Hållbar Leverantörsutveckling:
Kommersiellt Slagträ eller Krav?
En flerfallstudie om hur hållbar leverantörsutveckling av strategiskt kritiska leverantörer påverkas av maktförhållanden och leverantörsintegration
Författare:
Förord
Studiens författare vill tacka Trelleborg AB, Balco AB och Electrolux Laundry Systems Sweden AB för sin medverkan i studien. Särskilt tack riktas till respondenterna från respektive företag: Johan Wijk och Rosman Jahja på Trelleborg AB, Christian Linell och Anna Karlsson på Balco AB samt Mirko Miljevic och Cecilia Nord på Electrolux Laundry Systems Sweden AB. Dessa personer möjliggjorde studiens genomförande genom att dela med sig av sina kompetenser och infallsvinklar, vilka utgjorde uppsatsens empiriska underlag.
Författarna vill även uppmärksamma samtliga på Linnéuniversitetet som samarbetat med oss under studien. Tack till våra opponentgrupper, vilka kontinuerligt bidragit med konstruktiv kritik. Tack till vår handledare Arash Kordestani och examinator Helena Forslund, vilka väglett oss genom hela studiens gång. Slutligen vill författarna tacka Johan Sandström, som genom sin erfarenhet inom kvalitativa studier bidragit med inspiration till intervjufrågornas utformning.
Sammanfattning
Titel: Hållbar Leverantörsutveckling: Kommersiellt Slagträ eller Krav? Ämne: Examensarbete i Logistik för Civilekonomprogrammet
Datum: 16/5–2019
Författare: Johannes Wennberg och Ville Melgén Handledare: Arash Kordestani
Bakgrund: Det problem som utgör grunden för uppsatsen är förankrat i bristen på
forskning om hur maktförhållanden och leverantörsintegration påverkar hållbar leverantörsutveckling av strategiskt kritiska leverantörer. Det råder i dagsläget osäkerheter kring hur fokala företag kan använda sitt maktförhållande mot en leverantör och graden av leverantörsintegration för att genomföra hållbar leverantörsutveckling. Möjligen skulle maktförhållanden och leverantörsintegration kunna användas för att bedriva effektiv hållbar leverantörsutveckling av strategiskt kritiska leverantörer.
Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur hållbar leverantörsutveckling av strategiskt
kritiska leverantörer påverkas av maktförhållanden och leverantörsintegration.
Metod: En flerfallstudie genomfördes i syfte att hitta mönster mellan separata företag
och därmed uppnå en ståndaktig grund för att besvara studiens frågeställningar. Semistrukturerade intervjuer användes för insamling av empiriskt underlag från respektive företag, vilket analyserades genom prövade ramverk för kartläggning av hållbar leverantörsutveckling, maktförhållanden och leverantörsintegration.
Slutsats: Forskningens resultat påvisade att det maktförhållande som råder verkar ha en
inverkan på fokala företags möjlighet att bedriva hållbar leverantörsutveckling av strategiskt kritiska leverantörer. Studien fann dock inga tydliga tecken på att graden av leverantörsintegration påverkar hållbar leverantörsutveckling av strategiskt kritiska leverantörer.
Nyckelord: Hållbar leverantörsutveckling, maktförhållande, leverantörsintegration,
Abstract
This master thesis was composed by the initiative of the authors following the discovery of a knowledge gap regarding the impact which supply chain power and supplier integration might have on focal companies’ efforts for sustainable supplier development of strategic critical suppliers. In a multiple case study with semi-structured interviews the authors gathered comparable empirical data from three large Swedish companies which were analysed through recognized theoretical frameworks.
Findings indicated that supply chain power has an impact on focal companies’ ability to implement sustainable supplier development of strategic critical suppliers, while there were no clear signs of any impact which supplier integration might have on sustainable supplier development of strategic critical suppliers.
Key words: Sustainable supplier development, supply chain power, supplier integration,
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1
1.1 Begreppsdefinition ... 2
1.2 Bakgrund ... 3
1.3 Problemdiskussion ... 5
1.3.1 Hur påverkar maktförhållandet mellan ett fokalt företag och en strategiskt kritisk leverantör hållbar leverantörsutveckling? ... 6
1.3.2 Hur påverkar leverantörsintegration mellan ett fokalt företag och en strategiskt kritisk leverantör hållbar leverantörsutveckling? ... 8
1.3.3 Avslutande Problemdiskussion ... 10 1.4 Frågeställningar ... 10 1.5 Syfte ... 11 1.6 Disposition ... 11 2 Metod ... 12 2.1 Forskningsdesign ... 12 2.1.1 Flerfallstudier ... 13 2.1.2 Studiens Forskningsdesign ... 13 2.2 Kvalitetssäkring ... 16
2.2.1 Reliabilitet, Replikerbarhet och Validitet ... 16
2.2.2 Studiens Kvalitetssäkring ... 17 2.3 Forskningsmetod ... 19 2.3.1 Intervjuer ... 19 2.3.2 Studiens Forskningsmetod ... 20 2.4 Intervjuguider ... 21 2.4.1 Intervjuguide 1 ... 23 2.4.2 Intervjuguide 2 ... 25 2.5 Urval ... 26 2.5.1 Företagsurval ... 26 2.5.2 Respondenturval ... 27 2.6 Analysmetod ... 28 2.6.1 Mönsterjämförelser ... 28 2.6.2 Studiens Analysmetod ... 30 2.7 Källkritik ... 34
2.7.1 Granskning av Studiens Referenser ... 34
2.7.2 Granskning av Studiens Teoretiska Referensram ... 35
3.1.5 Portföljanalys för Inköp ... 57 3.2 Empiriskt Underlag ... 63 3.2.1 Företagspresentation ... 63 3.2.2 Hållbar Leverantörsutveckling ... 67 3.2.3 Maktförhållanden... 67 3.3 Analys ... 68 3.3.1 Hållbar Leverantörsutveckling ... 69 3.3.2 Maktförhållanden... 80 3.4 Slutsats ... 99 3.4.1 Trelleborg AB ... 99 3.4.2 Balco AB ... 100
3.4.3 Electrolux Laundry Systems Sweden AB ... 101
3.4.4 Resultat ... 102
3.4.5 Svar på Frågeställning I ... 104
4 Frågeställning II ... 105
4.1 Teoretisk Referensram ... 105
4.1.1 Leverantörsintegration ... 105
4.1.2 Leverantörsintegration av Strategiskt Kritiska Leverantörer ... 110
4.2 Empiriskt Underlag ... 112 4.2.1 Hållbar Leverantörsutveckling ... 112 4.2.2 Leverantörsintegration ... 113 4.3 Analys ... 113 4.3.1 Hållbar Leverantörsutveckling ... 114 4.3.2 Leverantörsintegration ... 114 4.4 Slutsatser ... 123 4.4.1 Trelleborg AB ... 123 4.4.2 Balco AB ... 124
4.4.3 Electrolux Laundry Systems Sweden AB ... 125
4.4.4 Resultat ... 125
4.4.5 Svar på Frågeställning II... 127
5 Konklusion ... 128
5.1 Diskussion om Resultat ... 128
5.2 Samband mellan Leverantörsintegration och Maktförhållanden ... 131
5.3 Förbättringsförslag ... 134
5.4 Kritik mot Eget Arbete ... 146
5.5 Användbarhet ... 148
5.6 Förslag till Fortsatt Forskning ... 149
6 Källförteckning ... 151
6.1 Litterära Källor ... 151
6.2 Vetenskapliga Artiklar ... 151
6.3 Intervjuer ... 153
Figurförteckning
Figur 1 – Studiens disposition... 11
Figur 2 – Studiens jämförelselogik ... 14
Figur 3 – Studiens intervjuers koppling till jämförelselogiken ... 22
Figur 4 – Studiens respondenter ... 27
Figur 5 – Koppling mellan variablerna i studiens jämförelselogik ... 31
Figur 6 – Studiens analysprocess ... 32
Figur 7 – Metodsammanfattning ... 41
Figur 8 – Hierarkisk struktur av relevanta teman inom hållbar leverantörsutveckling ... 44
Figur 9 – Förhållandet mellan CSR-dimensionerna och hållbar leverantörsutveckling ... 45
Figur 10 – Maktmatrisen ... 47
Figur 11 – Statisk maktpositionering ... 50
Figur 12 – Kraljics Matris ... 52
Figur 13 – Kritikalitetsanalys... 55
Figur 14 – Portföljanalys för Inköp ... 58
Figur 15 – Portföljanalys för Inköp som beslutsunderlag för leverantörsutveckling ... 60
Figur 16 – Sammanställning av empiriskt underlag för hållbar leverantörsutveckling ... 67
Figur 17 – Sammanställning av empiriskt underlag för maktförhållanden ... 67
Figur 18 – Trelleborg AB:s hållbara leverantörsutveckling av strategiskt kritiska leverantörer ... 72
Figur 19 – Balco AB:s hållbara leverantörsutveckling av strategiskt kritiska leverantörer ... 75
Figur 20 – Electrolux LSS AB:s hållbara leverantörsutveckling av strategiskt kritiska leverantörer ... 79
Figur 21 – Uppfyllande av maktkriterier ... 80
Figur 22 – Trelleborg AB:s uppfyllande av maktkriterier ... 84
Figur 23 – Trelleborg AB:s statiska maktposition ... 85
Figur 24 – Portföljanalys för Inköp som beslutsunderlag för Trelleborg AB ... 86
Figur 25 – Balco AB:s uppfyllande av maktkriterier ... 90
Figur 26 – Balco AB:s statiska maktposition ... 91
Figur 27 – Portföljanalys för Inköp som beslutsunderlag för Balco AB ... 92
Figur 28 – Electrolux LSS AB:s uppfyllande av maktkriterier ... 96
Figur 29 – Electrolux LSS AB:s statiska maktposition... 96
Figur 30 – Portföljanalys för Inköp som beslutsunderlag för Electrolux LSS AB... 98
Figur 31 – Samtliga studerade företags statiska maktpositionering ... 103
Figur 32 – Logistikrelevanta kriterier för leverantörsintegration ... 107
Figur 33 – Huvudsakliga kategorier av kriterier för leverantörsintegration... 110
Figur 34 – Sammanställning av empiriskt underlag för leverantörsintegration ... 113
Figur 35 – Trelleborg AB:s grad av leverantörsintegration ... 117
Figur 38 – Samtliga studerade företags grad av leverantörsintegration ... 126
Figur 39 – Reviderat samband mellan studiens variabler ... 134
Figur 40 – Förbättringsförslag för Trelleborg AB:s maktförhållande ... 136
Figur 41 – Förbättringsförslag för Balco AB:s maktförhållande ... 140
Figur 42 – Förbättringsförslag för Electrolux LSS AB:s maktförhållande ... 143
Bilagor
Bilaga 1 – Strategies for Qualitative Interviews ... 1Bilaga 2 – Intervjuguide 1: Om maktförhållanden och leverantörsintegration ... 3
Bilaga 3 – Intervjuguide 2: Om hållbar leverantörsutveckling ... 5
Bilaga 4 – Transkribering av intervju med Johan Wijk ... 7
Bilaga 5 – Transkribering av intervju med Rosman Jahja ... 17
Bilaga 6 – Transkribering av intervju med Christian Linell ... 37
Bilaga 7 – Transkribering av intervju med Anna Karlsson ... 55
Bilaga 8 – Transkribering av intervju med Mirko Miljevic ... 64
1 Inledning
1.1 Begreppsdefinition
Fokalt företag: Det inköpande företag som står i försörjningskedjans centrum (Svensson
et al., 2018; Meqdadi, Johnsen & Johnsen, 2018). Samtliga studieobjekt som analyseras genom denna uppsats är fokala företag då de i sammanhanget är det inköpande företaget, och besitter därmed möjligheten att bedriva hållbar leverantörsutveckling (Cox, 2004). Det bör tilläggas att huruvida ett företag är fokalt avgörs per varje unik försörjningskedja, snarare än att ett företag under alla omständigheter är fokalt. Ett företag som är fokalt (eller inköpande) i en viss försörjningskedja kan också fungera som leverantör i en annan avgränsad försörjningskedja. Syftet med att benämna dessa företag som fokala, snarare än inköpande, är att studiens forskare ämnar belysa det fokus som tillägnas dessa företag i en given försörjningskedja, eftersom flera företag i en försörjningskedja kan vara inköpande i andra sammanhang. Gemensamt för samtliga fokala företag som studeras är att deras huvudsakliga funktion är tillverkning.
Leverantörsutveckling: “Vilken aktivitet som helst genomförd av ett inköpande företag
för att förbättra leverantörsprestation, leverantörsförmågor, eller båda.” (Krause, Scannell & Calantone, 2000, s. 34).
Hållbar leverantörsutveckling: Integrering av CSR-dimensionerna i
leverantörsutveckling för att styra leverantörer mot att bli mer hållbara (Sancha, Longoni & Giménez, 2015; Busse et al., 2016).
Maktförhållande: Det relativa maktförhållande ett fokalt företag har gentemot en given
leverantör. Det finns fyra kategorier av maktförhållanden: Inköpardominans, Leverantörsdominans, Ömsesidigt Maktförhållande eller Inget Maktförhållande (Cox, 2004, 2015).
Leverantörsintegration: Utsträckningen av det strategiska samarbete som bedrivs
mellan ett fokalt företag och en specifik leverantör (Stank, Keller & Daugherty, 2001; Frohlich & Westbrook, 2001).
Strategiskt kritisk leverantör: En leverantör vilken förser det fokala företaget med en
produkt som är både kommersiellt och operationellt viktig (Cox, 2015).
1.2 Bakgrund
I en värld där företagsmässig hållbarhet blivit ett allt mer uppmärksammat ämne är det idag ett krav för företag som önskar behålla ett gott rykte samt uppfylla kundens krav och förväntningar att ägna sig åt hållbar utveckling på både kort- och lång sikt (Lozano, 2015). Företagsmässig hållbarhet är ett koncept som existerar utan tydliga avgränsningar (Chandler, 2015, s. 23), men sammanfattas vanligtvis genom begreppet CSR (Corporate Social Responsibility), vilket syftar till det ansvar företag har att säkra sin långvariga hållbarhet. Företagsmässig hållbarhet beskrivs i CSR genom tre olika dimensioner, även kallat “the triple bottom line”, nämligen ekonomisk-, social- samt ekologisk hållbarhet (Gimenez, Sierra & Rodon, 2012; Elkington, 1998). Trots att CSR definieras genom tre dimensioner råder det brist på en enhetlig och tydlig definition av vad CSR-arbete innebär för dagens företag. Istället beskrivs företags CSR-arbete likt handlingar vilka sträcker sig bortom legala krav samt interna intressen och istället syftar till att gynna företagens omvärld för att leverera ekonomiskt-, socialt- och ekologiskt värde (McWilliams & Siegel, 2001). Det centrala ämnet i CSR är alltså inte ett vedertaget förhållande till lagar och normer, utan istället ett kontinuerligt engagemang i hållbarhetsfrågor och värdeskapande för ett företags närmaste omvärld, liksom för samhället i stort (Holme & Watts, 2000, s. 8).
Fenomenet CSR genomgick en omfattande utveckling under 1900-talets andra hälft (Adi, Crowther & Grigore, 2015, s. 9; Carroll & Shabana, 2010; Feng, Zhu & Lai, 2017), då dess betydelse i affärsvärlden växte och begreppet började ta fäste hos allt fler företag. Som en konsekvens har principerna för CSR erhållit en central betydelse för moderna företag under de senaste åren (Fryzel, 2015, s. 3; Chandler, 2015, s. 23). Under tidigt 2000-tal delgav dessutom över 90 % av världens 500 största företag, listade av affärstidskriften Fortune Magazine (Fortune Editors, 2018), att de omfamnat CSR-konceptet och låtit dess principer styra företagets utveckling (Adi, Crowther & Grigore, 2015, s. 9).
försörjningskedjors ökade hållbarhet (Feng, Zhu & Lai, 2017). Genom det logistiska nätverkets utveckling, från fokus på enskilda företag till multinationella försörjningskedjor, har även CSR utvecklats till ett världsomspännande arbete för många större aktörer. Ansträngningar i CSR-arbetet har således skiftats från att endast vara företagsspecifikt till ett fokus på att skapa hållbara försörjningskedjor (Linton & Klassen, 2007). Den ökade implementeringen av CSR-principer i försörjningskedjor har skett dels på grund av externa påtryckningar från intressenter, vilka idag ställer krav på hållbarheten i företags försörjningskedjor (Morana, 2013, s. 15; Seuring et al., 2008; Pullman & Sauter, 2012), men även på grund av att företag generellt upplever konkurrensfördelar genom att utveckla hållbara försörjningskedjor (Giannakis & Papadopoulos, 2016; Ross et al., 2015). Med dagens växande krav på företagsmässig hållbarhet som bakgrund har implementeringen av hållbara försörjningskedjor blivit ett centralt steg i moderna företags strävan att klassas som kort- och långsiktigt hållbara (Lozano, 2015; Giannakis & Papadopoulos, 2016; Ross et al., 2015).
Ett genomgående kriterium för att kunna implementera alla dessa parametrar och därmed utveckla en hållbar försörjningskedja är att alla aktörer i kedjan måste uppnå de legala, etiska, ansvarstagande och hållbarhetsrelaterade krav som ställs vid försörjningskedjans transformation, med särskilt avseende på ett företags leverantörer (Searcy, 2016). Skall en försörjningskedja kunna vara genomgående hållbar så är det alltså av central betydelse att inte endast det fokala företaget är av hållbar karaktär, utan även att företagets leverantörer är hållbara ur de dimensioner som beskrivs av CSR (Scott, 2016; Searcy, 2016; Bai & Sarkis, 2010; Rouse, 2019; Wollmuth & Ivanova, 2014). Skall en konventionell försörjningskedja kunna omvandlas till en hållbar försörjningskedja krävs det således att kedjans involverade leverantörers struktur och funktioner präglas av CSR-ansträngningar. För att säkerställa hållbarheten hos de leverantörer som existerar i en försörjningskedja fordras därmed en integration mellan dem och det fokala företaget, i syfte att möjliggöra ett fokalt företags påverkan och hållbarhetsinriktade utveckling av dess leverantörer (Sancha, Longoni & Giménez, 2015; Jakhar, 2015; Kafa, Hani & Mhamedi 2018; Kumar & Rahman, 2017).
1.3 Problemdiskussion
För att styra sina leverantörer i önskad riktning kan fokala företag därmed anamma principerna för leverantörsutveckling, det vill säga aktiviteter genomförda av ett fokalt företag i syfte att förbättra leverantörsprestation, leverantörsförmågor eller båda (Krause, Scannell & Calantone, 2000, s. 34). Genom att inkorporera grundprinciperna för CSR kan leverantörsutveckling användas som verktyg för att skapa hållbara försörjningskedjor, då fokala företag kan påverka sina leverantörer och styra dem mot ekonomisk-, social- och ekologisk hållbarhet (Busse et al., 2016; Sancha, Longoni & Giménez, 2015; Lu, Lee & Cheng, 2012; Bai & Sarkis, 2010; Zhang, Pawar & Bhardwaj, 2017). Det integrerade begreppet mellan CSR och leverantörsutveckling benämns hållbar leverantörsutveckling (Sancha, Longoni & Giménez, 2015; Busse et al., 2016).
1.3.1 Hur påverkar maktförhållandet mellan ett fokalt företag och en strategiskt kritisk leverantör hållbar leverantörsutveckling?
Medan genomförandet av hållbar leverantörsutveckling är önskvärt för fokala företag i syfte att uppnå konkurrensfördelar (Pullman & Sauter, 2012; Giannakis & Papadopoulos, 2016; Ross et al., 2015), så existerar barriärer vilka försvårar fokala företags ansträngningar att utveckla sina leverantörer mot att bli mer hållbara. Geografisk spridning mellan fokala företag och dess leverantörer, samt kommunikativa begränsningar är exempel på sådana barriärer (Busse et al., 2016; Bennett & Klug, 2012). Förhindrande faktorer för hållbar leverantörsutveckling kan dessutom identifieras ur ett ledningsperspektiv. Hållbar leverantörsutveckling kan innebära en organisatorisk förändring för de individuella aktörerna i försörjningskedjan, vilket medför att stora mängder resurser i form av tid och kapital kan behövas tillägnas ändamålet. En förändring som kan påverka företagets förmåga att prestera lönsamt ställer också höga krav på förändringens förmåga att kunna leverera det önskade resultatet, vilket blir en affärsmässig risk för de involverade aktörerna. I dagsläget råder det brist på tillgängliga verktyg vilka företagsledningar kan använda i syfte att identifiera, planera, underhålla och utvärdera förändringsarbetet mot en hållbar försörjningskedja. Kombinationen av affärsmässig risk och bristen på verktyg för utveckling av hållbara försörjningskedjor leder därmed till att incitamentet för fokala företag att driva hållbar leverantörsutveckling kan hämmas (Bai & Sarkis, 2010). Avsaknaden av hållbar leverantörsutveckling resulterar således i en oförmåga att utveckla hållbara försörjningskedjor (Scott, 2016; Searcy, 2016; Bai & Sarkis, 2010; Rouse, 2019; Wollmuth & Ivanova, 2014), vilket i sin tur kan leda till förlust av kunder och konkurrensfördelar (Pullman & Sauter, 2012; Giannakis & Papadopoulos, 2016; Ross et al., 2015).
försörjningskedjor då det finns ett etablerat maktförhållande mellan fokala företag och dess leverantörer, där ett fokalt företag erhåller dominans över en given leverantör (Cox, 2004, 2014, 2015; Meqdadi, Johnsen & Johnsen, 2018; Touboulic, Chicksand & Walker, 2014; Hall, 2000). Det råder även ett positivt samband mellan tydliga maktförhållanden och leverantörers prestation i vid bemärkelse, som resulterar i att ett fokalt företags ansträngningar för att implementera leverantörsutveckling blir effektivare om företaget kan utöva makt över sina leverantörer. Enligt forskning är detta samband inte branschspecifikt eller endast ett faktum under särskilda förutsättningar. Användandet av makt i försörjningskedjor öppnar snarare en generell möjlighet för fokala företag att genomföra leverantörsutveckling av önskad karaktär (Cox et al., 2004).
Det bör även tilläggas att det maktförhållande som råder mellan ett fokalt företag och dess leverantörer alltid betraktas i ett dyadiskt sammanhang. Detta innebär att den makt som existerar i en försörjningskedja inte avgörs med avseende på samtliga aktörer i kedjan, utan snarare mellan två enskilda aktörer (Cox, 2015). Ett sådant synsätt anammas även i denna studie, där ett maktförhållande alltid avgörs mellan ett fokalt företag och en specifik leverantör. I studien analyseras dessutom leverantörer som faller inom en särskild leverantörskategori för de fokala företagen i fråga, nämligen strategiskt kritiska leverantörer. Denna kategori av leverantörer har ett högt kommersiellt- och operationellt värde för det fokala företaget och är trots dess betydelse för det fokala företaget i teorin möjliga att erhålla makt över, till skillnad från strategiska leverantörer i Kraljics Matris (Cox, 2015). Det skall tilläggas att både Kraljic (1983) och Cox (2015) uttrycker att de leverantörer som är synnerligen viktiga för ett fokalt företags verksamhet också bör tillägnas mest fokus gällande leverantörsutveckling, i syfte att säkra tillgång av de leveransföremål som dessa leverantörer förser det fokala företaget med. Därmed väljer forskarna för denna studie att avgränsa undersökningen till just leverantörer som är strategiskt kritiska för de fokala företagen i fråga; dels för att fokala företag har potential att etablera Inköpardominans över dessa leverantörer, men även för att det finns ett särskilt intresse för att utöva leverantörsutveckling av just strategiskt kritiska leverantörer (Cox, 2015).1
1 Förhållandet mellan Kraljic och Coxs modeller för leverantörskategorisering samt varför Coxs modell
Ett fokalt företags ansträngningar för att bedriva leverantörsutveckling genom maktförhållanden är emellertid inte utan svårigheter. Det finns nämligen ett antal kriterier som avgör vilken kategori av maktförhållande som råder mellan ett fokalt företag och en given leverantör. Den kategori vilken maktförhållandet tillhör är avgörande för hur framgångsrikt ett fokalt företag kan bedriva leverantörsutveckling, där Inköpardominans är effektivast (Cox, 2004, 2015).
Tidigare forskning föreslår alltså att maktförhållandet mellan ett fokalt företag och en given leverantör kan ha en betydande roll för framgångsrik leverantörsutveckling. Det är således av intresse att pröva denna forskning i praktiken och undersöka hur det maktförhållande som råder mellan ett fokalt företag och en strategiskt kritisk leverantör påverkar företagets hållbara leverantörsutveckling av sagd leverantör.
1.3.2 Hur påverkar leverantörsintegration mellan ett fokalt företag och en strategiskt kritisk leverantör hållbar leverantörsutveckling?
Forskning tyder på att leverantörsintegration är nödvändigt för att ett fokalt företag skall kunna leda en långsiktig hållbarhetsutveckling hos sina leverantörer (Jakhar, 2015; Kafa, Hani & Mhamedi 2018; Kumar & Rahman, 2017). Sancha, Longoni & Giménez (2015) menar dessutom att leverantörsutveckling, och därmed hållbar leverantörsutveckling, möjliggörs först då leverantörsintegration har genomförts av ett fokalt företag i en försörjningskedja, där en hög nivå av leverantörsintegration möjliggör effektivare hållbar leverantörsutveckling.
Utöver dessa förutsättningar råder dessutom en motståndskraft mellan fokala företag och leverantörer avseende leverantörsintegration, vilken motverkar integrering mellan organisationer på djupare nivå än vad som normalt sett krävs för att bedriva ett företags verksamhet. Asymmetrisk maktfördelning och brist på tillit mellan aktörer i försörjningskedjan, samt affärsrelationer som präglas av hög beroendeställning till en annan aktör, leder vanligen till motstånd mot integration med andra aktörer i försörjningskedjan (Jin, Fawcett & Fawcett, 2013; Yeung et al., 2009; Pardo et al., 2011). Bristande expertis gällande praktiskt genomförande samt försörjningskedjor som karaktäriseras av hög komplexitet är också vanliga fallgropar som förhindrar leverantörsintegration. I dessa fall råder ofta bristande engagemang från företagsledning, varifrån stöd för förändringsarbetet styrs (Jin, Fawcett & Fawcett, 2013). Till följd av sagd problematik råder även brister kring hur olika leverantörers företagsledning tolkar och ansvarar för hållbarhetsutveckling (Blome et al., 2014; Lee & Kim, 2009).
Försörjningskedjor som sträcker sig långt mellan leverantörer och köpare karaktäriseras ofta av problematik kring kulturella-, språkliga-, industriella-, geografiska- och socioekonomiska skillnader, samt problematik i målsättning och mätning (Busse et al., 2016). Med den moderna utvecklingen av logistiska nätverk, mot multinationella försörjningskedjor präglade av dessa skillnader (Linton & Klassen, 2007), kan leverantörsintegration och därmed hållbar leverantörsutveckling bli en praktisk svårighet för dagens fokala företag.
1.3.3 Avslutande Problemdiskussion
Enligt tidigare forskning är alltså det maktförhållande som råder samt graden av leverantörsintegration centrala faktorer för framgångsrik hållbar leverantörsutveckling av strategiskt kritiska leverantörer (Cox, 2004, 2015; Sancha, Longoni & Giménez, 2015; Jakhar, 2015; Kafa, Hani & Mhamedi 2018; Kumar & Rahman, 2017). Det bör dock tilläggas att det finns en motsägelsefullhet inom den litteratur som ligger till grund för uppsatsens formulerade problemdiskussion, vilken tyder på ett teoretiskt forskningsgap som ännu inte utforskats till fullo. Medan leverantörsintegration genomgående anses vara ett centralt kriterium för hållbar leverantörsutveckling (Sancha, Longoni & Giménez, 2015; Jakhar, 2015; Kafa, Hani & Mhamedi 2018; Kumar & Rahman, 2017) och maktförhållandet mellan ett fokalt företag och den leverantör företaget önskar förbättra är avgörande för utvecklingens framgång (Cox 2004, 2015; Cox et al., 2004; Meqdadi, Johnsen & Johnsen, 2018; Touboulic, Chicksand & Walker, 2014; Hall, 2000), så finns det litteratur som antyder att leverantörsintegration kan försvåras ifall relationen mellan ett fokalt företag och dess leverantör präglas av ett etablerat maktförhållande (Jin, Fawcett & Fawcett, 2013; Yeung et al., 2009; Pardo et al., 2011). Denna litteratur föreslår alltså att ett etablerat maktförhållande mellan ett fokalt företag och en given leverantör kan försvåra integrationen med denna leverantör, och därmed också hämma möjligheterna att bedriva hållbar leverantörsutveckling. Med denna information som bakgrund är det av synnerligt intresse att utreda hur de annars åtskilda begreppen maktförhållande och leverantörsintegration kan samverka i fokala företags strävan att genomföra hållbar leverantörsutveckling.
1.4 Frågeställningar
Frågeställning I: Hur påverkar maktförhållandet mellan ett fokalt företag och en
strategiskt kritisk leverantör hållbar leverantörsutveckling?
Frågeställning II: Hur påverkar leverantörsintegration mellan ett fokalt företag och en
1.5 Syfte
Uppsatsens syfte är att undersöka hur hållbar leverantörsutveckling av strategiskt kritiska leverantörer påverkas av maktförhållanden och leverantörsintegration.
1.6 Disposition
Studiens disposition illustreras i nedan Figur 1. Studiens båda formulerade frågeställningar behandlas inledningsvis separat, för att sedan diskuteras gemensamt i uppsatsens konklusion.
2 Metod
I detta kapitel beskrivs det tillvägagångssätt som används för att besvara studiens formulerade frågeställningar. Inledningsvis diskuteras den forskningsdesign som tillämpas i studien, följt av en diskussion kring kvalitetssäkring samt den forskningsmetod som används för insamling av empiriskt underlag. Därefter klargörs de urval som skett gällande studerade företag och intervjurespondenter, följt av studiens analysmetod samt en källkritisk granskning av de referenser som används i uppsatsen. Slutligen diskuteras forskningsetiska överväganden samt hur arbetsfördelningen har sett ut mellan studiens forskare.
2.1 Forskningsdesign
Medan det ter sig naturligt att en studie som denna följer en kvalitativ ansats avseende forskningsstrategi så är det av intresse att diskutera studiens praktiska forskningsdesign. Den forskningsdesign som tillämpas i en studie “utgör en ram för generering av empiriska data som passar både för en viss uppsättning kriterier och för de forskningsfrågor som forskaren är intresserad av” (Bryman & Bell, 2017, s. 67) och är alltså en struktur på den metod som används för att samla och analysera empiriskt underlag i syfte att besvara specifika frågeställningar.
2.1.1 Flerfallstudier
Generellt sett är flerfallstudier en starkare forskningsdesign än enfallsstudier, och även om flerfallstudier kan särskiljas från enfallsstudier ur ett forskningsperspektiv så är de olika forskningsdesignerna huvudsakligen endast två alternativa appliceringar av samma forskningsmetodik (Yin, 2007, s. 37, 32). Användningen av flerfallstudier erbjuder emellertid flera forskningsrelaterade fördelar jämfört med enfallsstudier. Bland annat underlättar användningen av flerfallstudier en av enfallsstudiens största brister, dess generaliserbarhet, genom att eftersträva en jämförelselogik mellan de fall som studeras. Flerfallstudier har dessutom större potential att påvisa orsakssamband i en studies resultat än enfallsstudier (Bryman, 2016, s. 98, 104–105). Slutligen underlättar en flerfallstudie forskningens teoretiska utveckling. Genom att analysera fler fall än ett kan forskare etablera underlag för prövning av teorier och därmed dra slutsatser kring under vilka omständigheter dessa teorier är applicerbara (Eisenhardt, 1989).
Det råder emellertid också kritik mot flerfallstudiens användbarhet i förhållande till konventionella enfallsstudier. Dyer & Wilkins (1991) menar att om forskare har flera fall att fokusera på så föreligger också risken att forskarna ägnar begränsad uppmärksamhet åt de unika aspekterna i varje fall, för att endast fokusera på de jämförande aspekter som forskarna själva önskar finna genom att analysera varje enskilt fall. Det är således av hög betydelse att forskare etablerar en tydlig jämförelselogik mellan de olika fallen vid studiens utformning. Forskare bör alltså klargöra enligt vilket underlag de olika fallen kommer jämföras, där den mest centrala jämförelselogiken ligger i att valet av fall bör avgränsas till antingen kontrasterande fall eller likartade fall (Bryman, 2016, s. 105–106).
2.1.2 Studiens Forskningsdesign
kommer således att undersökas utifrån samma utgångspunkt, varefter slutsatser dragna från de tre separata fallen kommer att jämföras för att besvara uppsatsens formulerade frågeställningar.
Forskningsdesignen flerfallstudie används således i denna uppsats för att genomföra en utredning av hur maktförhållanden respektive leverantörsintegration påverkar hållbar leverantörsutveckling av strategiskt kritiska leverantörer. Samverkan mellan hållbar leverantörsutveckling och de två faktorerna studeras därför separat genom att etablera en grund för jämförelse i respektive företags nuvarande arbete för hållbar leverantörsutveckling av strategiskt kritiska leverantörer, för att sedan fastställa det maktförhållande som råder samt graden av integration mellan det fokala företaget och leverantören. Jämförelselogiken för denna studies forskningsdesign kan konkretiseras genom nedan Figur 2, vilken illustrerar relationen mellan de tre begreppen hållbar leverantörsutveckling, maktförhållande och leverantörsintegration.
Granskningen av relationen mellan dessa begrepp utgör därmed grunden för uppsatsens syfte och formulerade frågeställningar. Eftersom tidigare forskning föreslår att det finns ett teoretiskt samband mellan hållbar leverantörsutveckling och maktförhållanden respektive leverantörsintegration illustreras samverkan mellan dessa begrepp genom heldragna linjer i Figur 2. Den flerfallstudie som redogörs för i denna uppsats ämnar pröva denna forskning i praktiken genom att etablera olika fokala företags arbete för hållbar leverantörsutveckling av strategiskt kritiska leverantörer, för att därefter undersöka om det finns samband mellan de olika företagens hållbara leverantörsutveckling och maktförhållanden respektive leverantörsintegration.
2.2 Kvalitetssäkring
De kvalitetskriterier för en studie som bedöms utifrån forskningens design är studiens reliabilitet (tillförlitlighet), replikerbarhet (upprepning) samt validitet (giltighet). Genom granskning av forskningsdesignen via dessa tre kriterier kan således forskningens genomgående kvalitet utvärderas (Bryman & Bell, 2017, s. 67).
2.2.1 Reliabilitet, Replikerbarhet och Validitet
En studies reliabilitet granskas utifrån huruvida forskningens resultat är tillförlitligt och skulle bli detsamma om studien genomfördes på nytt. En hög nivå av reliabilitet kan säkras genom att forskare inte låter slumpen eller tillfälliga händelser påverka forskningens resultat, utan istället säkerställer att resultatet går att lita på till högsta möjliga grad. Kvalitetskriteriet replikerbarhet bedöms utifrån huruvida en studie går att upprepa, exempelvis för att ge andra forskare en möjlighet att ompröva forskningens metod och resultat. En förutsättning för att uppnå en hög nivå av replikerbarhet är att forskare beskriver sitt tillvägagångssätt i detalj. Det bör tilläggas att just replikerbarhet präglas av en låg status inom akademisk forskning och blir ofta det kvalitetskriterium inom forskningsdesign som prioriteras lägst. Slutligen bedöms forskning utifrån dess validitet, vilket ofta ses som det viktigaste kvalitetskriteriet (Bryman & Bell, 2017, s. 68– 69). En studies genomgående validitet utvärderas enligt fyra olika sorters validitet:
● Begreppsvaliditet: Även kallat teoretisk validitet. Denna sorts validitet avser huruvida de begrepp som används i en studie fyller sitt rätta syfte. Begreppsvaliditet är nära relaterat till en studies reliabilitet, då forskningens tillförlitlighet sjunker om användandet av begrepp är instabilt.
● Intern validitet: En studies interna validitet berör den kausalitet (orsakssamband mellan de variabler som analyserats genom studien) som påvisas i forskningens slutsats och huruvida denna kausalitet är trovärdig. En hög nivå av intern validitet uppnås genom att forskare tydligt kan påvisa hur de kommit fram till den slutsats och de orsakssamband som presenteras.
● Ekologisk validitet: Denna sorts validitet utvärderar huruvida forskningens resultat går att applicera i människors vardag. En hög nivå av ekologisk validitet uppnås då en studies forskare lyckas återspegla studieobjektens (exempelvis respondenternas) verkliga värderingar, åsikter, attityder och kunskaper på ett rättvist sätt (Bryman & Bell, 2017, s. 69–70).
Det bör tilläggas att utvärdering av forskningsdesign genom dessa tre kvalitetskriterium är viktigare och mer frekvent förekommande vid kvantitativ forskning än vid kvalitativ forskning. Reliabilitet och validitet fokuserar främst på precisionen och användbarheten av de mätningar som genomförs i en studie och kan således bli svårt att mäta vid kvalitativ forskning, där resultat ofta är situationsspecifika. Detta betyder dock inte att kvalitetsutvärderingen av en kvalitativ studies forskningsdesign är ointressant - endast att forskningens kvalitet kan vara svårare att mäta, konkretisera och jämföra med andra studier (Bryman & Bell, 2017, s. 70).
2.2.2 Studiens Kvalitetssäkring
Fortsättningsvis bör denna studies kvalitetssäkring diskuteras utifrån dess reliabilitet, replikerbarhet samt validitet. Medan forskningen som genomförs för denna uppsats följer en kvalitativ ansats, och de tre kvalitetsbegreppen därmed blir något mindre applicerbara, så är det ändå av intresse att granska den forskningsdesign som följs.
Studiens reliabilitet är komplicerad att bedöma, eftersom begreppet oftast utvärderas genom kvantitativa mått och är därmed närmast exklusivt förekommande inom kvantitativ forskning (Bryman & Bell, 2017, s. 68). Resultatets tillförlitlighet säkras istället genom att forskarna tar lärdom av den kritik som riktats mot flerfallstudier av Dyer & Wilkins (1991) och därmed ägnar likvärdigt fokus åt samtliga företag och respondenter, samt värderar varje falls unika aspekter. Studiens resultat kan anses uppnå en högre nivå av reliabilitet då samtliga fall bidrar likvärdigt, utan att forskningsresultatet av vissa fall prioriteras i syfte att vinkla resultatet till forskarnas fördel.
framtida forskning. Viktigast av dessa verktyg kan vara den intervjuguide som användes i denna studie, vilken innehåller de frågor som ställdes vid insamling av empiriskt underlag och således sammanfattar studiens forskningsmetod.
Främst finns det dock skäl att utvärdera denna studie utefter dess validitet. Medan begreppsvaliditet främst avser kvantitativ forskning, där mått av begrepp står i fokus, så kan intern-, extern- samt ekologisk validitet vara av betydelse vid kvalitativ forskning. Som tidigare etablerat säkras intern validitet genom att forskare tydligt påvisar det kausalitetssamband som ligger till grund för den slutsats som presenteras. Visserligen är detta samband också mer centralt inom kvantitativ forskning, men just flerfallstudier besitter egenskapen att kunna påvisa starkare kausalitet mellan variabler än enfallsstudier. Denna egenskap utmynnar ifrån faktumet att det är flera fall som analyseras och forskare erhåller därmed en hållfast grund för att dra slutsatser gällande orsakssamband mellan variabler med flera fall som stöd (Bryman, 2016, s. 105). Genom denna studie avser forskarna pröva kausaliteten mellan de begrepp som presenteras i Figur 2 i syfte att dra slutsatser kring hur begreppen kan samverka och hur de påverkar varandra. Den interna validiteten är därmed av hög betydelse i studien och säkerställs genom att forskarna tydligt redogör för den teori samt det empiriska underlag som ligger till grund för att dra slutsatser kring sambandet mellan hållbar leverantörsutveckling och maktförhållanden respektive leverantörsintegration.
Extern validitet kan vara av särskilt intresse vid kvalitativ forskning (Bryman, 2016, s.75; Bryman & Bell, 2017, s. 70). Fallstudier präglas generellt sett av en låg nivå av extern validitet, eller generaliserbarhet (Bryman, 2016, s. 98), men den jämförelselogik som flerfallstudier medför kan bidra till en djupare förståelse för de resultat som utläses från varje enskilt fall och därmed erbjuda en något högre extern validitet än enfallsstudier. Därmed avser studiens forskare analysera sambandet mellan hållbar leverantörsutveckling och maktförhållanden respektive leverantörsintegration gällande strategiskt kritiska leverantörer med förhoppningen att resultatet kan appliceras på andra verksamheter än de som utgör forskningens studieobjekt.
studiens resultat skall kunna anses vara valida kommer forskarna göra sitt yttersta för att inte manipulera studieobjektens svar vid intervjuernas genomförande, exempelvis genom att inte ställa ledande frågor. En hög nivå av ekologisk validitet uppnås i studien genom att istället fokusera på att fånga respondenternas kunskaper och låta dem uttrycka dessa fritt i en naturlig miljö, vilket föreslås av Bryman & Bell (2017, s. 69–70).
2.3 Forskningsmetod
Den forskningsmetod som tillämpas i en studie är ofta nära relaterad till dess forskningsdesign, men begreppen bör ändå särskiljas då de bär olika betydelse. Den forskningsdesign som utgör en studies ramverk är ett bredare koncept än forskningsmetod, och styr forskningsmetodens praktiska applicering för att samla empiriskt underlag. Olika typer av kvalitativa forskningsmetoder är deltagande observationer, intervjuer, fokusgrupper, genomgång av litteratur eller att dela ut enkäter. Valet mellan dessa metoder bör anpassas utefter studiens forskningsdesign, samt de frågeställningar som formulerats (Bryman & Bell, 2017, s. 67).
2.3.1 Intervjuer
Yin (2007, s. 116) beskriver intervjuer som en av de viktigaste informationskällorna i kvalitativa fallstudier, i synnerhet till följd av den grad av flexibilitet intervjuer bidrar med. Bryman & Bell (2017, s. 96) stödjer detta påstående genom att beskriva kvalitativa intervjuundersökningar som ett sedvanligt sätt för att angripa just flerfallstudier. Med detta som underlag bör alltså intervjuer vara en lämplig forskningsmetod att applicera för att besvara studiens formulerade frågeställningar.
den aktuella situationen (Backman et al., 2012, s. 308; Denscombe & Larson, 2018, s. 269). En intervjumetodik som varken är helt strukturerad eller ostrukturerad ökar även sannolikheten för att alla önskade diskussionsämnen behandlas och undersöks under intervjuns gång (Bell, 2016, s. 194).
2.3.2 Studiens Forskningsmetod
Denna studie avser fånga komplexa fenomen som är tämligen specifika för de individuella respondenternas situation. Maktförhållandet mellan fokala företag och en leverantör kan vara ett känsligt ämne för de fokala företag som undersöks och företagen kan således vara obenägna att besvara frågor som placerar företaget i en negativ kontext. Till följd av försörjningskedjors varierande grad av komplexitet kan maktförhållanden dessutom upplevas på olika sätt beroende på vilken aktör som tillfrågas. En semistrukturerad intervju gör sig i detta fallet högst lämplig, då det finns utrymme för utvecklade resonemang i respondenternas svar för att på ett så deskriptivt sätt som möjligt redogöra för komplexa företeelser.
Trots att intervjuer gör sig lämpliga för flerfallstudier så föreligger en del problematik i metodens utförande och tillförlitlighet, vilket måste kringgås för att bibehålla studiens validitet. Dessa typer av negativt påverkande faktorer presenteras nedan (Bell, 2016, s. 200):
● Reflexibilitet: Uppstår till följd av att respondenten svarar på frågorna på ett sätt som denne tror intervjuaren vill höra dem. Svaren blir alltså vinklade till följd av den sociala dynamiken som finns på plats under intervjun.
● Skevhet (Bias): Risken för skevhet (bias) i forskningens resultat uppstår när intervjuaren omedvetet eller medvetet påverkar respondenten. Denna typ av snedvridning kan resultera i problematik under analys av data samt felaktig återgivelse av svar under transkribering. Skevhet kan även uppstå till följd av forskarens engagemang och bakomliggande personliga agenda.
Ovan nämnda faktorer kan dels påverka studiens resultat, men även dess validitet och replikerbarhet. Det finns en rad metoder tillgängliga för kvalitativa forskare att använda i syfte att kringgå dessa faktorer. Författarna av denna studie har för avsikt att genom planering av intervjutillfällets tidsmässiga disposition, tillgripandet av framarbetad metod för notering och transkribering, samt pilotintervjuer och test av frågorna avhjälpa sagd problematik förknippad med intervjun som forskningsmetod (Bell, 2016, s. 200–201).
2.4 Intervjuguider
Studiens intervjuguider innehåller de intervjufrågor som ställts under intervjuernas gång.2 Intervjuguiderna syftar primärt till att möjliggöra en struktur vid inhämtandet av empiriskt underlag och ge utrymme för den flexibilitet som den semistrukturerade intervjun erbjuder. Fortsättningsvis är intervjuguiderna av central betydelse för att etablera den jämförelselogik som krävs vid en flerfallstudie som denna. Respondenter från respektive företag ställs alltså samma frågor, i syfte att kunna utvinna jämförbart empiriskt underlag.
Enligt Bryman (2016, s. 565) bör intervjuguider formuleras utefter en studies syfte och problematiserande frågeställningar. Intervjuguiderna för denna studie innehåller därmed frågor som bedömts vara lämpliga enligt författarna i samråd med handledare, där frågornas relevans för ämnet och intervjutillfället genomgått granskning och revidering i förhand. Dessa frågor har formulerats på ett sådant sätt att de skapar utrymme för utvecklingar från respondenten såväl som följdfrågor från intervjuaren. Detta möjliggör den flexibilitet som präglar den semistrukturerade intervjun, men tillåter även intervjuaren att fånga komplexiteten i studiens frågeställningar. För att motverka reflexibilitet skickades intervjuguiderna inte ut till respondenterna i förväg, i syfte att minska förutsägbarheten och risken för vinklade svar.
i denna intervju berör således den undre nivån av studiens jämförelselogik, illustrerat i nedan Figur 3. Den andra intervjun handlar istället om hållbar leverantörsutveckling, och avser etablera det fokala företagets nuvarande hållbara leverantörsutveckling av strategiskt kritiska leverantörer. Temat i denna intervju berör därför den övre nivån av studiens jämförelselogik, illustrerat i nedan Figur 3.
Figur 3. Studiens intervjuers koppling till jämförelselogiken, egen illustration
Eftersom de båda intervjuerna behandlar tämligen olika ämnen så intervjuas två separata respondenter per företag, vilka besitter kunskap om respektive nivå av jämförelselogiken.4 Som följd används också separata intervjuguider för de olika intervjuerna, vilka har olika innehåll specifikt anpassat efter de olika nivåerna inom jämförelselogiken. Dessa benämns: Intervjuguide 1: Om maktförhållanden och leverantörsintegration5 samt Intervjuguide 2: Om hållbar leverantörsutveckling.6
Vid frågornas utformning användes en guide hämtad från fakulteten för sociologi vid Harvard University,6 vilken bidrog med inspiration och riktlinjer för hur intervjufrågor bör formuleras vid kvalitativa intervjuer. Exempelvis bör frågor i en kvalitativ intervju inte vara ledande, alltså att intervjuaren styr respondenten mot ett specifikt svar. Därför formuleras frågorna i denna studie på ett så neutralt sätt som möjligt, dels för att forskarna inte skall leda respondenterna mot ett önskat svar, men även för att en fråga inte skall framstå som antingen negativ eller positiv för det fokala företaget, vilket skulle göra det lockande för respondenten att vinkla sina svar. Fortsättningsvis föreslår guiden hämtad från Harvard University att frågor bör ställas tämligen öppet, snarare än med alternativen “ja eller nej”, om möjligt. För ett antal frågor i studiens intervjuer ansågs alternativen “ja eller nej” vara ofrånkomliga, men dessa frågor efterföljs istället av mer utvecklande följdfrågor. Slutligen bidrar också guiden med vägledning gällande intervjuteknik, exempelvis att intervjuaren bör fokusera på respondenten snarare än transkribering samt låta respondenten tala fritt.
2.4.1 Intervjuguide 1
Studiens första intervjuguide behandlar begreppen maktförhållande samt leverantörsintegration. Denna intervju avser fastställa en strategiskt kritisk leverantör för det fokala företaget, för att sedan ställa frågor om maktförhållandet och leverantörsintegrationen beträffande just denna leverantör.
De frågor som ställs för att etablera en strategiskt kritisk leverantör för det fokala företaget, samt de frågor som ställs avseende vilket maktförhållande som råder, är hämtade från teoretiska modeller framtagna av Cox (2004, 2015). Grunden för frågorna beträffande strategiskt kritiska leverantörer återfinns i Coxs Kritikalitetsanalys (2015), där Cox förklarar att en leverantör är strategiskt kritisk då leverantören förser ett inköpande företag med ett leveransföremål som är både operationellt och kommersiellt kritisk.7 Det skall tilläggas att ett företag kan ha flera strategiskt kritiska leverantörer (Cox, 2015), men för att konkretisera intervjuns fokus på strategiskt kritiska leverantörer så ber studiens forskare respondenterna för denna intervjuguide att fokusera på endast en
6 Se Bilaga 1.
strategiskt kritisk leverantör. Huruvida en leverantör faktiskt är strategiskt kritisk för det fokala företaget i fråga etableras genom två separata intervjufrågor. Först bes respondenten uppge vilken produktgrupp som är viktigast för att generera företagets inkomst, och därmed fastställa den kommersiella kritikaliteten, för att sedan be respondenten uppge vilken råvara eller komponents som är viktigast för att kunna tillverka sagd produktgrupp och därmed fastställa den operationella kritikaliteten. Intervjufrågorna om det maktförhållande som råder mellan det fokala företaget och en given strategiskt kritisk leverantör är fler till antalet och hämtas från en anpassad version av Coxs Maktmatris (2004, 2015), vilken förklarar de fyra olika kategorierna av maktförhållanden samt vad som kännetecknar varje kategori.8 Matrisen har anpassats för att lämpa sig bättre till studiens syfte, primärt genom att välja bort ett kriterium inom matrisen vilket av forskarna ansågs vara olämplig i sammanhanget. Detta kriterium handlar om huruvida leverantörens kostnader att leta efter och byta kunder är höga eller ej, där höga kostnader för leverantören leder till en ökad makt för det fokala företaget. Kriteriet har valts bort eftersom intervjun endast genomförs ur det fokala företagets perspektiv och man bör som intervjuare inte be en respondent svara på frågor å någon annans vägnar.9 Slutligen skall det tilläggas att begreppen “makt” och “maktförhållande” inte används av forskarna vid intervjuernas genomförande. Istället används begreppet “beroendeställning”, eftersom detta begrepp är mindre laddat.
De intervjufrågor som kretsar kring leverantörsintegration är hämtade från två modeller av Bennett & Klug (2012). Dessa modeller sammanställer olika kriterier för framgångsrik leverantörsintegration,10 vilka utgör ett ramverk för de frågor som ställs respondenten för denna intervju. Svaren från dessa frågor används således för att etablera graden av integrationen mellan det fokala företaget och dess strategiskt kritiska leverantör. Även dessa modeller har anpassats efter denna studie, där vissa kriterier har valts bort eftersom de av forskarna inte ansågs vara relevanta för studiens syfte.
8 Coxs Maktmatris förklaras vidare i kapitel 3.1.2 Maktförhållanden. 9 Se Bilaga 1.
2.4.2 Intervjuguide 2
I studiens andra intervjuguide finns frågor rörande det fokala företagets nuvarande arbete för hållbar leverantörsutveckling av strategiskt kritiska leverantörer. Samma strategiskt kritiska leverantör användes som exempel i denna intervjuguide som i Intervjuguide 1: Om maktförhållanden och leverantörsintegration, men respondenternas svar från denna intervjuguide är betydligt mer generella för samtliga strategiskt kritiska leverantörer eftersom de studerade företagen generellt sett inte har unika förhållningssätt för hållbar leverantörsutveckling av specifika leverantörer. Hur hållbar leverantörsutveckling bedrivs kan dock skiljas mellan leverantörskategorier av varierande betydelse för verksamheten, exempelvis strategiskt kritiska leverantörer. Dessa mer generella svar anses dock av forskarna vara till studiens fördel eftersom undersökningen, genom uppsatsens formulerade frågeställningar, ämnar belysa hur fokala företag bedriver hållbar leverantörsutveckling av sina strategiskt kritiska leverantörer, snarare än av en specifik strategiskt kritisk leverantör.
Medan hållbar leverantörsutveckling inte kan utföras på ett enda särskilt eller förutbestämt sätt så finns det inte heller, till forskarnas bästa kunskap, något etablerat ramverk för vad som avgör huruvida ett företags arbete för hållbar leverantörsutveckling är välfungerande eller inte. Däremot har Zimmer, Fröhling & Schultmann (2015) sammanställt återkommande teman i vetenskapliga artiklar som föreslår strukturerade modeller för att genomföra hållbar leverantörsutveckling. De teman som tas upp kategoriseras utifrån de tre CSR-dimensionerna och utgör således ramverket för de frågor som ställs i denna intervju.11 Även denna modell har anpassats efter studiens behov, främst genom att flera teman representeras av en och samma fråga vid intervjuerna.
11 Zimmer, Fröhling & Schultmanns (2015) modell förklaras vidare i kapitel 3.1.1 Hållbar
2.5 Urval
Avseende de studieobjekt som används i denna undersökning har två huvudsakliga urval skett: ett företagsurval och ett respondenturval. Det företagsurval som skett berör vilka företag som analyseras i studien, medan respondenturvalet berör vilka respondenter från respektive företag som valts och på vilken grund dessa respondenter valdes.
2.5.1 Företagsurval
Valet av företag som analyseras i denna studie grundas i vad Yin (2013, s. 93) kallar för ett bekvämlighetsurval. Detta innebär att just studieobjekt var tillgängliga för studiens forskare att knyta kontakt med. Det finns problematik relaterad till denna typ av urval, då de källor som är lättillgängliga inte alltid är de mest informativa och riskerar dessutom vara ofullständiga samt bidra till snedvridning av en studies resultat. Studiens forskare menar dock att dessa problem inte nödvändigtvis präglar denna undersökning, då resultatet inte är menat att generaliseras över exempelvis en hel bransch. Snarare är företagsurvalet relaterat till den jämförelsegrund som presenteras i metodkapitlets avsnitt om forskningsdesign; de företag som analyseras har valts ut på grund av en likhet mellan dem, nämligen att samtliga är fokala företag och därmed besitter möjligheten att kunna bedriva hållbar leverantörsutveckling.
Gemensamt för de företag som utgör studieobjekt för denna undersökning är också att samtliga företag är per definition “stora företag”. Detta medför att företagen enligt lag måste upprätta en hållbarhetsrapport som en del av årsredovisningen. Kraven för att företag skall klassas som “stort” enligt årsredovisningslagen och därmed kraven för upprättandet av hållbarhetsrapportering är att moderbolaget i koncernen under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren skall ha uppfyllt följande (Riksdagsförvaltningen, 2019):
2.5.2 Respondenturval
Författarna av denna studie har tillämpat ett avsiktligt urval avseende studiens respondenter. Ett avsiktligt urval innebär en selektivitet i datainsamlingsprocessen i syfte att välja den datainsamlingsenhet som är mest relevant för studiens syfte och frågeställningar. Avsiktliga urval syftar alltså till insamling av information från den datainsamlingsenhet som är mest relevant, snarare än att försöka generalisera ett resultat från ett större urval (Yin, 2013, s. 93).
Datainsamlingsenheterna i denna studie består av två respondenter vardera från de företag som analyseras. Eftersom datainsamling sker genom två separata intervjuguider så utgörs respondenturvalet för respektive intervjuguide enligt olika kriterier. Intervjuguide 1: Om maktförhållanden och leverantörsintegration innehåller frågor om de fokala företagens relation till en strategiskt kritisk leverantör. Därför eftersöks respondenter från företagen som besitter djupgående kunskap om just leverantörsrelationer för denna intervjuguide. Intervjuguide 2: Om hållbar leverantörsutveckling innehåller istället frågor om det fokala företagets nuvarande arbete för hållbar leverantörsutveckling av strategiskt kritiska leverantörer. Till denna intervju eftersöks därför respondenter som besitter djupgående kunskap om företagets hållbarhetsarbete.
Befattningarna som dessa respondenter innehar skiljer sig mellan de olika företagen, därför läggs fokus på den kompetens och kunskap respondenterna besitter, snarare än deras titel. Studiens respondenter sammanfattas nedan i Figur 4:
2.6 Analysmetod
Yin (2014, s. 132–133) beskriver analysen av empiriskt underlag som en av de vanligaste bristerna vid forskning genom fallstudier. Forskare har ofta en utsatt metod för hur insamlingen av empiri skall gå till, men det är inte lika vanligt förekommande att det finns en förutbestämd metod för analys av detta underlag. Anledningen till detta är att analysmetoder inom fallstudier fortfarande till stor del är odefinierade, vilket leder till att forskning stagnerar då insikter skall utvinnas från empiriskt underlag genom analys. Enligt Yin är det därför viktigt att forskare upprättar strukturerade metoder för analys av insamlat underlag, i syfte att kunna utvinna insiktsfulla resultat genom fallstudier.
2.6.1 Mönsterjämförelser
annat fall, och forskarna kan fastställa den bakomliggande anledningen till detta, så klassas resultatet av mönsterjämförelsen som teoretisk replikation. En teoretiskt påvisad replikation, där en studies forskare kan fastställa bakomliggande anledningar till varför det förväntade förhållandet mellan studiens variabler blev olika för separata fall, anses medföra en mycket hög nivå av trovärdighet till studiens resultat (Yin, 2007, s. 148–149). Även antalet variabler som analyseras genom en mönsterjämförelse påverkar eventuella kausalitetssambands tillförlitlighet. Ett större antal variabler medför ett lägre krav på varje enskild variabels stöd mot mönstret, eftersom flera variabler istället kan stödja ett mönster gemensamt. Ju färre variabler en studie innehåller desto högre krav på att varje variabel påvisar starka kausala samband för att forskare skall kunna dra kausala slutsatser. Det minsta antalet variabler som kan analyseras genom en mönsterjämförelse är två, vilket innebär att båda variablerna måste påvisa mycket starka kausala samband mellan varandra ifall forskare skall kunna dra slutsatser om sambandet dem emellan (Yin, 2007, s. 146–147).
2.6.2 Studiens Analysmetod
För att undersöka kausalitetssambandet mellan de olika faktorerna i Figur 2 anammas således mönsterjämförelsens förhållningssätt till analys av empiriskt underlag i denna studie. Detta eftersom mönsterjämförelser fungerar synnerligen väl vid strävan efter hög kausalitet och intern validitet i flerfallstudier (Yin, 2007, s. 147).
Därmed utgör också faktorerna i studiens jämförelselogik de variabler som analyseras genom mönsterjämförelsen, där hållbar leverantörsutveckling fungerar som studiens beroende variabel, eftersom tidigare forskning antyder att hållbar leverantörsutveckling påverkas av maktförhållanden och leverantörsintegration. Dessa två faktorer utgör således studiens oberoende variabler, eftersom tidigare forskning inte antyder något specifikt samband mellan maktförhållanden och leverantörsintegration. Det finns snarare forskning som antyder att leverantörsintegration inte fungerar då ett fokalt företag erhåller dominans över en leverantör (Jin, Fawcett & Fawcett, 2013; Yeung et al., 2009; Pardo et al., 2011), i vilket fall annan litteratur föreslår att leverantörsutveckling fungerar som bäst (Cox 2004, 2015; Cox et al., 2004; Meqdadi, Johnsen & Johnsen, 2018; Touboulic, Chicksand & Walker, 2014; Hall, 2000).
Figur 5. Koppling mellan variablerna i studiens jämförelselogik, egen illustration
För att kunna analysera sambandet mellan dessa variabler formuleras därmed två förväntade mönster mellan den beroende variabeln och respektive oberoende variabel. Dessa mönster är förankrade i tidigare forskning som beskriver sambandet dem emellan och överensstämmer med studiens respektive frågeställningar. Förväntade utfall är:
Förväntat utfall I: Det finns ett samband mellan hållbar leverantörsutveckling av
strategiskt kritiska leverantörer och vilket maktförhållande som råder.
Förväntat utfall II: Det finns ett samband mellan hållbar leverantörsutveckling av
strategiskt kritiska leverantörer och graden av leverantörsintegration.
För att uppnå målet att hitta kausalitetssamband mellan studiens variabler kommer studiens analys av respektive fokalt företag genomgå en strukturerad process innehållande följande steg:
1. Etablera företagets hållbara leverantörsutveckling av en strategiskt kritisk leverantör.
2. Etablera det maktförhållande som råder mellan det fokala företaget och den strategiskt kritiska leverantören.
3. Etablera graden av integration mellan det fokala företaget och den strategiskt kritiska leverantören.
4. Eftersöka mönster som tyder på att det finns ett samband mellan hållbar leverantörsutveckling av strategiskt kritiska leverantörer och vilket maktförhållande som råder.
5. Eftersöka mönster som tyder på att det finns ett samband mellan hållbar leverantörsutveckling av strategiskt kritiska leverantörer och graden av leverantörsintegration.
De första tre stegen i studiens analysprocess utförs genom att jämföra innehållet av de intervjuer som genomförts med de teoretiska modeller som frågorna kring respektive variabel hämtats från. Svar från Intervjuguide 2: Om hållbar leverantörsutveckling jämförs med Figur 8. Svar från Intervjuguide 1: Om maktförhållanden och leverantörsintegration delas däremot upp i två delar, där respondenternas svar om maktförhållanden ställs mot Figur 10 för att avgöra vilket maktförhållande som råder, medan svaren avseende leverantörsintegration ställs mot Figur 32 och Figur 33 för att avgöra graden av integration. I det fjärde steget i analysprocessen jämförs de etablerade utfallen från steg ett och två för att hitta mönster som antyder huruvida det finns något samband mellan det fokala företagets etablerade hållbara leverantörsutveckling och vilket maktförhållande som råder. I analysprocessens femte och sista steg jämförs de etablerade utfallen från steg ett och tre för att hitta mönster som antyder huruvida det finns något samband mellan det fokala företagets etablerade hållbar leverantörsutveckling och grad av leverantörsintegration.
2.7 Källkritik
I syfte att stödja de argument, uttalanden och slutsatser som presenteras i studien har ett omfattande antal referenser använts utöver insamlingen av empiriskt underlag hos de fokala företag som analyseras i denna studie. Däribland används litterära källor, vetenskapliga artiklar och internetbaserade källor. Dessa informationskällor har valts omsorgsfullt med hänsyn till dess teoretiska relevans, tillförlitlighet och användbarhet. Samtliga källor har därför genomgått granskning för att säkerställa att de uppnår dessa kriterier.
2.7.1 Granskning av Studiens Referenser
Gällande litterära källor har studiens författare sökt efter välkända författare och böcker vars innehåll har stått beprövade under längre tid samtidigt som de erhållit hög relevans. Exempel är Robert K. Yin och Alan Bryman. Både Yin och Bryman är högt ansedda inom ämnet företagsekonomisk metod, varför författarna används genomgående i uppsatsens metodkapitel.
inledande kapitel. Ett urval av artiklar har skett baserat på när artiklarna författats. Vetenskapliga artiklar skrivna i närliggande tid till denna uppsats nedtecknande har prioriterats över äldre alternativ om möjligt. Emellertid återfinns också ett par artiklar av äldre karaktär som referenser i studien, exempelvis Eisenhardt (1989) samt Elkington (1998). Dessa artiklar citeras dock inte baserat på tidskänslig forskning, utan används snarare för begreppsdefinitioner eller grundläggande förklaringar om vad specifika hållbarhetsrelaterade fenomen innebär.
I ett fåtal fall har även internetbaserade källor använts som referenser i uppsatsens inledande kapitel. Främst består dessa av blogginlägg skrivna av personer vilka anses besitta hög ämneskunskap enligt studiens författare och är publicerade via hemsidor som granskats av forskarna. Blogginläggen är kunskapsorienterade och besvarar vissa praktiska frågor, exempelvis gällande implementeringen av CSR-principer i försörjningskedjor, som ofta behandlas ur ett mer teoretiskt perspektiv av kvalitetsgranskade vetenskapliga artiklar och fyller därför ett annat syfte än teoretiskt inriktade källor.
