Täby och Österåkers Kommun, Stockholms län
Gestaltningsprogram 2015-11-23 Projektnummer: 107337
Distributör: Trafikverket, Adress, Post nr Ort, telefon: 0771-921 921.
Innehåll
1 Inledning ... 4
Bakgrund ... 4
Vägprojektet ... 4
Projektets mål ... 6
2 Förutsättningar ... 7
Nationella och regionala mål ... 7
Kommunala mål ... 7
Olika perspektiv ... 11
Omgivande landskap och bebyggelse ... 12
3 Analys ... 21
4. Mål ... 22
Vägens inre och yttre rum ... 22
Övergripande gestaltningsmål för Arninge rese- centrum ... 22
5. Förslag Arninge resecentrum ... 24
Vägplanens omfattning ... 24
Järnvägsplanens omfattning i Arninge ... 24
Detaljplanens omfattning ... 24
Biltrafik ... 26
Kollektivtrafik ... 26
Gående- och cyklister ... 26
Karaktär ... 26
6. Förslag vägplan ... 27
Vägen och dess sidoområden ... 27
Landskapsanpassning ... 34
Utrustning ... 37
7. Karta åtgärder ... 39.
8. Måluppfyllelse ...40
. Rekommendationer för fortsatt arbete ... 41
10. Litteratur och referenser ... 43
Bilaga Byggnadsverk ... 44
1 Inledning
Bakgrund
Täby centrum/Arninge är utpekat bl.a. i den
”Regionala utvecklingsplanen för Stockholms- regionen 2010” - RUFS 2010 som en av de framtida regionala kärnorna. Arninge är även utpekat som en kommande viktig knutpunkt för kommunerna i nordöstra delen av Stock- holms län.
Trafikverket, Trafikförvaltningen och Täby kommun har därför påbörjat ett arbete med att undersöka förutsättningarna för att säkerställa tillgången till hållbara kollektiva färdmedel och snabba, säkra och enkla byten för resenärerna genom byggande av ett resecentrum i Arninge.
Syftet med projektet Arninge resecentrum är att öka framkomligheten för kollektivtrafiken.
Resecentrum i Arninge ska bli en knutpunkt där byten mellan olika kollektiva färdmedel kan ske snabbt och enkelt. Resecentrum innebär en ny station för Roslagsbanan, buss- terminal för regional busstrafik, en möjlig infartsparkering och anslutning för lokal buss- trafik.
Mot bakgrund av detta genomförde Trafikverket, tillsammans med Trafikför- valtningen och Täby kommun, en förstudie år 2010. Förstudien finns tillgänglig på www.
trafikverket.se/arninge. Förstudien valde att utgå från en hög standard i utformningen av resecentrumet för att göra kollektivtrafiken mer attraktiv.
Vägplanen för Arninge resecentrum ska drivas parallellt och i samarbete med både järnvägs- plan för ny sträckning av Roslagsbanan och den kommunala planeringen för den delen av Arninge som kommer att omfattas av åtgärder i
samband med utbyggnad av resecentrumet.
Vägprojektet
Trafikverket avser att upprätta en vägplan som omfattar:
• Motorvägshållplatser (2 st) för norr- och södergående busstrafik på E18. Hållplat- serna anläggs för att stombussarna mellan Stockholm – Norrtälje enkelt och snabbt med så lite tidsförlust som möjligt ska kunna angöra Arninge resecentrum.
• Breddning av E18 till 3+3 körfält (kollektiv- trafikkörfält) från Arninge resecentrum söderut genom trafikplats Arninge. En anpassning till anslutande projekt ifrån söder längs E18.
• Skyddsbarriär/bullerskyddsvall mellan E18 och motorvägsbusshållplatserna.
• Vaxholmsslingan, en bussväg från Stock- holm som från E18 ska ansluta till Arninge resecentrum och sedan vidare mot väg 274 (Vaxholmsvägen) mot Vaxholm samt omvänt.
• Ombyggnation av norrgående påfartsramp vid trafikplats Arninge för anpassning till ny bussväg. Vid korsning av infarten till norrgående motorvägsbusshållplats före- slås en trafiksignal med bussprioritering.
Karta 1.1 översiktskarta över utredningsområdet.
Karta 1.2 visar gränser och anläggningsdelar för respektive vägplan, järnvägsplan och detaljplan.
• Ombyggnad av östra korsningen i trafikplats Arninge från en droppe till en signalreglerad korsning med fri högersväng mot Vaxholm.
• Ny cirkulationsplats med två körfält på väg 264 i trafikplats Arninge, västra sidan E18.
Parallellt tar Trafikförvaltningen fram en järnvägsplan för Roslagsbanan och Täby kommun tar fram en detaljplan för resecentrum, se karta 1.2, sid 5, över respektive planers anläggningsdelar och gränser. Mer detaljerat beskrivs vad som ingår i respektive plan i Kapitel 5 ”Förslag Arninge resecen- trum”.
Projektets mål
Trafikverket har i uppdragsbeskrivningen för vägplanen specificerat två projektmål. Dessa har vidareutvecklats i kompletterande mål för projektet ”Arninge resecentrum”, se nedan.
1) Projektet ska säkerställa tillgången till hållbara kollektiva färdmedel och snabba, säkra och enkla byten för resenärerna genom byggande av ett resecentrum i Arninge. Över- ensstämmer med kommunens mål Begränsad klimatpåverkan (enligt Miljöplan 2010-2014).
2) Alla delar av resecentrumet ska utformas med god orienterbarhet. Utformningen ska säkerställas mot de krav som Trafikverket har enligt VGU avseende framkomlighet, komfort och trafiksäkerhet samt Trafikförvaltningens riktlinjer för tillgänglighet, RiTill samt för stationer RiStation. Överensstämmer med kommunens mål God bebyggd miljö.
De projektmål som har identifierats av Trafikverket stämmer överens med två av de fyra kommunala inriktningsmålen enligt Miljö- plan 2010-2014 (se ovan). Projektmål som tar avstamp i de kommunala inriktningsmålen om grönstruktur och vattenmiljö saknas dock samt ett projektmål med fokus på klimat/resursef-
fektivitet. Därför har tre kompletterande mål formulerats:
3) Projektet ska säkerställa tillgången till natur- och kulturmiljöer. Värdefulla miljöer och parkrum integreras och kopplas till omkring- liggande naturområden, grönkilar och vatten.
Överensstämmer med kommunens mål Halva Täby grönt samt mål enligt FÖP Arninge-Ullna.
4) Projektet ska genomföras med beaktande av människors hälsa och gällande miljökvali- tetsnormer. Projektet ska medverka till en god vattenmiljö i recipienterna. Överensstämmer med kommunens mål God vattenmiljö.
5) Projektet genomförs med beaktande av resurseffektivitet. Överensstämmer med kommunens mål Begränsad klimatpåverkan och Stockholms läns landstings miljömålsområde Resurseffektivitet.
Gestaltningsprogrammets syfte
Detta gestaltningsprogram ska beskriva helheten för Arninge resecentrum, dvs åtgärder som omfattas av såväl vägplan, järn- vägsplan som detaljplan.
För att det ska bli tydligt beskrivs utform- ningen vid Arninge resecentrum i sin helhet
i kapitel 5 Förslag Arninge resecentrum. Här redovisas vilka delar som ingår i respektive plan samt övergripande vilka funktioner som säkerställs. I kapitel 6 Förslag vägplan beskrivs utformningsprinciper för delar som ingår i vägplanen. Karta 1.2 visar även planernas geografiska gränser och förhållande till varann.
Ett gestaltningsprogram är ett hjälpmedel och en metod i arbetet med att utforma vägmiljöer på ett estetiskt tilltalande sätt. Syftet är att identifiera frågor om arkitektur och formgiv- ning i vägprojekten så att de blir vägledande i det fortsatta arbetet. Metoden bidrar till att komma fram till och förmedla en samsyn för vägens utformning. Ett gestaltningsprogram ska ta hänsyn till hur vägen upplevs både av trafikanten och av betraktare utifrån, inte minst av dem som bor och arbetar i vägens närhet.
Landskapskonventionen
Sverige har undertecknat den europeiska landskapskonventionen, vilken är en regional naturvårdskonvention för Europa med syfte att slå vakt om och erkänna betydelsen av det omgivande landskapet.
Konventionens parter erkänner att landskapet betyder mycket som uttryck för en mångfald av natur- och kulturarv och för att skapa identitet.
För att slå vakt om landskapet och då även det s k vardagslandskapet – områden som saknar speciella naturvärden men som är viktiga för människors närmiljö – behövs riktlinjer för skydd, förvaltning (skötsel) och planering.
I landstingets regionplan (RUFS) finns fyra RUFS grundläggande regionala mål formulerade.
• En öppen tillgänglig region
• En ledande tillväxtregion år 2030
• En region med god livsmiljö år 2030:
Stockholmarna ska ha ren luft, rent vatten och en trygg och vacker miljö.
• En resurseffektiv region år 2030:
Regionens struktur, bebyggelse,
transportsystem, gröna kilar, utbildning
Funktionsmål tillgänglighet
Hänsynsmål säkerhet, miljö och
hälsa
Övergripande transportpolitiskt
mål
2 Förutsättningar
Vid arbetet med utformningen av Resecentrum Arninge är utgångspunkten att ta hänsyn till
och väga samman de uppsatta mål som finns nationellt, regionalt och lokalt. Samspelet mellan åskådarperspektiv och trafikantper- spektiv är också viktiga förutsättningar som projektmedarbetarna arbetar med och som varit föremål för bedömningar, prioriteringar och avvägningar.
Nationella och regionala mål
2009 tog riksdagen beslut om de nya trans- portpolitiska målen enligt regeringens förslag i propositionen “Mål för framtidens resor och transporter”. De två nya huvudmål: funktion och hänsyn stödjer det övergripande målet som skall säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportför- sörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet (det övergripande målet är oför- ändrat).
och teknisk försörjning ska göra det möjligt att använda våra resurser effektivt och ta vår samlade potential till vara. Utsläppen av växthusgaser och förorenade ämnen ska vara låga.
Arninge pekas dessutom ut som en regional stadskärna. Om kärnan byggs ut med bostäder, arbetsplatser och handel får den en mer stads- mässig karaktär med blandat innehåll.
Kommunala mål Täby översiktsplan
I Täby kommun finns en översiktsplan (ÖP) för 2010-2030, antagen av kommunstyrelsen 11 januari 2010.
Nedan redogörs för de visioner i ÖP som berör utformningen av Resecentrum Arninge:
Täbys befolkning ska växa fram till 2030 med 20 000 nya invånare. Antalet arbetsplatser i kommunen ska kunna växa med lika många.
För att så många nya invånare och arbetsplatser ska kunna rymmas krävs en tätare stadsbygd med en ökad grad av stadsmässighet. Utbygg- naden förutsätter förbättrad kollektivtrafik och att grönområden för rekreation och fritid sparas.
mellan bil- och kollektivtrafik, samt lämp- ligen goda möjligheter för cykelparkering. I anslutning till resecentrum utreds möjlig- heterna till att anlägga ett stationstorg där besökare kan byta till lokalbuss för att nå andra delar av stadsdelen.
• I förslaget skapas en stadsdel som är attraktiv även för gående och cyklister med tydliga grönstråk som leder mellan bostä- derna, parkerna och verksamheterna ut till omgivande naturmark och landsbygd.
• Diagonalstråket, andra större gator och parkeringsplatser planteras med träd som ger stadga åt gaturummet. På så vis blir de en del av grönstrukturen. Diagonalstråket, med gröna gång och cykelstråk samman- länkar parker, naturparker och omgivande strövområden. För att göra den fysiska miljön inom befintligt verksamhets- och handelsområde mer attraktiv är en målsätt- ning att trädplanteringar ska ske på vissa gator. Var inom området och i vilken omfattning detta är möjligt får studeras vidare. Bland annat är vägområdets bredd av avgörande betydelse.
• Parkering för storhandel sker i så kallade
trädkvarter. Parkeringsytorna ska vara omsorgsfullt utformade och väldefinierade även utan bilar. Trädkvarteren ska vara utformade så att det i ett senare skede går att bebygga marken, då med parkering i garage under husen.
• Dagvatten ska synliggöras och omhän- dertas lokalt och utnyttjas som en tillgång i stadsmiljön där så är möjligt.
• Trafikstrukturen i Arninge-Ullna följer silningsprincipen dvs. att gatusektioner ges måttlig bredd och gaturummen utformas för att inbjuda till ett kontrollerat körbete- ende. Flöden fördelas på flera stråk. Träd- grupperingar framhäver sekvenser i gatu- rummet.
• Kulturhistoriskt värdefulla miljöer så som alléer, åkerholmar och fornlämningar integreras och blir en del av grönstråk och parkmark.
• För att skapa god tillgänglighet för frilufts- livet kopplas de gröna parkrummen till omkringliggande naturområden, grönkilar och vatten.
Vision Stockholm nordost innebär att kommu- nerna i området medverkar till att utveckla en gemensam regionkärna, stråket längs E18 och spårbunden kollektivtrafik (Roslagspilen).
FÖP Arninge-Ullna
Täby kommun har tagit fram en fördjupad översiktsplan för Arninge - Ullna (FÖP) 2009.
Följande mål berör utformningen av Resecen- trum Arninge:
• Arninge Ullna ska bli en levande funk- tionsintegrerad stadsdel, där handel och bostäder effektivt vävs samman i natur- sköna omgivningar. Med utbyggda kommu- nikationer ska stadsdelen utvecklas till en regional stadskärna med resecentrum för pendeltåg eller tunnelbana, Roslagsbussar och bussar.
• Resecentrum är områdets kommmunika- tiva nod och utformas som en karaktärs- byggnad som annonserar Arninge- Ullna mot E18. Resecentrum kopplar samman Arninge-Ullnas kommersiella centrum med
stationer för Roslagsbana, tunnelbana/
pendeltåg och en terminal för busstrafiken i norrort. Resecentrum kan även omfatta en infartsparkering för att underlätta byte
Figur 2.1 Visar karta från FÖP - Grönstruktur
Täby miljöplan
Täby kommun har ut ifrån de nationella och regionala miljömålen valt att i sin Miljöplan 2010-2014 prioritera fyra så kallade inrikt- ningsmål:
• Begränsad klimatpåverkan
• God vattenmiljö
• Halva Täby grönt
• God bebyggd miljö
Visionsdokument för utveckling av Arninge handelsområde
“Arninge ska ha en god tillgänglighet för
resenärer som reser med bil och kollektivtrafik samt goda förutsättningar för gång- och cykeltrafik.”
Kvalitetsprogram för Arninge handelsområde Ett arbete pågår att ta fram ett kvalitetspro- gram som sammanställts av Täby kommun, Stadsbyggnadskontoret, i samråd med fast- ighetsägare i Arninge handelsområde samt Trafikverket och Trafikförvaltningen Stock- holms landsting (Trafikförvaltningen). Doku- mentets vision är:
Figur 2.2 Visar karta från FÖP - Gatustruktur Handelskvarteret ska utvecklas för att på sikt
kunna bli en integrerad del av det nya Arninge – Ullna. Området ges en struktur som i högre
grad än i dagsläget anknyter till ett traditionellt stadsmönster med tydliga gaturum och bebyg- gelse som vänder sig mot gatorna. Detta ska ge området en välkomnande och trivsam karaktär som gör det attraktivt att röra sig till fots och med cykel mellan områdets olika delar.
Föreslagna åtgärder i vägplanen för Arninge resecentrum ska vara förenliga med de uttalade kommunala målen.
Figur 2.3 visar exempel på trafikantperspektiv av en väg.
Figur 2.34 visar exempel på åskådarperspektiv av en väg.
Åskådarperspektiv
Vägen och dess anläggningar uppfattas också av personer som vistas inom vägens påverkans- område. Hur dessa personer uppfattar vägen brukar beskrivas som ett åskådarperspektiv.
Även vägens påverkan på natur- och kultur- miljö kan ingå i åskådarperspektivet, liksom påverkan på rekreation och friluftsliv. Därför är det viktigt att veta hur ett område används:
rörelsestråk och målpunkter, lokal orienter- barhet, befintliga natur- och kulturvärden, och andra eventuella värden av estetisk karaktär.
Olika perspektiv Trafikantperspektiv
Trafikantperspektivet utgår från hur vägen och det omgivande landskapet eller stadsbygden uppfattas för den som färdas på vägen. En god resa har inslag av att trafikanten upplever både vägen och dess omgivningar på ett positivt sätt, till exempel genom att bjuda på vackra utblickar och en omsorgsfullt utformad miljö.
Detaljer i vägrummets utrustning eller ytskikt ska harmoniera med varandra och med omgiv- ningen.
En viktig aspekt från trafikant-perspektivet är att orienterbarheten ska vara god, vilket bidrar till ett mer trafiksäkert körbeteende. Med hjälp av utblickar och landmärken kan trafikanten känna igen sig och i god tid fatta beslut om vägval. Ofta är tätortsnära vägmiljöer händelse- och informationsrika, med en mängd skyltar och andra företeelser som kan verka avledande på trafikantens uppmärksamhet.
Omgivande landskap och bebyggelse Landskapets karaktär utgör en sammanfattning av dess naturgivna förutsättningar, dess
historiska och nuvarande användning samt hur vi som betraktare tolkar naturen, byggda delar, mönster, strukturer och spår i landskapet.
Landskapet en introduktion
Landskapet i området är en del av Svealands sprickdalslandskap med tydliga riktningar av höjdryggar och dalgångar i öst-västlig rikt- ning. Sprickdalslandskapet kännetecknas av en variation mellan lågt belägna lerområden och moränhöjder. Nivåerna uppgår sällan till mer än 50 meter över havet.
Höjdpartierna är i sina högsta delar bevuxna med barrskog. De lägre partierna är till större del brukade och delvis sanka. I åkermarken förekommer ett mindre antal åkerholmar eller liknande, med en vegetation bestående av buskar och blandskog. I de lägre delarna och i brynen finns ett större inslag av lövträd.
Brynvegetationen är väl utvecklad inom större del av gränszonen mellan skog och åker.
Geologiska förutsättningar
För ungefär 10 000 år sedan, när den senaste istiden hade smält undan, var hela Roslagens Mälardalens nedpressade under havets yta.
(Högsta kustlinjen (HK), är den nivå dit havet nådde som högst under eller efter den senaste istiden.) Närmaste fastland var mellersta Dalarna i norr och Kolmården i söder. Genom landhöjningen har landet därefter lyfts och stora delar av Sverige, liksom Arninge, utgörs följaktligen av områden som tidigare legat under vatten.
När öarna började sticka upp över vattenytan svallade vågorna ur det tjocka moräntäcket.
På höga partier i området kring Arninge finns därför bara de största blocken kvar och berget går ofta i dagen. Ju längre ner för bergssluttningen man kommer ju finare blir materialet som avlagrats. Stora mängder lera och silt avsattes på de djupast belägna bottnarna. De finkorniga sediment som avsattes i samband med inlandsisens avsmältning kallas glaciala, medan de sediment som avsatts därefter kallas postglaciala. De öppna , brukade partierna i området kring Arninge är uppbyggda av glacial och postglacial lera.
Det kulturpåverkad landskapet
Kulturlandskapet kan ses som ett växelspel mellan naturen och människan, där framförallt landskapets topografi, jordarter och vatten har utgjort de primära förutsättningarna för kulturlandskapet och är grunden för hur marken har nyttjats av människan genom tiden.
Dessa förutsättningar och dess konsekvenser såsom jordmån, solläge, tillgång till vatten och möjlighet till bra färdvägar avgör hur marken har använts. Generationer av pragmatiskt och ekonomiskt bruk har format det landskap vi ser, upplever och brukar idag. Dess form och innehåll har till stor del uppstått genom ett optimerat ekonomiskt nyttjande av de grund- läggande förutsättningarna på platsen.
När inlandsisen drog sig undan för 10 000 år sedan låg området kring Arninge helt under vatten.Under stenåldern (10 000 f.Kr. -1700 f.Kr.) utgjorde området ett skärgårdslandskap bestående av små och lite större öar.
Under bronsålder (1700 f.Kr. -500 f.Kr.) började odlingsbar mark och betesmark att friläggas i större omfattning. Havsnivån var då 15-20 meter högre än idag. Detta betyder att all åkermark och området för Arninge handelscentrum låg under vatten medan delar
1
av de skogbeklädda höjdområdena väster och öster om Arninge handelsområde var fastmark med möjlighet till bosättningar. I Angarnssjöängens (norr om Arninge) dalgång växte en omfattande bygd fram under den här tiden.
Under järnåldern (500 f.Kr. -1000 e.Kr.) sker en gradvis försämring av klimatet och bosätt- ningarna blir mer permanenta. Jordbruket får en ökad betydelse och gårdar byggs för att användas under längre tider. Bosättningarna ligger under den här tiden i anslutning till den bästa åkermarken. I anslutning till vatten- drag och sjöar lämnade vattnet efter sig mer bördiga sedimentjordar. Marken odlades så småningom upp och används än idag till stor utsträckning som jordbruksmark.De forn- lämningar i form av gravfält och stensträngar som ligger i området är sannolikt från järnål- dern. Stensträngarna nyttjades under senare delen av äldre järnålder och bildade ett system där produktionsmarken avskildes från betes- marken. Bebyggelsen bestod sannolikt av ensamgårdar under denna tid.
Under medeltiden (100 e.Kr.-1500 e.Kr.) utvecklades jordbruket ytterligare och Sverige kristnas av missionärer. Under medeltiden var
Figur 2.5. Häradskartan från 1901-1906 visar hur området då såg ut. Roslagsbanan är anlagd och en väg sträcker sig parallellt längs järnvägen, delvis i E18 sträckning. Väg 274 och 264 (Arningevägen) finns inte. Vesterarninge gård finns kvar än idag (idag Hägerneholm) med hästverksamhet. Österar- ninge gård revs 1980 och gav plats för industri och kontor. Svart ring visar utredningsområdet för Arninge resecentrum. Källa: Lantmäteriets historiska kartor.
Arninge by uppdelad i två gårdar; Väster- och Öster-Arninge.
Under den nyare tiden (1500 e.Kr. och framåt) har jordbruket fortsatt stor bety- delse i området. Fram till 1500-talet bestod bebyggelsen på landsbygden i Stockholms län vanligen av ensamgårdar eller små byar med två till tre gårdar. I Arninge fanns Väster- Arninge gård, som sedemera blev Täbys sista säteri samt Öster-Arninge gård. Under senare delen av 1700-talet var Väster-Arninge rusthåll med skyldighet att hålla ryttare och hästar för kavalleriet.
Slutet av 1800-talet är en viktig brytningstid för länets landsbygd. De allra flesta byar hade vid den här tiden genomgått laga skifte, vilket innebar större sammanhängande åkermark i anslutning till brukningscentrum, vilket underlättade i jordbruket. År 1937 hade hela länets byar undergått laga skifte De omfat- tande sjösänknings- och täckdikningsföretagen gjorde att stor sammanhängande åkermark kunde läggas under plogen.
I generalstabskartan från 1873 syns, inom utredningsområdet för Arninge resecentrum, torpbebyggelse vid Lugnet (tillhörde Östra
Figur 2.6. Roslagsbanans första linje byggdes 1885. Nuvarande sträckning av Roslagsbanan kommer att flyttas närmare E18 och planerad bro för resecentrum över E18, vilket innebär att den större åkerholmen i bilden kommer att försvinna. På denna åkerholme finns ett gravfält (RAÄ Täby 102:1)
Figur 2.7 E 18 är ett tydligt stråk och en kraftig barriär i området. I Arninge utgör vägen en gräns mellan odlingsmark i öster och bebyggelse i väster.
Figur 2.8 Arninge handelsområde väster om E18 består idag av stora köplador, och parkeringsplatser samt breda gator.
Arninge) och Löt (tillhörde Rönninge), se figur 2.5 sidan 13. Lugnet finns omnämnt 1728 i dombok och Löt nämns i tiondelängd från 1601.
Bebyggelsen finns inte kvar idag.
Den första linjen på Roslagsbanan byggdes år 1885. Ursprungligen byggdes banorna för att transportera gods såsom järnmalm och sågverksprodukter. Mycket viktiga var även transporterna av livsmedel in till Stockholm från omgivande landsbygden.
I början av 1970-talet påbörjades planeringen och byggandet av Arninge industriområde och 1980 revs den gamla gården i Öster-Arninge för att ge plats åt det nuvarande industri- och företagsområdet.
Upplevelsen av dagens landskap
(siffror inom parentes hänvisar till siffra på karta 2.1 sidan 19)
Området har genom tillkomst av bebyggelse, Roslagsbanan och vägar, förändrats starkt sedan förra sekelskiftet, men främst sedan 1970- talets expansion. De tillkommande vägarna, då främst motorvägen (E18), väg 274 samt Roslagsbanan utgör såväl tydliga stråk som kraftiga barriärer i landskapet.
Figur 2.9 Längs Hägernäsån öster om E18 och söder om väg 274 finns anlagda träspänger. Spängerna slutar längst in i viken i norr.
E18 utgör en tydlig gräns mellan det bebyggda, påverkade landskapet i väst och det odlade, öppna kulturlandskapet i öst. Befintliga vege- tationsridåer, åkerholmar och trädrader i anslutning till Trafikplats Arninge, Roslags- banan och väg 274 är viktiga landskapselement som mildrar infrastruktursanläggningarnas påverkan och synlighet i det öppna odlings- landskapet.
Den historiska torpbebyggelsen inom utred- ningsområdet är borta i dag, men flertalet äldre gårdar och bebyggelse i ett större område finns bevarat (se figur 2.5, sidan 1, Häradskartan från 1901-1901). Däremot har all åkermark väster om E18 upp mot Hägerneholm ersatts med ett stadslandskap (1, sid 19) innehållande handels- kontor- och industribyggnader och det histo- riska kulturlandskapet går inte längre att uppfatta. Öster om E18 finns huvuddragen från det historiska landskapet kvar i det storskaliga odlingslandskapet (2, sid 19) med vegetation i höjdpartier och odlad mark i de lägre partierna.
E18 ligger i sin sträckning förbi Arninge handelsområde och genom åkermark, i stora delar på bank, något högre än omgivande åkermark. Här ges möjligheter till vidsträckta utblickar över det öppna odlingslandskapet och
in mot Arninge handelscentrum. I skogspar- tier ligger vägen i huvudsak i skärning, delvis genom berg.
E18, Roslagsbanan och tillkommande bebyg- gelse har markant förändrat och brutit av det tidigare odlingslandskapet, där stråk och rikt- ningar gick i dalgångar och främst med gårdar som målpunkter.
Landskapet kring Arninge handelsområde erbjuder begränsade möjligheter till rekrea- tion och vistelse i naturlika miljöer. Norr om handelsområdet ligger ett skogsområde (3 sid 19) med en anlagd motorbana. Skogsområdet är slutet och består till större delen av barr- skog vilket inte inbjuder till större naturupp- levelser. I området finns även en restaurang, Jaktvillan. Söder om Arninge handelsområde finns ett sjönära, rekreativt skogsområde (4 sid 19). Väster om E18 och söder om Arningevägen ligger Rönninge by (kulturhistorisk frilufts- gård) med Rönninge by - Skavlöten natur- reservat. Öster om E18 ligger Hägernäsviken med en anlagd naturpromenad på träspänger längs Hägernäsån. Naturområdena är omväx- lande och upplevs som intressanta att vistas i, men sambanden mellan dem är brutna av E18 och Roslagsbanan. Även vidare norrut längs
Figur 2.10 Öster om E18 består landskapet av ett storskaligt odlingsland- skap. Ullnatoppen utgör ett tydligt landmärke i området.
Figur 2.11 En stig under bron för väg 274 längs med Roslagsbanan möjliggör i dagsläget passager under väg 274 för såväl människor som djur.
Figur 2.12 En översikt på framtida planerade området enligt FÖP Arninge-Ullna. Röd ring visar området för Arninge resecentrum.
i dag i och med att en så pass omfat- tande bebyggelse kommer att ske inom området väster om E18. E18 kommer i framtiden utgöra en ännu tydligare gräns mellan staden och landsbygden.
Planerat resecentrum kommer att omges av befintliga, ombyggda och nya handels- kvarter med butiker i stor och liten skala, liksom kontor. Skogsområdet norr om Arningevägen planeras för handel och kommersiell verksamhet och försvinner på sikt, liksom stora delar av skogsom- rådet kring motorkrossbanan norr om befintligt handelsområde som planeras för bebyggelse och nya verksamheter.
Delar av detta skogsområde sparas för framtida parkmark och grönstråk.
Roslagsbanan liksom mot nordost bryts eller försvåras kopplingar av Roslagbanans passage under väg 274 och av viltstängsel för vägen.
Stigar och stråk återfinns längs Hägernäsån samt längs Roslagsbanan och väg 274. Här rör sig människor på brukningsvägar, upptrampade stigar och längs anlagda träspänger.
Trafikbuller från E18 och Roslagsbanan stör naturupplevelserna i området. Bland annat finns de bästa möjligheterna till utblickar i odlingslandskapet i närheten av Roslagsbanan och E18. Ullnatoppen utgör ett tydligt land- märke i området från flera håll. På nära håll utgör en solitär tall och gran i anslutning till Arninge handelsområde, väster om E18, ett naturligt riktmärke och blickfång för trafikan- terna på E18.
Framtida förändringar
För området pågår arbetet med två nya detalj- planer, detaljplan för resecentrum (där delar av detta vägprojekt ingår) samt detaljplan för Arninge handelsområde. Dessutom finns en Fördjupad översiktplan för ett större område med framtida förändringar. Områdets karaktär kommer i framtiden ha en annan karaktär än
FÖRKLARING
Skogsmark, vegetations- klädda åkerholmar Öppen, odlad mark, tydligt avgränsat land- skapsrum
Befintlig bebyggelse Rörelsestråk, gående och cyklister mm
Rörelsestråk, gående Solitära träd, tall och gran
Rörelsestråk, vilt Åkerholme Björkrad Bergsskärning Port gående/cyklister/
rekreation/vilt?
Siktlinjer
Fornlämning/område, ungefärligt läge.
Viltstängsel
R
Karta 2.1: Förutsättningar - landskapsbild och stråk.
E18 och Roslagsbanan utgör såväl stråk (trafikanter) som kraftiga barriärer i landskapet. E18 utgör en tydlig gräns mellan det bebyggda, påverkade landskapet i väst och det odlade, öppna kulturlandskapet i öst.
Landskapskaraktärer (siffra relaterar till text
“Upplevelsen av dagens landskap”)
Landmärke R
R R R
R R
R R R R
R R R R
R
R
1
2
3 4
4
Karta 2.2: Förutsättningar - framtida planering
R
R R
Ny bebyggelse planerad enligt FÖP Arninge-Ullna Ev framtida utbyg- gnadsområde enligt FÖP Arninge-Ullna Viktigt grönområde och parkmark enligt FÖP Arninge-Ullna Gröna länkar enligt FÖP Arninge-Ullna Resecentrum, omstigning kollek- tivtrafik, enligt FÖP Nya anslutningar Arningevägen, enligt FÖP
3 Analys
Karta 3.1 sammanfattar områdets brister och kvaliteter.
Skogsmark, vegetations- klädda åkerholmar Öppen, odlad mark, tydligt avgränsat land- skapsrum
Befintlig bebyggelse Rörelsestråk, gående och cyklister mm
Rörelsestråk, gående Solitära träd, tall och gran
Rörelsestråk, vilt Åkerholme Björkrad Bergsskärning Port gående/cyklister/
rekreation/vilt?
Siktlinjer
Fornlämning/område, ungefärligt läge.
Viltstängsel
R
R R
R R
R R
R R R R
R R R R
R
R
Ullnatoppen - ett landmärke i området
Stort, öppet landskapsrum med
vida utblickar Rekreationsområde,
naturreservat
Arninge handelsområde
med större köplador, vägar och parkeringsplatser
Åkerholmar med ett gravfält. Värdefulla för landskapsbild och
biologisk spridning.
Solitär tall och gran utgör ett mindre riktmärke i området.
Visst biologiskt värde.
Port under väg 274 viktig för rekreation och småvilt.
Viktig rekreationsridå förankrar väg- och järnvägsanläggning
i landskapet.
Björkrad ger visuell vägledning.
Biotopskydd.
Port under E18 viktig för rekreation och småvilt.
Svagt samband grönstruktur utpekad i RUFS 2010.
Skogsområde med värdefulla träd och arter samt historiska
skyttevärn.
Reakreations- och strövområde runt
Hägernäsvik.
Motorbana omgiven av skogsområde
E 18, Roslagsbanan och väg 274 är kraftiga
barriärer i landskapet för rekreation och vilt.
Utblickar över öppna landskapet i öster är viktiga för trafikantupplevelsen
(E18 och Roslagsbanan)
4. Mål
Vägens inre och yttre rum
Vägens inre och yttre rum handlar om trafi- kantens närmiljö respektive vägens relation till omgivande stad och landskap. Målen för vägens utformning kan skilja sig åt beroende på om man vänder sig inåt eller utåt i vägrummet.
Målen för vägens inre rum relateras till trafi- kantperspektivet. Här eftersträvas en tydlig och konsekvent utformning som underlättar orienterbarheten och samspelar med trafiksä- kerhetsaspekter. Det inre rummet präglas av den utrustning som är nödvändig i vägrummet;
stödmurar, bullerskydd, räcken, belysning och skyltar. Några av dessa element påverkar också omgivningen, exempelvis vänder sig buller- skydd även mot vägens yttre rum.
Vägens yttre rum relateras till åskådarperspek- tivet. Målet med utformningen av det yttre rummet är att anpassa vägen till stadens och landskapets värden och struktur. En så tillta- lande miljö som möjligt ska skapas för betrak- taren vid sidan av vägen. Ett påtagligt element som påverkar vägens yttre rum är de broar som ses från omgivningen men även skärningar och bankar är synliga inslag av vägen.
Övergripande gestaltningsmål för Arninge resecentrum
1. Arninge resecentrum ska utformas utifrån omgivande framtida karaktär för Arninge - Ullna stadsdel. Gestaltningsnivån för rese-
centrum ska motsvara målbilden för FÖP Arninge - Ullna. Resecentrum är områdets kommunikativa nod och utformas som en karaktärsbyggnad som annonserar Arninge- Ullna mot E18.
2. Resecentrumet ska knyta ihop områden öster och väster om E18. Exempelvis innebär detta att befintliga och plane- rade rekreationsstråk skall behållas och utvecklas i möjligaste mån, samt att gång- och cykelvägar anläggs i anslutning till eller skilt från övrigt trafiknät. Angöring för cyklister ska kunna ske på avsedda platser i närheten av resecentrum.
3. Resecentrum och dess kringanlägg- ningar ska anpassas till omgivningen för minsta möjliga intrång. Utformningen ska ta hänsyn till åtgärdsförslag i FÖP för Arninge-Ullna. Exempelvis ska infart- sparkeringen följa riktlinjerna avseende
“parkering i trädkvarter”.
4. Trafikanter på E18 och Roslagsbanan ska ges en lugn och harmonisk resa där utformningen underlättar möjligheten att orientera sig i förhållande till omgivningen.
Exempelvis ska utrustning och andra element ges en samordnad gestaltning med anslutande sträckor på E18 och Roslags- banan. Trafikanter ska erbjudas utblickar över det storskaliga öppna landskapet österut i Arninge.
5. I utformningsarbetet ska ett långsiktigt och hållbart perspektiv beaktas vid exempelvis val av utförande och material. Framtida drift- och underhållsmöjligheter är viktiga förutsättningar för projekteringen.
Karta 4.1 sammanfattar konsekvenser och mål för utredningsområdet
Bron över E18 utförs med god sikt, väderskyddad och som en karaktärsbyggnad som erbjuder såväl
passerande människor som de som väntar på kollektivtrafik en trevlig, trygg och överblickbar miljö. Bron erbjuder skydd från såväl väder och vind
som omgivande buller - och luftföroreningar.
Resecentrumet knyter ihop områden öster och väster om E18:s Planerade rekreationsstråk skall behållas och utvecklas i möjligaste mån, samt att gång- och cykelvägar anläggs i anslutning till eller skilt från övrigt trafiknät. Angöring för cyklister ska kunna ske på avsedda platser i närheten av
resecentrum.
Utbyggnad av framtida ramper ger synliga utfyllander/höga banker i det öppna landskapet och
påverkar befintlig vegetationsridå.
Rekreations- och viltstråk riskerar brytas vid en utbyggnad till framtida dubbelspår på
Roslagsbanan.
Ramper/bankar terränganpassas i möjligaste mån.
Ny vegetation anläggs som kompensation för befintlig vegetation/åkerholmar som försvinner.
Planskild passage för Roslagsbanan ska fortsättningsvis kunna nyttjas på ett tryggt och
funktionellt sätt för rekreation och vilt.
Bro för resecentrum kommer vara väl synlig och utgöra ett nytt landmärke för såväl trafikanter på
E18 som från omgivningen.
Bron kan, beroende på utformning/och hur anslutningar utförs, komma att överbrygga E18:s
barriärverkan för oskyddade trafikanter.
Väntande människor på perronger längs E18 blir utsatta för höga bullernivåer, luftföroreningar och befinner sig i riskzonen för farligt gods på E18. Perronger avskiljs med plank/
vall som uppfyller säkerhetskrav från E18
Väntande på perronger ska avskiljas visuellt från trafiken på E18. Avskiljande plank/vall ska utformas med en detaljnivå och omsorg som anknyter till stadskaraktär och övrig utformning på E18. Materialval bör utgöras såväl hårdgjorda material som av vegetation. Trädgrupper kan framhäva sekvenser i
vägrummet.
Trafikanter på E18 ska erbjudas utblickar mot omgivande landskap i öster på omgivande sträckor om perrongerna.
Kringanläggningar som infartsparkeringar och anslutande gator/stråk adderas till området och sammanfogas av en mosaik av mindre ytor som beroende på utformning och omtanke sätter sin
prägel till upplevelsen av området.
Området ska som helhet ge ett gott eftermäle med en sammanhållen
utformning. Större hårdgjorda anläggningar som parkeringsplatser utformas som trädkvarter enligt FÖP
Arninge-Ullna.
Konsekvenser Mål
5. Förslag Arninge resecentrum
Arninge resecentrum kommer att bli ett nytt nav för kollektivtrafiken i nordostkommunerna.
Inom Arninge resecentrum kommer många trafikantslag att mötas - gående, cyklister bilister, busstrafik och Roslagsbanans tåg.
Framkomlighet, trafiksäkerhet och tillgäng- lighet är viktiga utgångspunkter vid utform- ningen av Arninge resecentrum.
Arninge resecentrum är ett samverkanspro- jekt mellan Trafikverket, Trafikförvaltningen och Täby kommun. De funktioner som säker- ställs samt utformningsprinciper för de olika delarna inom Arninge resecentrum beskrivs övergripande i detta kapitel. I detta kapitel beskrivs även vilka delar som omfattas av Täby kommuns detaljplan för resecentrum, av Trafikförvaltningens järnvägsplan för Roslags- banan samt av Trafikverkets vägplan. I följande kapitel, dvs Kapitel 6. Förslag vägplan beskrivs Trafikverkets vägplan och förslag till utform- ning.
På följande sidor ges en övergripande samman- fattning för utformningen av Arninge resecen- trum.
Vägplanens omfattning
Röd yta samt bokstäver inom parentes hänvisar till utpekade platser på kartan 5.1, sidan 25:
• Motorvägshållplatser (2 st) för norr- och södergående busstrafik på E18. (A)
• Vaxholmsslingan, en bussväg från Stock- holm som från E18 ska ansluta till Arninge resecentrum och sedan vidare mot väg 274 (Vaxholmsvägen) mot Vaxholm samt omvänt.
(B)
• Ombyggnation av norrgående påfartsramp vid trafikplats Arninge för anpassning till ny bussväg. (C)
• Ny cirkulationsplats med två körfält på väg 264 i trafikplats Arninge, västra sidan E18.
(D)
• Ombyggnad av östra korsningen i trafikplats Arninge från en droppe till en signalreglerad korsning med fri högersväng mot Vaxholm (E)
• Skyddsmur/skyddsbarriär mellan motor- vägshållplats och E18, se figur 6.2, sidan 28.
• Breddning av E18 till 3+3
körfält(kollektivtrafikkörfält) från Arninge resecentrum söderut genom trafikplats
Arninge. En anpassning till anslutande projekt ifrån söder längs E18. (F) Järnvägsplanens omfattning i Arninge Blå yta samt siffror inom parentes hänvisar till utpekade platser på kartan i karta 5.1, siadn 25:
• Ny hållplats på Roslagsbanan vid Arninge (1)
• Linjejustering vid Arninge (2)
• Ny mötesstation vid Arninge (d.v.s. två järn- vägsspår) (2)
Detaljplanens omfattning
Gul yta samt siffror inom parentes hänvisar till utpekade platser på kartan i karta 5.1, sidan 25:
• Lokalväg för lokalbussar på västra sidan av E18 (4)
• Gångbro över E18 och Roslagsbanan samt hissar och trappor på de tre plattformarna samt entréhus på västra sidan av E18. (5)
• Torgyta med cykelparkering framför entré- huset. Angöringsmöjlighet för personer med funktionshinder i anslutning till entré/
torg (6)
• Lokalvägar, gång- och cykelvägar (7)
TÄBY KOMMUN TRAFIKVERKET
SL / TRAFIKFÖRVALTNINGEN
ENTRÉ / TORGYTA
VÄSTRAMOTORVÄGENS BUSSHÅLLPLATS
GÅNGBRORESECENTRUM
ÖSTRAMOTORVÄGENS BUSSHÅLLPLATS
TÅGPERRONG
MOTNORRTÄLJE
Trafikplats Arninge
MOTVAXHOLM ROSLAGSBANAN
MOTSTOCKHOLM
MOT VALLENTUNA
GVÄ
274
VÄG 264
Trafikplats Ullna
TÄBY KOM
MUN
ÖSTERÅKERS KOM
MUN
E18
COOP
BUSSHÅLLPLATSVAXHOLM OCHLOKAL
D
E
A C A
B
1 2 5
7 4
6
7
Karta 5.1 visar utredningsområde och föreslaget nytt resecentrum i Arninge. De olika färgerna visar Trafikverkets, Täby kommuns samt Trafikförvaltningens åtagande i projektet. Bokstäver (A-F) avser åtgärder inom vägplanen. Siffror (1-3) avser åtgärder inom Trafikförvaltningens järnvägsplan. Siffror (4-7) avser åtgärder inom Täby kommuns detaljplan för Arninge resecentrum. Dagvattendammar (8) utgör åtaganden inom Täby kommun. En samordnad dagvattendamm (8a) anläggs för såväl Arninge
8a
8b
F
skärmtak och hissar resenärer till de tre platt- formarna där bussar och tåg väntar. I entré- huset finns rulltrappa och hiss.
Gående- och cyklister
Resecentrum ansluts till planerade gång- och cykelstråk inom Arninge handelsområde. För cyklister kommer det att finnas gott om cykel- parkeringar vid torget och entrén till Arninge resecentrum på västra sidan om E18.
Karaktär
Utmed gator, E18 och gång- och cykelstråk i grönstråk planteras träd i största möjliga mån med hänsyn till trafiksäkerhet och möjlighet till etablering av träd Marken kring gatuträden kan utföras med t ex stenmjöl och marktäck- ande buskar eller perenner. Trädgaller är lämpligt där mycket folk passerar nära träden.
Sammanhängande planteringsytor eftersträvas för att skapa en god miljö för träden och för att ta hand om dagvatten. Det är av stor vikt att trädens rötter får plats att utvecklas och får tillräckligt med syre och vatten.
Biltrafik
E 18 motorväg passerar området. Inom Arninge handelsområde finns gator för lokal biltrafik.
Arninge resecentrum ska kunna angöras mot resecentrums entrébyggnad och torg med taxi och bilar. I anslutning till torget planeras handikapparkeringar samt möjlighet att stanna till för att lämna alternativt hämta passagerare.
Pendelparkering planeras norväst om Arninge resecentrum och parkeringsplatser kan på sikt integreras närmare entré till resecentrum inom handelsområdets parkering.
Kollektivtrafik
En viktig funktion i ett nytt resecentrum är att resenärerna ska kunna göra enkla och snabba byten mellan olika resor. Här ska man som resenär kunna ta tåget på Roslagsbanan eller kliva på stomlinjebussar mot Stockholm, Norrtälje, Vaxholm samt lokala busslinjer mot Åkersberga, Vallentuna, Danderyds sjukhus
mm. För att detta ska bli möjligt byggs en ny station för Roslagsbanan. Det byggs även ett antal busshållplatser längs E18. En väder- skyddad gångbro över E18 knyter ihop hela resecentrum. Från gångbron tar trappor med
Markbeläggning ska väljas på ett sätt som gör det enkelt att ta sig fram med exempelvis rull- stol och barnvagn. Övergångsställen utformas med tanke på god tillgänglighet. Torget ska upplevas som en trygg plats att vistas på dygnet runt och utformas för att erbjuda upplevel- sevärden året runt. Markmaterial och utrust- ning ska avspegla funktion, tex röreslestråk, cykelparkering och vistelseytor. Område för busshållplatser beläggs med betongmaterial till skillnad mot angörande gator som beläggs med asfalt.
Belysningen i området ska bidra till en mänsklig skala liksom låg energiförbrukning.
En mänsklig skala innebär god belysning längs exempelvis gång- och cykelstråk. Planering av belysning ska utgå från en helhetssyn och syftet är att skapa vackra och trygga miljöer kring entrézoner, parkeringsytor, hållplatser, torg och längs med gång- och cykelstråk. Belys- ningen på plattformarna inom vägplanen och kommunala planen ska samordnas och följa ett gemensamt formspråk medan belysning på Roslagbanans plattform har ett eget uttryck som följer Roslagsbanans övergripande gestalt- ningsanvisningar.
