanväg att beskatta arbetarklassen, dels att rikta bort de fattigas uppmärksamhet från ett systematiskt tillstånd som begränsar deras liv. Enligt Levy menar dessa texter att gambling fungerar som ett substitut för att dämpa befolkningens stress och frustration, för att leda bort möjligheten för majoriteten att vara kritisk och därmed riskera att hota en stats stabilitet och den styrande klassens herravälde (Levy, 2010). Att spelmarknaden kanske till störst del består av privata alternativ kan nog bero på hur det i dagens västerländska och till viss del kapitalistiska samhälle tillåter spelföretag, att utan större bekymmer tjäna pengar på att framställa spel om pengar som en genväg till lycka i sin reklam.
Binde (2005) ger en förklaring till varför spel om pengar generellt har blivit så stort i världen och menar i linje med föregående stycke att det kan bero på social ojämlikhet i ett samhälle; spelande i ett samhälle ökar desto större skillnaderna är. Exempelvis att fattiga vill ta en genväg till ett bättre ställt liv. Det här styrks av Yoong et al. (2013) som förklarar att det har gjorts studier på trender att grupper med lägre inkomster tenderar att spendera stora delar av sin inkomst på lotter. Samuelsson et al. (2018) tar i sin forskning upp att det finns både människor som minskar sin gambling på grund av en sämre ekonomi och de människor som ökar den, för att de hoppas på att spelandet ska lösa dess ekonomiska problem. Därmed är det inte chockerande att majoriteten av spelreklam som finns visas ur en positiv synvinkel och associerar gambling och lotteri med en chans att bli rik och ekonomisk oberoende (Binde & Romild, 2018). Young (2010) menar att synen på spel om pengar har på ett diskursivt sätt blivit manipulerat för att samhället ska se på det som en underhållning för individen, snarare än att se dess risker och rent generellt associera det med en större samhällelig ångest.
2.3 Reklam kopplat till spelmissbruk
Både multinationella spelföretag och likväl statliga aktörer spenderar årligen stora
summor pengar för att exponera spel om pengar i allt från tv och radio till tidningar och
internet. Spelföretagen är med sin reklam ute för att gå med vinst, medan statliga aktörer
9
ser spelindustrin som en väg att få in extra inkomster från befolkningen (Hanss, Mentzoni, Griffiths & Pallesen, 2015; Rönnberg, 2005). Studien från Derevensky, Sklar, Gupta och Messerlian (2010) visar att personer med ett problemspelande i större utsträckning än de utan, ibland eller ofta spelade om pengar efter att ha sett reklam om gambling och att reklam har ökat deras intresse i just gambling. Binde (2009) visar dock genom sin studie att deltagarna inte ansåg reklam om gambling är den största orsaken till deras spelproblem. Studien från Hanss et al. (2015) visar att den generella uppfattningen bland deltagarna var att de var medvetna om spelreklamen och att påverkan av det existerade, men var svag. Dock visar studien att det var mer troligt för spelare med någon form av riskspelande att hålla med om att deras involvering i gambling har ökat tack vare spelreklam och att de i större utsträckning än övriga grupper faktiskt var medvetna om reklamen.
Reklam för gambling och dess relaterade spel porträtteras i stort sätt alltid ur en positiv synvinkel (Abarbanel, Gainsbury, King, Hing & Delfabbro, 2017; Binde & Romild, 2018). Den här positiva bilden kan framförallt påverka unga individer och uppmuntra till att testa spel om pengar och är inte en bild som enbart syns som reklam utan även romantiseras i tecknade filmer, bilder och spel, vilket innebär att människor redan som barn exponeras för fördelarna med spel om pengar (Abarbanel et al., 2017).
Främjandet av ´ansvarsfullt spelande´ inom spelreklam, som numera i stort sett alltid används av statliga företag och spelindustrin, har som syfte att reducera skadan som resulterar från gambling, men så är inte riktigt utfallet. Det finns forskning på dels att skadan från gambling utifrån ett folkhälsoperspektiv är större än förutspått och dels att effekten av meddelande om ´ansvarsfullt spelande´ snarare ökar risken för att vara till skada för individen. En studie har visat att fokus på individens ansvar skapar en “skyll dig själv”-känsla för individer med ett spelproblem (Miller & Thomas, 2018). Derevensky et al. (2010) visade i sin studie att deltagare ofta rapporterade om reklam som förespråkar ansvarsfullt spelande, men de själva har menat att det här hade en liten inverkan på att minska deras spelande.
2.4 Ansvaret inom gambling kopplat till spelmissbruk
Det har blivit ett ansvarsskifte i och med benämningen “ansvarsfullt spelande”, som går
från operatör eller stat till individerna/konsumenterna och numera är det upp till individen
10
själv att kontrollera sitt spelande, istället för att spelindustrin eller staten i första hand ska begränsa konsumtionen (Reith, 2007; Selin, 2016). Benämningen av ansvarsfullt spelande är enligt Miller och Thomas (2018) ett försök av spelföretag och stat att införa en skyldighet för aktsamhet för att på ett sätt skydda allmänheten (konsumenterna) mot negativa händelser relaterat till gambling. Det finns åsikter om hur betoningen på ansvarsfullt spelande läggs på spelande individers beteende, snarare än ansvarsfulla praktiker, i det här fallet spelindustrin eller stat. Kritiken mot ”ansvarsfullt spelande” som begrepp menar att det dels har förvärrat stigman som individer med ett spelproblem själva känner samt en stigmatisering av attityden från utomstående gentemot personer med spelproblem. Diskussionen om ”ansvarsfullt spelande” har lagt betoningen riktat mot individen och därmed minskat fokus mot staters och spelindustrins beteende. Diskursen tar på ett sätt avstånd från ansvaret och menar att det enbart drabbar konsumenter som inte har den självkontroll som krävs, vilket innebär att staten eller företagen inte behöver göra någon förändring hos sig själva (Miller & Thomas, 2018). Detta kan relateras till en mer generell tendens i dagens samhälle, att framställa sociala problem som individuella snarare än strukturella, och därmed också att lägga över ansvaret på individen (Herz &
Johansson, 2011).
2.5 Medias framställning av gambling
Det är inget nytt fenomen att medier skriver om gambling, McMullan och Mullen (2011) förklarar i sin studie hur gambling har nått sin nyhetsstatus och visar även hur nyheter på särskilda platser varit utformat på ett sätt som gjort det möjligt för företag och stater att påverka med deras idéer, ideologier och konventioner.
Binde (2007) skriver att det som anses ha nyhetsvärde har som kriterium att den berättar eller lyfter frågor om antingen vår kultur, vårt samhälle eller vår mänskliga natur.
Hur kopplar då media detta till spel om pengar? I Sverige har det nästan blivit en vardag att läsa nyheter om folk som har vunnit miljoner på exempelvis ett lotteri.
Massmedier framställer vinnare på olika sätt, men Binde (2007) menar att när det rör sig om jackpottvinnare så finns det övergripande ämnen som i sin tur har olika typer av teman inom sig. Exempelvis kan rapporteringen handla om den sympatiska vinnaren som förtjänar det eller de som önskar att de aldrig hade vunnit för det bara skapar problem.
Ofta när det gäller lottovinster, kan det vara nyheter som handlar om extraordinära
11
förekomster, där gemene man kan känna att “det här kan hända mig också”. Nyhetsvärdet ökar desto mer anpassningsbart det är för läsaren (Binde, 2007).
När det handlar om massmedia som har en bred utsträckning bland befolkningen, finns det olika faktorer att räkna med när det gäller vad som blir en nyhet eller inte. Medier som institution har givetvis en inverkan på vad som publiceras och inte, men precis som alla företag har alla tidningar en redaktör som av sina ägare kan förväntas ha en viss kommersiell slagkraft eller rikta sig mot en viss kategori av läsare (Binde, 2007). Exempel är hur stora svenska tidningars ledarsidor vanligtvis har en typ av ideologisk inriktning.
McMullan och Mullen (2001) skriver att media är en organiserad aktör och menar att nyheter inte är den hela “sanna” bilden av någonting, men att nyhetsmedia är involverad i framställningen av de diskurser som ses som ett samhälles allmänna syn på vad som ses som ”sanning”. Författarna betonade i sin slutsats att tidningar är officiella organisationer som sköter sina uppgifter i jakt på institutionella mål. Författarnas studie visade också att nyheter om spel om pengar dels formades på en makronivå av sociala krafter, såsom politiska och ekonomiska ändamål, och dels att konstruktionen av det här också skedde på en nivå för organisationer (i det här fallet företag). McMullan och Mullen menar utifrån deras undersökning kring nyhetsmedia att det finns kritik av media som vanligtvis menar att tidningar tjänar en slags propagandafunktion inom statliga ideologiskt system som i sin tur gynnar företag och stater, exempelvis i processen hur tidningen ska ta ställning i en fråga. Specifikt när det sker att pressen är med och skapar offentliga diskurser, som blir en del av vad som ses som ett samhälles övergripande och genomtänkta “sanning”
(McMullan & Mullen, 2001).
McMullan och Mullens (2001) visade i sin studie även att nyhetskällor från företag och statliga ledare var av en viss ideologi när det handlade om nyheter kring spel om pengar.
Det här kunde synas genom att nyhetsmedier filtrerade definitionen av vad spel om pengar
var och sållade bort motsägande berättelser kring ämnet och liknande. I och med detta
kunde företag och stat, med sin höga position inom en hierarki av trovärdighet, främja sin
expansiva agenda och därmed forma vad den allmänna sociala tanken om gambling skulle
vara. McMullan och Mullen menade fortsättningsvis i sin studie kring en kanadensisk
provins att företag, politiker och stat åkallade mantras som var positiva till spel om
pengar, och förstärkte en ökande popularisering “sanning” av att aktiviteten var något
mindre farligt än vad andra praktiker som socialtjänst, sjukvård etc. då antydde.
12
Övergripande menade författarna att den då rådande konstruktionen, på ett sätt bilden av vad gambling var, handlade mer om dess fördelar och inte tog i beaktning dess sociala konsekvenser (McMullan & Mullen, 2001).
2.6 Summering av kunskapsläget
När det är dags att lämna avsnittet om tidigare forskning och ta sikte mot uppsatsens analys, kommer först en summering vad som främst kommer att tas med från avsnittet.
Någonting av det viktigaste som jag tar med mig är hur forskningen framställer hur konsekvenserna av gambling yttrar sig hos individer. Samtliga av Miller och Thomas (2018), Petry et al. (2017) och Venuleo et al (2015) lyfter att spelmissbruk kan leda till främst ekonomiska problem, men även saker psykiska problem som ångest och depression. Binde och Romild (2018) lyfter till viss del i sin studie att det går att koppla spelmissbruk till andra substansmissbruk, där författarna menar att regleringen för främjandet av reklam kopplat till spel om pengar kan jämföras med Sveriges reglerade marknadsföring för alkohol och droger.
Jag tar även med mig hur det finns forskning som undersöker om spelandet ökar på grund av exponering av spelreklam, som vissa forskare menar att befolkningen växer upp med.
Samuelsson et al. (2018) och likväl Abarbanel et al. (2017) framställer att exponeringen av gambling som ungdomar som har fått ta del av och författarna menar här att det oftast målas upp en romantiserad bild av gambling, som gör det enklare att introduceras till aktiviteten. Jag tar med mig det här, som går att koppla till vad både Abarbanel et al. och Binde och Romild tar upp kring spelreklamens positiva porträttering av gambling, som säkerligen kommer att tas upp under uppsatsens gång. Det här relaterar jag till indikationer som säger att spel om pengar ökar för att det finns en förhoppning om att lösa ens ekonomiska problem (Samuelsson et al., 2018). Exempel av det här som tas upp är bland annat den sociala ojämlikheten, hur grupper med lägre inkomst spenderar delar av sin inkomst på gambling för att ta en genväg till en vardag bättre ställt (Binde, 2005;
Yoong et al., 2013). Det här går i sin tur att koppla till det Levy (2010) skrev om hur
gambling ses som en mellanväg för att ytterligare beskatta arbetarklassen, att det existerar
för att rikta bort de fattigas uppmärksamhet från ett systematiskt tillstånd som begränsar
deras liv och givetvis tolkningen av gambling som ett substitut för att dämpa
13
befolkningens stress och frustration och på så sätt leda bort befolkningens fokus och möjlighet att vara kritisk mot den styrande klassens makt.
Utöver det här kommer jag särskilt ta med mig vad forskningen i ämnet har att säga om medias framställning av spelande. Exempelvis studien av Binde (2007), som visade hur media skriver om lottovinster för att dels öka nyhetsvärdet genom att göra det mer anpassningsbart för läsaren och dels framställa lottovinsterna på ett sätt som läsaren kan tänka ”det här kan hända mig också”. Det hänger ihop med hur McMullan och Mullen (2001) formulerade att nyhetsmedia är involverad i framställningen av de diskurser som ses som ett samhälles allmänna syn på vad som är sant, vilket passar in till uppsatsens syfte. För uppsatsen är det också relevant att ha i åtanke Youngs (2010) framställning att synen på gambling har på ett diskursivt sätt blivit manipulerat för att samhället ska se på det som en underhållning för individen och inte lägga fokus på dess konsekvenser.
Till sist är det för uppsatsen viktigt, hur ansvarskiftet yttrat sig. Att den tidigare forskningen i ämnet är av åsikten att det numera är individen som ska hålla tillbaka och vara helt ansvarig för sina egna handlingar, och därmed inte lägga fokus på att spelindustrin och/eller staten ska begränsa konsumtionen (Reith, 2007; Selin, 2016).
3. TEORETISKA PERSPEKTIV
I det här avsnittet kommer mer djupgående förklara begreppen diskurs, diskursanalys samt hur uppsatsen använder sig av kritisk diskursanalys och även vilka analytiska verktyg som kommer att användas.
3.1 Diskurs
Hur något uppfattas kan i förlängningen även påverka vad människor gör, uppsatsen
syftar till exempel att undersöka medias påverkan och makt över befolkningen. De som
har störst tillgång till media och den offentliga debatten och därmed inflytande till att
(om)forma diskursen är enligt van Dijk (2008) samhällets elit (politiker, journalister,
forskare etc.). Deras perspektiv på världen blir därför inpräntat i diskursen och blir den
uttalade “sanningen” till majoritetsbefolkningen ur de överordnades perspektiv.
14
Diskurs är ett begrepp som används på olika sätt beroende på kontexten (Winther Jørgensen & Phillips, 2002). Uppsatsens användning av begreppet kommer att vara en blandning av det Winther Jørgensen & Phillips (2002) och Hall (1997) skriver om diskurs;
att det är en idé om att språk är strukturerat genom olika mönster som går i linje med människors uttalande eller åsikter. Stuart Hall definierar diskurs som:
“A discourse is a group of statements which provide a language for talking about – i.e. a way of representing - a particular kind of knowledge about a topic. When statements about a topic are made within a particular discourse, the discourse makes it possible to construct the topic in a certain way. It also limits the other ways in which the topic can be constructed.” (Hall & Gieben, 1992, s. 291)
Hall (1997) tar upp filosofen Michel Foucaults förklaring för begreppet, som kortfattat menar att det handlar om framställningen av kunskap via språket. Språk är enligt det här perspektivet inte en neutral beskrivning av en fixerad verklighet utan snarare är det så att verkligheten får sin form och betydelse genom språk. Michel Foucault förklarade diskurs som att ”ingenting har någon mening utanför diskurs” (Hall, 1997). Foucaults koncept av diskurs är därmed en redogörelse för ämnets plats i relation till diskursen, och han menade att ämnen producerar sig själva inom dess diskurs (Hall, Evans & Nixon, 2013), det vill säga att det inte finns något att säga utanför diskursen, då det som går att tala om skapas inom diskursen. En diskursiv inriktning gör vissa saker möjliga att tänka, representerade, studerade och samtidigt blockerar andra möjliga förståelser (Hall, 1997).
Stuart Hall talade om att ´representation´ var kopplat till diskurs. Representation innebär enligt Hall et al. (2013) framställningen av betydelse genom språk. Begreppet innebär att en använder sitt språk för att säga något betydelsefullt om, eller framställa en åsikt på nytt, om världen ur ett betydelsefullt sätt till andra människor. Hall et al. exemplifierar representation genom att framföra att världen inte är precist eller på annat sätt reflekterat i ”spegeln av språk”. Det är språket som ger någonting en betydelse och detta framställs genom någon återberättar (representation) det.
Det finns flera författare som skriver om diskurs och kopplar begreppet till makt
(exempelvis van Dijk, 2008, Howarth et al., 2000 och McMullan & Mullen, 2001), de
menar att diskurser är kapabla till att forma människors förståelse av världen vilket får
stora konsekvenser i exempelvis hur folk ser på sig själva och andra och hur en agerar i
15
olika situationer. En kan säga att det ges utrymme inom diskurs att använda sig av diskursen själv och på så sätt forma en åsikt som ses det “normala” hos en majoritet i ett samhälle.
Slutligen, diskurserna formar också våra subjekt, vem vi uppfattar oss vara, våra begär och drivkrafter. Howarth, Norval och Stavrakakis (2000) skriver att diskurs används för att hänvisa till system av betydelsefulla tillämpningar som formar identiteter av subjekt och objekt. I författarnas mening är diskurser konkreta system av sociala relationer och vanor som är i sig själva politiska. Därmed går det alltid att tyda makt när det diskuteras diskurs, då makthavare kan använda sig av språket för att involvera uteslutning av särskilda möjligheter.
3.2 Diskursanalys
Diskursanalys är ett närmande av språk, som ser på mönster av språk i text och även de sociala och kulturella kontexter som detta förekommer i. Fokus i diskursanalys ligger på kunskap om språk och dimensionen bakom ordet, fraser och meningar som är nödvändiga för att ha en lyckad kommunikation. Analysen tar hänsyn till relationen och kopplingar mellan språk, de sociala och kulturella kontexterna som de används i och söker efter mönster. Den överväger vad någon menar genom vad hen säger och hur det får fram vad denne menar via sättet språket presenterar olika syner på världen och olika förståelser. En diskursanalys ser över helheten av språkets innehåll, som ofta utelämnas av mer förklaringar på mikronivå av språkanvändandet. Det hjälper oss att förstå valet av språk genom att gå igenom sociala och kulturella inställningar av språk (Paltridge, 2006).
Underlaget i en diskursanalys utgörs av något som har sagts eller skrivits, det här krävs för att kunna utforska mönster kring valda uttalanden och kunna identifiera sociala konsekvenser av olika diskursiva representationer av verkligheten (Winther Jørgensen &
Phillips, 2002).
Winther Jørgensen och Phillips (2002) förklarar även en del utifrån Michel Foucaults syn
på vad diskursanalys är och dennes förklaring kommer att följa med underliggande av
uppsatsens kapitel om resultat. Författarna tar upp att Foucault var av åsikten att kunskap
inte är en avspegling av verkligheten, eftersom ”sanning” är en diskursiv konstruktion
och det är olika ordningar av kunskap som i grunden fastställer vad som är sant och vad
16
som är falskt. Foucault menar att ”ingenting har någon mening utanför diskurs” och att ämnen skapar sig själva inom diskursen (Hall, 1997; Hall et al., 2013). Med detta sagt, anser Foucault även att det inte finns möjlighet att nå en ”universell sanning”, eftersom att tala utanför diskursen är omöjligt. ”Sanning” enligt Foucault är därmed någonting ouppnåbart och därmed även frågan om vad som är sant eller falskt. Därmed kommer uppsatsen delvis att följa Foucaults förståelse av diskursanalys som innebär att analysera de diskursiva processer som har format diskurser samt ger ett intryck att de representerar en sann eller falsk bild av verkligheten (Winther Jørgensen & Phillips, 2002).
Sammanfattningsvis handlar diskursanalys om att analysera empiriskt material, i uppsatsens fall nyhetsartiklar, som diskursiva former. Med det menas att uppsatsen kommer att analysera språklig data och det som ligger latent i de nyhetstexter som har valts ut. Diskursanalys ser empirisk data som uppsättningar som utgör en “diskurs” och dess “verklighet” och förser förutsättningar som möjliggör för individer att uppleva världen av föremål och ord. Kortfattat: det som ligger för underlag i en diskursanalys är det som har sagts eller skrivits, det här för att kunna utforska mönster kring valda uttalanden och kunna identifiera sociala konsekvenser av olika diskursiva representationer av verkligheten (Howarth et al. 2000; Winther Jørgensen & Phillips, 2002).
3.3 Kritisk diskursanalys
En form av diskursanalys som är framstående, är Critical Discourse Analysis (CDA).
Mancini (2011) skriver att inom CDA tar forskare ett tydligt ideologiskt avstamp gentemot maktmissbruk och syftar till att utmana dessa förhållanden. Forskare inom CDA medger att de är sociopolitiskt allierade med förtryckta grupper och söker deras befrielse.
CDA är inte enskilt i linje med en särskild teori, metod eller disciplin, utan är snarare tvärvetenskapliga och innefattar en bred räckvidd med olika tillvägagångssätt. Det vill säga att CDA har en mångfaldig räckvidd av tillvägagångssätt och är inte definierad av en enskild metodik (Mancini, 2011).
Paltridge (2006) tar upp fyra stycken principer som kopplas till CDA, vars fullständiga
namn översatt till svenska blir kritisk diskursanalys. Den första är sociala och politiska
frågor/problem är konstruerade och reflekterade i diskursen, det vill säga att analysens
mål är att undersöka konstruktionen och reflektionen i diskursen av dessa sociala och
17
politiska frågor. Den andra är att maktrelationer är förmedlade och utförda genom diskurs, vilket exemplifieras genom hur en kan bli styrd i ett samtal. Exemplet som tas upp av Paltridge är från tidigare analyser i ämnet och visar hur detta kan ske på följande vis;
makthavaren, i detta fall en radiovärd, låter motparten, en vanlig person som ringt in till programmet, att inleda diskussionen och genom att enbart ställa enkla och utmanande frågor som “yes?” och “so?”, tvingar makthavaren motparten att utveckla och rättfärdiga sina åsikter och påståenden, därmed styr makthavaren hela diskussionen dit hen vill. I exemplet som nämns, svamlar motparten bort sig och det verkar inte som hen har tänkt igenom sin ståndpunkt till fullo. Författarens tredje princip är att diskurs både reflekterar och reproducerar sociala relationer, det vill säga att detta både upprättas och bibehålls i användandet av diskurs. Den sista är att ideologier är producerade och reflekterade i användningen av diskurs, av författaren menat omfattar det här sättet hur exempelvis maktrelationer, genus, klass och etnicitet representeras och konstruerar samhället. Ett exempel hur det används i diskurs är hur stereotyper formas i det vardagliga språket.
Paltridge (2006) nämner hur CDA kan gå till och menar att den kan överväga textens inramning, hur den presenteras och om den författaren har ett specifikt perspektiv. Det här kopplar Paltridge till ”foregroundning”, som innebär att se vilka koncept och frågor som betonas och om det är avdramatiserat eller enbart i bakgrunden, exempelvis hur tydligt en textförfattare väljer att visa ståndpunkter ideologiska frågor. På meningsnivå kan en kolla på vad i varje mening som är ”topicalized”, vad som i meningarna indikerar vad texten talar om. På ord och frasnivå, tar Paltridge upp konnotationen, som är ett ords abstrakta definition av särskilda ord eller fras i texten. Valet av ord som uttrycker någon grad av säkerhet och attityd kan också övervägas och huruvida den riktade målgruppen av texten kan förväntas dela texten uttryckta åsikter eller inte.
Winther Jørgensen och Phillips (2002) tar bland annat upp fyra vanliga begrepp kring CDA. Dessa är intertextualitet; att det finns ett existerande samband mellan olika slags texter och att det faktiska tillståndet av en kommunikativ händelse, bygger på en annan.
Det är exempelvis oundvikligt att undvika ord och fraser som andra inte har använts sig
utav tidigare. En särskild form av detta är det som kallas ”manifest intertextualitet”, att
texter bygger på andra texter, exempelvis det som sker när en citerar. Det andra begreppet
är interdiskursivitet, vars innebörd är en form av tidigare nämnda intertextualitet och
inträffar när olika diskurser uttalas tillsammans i en kommunikativ händelse. Det kan
18
beskrivas som en mer latent form som undersöker reproduktionen och förändringen hos diskurser. Det här sker genom att analysera sambandet mellan diskurser som ingår i en större grupp av diskurser, och till sist analysera kopplingen mellan dessa grupper av diskurs. Begrepp nummer tre är transitivitet, ett mer grammatiskt element som innebär att analysens fokus ligger på hur händelser och processer är eller inte är kopplade till ämnen och objekt i en text. I analysen kommer det visa hur de ideologiska konsekvenserna visar sig när exempelvis författare lägger en negativ betoning i texten, som innebär att vi läsare inte får hela bilden då den kanske huvudsakliga anledningen till att texten har en negativ betoning inte framgår. Det är det här som leder till den vinklade bilden. Det sista begreppet som tas upp från Winther Jørgensen och Phillips är modalitet och har fokus på författarens ”närhet” och förhållningssätt till, i uppsatsens fall, artikeltexten och uttalande. Exempel på detta kan vara skillnaden på “jag tycker det är varmt”, “kanske är det lite varmt ute” och “det är varmt”, vilka är tre olika sätt att beskriva temperaturen på och dessa representerar i sin olika val av modalitet. Den valda modaliteten får därmed olika konsekvenser för konstruktionen av diskursen. Väljer författaren att framställa sin åsikt som ”sanning”, att ha ett annat tonfall eller slingra sig med modaliteten, så skiljer sig texten på olika sätt. Exempelvis presenterar massmedier sina tolkningar av nyheter som de vore fakta, dels på grund av att de väljer kategoriska modaliteter och utger sig oftast för att ha ett objektivt tonläge. Genom att göra på det här viset reflekteras och förstärker massmedier sin auktoritet (Winther Jørgensen & Phillips, 2002). Det här har lett till konsekvenser på så sätt att massmediers tolkning av
”sanningen” är någonting åsiktsskapande bland befolkningen som format diskursen.
Winther Jørgensen och Phillips (2002) bygger sin bok på Norman Faircloughs tankar när
de skriver om ”Den kommunikativa händelsen”, som ungefär innebär hur språk används
i tidningar, tal, tv och så vidare. Varje exempel av en kommunikativ händelses
språkanvändning består av tre dimensioner; den första att det är en form av text,
exempelvis ett tal, en skriven text, visuell bild eller en kombination av dessa. Den andra
att det är av diskursiv praktik som innehåller framställningen och konsumeringen av
texten. Den sista dimensionen är att det är en social praktik. I en analys av dessa
dimensioner bör en fokusera på (1) de språkliga verktygen av texten, (2) processen
avseende framställning/konsumering av texten och (3) den breda social praxis som den
kommunikativa händelsen tillhör. Winther Jørgensen och Phillips menar att de formella
19
verktyg som en textanalys ska fokusera på är exempelvis vokabulär, grammatik, satslära och textsammanhang, från vilka diskurser och textens slag genomförs språkligt.
Slutligen, eftersom nyhetsmedier är en form av kommunikativ händelse, passar det till uppsatsen syfte att använda sig av dessa fyra CDA-verktyg tillsammans med mer Foucauldiansk diskursanalys om vad som anses vara etablerad sanning, för att analysera texter från nyhetsmedier. Det kommer att ske en analys av diskurser, hur författarna lägger betoningen i särskilda ord samt analysera specifika konsekvenser för den sociala praktiken utifrån texten i helhet (Winther Jørgensen & Phillips, 2002).
4. METOD
I det här kapitlet kommer uppsatsen att först redovisa för urvalet och avgränsningen, därefter en presentation av utvalda artiklar, följt etiska övervägande och tillförlitlighet och trovärdighet av uppsatsen. Avslutande för kapitlet är uppsatsförfattarens egen förförståelse till ämnesvalet och till sist en förklaring till strukturen till kapitel gällande resultatet.
4.1 Urval och avgränsning
För att kunna göra en kritisk diskursanalys av svenska mediers framställning av spel om pengar och spelmissbruk, valde jag att analysera artiklar från tre av Sveriges största tidningar; Aftonbladet, Expressen och Svenska Dagbladet. Urvalet blev åtta utvalda nyhetsartiklar publicerade i dessa tidningar och hämtades via databasen Retriever Research/Mediearkivet. Anledningen till att det blev just dessa artiklar beror på hur intressanta de var för att analysera utifrån uppsatsens syfte och tillvägagångssätt.
Sökorden som användes för att hitta artiklarna var: Spelmissbruk*, Spelproblem*,
Spelberoende samt “ansvarsfullt spelande”. Förutom avgränsningen till Aftonbladet,
Expressen och Svenska Dagbladet, gjordes ytterligare en avgränsning till att enbart
inkludera artiklar skrivna tidigast 2018-01-01. Anledningen till det här var för att kunna
göra en kritisk diskursanalys av empiriskt material som visar på hur diskursen är i den
nutida diskussionen om spel om pengar och spelmissbruk i Sverige idag. Det slutliga
resultatet blev som nämnt åtta artiklar, varav sju är publicerade mellan januari och april
2019 och en under 2018.
20 4.2 Presentation av artiklar
Nedan presenteras och kortfattat beskrivs de nyhetsartiklar av olika slag, som har valts ut som empiriskt material till uppsatsen.
Artikel 1: Man kan räkna med vilda västern ett par år framåt
Krönika skriven av Oisín Cantwell, reporter och nyhetskrönikör på Aftonbladet. Artikeln är publicerad 25 april 2019 i Aftonbladet. Skribenten Cantwell skriver om civilminister Ardalen Shekarabis presskonferens angående spelreklam från dagen före publicering och kopplar den till skribentens egna tankar kring främst spelreklam, spelmarknaden, en spelmarknadsutredning och kort kring spelmissbrukets konsekvenser. Dessutom avslutar skribenten med ett stycke kring Aftonbladets ansvar i frågan. Tidningen skyltar enligt skribenten själv med spelreklam, men skribenten menar att det viktigare att lyfta frågan kring spelandet snarare än att anklaga skribenten och tidningen för hyckleri. Artikeln valdes ut på grund av skribentens kopplingar till spelmissbruket och ur min (som uppsatsförfattare) synvinkel tidningens ansvar i frågan om främjandet av spel om pengar.
Artikel 2: Slår vad om att Greta vinner
En artikel som är undertecknad TT-Reuters-Aftonbladet och delar uppslag som Artikel 1, därmed samma tidning (Aftonbladet) och publiceringsdag. Nyhetsartikeln handlar om vilka spelodds det finns för att spela på om klimataktivisten Greta Thunberg tilldelas Nobels fredspris eller inte. Texten tar dels upp de nämnda oddsen för Gretas vinst, en kommentar från Greta kring hennes nominering samt när utdelningen av priset sker. Artikeln valdes ut då den för uppsatsen är intressant ur den synvinkeln att analysera kring dess struktur och underliggande alternativt tydliga mening.
Artikel 3: Livebetting är lockande – men bli inte lurad
Skriven av Eskil Hellberg och publicerad i Expressen 29 maj 2018 och därmed den äldsta
artikeln som finns med bland det empiriska materialet. Hellberg är en erkänd spelexpert och
skribent hos Expressen som regelbundet skriver under tidningens avdelning för spel (om
pengar). Själva texten har en titel som varnar för gambling på nätet, men det grundläggande
innehållet i texten är “fem tips för att lyckas med livespelen”. Skribenten inleder med att berätta
om etableringen av “livebetting” och hur utbrett det har blivit med den här typen av spel om
pengar i dagens samhälle. Skribenten nämner att han både har vunnit mycket på livebetting,
men även förlorat en del pengar och att han numera håller sig till gambling där han lägger spel
21
innan matchstart istället för att spel under matchen. Artikeln valdes ut för att den handlar om hur läsare kan förbättras på gambling/livebetting och med tanke på det sättet skribenten skriver texten, är det intressant att analysera hur han ser på ansvarsfördelningen i frågan.
Artikel 4: Åsa spelade bort sitt livs besparingar
Texten är skriven av Adam Westin och publicerad av Aftonbladet den tredje mars 2019.
Artikeln är ett reportage som intervjuar en individ som beskriver hur det har varit att leva med ett, som i texten benämns enbart en gång, spelmissbruk. Texten skriver om hur situation har varit för individen, exempelvis hur personen har lånat pengar för att kunna spela på onlinegambling och hur individen själv ser på sin situation. Texten är en del av det empiriska materialet av den anledningen att jag fann den intressant för uppsatsen utifrån journalistens perspektiv och framställande av en person med en historia av spelmissbruk.
Artikel 5: Expert: Den nya spellagen kan leda till att spelbolag slås ut
Nyhetsartikeln är publicerad 27 april 2019 av Svenska Dagbladet och är skriven av Fanny Hällegårdh/TT. Texten tar upp statistik från Folkhälsomyndigheten och intervjuar myndighetens utredare, Ulla Romild, som ger sin syn på omregleringen av spelmarknaden. I och med den nya spellagen kan de spelbolag ”som tjänar mest på problemspelare” att försvinna och texten lyfter fram att Romilds åsikt om vilken roll spelbolagen har i frågan kring att motverka och förebygga problemspelande. Artikeln skriver dessutom om hur det norska statliga spelbolaget Norsk Tipping har arbetat för att hantera problemspelare och utöver det här har även artikeln en faktaruta kring problemspelande. Artikeln valdes ut för att lyfta en annan syn på ansvarsfrågan, som i det här fallet är kring problemspelande.
Artikel 6: Ny statistik visar att allt fler kvinnor är svårt spelberoende
Den sjätte utvalda artikeln är skriven av Robin Folkö och publicerad av Svenska Dagbladet den andra april 2019. Nyhetsartikeln har fokus på Folkhälsomyndighetens statistik om att fler kvinnor klassificeras som svårt spelberoende och skriver om vad det här kan bero på och utgår en intervju med en professor i spelberoende vid Lunds universitet, Anders Håkansson.
Texten är utvald för att den grundar sig i statistik kring spelberoende och passar till att
analysera beroende på varför problematiken uppstår och var ansvaret läggs.
22
Artikel 7: Ulla står vid sin sons sida genom spelmissbruket
Expressen publicerade reportaget den tredje februari 2019 och är skriven av Alexander Vickhoff. Reportaget är en intervju med Ulf Pettersson, en 52-årig man som har “varit spelmissbrukare i 30 år” och Ulla, Ulfs mamma som beskrivs som medberoende till sin son.
Texten berättar hur livet har varit för Ulf som spelmissbrukare och tar upp hur svårt det både har varit för honom och Ulla som har fått ställa upp när det behövts. Artikeln finns med bland uppsatsens artiklar för att den precis som Artikel 4 lyfter ett perspektiv på spelmissbruk från individen, men även ur ett medberoendeperspektiv. Reportaget är intressant för att analysera kring hur ansvaret för spelmissbruk framställs.
Artikel 8: Skyll inte på Mikael Persbrandt
Ledaren är skriven av Per Gudmundson, ledarskribent, och publicerad av Svenska Dagbladet 25 januari 2019. Texten handlar i det stora hela om ledarskribentens åsikt kring frågan om att göra spelreklam som kändis är omoralisk eller inte. Skribenten lyfter att spelreklamen finns överallt och att investeringarna för reklamen växer samtidigt att rörelsens säger nej till spelreklam också växer. Gudmundson grundar sin åsikt i frågan på statistik från Folkhälsomyndigheten som han framför sin tolkning av; att spel om pengar minskar och andelen problemspelande sjunker samtidigt “som spelreklamen har exploderat”. Skribenten menar att definitionen av “problemspelande” inte är passande av den anledningen att metoden som används för att definiera problemspelande är en enkät som “fångar med ett tämligen stort nät”. Med det sagt, bygger texten på skribentens tolkning av Folkhälsomyndighetens statistik att “För folk i gemen är spelandet alltså en förströelse som man unnar sig, men som inte tillåts ta mer ur kassan än man har råd med.”. Av det hela drar skribenten slutsatsen att den grupp som problematisk spelar om pengar lägger allt mer pengar på sitt spelande, men att “alla andra är närmast oberörda av förbättrad tillgänglighet och aggressiva reklamkampanjer”.
Slutklämmen som texten har är att motståndare till spelreklamen inte bryr sig om fakta (även om texten i sig bygger på enskild statistik) att spelandet minskar och skribenten av slutar ledaren med “Låt reklamen vara”. Ledaren valdes ut för dels dess starka åsikter i frågan kring hur spelreklamen påverkar oss människor och dels för dess kritik mot definitionen av problemspelande och till sist för hur texten kan tolkas av och påverka läsare.
4.3 Etiska överväganden
Eftersom uppsatsen inte är en av de mer klassiska studierna som kvalitativa intervjuer eller
insamlade kvantitativa enkäter, så skiljer sig de etiska övervägandena till viss del från den här
23
typen av studier. Då uppsatsen inte har varit i en direkt kontakt med intervjupersoner har det inte behövts en större fundering på individskyddskravet eller liknande för att hindra att någon kommer till skada och/eller kränkning. I och med att arbetet har varit en kritisk diskursanalys av nyhetsmedia, har jag som uppsatsförfattaren ett distanserat förhållande till de skribenter vars texter som analyseras (Vetenskapsrådet, 2017). Det empiriska materialet är av större svenska nyhetstidningar officiellt publicerade texter och artiklarna är inte utvalda för att peka ut enskilda individer utan att vara en början på analys av ett potentiellt mönster i framställningen kring spel om pengar som fenomen.
Utöver ovanstående har det inhämtade materialet från forskning i ämnet inte enbart försökt lyfta artiklar och statistik som stärker uppsatsens framförhållning i ämnet, utan varit transparent med att förtydliga och inte undanhållit faktorer som kan tala emot uppsatsen (Vetenskapsrådet 2017).
4.4 Tillförlitlighet och trovärdighet
Enligt Vetenskapsrådet (2017) är det viktigt att inte ”överskatta betydelsen av de resultat man fått”. Det här kan kopplas ihop med hur uppsatsens kommande diskussionsdel formulerar sig, då uppsatsen egentligen har ett för få antal analyserade artiklar för att kunna göra en större slutsats kring hur massmedia beter sig vid publicering kring ämnesvalet. Utöver det har uppsatsen försökt att ha en tydlig struktur på arbetet med frågeställningar som ska besvara ett välformulerat syfte.
4.5 Egen förförståelse
Min egen förförståelse till ämnet som uppsatsen syftar till att behandla, är av den åsikten att både spelindustrin och stat inte tillräckligt har tagit sitt ansvar i frågan gällande spelandet om pengar, spelberoende och i förlängningen spelmissbruk. Främst kapitlet ”Tidigare Forskning”
har format min åsikt kring den makt som medier i form av tidningar besitter för att bilda en
åsikt kring ett problem i samhället. Utöver det är min egen personliga reflektion till den tidigare
forskningen att samhället idag har en uppfattning om att skulden för individers missbruk,
problem eller beroende gällande spel om pengar alltför ofta läggs på individen och oftast inte
ger tillräckligt med kritik mot mer strukturella faktorer.
24 4.6 Förklaring av struktur för resultatdelen
Kommande kapitel är Resultat, som behandlar uppsatsens kritiska diskursanalys av det empiriska materialet. Resultatet har delats upp i fem olika teman; Hur framställs spelande? Hur framställs spelare? Hur framställs spelmissbruk? Hur framställs individer med spelmissbruk?
Vems är ansvaret för spelande och spelmissbruk? Anledningen till att presentera resultatet i en tematisk redovisning grundar sig i beslutet att tydligare visa uppsatsens analys av det empiriska materialet. Hade uppsatsen istället presenterat en analys av artikel efter artikel, hade resultatet dels blivit för långt, icke sammanhängande och svaret på syfte och frågeställningar hade inte tydliggjorts på samma sätt som i nuvarande struktur.
5. RESULTAT
I det här avsnittet avser uppsatsen att behandla det empiriska materialet, Artikel 1-8, och analysera dessa med hjälp av verktygen från avsnitt 3.
5.1 Hur framställs spelande?
Artikel 2 har nedanstående citat i ingressen till texten:
Kan Greta Thunberg tilldelas Nobels fredspris? Absolut. Åtminstone om man ska tro den brittiska bettingsajten Ladbrokes (TT-Reuters-Aftonbladet, 25 april, 2019, Aftonbladet sid. 19).
