Täby och Österåker kommun, Stockholms län E18 Arninge, Bytespunkt/Resecentrum GRANSKNINGSHANDLING

GRANSKNINGSHANDLING

E18 Arninge, Bytespunkt/Resecentrum

Täby och Österåker kommun, Stockholms län

Vägplanbeskrivning. 2014-06-09

Projektnummer: 107337

Dokumenttitel: Vägplanbeskrivning

Skapat av: Jonas Skyllberg, VAP VA-Projekt AB Dokumentdatum: 2014-06-09

Dokumenttyp: Rapport DokumentID:

Ärendenummer: TRV2012/7302 Projektnummer: 107337

Version: 1.0

Publiceringsdatum: 2014-06-09 Utgivare: Trafikverket

Kontaktperson: Fredrik Emmot, telefon: 010-123 67 69

Uppdragsansvarig: Jonas Skyllberg, VAP VA-Projekt AB, telefon: 019-17 52 10 Tryck:

Fotograf:

Distributör: Trafikverket, 172 90 Sundbyberg, telefon: 0771-921 921

Innehåll

1 Sammanfattning ... 4

2 Projektets bakgrund, förutsättningar, ändamål och projektmål ... 6

2.1 Nuvarande förhållanden ... 6

2.2 Behov av förändringar ... 11

2.3 Ändamål och projektmål ... 11

2.4 Redogörelse av Natura 2000-områden och riksintressen ... 12

2.5 Planens överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler och miljökvalitetsnormer ... 12

2.6 Sammanfattning av en samhällsekonomisk bedömning ... 13

3 Den planerade vägens lokalisering och utformning med motiv. ... 14

3.1 Åtgärdsvalsstudier (eller motsvarande) ... 14

3.2 Val av lokalisering ... 16

3.3 Val av utformning ... 20

4 Konsekvenser av förslaget ... 26

4.1 Trafiktekniska konsekvenser ... 26

4.2 Miljökonsekvenser ...28

4.3 Skyddsåtgärder och försiktighetsmått ... 31

4.4 Byggande av Arninge resecentrum (allmän väg) är undantaget från följande förbud enligt Miljöbalken kapitel 7 ... 32

4.5 Markanspråk och konsekvenser för pågående markanvändning ... 33

4.6 Påverkan under byggnadstiden (entreprenadtiden) ... 33

5 Genomförande och finansiering ... 36

5.1 Formell hantering ... 36

5.2 Genomförande ... 38

5.3 Finansiering... 39

1 Sammanfattning

Täby centrum - Arninge en framtida viktig knutpunkt för nordostkommunerna i Stockholms län. Mot bakgrund av detta har SL, Täby kommun och Trafikverket tillsammans planerat ett nytt resecentrum i Arninge.

Vägplan är en av tre planer som behövs för att kunna bygga Arninge resecentrum. SL tar fram en järnvägsplan för Roslagsbanans nya sträckning förbi Arninge. Täby kommun tar fram en detaljplan för de kommunala delarna av Arninge resecentrum, bl a bron över E18. Trafikverket tar fram en vägplan för de ingående statliga vägarna. De tre planerna är beroende samt kompletterar varandra för att få till en bra helhet, Arninge

resecentrum. För att samordna arbetet med de tre planerna har samordningsmöten mellan de tre parterna hållits varje månad under framtagandet av planerna.

Figur 1.1 Karta över föreslaget nytt resecentrum i Arninge. De olika färgerna

representerar i vilken plan anläggningen behandlas. Röd anläggning= Trafikverkets vägplan. Blå anläggning = SLs järnvägsplan. Gul anläggning = Täby kommuns detaljplan.

I vägplanen för Arninge resecentrum ingår en motorvägsbusshållplats för norrgående busstrafik och en för södergående. För bussar mot Vaxholm byggs en egen busshållplats på östra sidan av E18 som ansluter väg 274 i den östra korsningen i trafikplats Arninge Trafikplats Arninge byggs om för att anpassas till nytt resecentrum, utökat

handelsområde samt nya bostäder. I östra korsningen byggs en trafiksignalanläggning och i västra korsningen en ny cirkulationsplats.

En damm föreslås för omhändertagande av dagvatten, fördröjning och rening, från hela Arninge resecentrum för att minimera Arninge resecentrums påverkan på Ullnaån.

Övriga vägar är kommunala och ingår i kommunal detaljplan. Plattformen för Roslagsbanan ingår i järnvägsplanen.

Navet i hela resecentrum, gångbron över E18, som binder ihop busshållplatserna, perrongen för Roslagsbanan och Arninge handelscentrum kommer att ingå i kommunal detaljplan.

Länsstyrelsen har beslutat att projektet kan medföra betydande miljöpåverkan. Därför har en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tagits fram. MKB:n godkändes av

Länsstyrelsen i Stockholms län 2014-05-27.

Miljökonsekvenserna bedöms sammantaget bli lokalt små eller måttligt negativa för resecentrum. Arninge resecentrum bedöms dock ge goda förutsättningar för att skapa en regional kollektivtrafiknod vilket bidrar till ett mer hållbart samhälle och

resursutnyttjande. Den positiva konsekvensen bedöms som stor, både lokalt och regionalt.

Byggnation av Arninge resecentrum kommer innebära måttlig påverkan på trafiken under entreprenadtiden, främst vid byggandet av gångbron, då trafiken på E18 tillfälligt måste ledas om.

Vägplanens syfte strider inte mot gällande kommunala planer när den nya detaljplanen för Arninge resecentrum antas vilket planeras ske under hösten 2014.

Det finns 230 miljoner kronor avsatta för projektet. Trafikverket står för 120 miljoner kronor. Täby kommun står för 80 miljoner kronor och SL står för 30 miljoner kronor.

Tidplan för det fortsatta arbetet:

Granskning av vägplan juni/juli 2014 Fastställelse av vägplan sommaren 2015 Entreprenadtid, produktion 2016 – 2018.

2 Projektets bakgrund, förutsättningar, ändamål och projektmål

2.1 Nuvarande förhållanden

I detta kapitel ges en kort sammanfattning av befintliga förhållanden. För mer ingående beskrivning se Miljökonsekvensbeskrivning (MKB), Gestaltningsprogram och PM Trafik.

Figur 2.1.1 Karta som redovisar en sammanställning av förutsättningar i området.

Landskap och bebyggelse

Vid Arninge präglas landskapsbilden i dag av infrastruktur och bebyggelse. E18,

Arningevägen (väg 264), Vaxholmsvägen (274) och Roslagsbanan utgör tydliga stråk och barriärer i landskapet.

Väster om E18 ligger Arninge handelsområde innehållande handels-, kontor- och industribyggnader. Området är ett utpräglat externhandelsområde med huvudsakligen volymhandel riktad till bilburna kunder. Norr om handelsområdet ligger ett

skogsområde med en anlagd motorbana och en restaurang (Jaktvillan) och söder om ligger ett skogsområde med tall och hällmark.

Öster om E18 finns huvuddragen från det historiska landskapet kvar i det storskaliga odlingslandskapet.

E18 ligger i sin sträckning förbi Arninge i stora delar på bank, något högre än

åkermarken på östra sidan. Här ges möjligheter till vidsträckta utblickar över det öppna odlingslandskapet och in mot Arninge handelsområde.

Kultur och natur Kulturmiljö

Efter den senaste istiden, för drygt 10 000 år sedan, stod området kring Arninge under vatten. Fornlämningsmiljön i Arningeområdet beskrivs i Arkeologisk utredning för fördjupad översiktsplan som rik och komplex. Det är främst järnålderns (500 fKr-1000 eKr) kulturlandskap som syns i form av gravfält och ensamliggande gravar.

Boplatslämningar, gårdsbebyggelse, stensträngar och fossil åkermark visar på områdets betydelse.

Inom planområdet finns två forn- och kulturlämningar, dessa ligger öster om E18 i en moränbacke. Lämningarna består av en boplats (objekt 11) och ett gravfält (Täby 102:1).

Strax väster om planområdet i skogsområdet mellan handelsområdet och Arningevägen finns flera stridsvärn (Täby 432:1 och Täby 433:1) och i Arninge trafikplats finns en husgrund (Täby 103:1). Dessa bedöms inte påverkas av vägplanen.

Naturmiljö

Området öster om E18 består till stor del av ett odlingslandskap där naturvärdena är knutna till åkerholmar och Ullnaån samt kantzonen kring vattendraget. På östra sidan av E18 finns även en mindre vegetationsskärm utmed väg 274 (Vaxholmsvägen), delvis med blötare markinslag. Söder om väg 274 utgörs området av dels fuktigare

örtvegetation och dels fuktigare trädbevuxna områden. Det fuktigare området är utpekat i Grönplanen som länsintressant naturområde (klass 2). Genom området rinner Ullnaån som mynnar ut i Hägernäsvik. Väster om E18 finns ett skogsområde bestående av bl.a.

hällmarksskog med inslag av äldre tallskog. I skogsområdet finns enligt Artportalen arten tallticka som finns upptagen på den svenska rödlistan och anges som nära hotad.

SL genomförde sommaren 2013 (SL 2013) en naturinventering på sträckan Rydbo- Vaxholmsvägen och inga nämnvärda naturvärden återfanns på den del som vägplanen berör.

Arninge ligger inom en av Stockholms grönkilar, den så kallade Angarnkilen. Ett grönt svagt samband över E18 redovisas direkt norr om Hägernäsviken.

Viltstängsel för klövdjur finns längs E18 och väg 274 (Vaxholmsvägen). Utifrån

statistiken från Nationella viltolycksrådet tyder fördelningen av olyckor på att E18 med viltstängsel och höga trafikflöden är en kraftig barriär som styr viltet i nord-sydlig riktning på västra sidan av motorvägen. Passage över/under E18 saknas helt.

Vägar med mer än 10 000 fordon/dygn utgör en stor barriär för flera djur. För vissa djur (t.ex. älg, rådjur, hare, räv m.m.) är vägtrafiken då så avskräckande att de normalt undviker att passera vägen. För djur som inte uppfattar fordon som fara (t.ex. grävling, grodor och kräldjur) stiger dödligheten proportionellt med trafikmängden. Vägar med en trafikmängd på 2 000-10 000 fordon/dygn avskräcker generellt inte djuren från att passera, men trafikmängden innebär en stor risk för att djur dödas. (Vägverkets publikation 2005:72)

Hälsa och säkerhet

E18, väg 264 och väg 274 är utpekade som primär led för farligt gods.

Riskutredning har tagits fram eftersom hållplatserna i Arninge resecentrum hamnar nära E18. PM skyddsåtgärder Arninge resecentrum (WSP 2012) visar att risknivån blir acceptabel på hållplatserna avseende individrisk och inom de lägre delarna av ALARP*- området för samhällsrisken om ett skyddsavstånd om 15 meter hålls och utförs

tillsammans med avåkningsskydd och skyddsbarriärer. Skyddsbarriären i form av skärm måste uppföras 5-15 meter från E18s vägkant och vara minst 2 meter hög samt i

obrännbart material. Vidare måste det säkerställas att inga brandfarliga vätskor kan komma förbi barriären och ansamlas på skyddsobjektets sida.

Ett avsteg från ovan skyddsavstånd har gjorts för motorvägshållplatsen väster om E18 (som ligger i Täby kommuns detaljplan) där plattformskanten som närmast ligger 13,2 meter från E18. En kompletterande riskanalys (PM – risknivå vid föreslagen

utformning, Arninge resecentrum, WSP 2014) har därför tagits fram. Den kompletterande riskanalysen bedömer att med föreslagna åtgärder är risknivån acceptabel.

* ALARP - As Low As Reasonably Practicable (så lågt som det praktiskt är rimligt).

Mark och vatten Vatten

Ullnaån rinner från Ullnasjön till Hägernäsviken och passerar planområdet strax söder om den planerade avfarten för regionalbussar. Ullnaån har fastställda

miljökvalitetsnormer: God ekologisk status 2021 (undantag pga. övergödning) samt God kemisk status 2015. Utifrån samråd med länsstyrelsen ska dock den kemiska statusen anses vara okänd då inga mätningar utförts. Ullnaån har inget strandskydd inom Täby kommun, men omfattas av generellt strandskydd (100 meter) inom Österåkers kommun. Vägplanen berör delvis Ullnaåns strandskyddsområde inom Österåkers kommun. Ullnaån utgör primär recipient för dagvatten i området.

Ullnaån mynnar i Hägernäsviken som i sin tur är en del av Stora Värtan. Hägernäsviken har följande fastställda miljökvalitetsnormer: God ekologisk status 2021 (undantag pga.

övergödning) samt God kemisk status 2015. Utifrån samråd med länsstyrelsen ska den kemiska statusen anses vara okänd då inga mätningar utförts. Hägernäsviken omfattas av strandskydd som delvis berör vägplanen, se vidare kapitel 5.2.

Jordbruk och skogsbruk

De östra delarna av planområdet består till stor del av jordbruksmark. Här bedrivs ett relativ storskaligt jordbruk och jordbruksmarken är graderad som klass 3 (på en skala 1- 5 där klass 5 är högst). Klass 3 representerar länets medelförhållande.

I västra delen av planområdet mellan handelsområdet och Arningevägen kommer skogsmark (hällmarksskog och blandskog) att tas i anspråk för byggandet av ny cirkulationsplats.

Byggnadstekniska förutsättningar

Markområdet där nytt resecentrum planeras utgörs generellt av lägre liggande partier med en undergrund av lera och mer höglänta partier med friktionsjord, på sina platser även berg i dagen.

Inom de låglänta, södra och sydöstra, delarna förekommer lerdjup på upp till 11 meter.

Leran har i huvudsak en mycket låg till extremt låg skjuvhållfasthet och med en svagt utbildad torrskorpelera i markytan. I den norra delen är lerdjupet begränsat till som mest ca 3 meter. Leran har här en låg till mycket låg skjuvhållfasthet.

Friktionsjorden utgörs av morän, ställvis innehållande block.

På ett par ställen inom området förekommer även fyllning, främst i den västra delen i anslutning till befintliga byggnader. I norrgående befintlig påfartsramp från

Vaxholmsvägen ner på E18 förekommer ett mindre parti med lättfyllning. Lättfyllningen är utlagd där rampen är som lägst. I anslutning till Vaxholmsvägen (väg 274) är ramen grundförstärkt genom utgrävning. Även Vaxholmsvägen i övrigt är grundförstärkt från korsningen och en längre sträcka åt öster med påldäck.

Grundvattennivån varierar inom de lägre liggande partierna från att ligga i nivå med markytan till att ligga ca 0,5 – 1 meter under.

Förorenade områden

Genomförd miljöteknisk markundersökning påvisar stenkolstjära (PAH) i ett av asfaltsproverna från E18. Halterna motsvarade klass 3, d.v.s. begränsad användning i vägkonstruktion som bundet/obundet bärlager under ny asfaltsbeläggning. Området har inte gått att avgränsa. Övriga asfaltsprover ligger inom klass 1, fri användning.

Proverna för vägdikesmassor uppvisade föroreningshalter som ligger under

Trafikverkets miljökriterier för återanvändning av massor. Halterna ger restriktioner om massorna ska hanteras externt. Rekommendationen är därför att massorna hanteras så att de inte beaktas som avfall.

En brungrå något sulfidhaltig varvig lera har påträffats vid en provtagningspunkt i närheten av Vaxholmsvägen. Se kapitel 5.2 för hantering vid eventuellt påträffande av sulfidhaltiga jordmassor.

Infrastruktur Vägnät

E18 tillhör en av landets absolut viktigaste transportlänkar och är av riksintresse.

Riksintresset är motiverat av att E18 är av stor betydelse för landets transportsektor och ingår som en del i den nordiska triangeln (motorvägar och höghastighetståg mellan huvudstäderna Oslo, Köpenhamn, Stockholm och Helsingfors) och EU:s TEN-projekt (Trans Europeiskt Nätverk). Även för regionen är vägen en viktig kommunikationslänk för arbetspendling och godstransporter.

E18 är en primär transportled för farligt gods, så även väg 264 och väg 274.

E18 förbi Arninge har idag en hastighetsbegränsning av 100 km/h. Väg 264 och väg 274 har en hastighetsbegränsning av 50, 60 och 70 km/h.

Huvudvägarna i området är hårt belastade av trafik. Befintliga trafikmängder (år 2010) är på E18 norr trafikplats Arninge ca ÅDT(Årsdygnsmedeltrafik) 25 000 fordon per dygn varav 2620 fordon tung trafik. Söder om trafikplats Arninge uppgår den uppmätta trafiken till ca ÅDT 46 000 fordon per dygn. För väg 274 är trafikmängden ca ÅDT 11

00o fordon per dygn och för väg 264 ca ÅDT 20 000 fordon per dygn. Se även PM – Trafik.

E18 är idag försedd med vägbelysning i vägens mittremsa. Samtliga rampvägar i

trafikplats Arninge är också belysta med stolpar i vägkant. Väg 264 är belyst. Så även väg 274 närmast trafikplats Arninge.

Trafikverket är väghållare för E18 med trafikplatser samt väg 264 och väg 274.

Arninge handelsområde

Arninge handelsområde avgränsas i öster av E18 som i det aktuella snittet är utformat som en fyrfältig motorväg med hastighetsbegränsningen 100 km/h. I södra delen av Arninge leder Väg 264 ”Arningevägen” genom trafikplats Arninge över E18 till droppen i trafikplats Arninge. Därefter fortsätter sen Väg 274 ”Vaxholmsvägen” österut.

I norra änden av området ligger även trafikplats Ullna som är Arninges norra

anslutningen till E18. Ullnavägen och Rydbovägen är kommunala vägar. Gatumarken i Arninge ägs av Täby kommun.

Gång- och cykelvägar och oskyddade trafikanter

Inom planområdet vistas få oskyddade trafikanter då det saknas gång- och cykelvägar längs de allmänna vägarna.

Det finns kommunala gång- och cykelvägar inom Arninge handelsområde som bl a ansluter till en gång- och cykelport under väg 264 vid cirkulationsplatsen i korsningen med Kundvägen. Därifrån kan man ta sig vidare söderut mot Hägernäs.

Kollektivtrafik

Tåg på Roslagsbanan passerar idag Arninge på enkelspår utan att stanna. Närmaste station i söder är Hägernäs och i norr Rydbo.

Ett antal busslinjer passerar idag Arninge på E18 utan att stanna, däribland två stomlinjer. Några lokala busslinjer trafikerar Arninge handelsområde.

Se även PM-Trafik.

Ledningar

Det finns ett fåtal ledningar inom planområdet:

 I E18:s mittremsa hänger en optokabel i belysningsstolparna. Ägare är Trafikverket.

 Längs befintliga Roslagsbanan följer en optokabel. Ägare är Stokab.

 Längs väg 264 (Arningevägen)norra sida går en elkabel i mark för matning av Trafikverkets vägbelysning. Ägare är Fortum AB.

 Längs de allmänna vägarna finns vägbelysning med tillhörande markledningar.

 För avvattning av de allmänna vägarna finns dagvattenledningar och brunnar med Trafikverket som ägare.

 Ett kommunalt ledningsstråk med vatten-, avlopp- och dagvattensledningar passerar väg 264 genom trafikplats Arninge. I samma läge finns även en kommunal dagvattentunnel.

Inga kända teleledningar, enskilda brunnar eller enskilda va-ledningar finns inom planområdet. Se även avvattnings- och ledningssamordningsplanerna.

Dagvattenhantering

I dagsläget rinner dagvatten inom området generellt sett via gräsklädda diken till recipient. Recipient för vägsträckan över jordbruksmark är Ullnaån öster om Roslagsbanan som mynnar i Hägernäsviken, en del av Värtan. Dagvatten från västra sidan om E18, område för cirkulationsplats och väg 264, avvattnas dels till

Hägernäsviken via kommunens bergtunnel och dels även genom E18 vidare till Ullnaån.

Delar av planområdet ligger inom kommunalt verksamhetsområde. Se avvattnings- och ledningssamordningsplanerna.

2.2 Behov av förändringar

I den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen - RUFS 2010 samt i flertalet andra utredningar är Täby centrum - Arninge utpekat som en av de kommande

regionala stadskärnorna. Transportsystemet ska byggas ut med kollektivtrafiken som grund, vilket kan förbättra tillgängligheten i den växande regionen på ett gynnsamt sätt.

Täby centrum - Arninge ska vara en framtida viktig knutpunkt för nordostkommunerna i Stockholms län.

2.3 Ändamål och projektmål

Projektets övergripande mål är att transportsystemet ska byggas ut med kollektivtrafiken som grund och samtidigt främja regional utveckling.

Projektet ska säkerställa tillgången till hållbara kollektiva färdmedel och snabba, säkra och enkla byten för resenärerna genom byggande av ett resecentrum i Arninge.

Alla delar av resecentrumet ska utformas med god orienterbarhet. Utformningen ska säkerställas mot de krav som Trafikverket har enligt VGU avseende framkomlighet, komfort och trafiksäkerhet.

För hela projektet Arninge resecentrum har nedan fem projektmål för miljö formulerats. För respektive projektmål för miljö har även delmål formulerats och utvärderats, se MKB kapitel 9.

 Projektet ska säkerställa tillgången till hållbara kollektiva färdmedel och snabba, säkra och enkla byten för resenärerna genom byggande av ett resecentrum i Arninge.

 Alla delar av resecentrumet ska utformas med god orienterbarhet.

 Projektet ska säkerställa tillgången till natur- och kulturmiljöer. Värdefulla miljöer och parkrum integreras och kopplas till omkringliggande naturområden, grönkilar och vatten.

 Projektet ska genomföras med beaktande av människors hälsa. Projektet ska medverka till en god vattenmiljö i recipienterna.

 Projektet genomförs med beaktande av resurseffektivitet.

För projektet har fem övergripande gestaltningsmål för Arninge resecentrum formulerats. För utförlig beskrivning och exempel se Gestaltningsprogram kapitel 4.

 Arninge resecentrum ska utformas utifrån omgivande framtida karaktär för Arninge - Ullna stadsdel. Gestaltningsnivån för resecentrum ska motsvara målbilden för FÖP Arninge - Ullna. Resecentrum är områdets kommunikativa nod och utformas som en karaktärsbyggnad som annonserar Arninge- Ullna mot E18.

 Resecentrumet ska knyta ihop områden öster och väster om E18.

 Resecentrum och dess kringanläggningar ska anpassas till omgivningen för minsta möjliga intrång. Utformningen ska ta hänsyn till åtgärdsförslag i FÖP för Arninge-Ullna.

 Trafikanter på E18 och Roslagsbanan ska ges en lugn och harmonisk resa där utformningen underlättar möjligheten att orientera sig i förhållande till omgivningen.

 I utformningsarbetet ska ett långsiktigt och hållbart perspektiv beaktas vid exempelvis val av utförande och material. Framtida drift- och

underhållsmöjligheter är viktiga förutsättningar för projekteringen.

2.4 Redogörelse av Natura 2000-områden och riksintressen

Planområdet berör inget Natura 2000-område.

Följande riksintressen ligger inom eller i närheten av planområdet:

 Riksintresse kommunikation, Roslagsbanan (Östra station-Kårsta-Österkär- Näsbypark). Lokal järnvägslinje i Stockholm som är av särskild regional betydelse.

 Riksintresse kommunikation, E18 (Stockholm-Riksgränsen). E18 ingår även i TEN-T (Trans european Transport Network) och är av särskild internationell betydelse.

 Riksintresse Naturvård ”Ullnasjöns De Geermoräner” ligger strax norr om planområdet och bedöms inte påverkas av vägplanen.

2.5 Planens överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler och miljökvalitetsnormer

Hänsynsregler och hushållningsprinciper

Enligt miljöbalken är alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd som omfattas av balkens bestämmelser skyldig att följa de allmänna hänsynsreglerna;

kunskapskravet, försiktighetsprincipen, hushållningsprincipen och lokaliseringsprincipen.

De krav som ställs i de allmänna hänsynsreglerna bedöms uppfyllas i projektet.

Trafikverket har genom sin planeringsprocess, användandet av fyrstegsprincipen, integrerat miljöarbete samt samrådsförfarande beaktat 2, 3, 6 och 7 § (kunskapskravet, försiktighetsprincipen, principen om bästa möjliga teknik, lokaliseringsprincipen och rimlighetsavvägningen). Genom Trafikverkets egen kompetens inom området samt deras krav på kompetens vid upphandling av konsulttjänster och entreprenader bedöms kunskapskravet uppfyllas.

Projektet bedöms också stämma väl överens med hushållningsprinciperna i Miljöbalken, som säger att jord- och skogsbruk är nationella intressen som endast får tas i anspråk för väsentliga allmänna intressen.

Miljökvalitetsnormer

Miljökvalitetsnormer (MKN) är lagstadgade gränsvärden för att säkerställa att människors hälsa och miljö inte påverkas negativt. Idag finns MKN för:

 Föroreningar i utomhusluft (SFS 2001:527), se vidare kapitel 4.2.

 Kemiska föreningar i fisk- och musselvatten (SFS 2001:554). Finns inte inom eller i direkt närhet till planområdet. Miljökvalitetsnormen hanteras inte vidare i vägplanen.

 Omgivningsbuller (SFS 2004:675). Kartläggningarna enligt förordningen är främst till för sammanställningar och jämförelser för EU, bland annat som underlag till internationella åtgärder för att minska buller från fordon. Kartorna är däremot inte underlag för åtgärder inom Sverige. För Sverige gäller mål, mått och åtgärdsplaner enligt beslut från riksdag och regering. E18 omfattas av förordningen, men denna aspekt kommer inte att hanteras vidare i vägplanen.

 Kvalitetskrav för vattenförekomster i norra Östersjöns vattendistrikt (19FS 2009:36), se vidare kapitel 4.2.

2.6 Sammanfattning av en samhällsekonomisk bedömning

Samhällsekonomiska bedömningar har utförts i tidigare skeden av objektets

planeringsprocess. Dessa bedömningar är en viktig del i möjligheten att prioritera olika objekt, som sedan kan bidra till att transportpolitikens övergripande mål om en

samhällsekonomiskt effektiv transportförsörjning kan uppnås.

I förstudien gjordes en jämförelse av samhällsnyttan mellan två alternativa

lokaliseringar av Arninge resecentrum, det södra och norra läget. Det visar på betydligt högre nyttor för det södra läget med bro än för det norra. Södra läget se figur 3.1.1.

Förstudien finns tillgänglig på www.trafikverket.se/arninge

Detta beror på restidsförbättringar, lägre trafikeringskostnader för buss pga kortare körväg, bättre externa effekter tillföljd av större överflyttning av personer från biltrafik samt större ökning av biljettintäkterna från före detta bilåkare.

3 Den planerade vägens lokalisering och utformning med motiv.

3.1 Åtgärdsvalsstudier (eller motsvarande)

Trafikverket genomförde tillsammans med SL och Täby kommun, en förstudie år 2010.

Förstudien finns tillgänglig på www.trafikverket.se/arninge.

I förstudien har Trafikverket valt att utgå från en hög standard i utformningen av resecentrumet för att göra kollektivtrafiken mer attraktiv. Förstudien utgick från två olika huvudalternativ för lokaliseringen av resecentrumet – Norra och Södra läget.

Trafikverket föreslog i sitt ställningstagande efter förstudien att en arbetsplan ska upprättas för resecentrumet i det södra läget då det alternativet bäst uppfyller både uppsatta projektmål och övergripande nationella transportpolitiska mål. Detta överensstämmer också med inkomna remissynpunkter från berörda parter.

Av de alternativ som studerats i det södra läget är alternativ 2 (Lokalslinga öster om E18, Stockholm-Vaxholm) det mest lämpliga att studera vidare vad gäller angöringen av busstrafiken till och från Vaxholm. Detta med förutsättning att god framkomlighet ges som minimerar restidsförlängningen för resenärer från Vaxholm.

Med förstudien som underlag fattade Länsstyrelsen i Stockholms län den 16 november 2010 beslutet att projektets åtgärder kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Inför arbetet med arbetsplanen bestämdes av Trafikverket att arbetet ska drivas parallellt och i samarbete med SL:s järnvägsplan för ny sträckning av Roslagsbanan samt Täby kommuns detaljplan för den delen av Arninge som kommer att omfattas av åtgärder i samband med utbyggnad av resecentrumet.

Under projekttidens gång har en ny planeringsprocess införts för fysisk planläggning av vägar där skede Vägplan ersätter Arbetsplan. Då projektets åtgärder kan antas medföra betydande miljöpåverkan innebär det att, enligt den nya planprocessen,

planläggningstyp 3 ska följas och att Trafikverket tar fram en MKB i samband med vägplanen.

Figur 3.1.1. Förstudiens södra läge, alternativ 2(Lokalslinga öster om E18, Stockholm- Vaxholm)

3.2 Val av lokalisering

Arbetet med vägplanen påbörjades med en utredningsfas för att tillsammans med SL och Täby kommun fastställa vissa utformningsprinciper samt att börja utveckla en mer detaljerad utformning utifrån förstudiens alternativ ”Södra läget Alternativ 2

(Lokalslinga öster om E18, Stockholm-Vaxholm)med ny lokalväg öster om Roslagsbanan”.

I PM ”Utredningsfas inför framtagande av arbetsplan” senast reviderad 2012-09-23 redovisas de förändringar och tillkommande delar från förslaget i förstudien.

Nedan redovisas de delar som föreslås utgå ur förstudiens förslag:

 Bron(som ej ingår i vägplanen) över E18 föreslås endast utföras för gående, fri bredd 5,0 m. I förstudien är föreslaget både gång- och cykeltrafik över bron. Då kommunen inte ser något behov av cykeltrafik i detta läge samt vill minimera markanspråk öster om Roslagsbanan föreslås istället en gång- och cykelväg över E18 och Roslagsbanan längs med väg 274 och 264.

 Den i förstudien föreslagna prioriterade bussvägen med bro öster om tpl Arninge som förslås passera under väg 274 är en väldigt svår och dyr lösning.

Detta på grund av svåra grundläggningsförhållanden som framkommit under utredningsfasen. Därför beslutas att den östra bussvägen under Vaxholmsvägen utgår. Istället föreslås att norrgående busstrafiken får åka upp i trafikplatsen längs avfartsrampen, korsa väg 274 i plan, och sedan via en avfart på

påfartsrampen ansluta mot motorvägsbusshållplats och resecentrum.

Busstrafiken ska dock fortfarande vara prioriterad som föreslagits i förstudien.

Efter ytterligare samråd med projektets deltagare och även efter samråd med berörda markägare krävdes ytterligare utredningsarbete för att hitta den optimala lösningen. I det utredningsarbetet utkristalliserades tre principlösningar, där busstrafiken mot Vaxholm var den stora knäckfrågan. Utredningsarbetet sammanställdes i PM

”Sammanställning av principlösningar inför framtagande av vägplan”.

Syftet med denna PM var att utgöra beslutsunderlag för de tre parterna att bestämma vilket av de framtagna principförslagen som ger den mest optimal utformningen av Arninge resecentrum utifrån:

 Markintrång

 Restid kollektivtrafik

 Sammanhållen avvägning busstrafik

 Kapacitet i trafikplats Arninge

 Byggnadstekniska förutsättningar ex geoteknik, användande av befintlig bro under Vaxholmsvägen för Roslagsbanan, mm

 Samordning med Arninge handelscentrum

 Kostnad 200 mkr

Figur 3.2.2 Arninge resecentrum principlösning 1

I Principlösning 1 byggs Vaxholmsslingan på östra sidan av både E18 och Roslagsbanan.

Det är förslaget som togs fram i ”PM Utredningsfas inför framtagande av arbetsplan”

Detta alternativ valdes bort delvis pga. markintrånget på östra sidan av E18. Dessutom måste norrgående busstrafik på E18 passera genom trafikplats Arninge som innebär en risk för försening av busstrafiken vid maxtrafik. Roslagsbanan får dessutom en

ogynnsam horisontalgeometri när den ska ansluta resecentrum så nära E18.

Figur 3.2.3 Arninge resecentrum Principlösning 2

I principlösning 2 föreslås Vaxholmsbussarna angöra Arninge resecentrum på västra sidan av E18.

Detta alternativ valdes främst bort pga att det gav längre restider för Vaxholmbussarna och att Vaxholmsbussens angöring mot Stockholm hamnar för långt ifrån resten av resecentrum. Man tappar den närhet som behövs för att kunna göra enkla och snabba byten mellan och olika resor. Att behöva passera trafikplats Arninge på eftermiddagen i maxtrafik kan också fördröja bussen.

Även här måste norrgående busstrafik på E18 passera genom trafikplats Arninge och Roslagsbanan får även här en ogynnsam horisontalgeometri när den ska ansluta resecentrum så nära E18.

Figur 3.2.4 Arninge resecentrum principlösning 3

I principlösning 3 föreslås Vaxholmsbussarna angöra Arninge resecentrum på östra sidan av E18 mellan motorvägsbusshållplatsen och Roslagsbanan. Roslagsbanan blir då östlig gräns för Arninge resecentrum.

Roslagsbanan får med denna lösning en gynnsammare horisontalgeometri när den ska ansluta resecentrum något längre österut från E18 än i principlösning 1 och 2.

Norrgående busstrafik behöver inte passera trafikplats Arninge med risker för köbildning vid maxtrafik utan kör av E18 på en egen rampväg norr om trafikplatsen.

Vaxholmsbussarna får i detta alternativ vid resa mot Vaxholm använda samma rampväg som norrgående busstrafik och angöra resecentrum på egen busshållplats mellan motorvägsbusshållplatsen och Roslagsbanan. Utfaren kan samordnas med en

signalreglerad korsning i trafikplats Arninge. Det ger kortare restid än principlösning 1.

Vid resa mot Stockholm får Vaxholmsbussarna angöra på västra sidan av E18 för vidare färd mor Stockholm.

Detta alternativ beslutade Trafikverket, SL och Täby kommun vara det mest lämpliga alternativet utifrån uppställda krav och att vägplan, järnvägsplan och detaljplan skulle

tas fram utifrån denna principlösning.

Med Arninge resecentrum kommer en helt ny station för Roslagbanan att öppna vid en plats som idag nästan saknar kollektivtrafik. Med busshållplatserna för stom- och lokal busstrafik kommer Arninge resecentrum att bli ett viktigt nav för kollektivtrafiken i nordost. Infartsparkering och anslutande gång- och cykelvägar kommer också att öka tillgängligheten till kollektivtrafik. Det kommer att ge helt nya möjligheter till

kollektivtrafikresande för Arninge och hela nordöstra Stockholm.

I framtiden föreslås de regionala stadskärnorna bli knutpunkterför kollektiva

tvärförbindelser och stombussar. Spårförbindelser är en viktig del i stadskärnorna och på medellång sikt blir kopplingar med andra spårförbindelsermycket viktiga. Större exploateringsområden i regionala kärnor blir i framtiden beroende av starka kollektivtrafikkopplingar.

Det kommer inte finnas tillräcklig kapacitet i vägsystemet för att kunna ta om hand om all efterfrågan för transporter. Det pågår därför diskussioner om starka spårkopplingar till Arningeområdet men för försalgen lösning i denna vägplan har antagits att dessa ej är utbyggda 2030.

I vägsystemet kommer förstärkningar att behövas. Från Arninge och söderut kan trimning av E18 till 6 körfält komma att utföras. I första hand bör denna förstärkning nyttjas för att prioritera kollektivtrafiken.

3.3 Val av utformning

Den övergripande utformningen av Arninge resecentrum bygger på ”Principlösning 3”, se 3.2 Val av lokalisering.

Följande delar föreslås ingå i vägplanen:

 Två stycken motorvägshållplatser, för norr- och södergående busstrafik på E18.

Hållplatserna anläggs för att stombussarna mellan Stockholm –Norrtälje enkelt och snabbt med så lite tidsförlust som möjligt ska kunna angöra Arninge resecentrum.

 Skyddsbarriär/bullerskyddsvall mellan E18 och motorvägsbusshållplatserna.

Höjd 2 m över E18.

 Vaxholmsslingan, en bussväg från Stockholm som från E18 ska ansluta till Arninge resecentrum och sedan vidare mot väg 274 (Vaxholmsvägen) mot Vaxholm samt omvänt.

 Ombyggnation av norrgående påfartsramp vid trafikplats Arninge för anpassning till ny bussväg

 Ombyggnad av östra korsningen i trafikplats Arninge från en droppe till en signalreglerad korsning.

 Ny cirkulationsplats på väg 264 i trafikplats Arninge, västra sidan E18.

 Genom trafikplats Arninge på väg 274 och väg 264 norra sida placeras en 3,5 m bred gång och cykelväg. Den ryms inom befintlig bro över E18 och går sedan vidare in i Arninge handelsområde.

 Längs Vaxholmsslingan byggs en gång- och cykelväg på dess västra sida från väg 274 ner till resecentrum där en cykelparkering föreslås anordnas.

 Dagvattendamm med tillhörande driftväg. Driftvägen kan i framtiden även utnyttjas som en gång- och cykelväg.

I kommunal detaljplan föreslås ingå:

 Gångbron över E18 med tillhörande lyftpaket, dvs trappor, hiss och rulltrappa.

 Lokalväg för lokalbussar väster om E18

 Ny huvudväg in mot Arninge handelscentrum från föreslagen cirkulationsplatsen på väg 264.

I järnvägsplan föreslås ingå:

 Roslagsbanan med perrong.

Vägbredder, körfältsbredder och släntutformning visas på typsektioner. För mer information om de ingående vägarnas vägutformning, se PM vägutformning.

E18 Skyddsbarriär/ bullerskydd

För att minska riskerna för väntade resenärer på busshållplatsernas perronger vid en olycka med farligt gods på motorvägen föreslås att skyddsbarriärer, likaså bullerskydd, ska anläggs längs E18 för att skydda de närbelägna busshållplatserna.

Barriärerna ska utföras av ej brännbart material med en höjd av 2 meter över E18:

vägyta och klara att hålla ett tungt fordon kvar på motorvägen om en olycka skulle ske.

Då utgången av den mest sannolika olyckan med farligt gods är en sk pölbrand, dvs brinnande vätska ex diesel, så ska även barriären tillse att brinnande vätska stannar kvar på motorvägen och ej rinner in på hållplatsområdena.

Dessutom kommer barriärerna att fungera som bullerskydd.

Busshållplatser

Busshållplatserna har utformats i samråd med SL och Täby kommun.

För den norrgående busstrafiken på E18 föreslås en ny motorvägsbusshållplats på den östra sidan av E18. Den utformas för angöring av 3 st ledbussar vilket ger en

perronglängden på 100 m.

På motstående sida av perrongen angör bussarna mot Vaxholm. Den utformas för 2 st ledbussar vilket ger en längd på 60 m.

Figur 3.3.1 Plan norrgående motorvägsbusshållplats samt busshållplats för bussar mot Vaxholm.

Figur 3.3.2 Typsektion norrgående motorvägsbusshållplats samt busshållplats för bussar mot Vaxholm.

För den södergående busstrafiken på E18 föreslås en ny motorvägsbusshållplats på den västra sidan av E18. Den utformas för 5 st ledbussar då både stombussar mot Stockholm och lokalbussar ska angöra vilket ger en perronglängd på 150 m.

På motstående sida av perrongen angör lokalbussar samt bussar från Vaxholm. Det utformas också för 5 st ledbussar vilket ger en perronglängd av 150 m.

Figur 3.3.3 Plan södergående motorvägsbusshållplats samt busshållplats för bussar från Vaxholm och lokalbussar.

Figur 3.3.4 Typsektion södergående motorvägsbusshållplats samt bussgata för lokalbussar

E18

E18 N

N

E18

E18

Trafikplats Arninge

För att säkerställa framtida framkomlighet i trafikplats Arninge har en trafiksimulering gjorts i simuleringsprogrammet Aimsun. Där framkommer att nuvarande

korsningsutformning med droppe i korsningen öster om E18 kommer att få

kapacitetsproblem med framtida trafik. Därför föreslås en ny signalreglerad korsning där bussarna mot Vaxholm från Arninge resecentrum ges prioritet före övrig trafik. Även den förslagna passerande gång- och cykelväg kommer att tas in i signalen. En s.k. ”by- pass” för trafiken mot Vaxholm föreslås också som ligger utanför trafiksignalen.

De planerade exploateringarna i handelsområdet, de nya bostäder som planeras av Täby kommun i Arninge tillsammans med resecentrum gör att en ny huvudgata in mot Arninge handelsområde behövs från väg 264. För detta föreslås en ny cirkulationsplats i på västra sidan av E18. För att prioritera busstrafiken föreslås även en ”by pass” enbart för busstrafiken in mot Arninge resecentrum.

Trafiksituationen har i trafiksimuleringarna studerats under eftermiddagens maxtimme år 2030. Även om viss köbildning uppstår lokalt bedöms kapaciteten klaras inom trafiksystemet som helhet med föreslagen lösning. Inga störningar på E18 bedöms uppstå.

En känslighetsanalys visar att trafiken kan öka med ytterligare cirka 15 % innan kapacitetsbrist uppstår. Mest belastad blir då korsningen öster om E18 med köbildning på Vaxholmsvägen österut samt även påramp från E18 söderifrån. Se även PM-trafik.

Den norrgående påfartsrampen i trafikplats Arninge föreslås få lämna företräde för bussar in mot motorvägsbusshållplatsen på östra sidan av E18.

Gång- och cykelvägar

Då cykelmöjligheten togs bort på bron genom Arninge resecentrum föreslås att befintlig vägbana för väg 264 disponeras om genom trafikplats Arninge. Detta så att en gång- och cykelväg kan anläggas över E18 genom trafikplatsen så att oskyddade trafikanter kan ta sig mellan Vaxholmsvägen och Arninge.

En gång- och cykelvägs förslås också att byggas från väg 274 längs ”Vaxholmsslingan”

ner till Arninge resecentrums östra sida där även en cykelparkering föreslås.

Under samrådstiden har framkommit många önskemål från kommuner och enskilda om bättre gång- och cykelförbindelse mellan Hägernäs och Arninge resecentrum.

Trafikverket har tillsammans med kommunerna i nordost arbetat med

Åtgärdsvalsstudien ”Cykel Nordost” där ett flertal tänkta cykelstråk berör Arninge.

Åtgärdvalsstudien har varit ute på remiss under hösten 2013. De två mest prioriterade cykelstråken som pekats ut i studien sträcker sig mellan Arninge och Åkersberga respektive Arninge och Vaxholm, se figur nedan. Denna åtgärdsvalsstudie baserar sig delvis på den regionala cykelstrategin för Stockholms län som tagits fram. Dessutom har en separat studie genomförts av Trafikverket för att undersöka möjligheten till att anlägga ett gent cykelstråk mellan Stockholm och Arninge. Om, när och under vilken finansiering dessa projekt kommer att genomföras är i dag oklart. Oavsett om och när respektive cykelstråk genomförs föreslås Arninge resecentrum att utformas så att det kan fungera som en bra knutpunkt för dessa.

Figur 3.3.5 Bild från Åtgärdsvalsstudie cykel Nordost remisshandling 2013-08-26

Vägbelysning

Ny kompletterande vägbelysning är aktuell inom vägplanen. Vägbelysningen delas in i två grupper och föreslås enligt nedan:

 Cirka 10 meter hög eftergivlig stolpe med dubbel- eller enkelarm. Utförs på ramper och kompletterar befintlig belysning på E18 och ramper.

 Cirka fem meter hög parkstolpe utan arm. Placeras i ytterkant av gång- och cykelväg samt ytterkant av vändslingor för bussar i anslutning till

busshållplatser

På hållplatser och perronger kan lägre stolparmaturer (cirka fem meter) komma att behövas som komplement till allmänbelysning från bro och lyftpaket, omgivande vägbelysning samt belysning i väderskydd. Förstärkt belysning ska finnas vid informationstavlor och vid andra punkter där det finns behov.

Dagvattenhantering

Förslag till dagvattenlösning för planområdet innebär att dagvattnet från

motorvägshållplatserna efter rening i oljeavskiljare samt avstängningsanordning även fortsättningsvis avleds via vägdiken och diken men att dagvatten innan det avleds till Ullnaån passerar en anlagd dagvattendamm för rening och fördröjning.

Miljöbelastningen på Ullnaån och Hägernäsviken beräknas därmed bli betydlig mindre än med dagens rådande förhållanden. Dammens volym beräknas till 2900 m³. Med ett vattendjup av 1,0 m uppgår arean till ca 3000 m². Avbördningen föreslås ske via brunn med reglerings- och avstängningsanordning. Dammen utformas med grund

meandrande erosionsskyddad bäckfåra i botten och flacka översilningsbara slänter med varierande lutningar.

Tillfart för driftfordon till planerad damm föreslås ske via en ny allmän driftväg, bredd 3,5 m, från Vaxholmsvägen (väg 274). Den kommer även att kunna användas som gång- och cykelväg och i så fall asfalteras. Vid passage över Ullnaån föreslås vattendraget att läggas i trumma.

Tillkommande hårdgjorda ytor kommer till största delen att avvattnas mot föreslagen dagvattendamm, delar av ytorna kring ny cirkulationsplats kommer avvattnas till kommunens dagvattensystem.

4 Konsekvenser av förslaget

4.1 Trafiktekniska konsekvenser

Överensstämmelse med de transportpolitiska målen

Åtgärder som föreslås vid planering av transportsystemet skall svara mot nationellt övergripande funktionsmål samt hänsynsmål.

De funktionsmål som satts upp redovisar att transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Vidare ska transportsystemet vara jämställt, dvs likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Det aktuella objektet kommer att utformas så att jämställdhet underlättas vilket också är intentionen i regeringens plan för jämställdhet. Det finns skillnader av män och kvinnors syn på transportsystemet. Dessa faller ofta tillbaka på den rådande arbetsfördelningen inom många förhållanden. Till exempel arbetar kvinnor i större grad deltid, har kortare arbetsresor, reser i högre grad kollektivt.

Det finns inga åtgärder som enbart skulle gynna kvinnor eller enbart män. Den planerade åtgärden gynnar familjen, oberoende av om det är en man eller kvinna som ska göra en längre arbetsresa per bil. Åtgärden bidrar till kortare restider och en säkrare resa som underlättar för familjen att klara vardagens komplexa resemönster i arbetet och på fritiden.

När det gäller hänsynsmål ska transportsystemets utformning, funktion och användning även anpassas så att ingen ska dödas eller skadas allvarligt samt bidra till att

miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa. Åtgärden kommer att bidra till

överflyttning av trafik från vägar med mycket oskyddade trafikanter till vägar med ökad separering. Detta kommer att ge gynnsamma effekter för trafiksäkerheten och då i första hand för oskyddade trafikanter.

Restid/komfort

Med Arninge resecentrum kommer en helt ny station för Roslagbanan att öppna vid en plats som idag nästan saknar kollektivtrafik. Med busshållplatserna för stom- och lokal busstrafik kommer Arninge resecentrum att bli ett viktigt nav för kollektivtrafiken i nordost. Infartsparkering och anslutande gång- och cykelvägar kommer också att öka tillgängligheten till kollektivtrafik. Det kommer att ge helt nya möjligheter till

kollektivtrafikresande för Arninge och hela nordöstra Stockholm.

Då Arninge resecentrum är en ny kollektivtrafiknod kommer de stombussar som angör resecentrum att få längre restid gentemot dagens restider men med en helt ny möjlighet till smidiga byten till andra buss- och tågförbindelser. Konsekvenserna för detta bedöms som måttligt negativa men möjligheten till byten med andra kollektivtrafikslag bedöms som mycket positiv både lokalt och regionalt.

Framkomlighet

I detta projekt sätts framkomligheten för kollektivtrafiken främst men övrig fordonstrafik måste också fungera på ett tillfredsställande sätt.

Sammantaget bedöms konsekvenserna för framkomligheten för biltrafiken lokalt bli något försämrad. Främst beroende på ökade trafikmängder.

För gång- och cykeltrafikanternas framkomlighet bedöms konsekvenserna lokalt bli positiva.

Kapacitet

Även om viss köbildning uppstår lokalt bedöms kapaciteten klaras inom trafiksystemet som helhet och vara oförändrad. Inga störningar på E18 bedöms uppstå.

För mer information se PM trafik.

Bytespunkter med koppling till andra transportsystem

De positiva konsekvenserna med föreslagen lösning bedöms bli väldigt stora både lokalt och regionalt.

Trafiksäkerhet

Konsekvenserna för trafiksäkerheten på E18 bedöms som lokalt måttliga och negativa pga de föreslagna av- och påfarterna till motorvägsbusshållplatserna. Detta då det blir fler anslutningspunkter till E18 med fler konfliktpunkter.

I trafikplats Arninge bedöms den förslagna cirkulationsplatsen att öka trafiksäkerheten i den korsningspunkten.

En korsningsutformning med droppe är från en trafiksäkerhetssynpunkt en bättre lösning än en signalreglerad korsning. Nuvarande korsningsutformning kommer inte att klara framtida trafikmängder med påföljd att kö skulle uppstå på norrgående

avfartsramp, kö som vid maxtrafik skulle sträcka sig ut på E18 med risk för upphinnande olyckor. Därför bedöms konsekvenserna för trafiksäkerhet i trafikplats Arninge med föreslagen lösning sammantaget något positiv.

4.2 Miljökonsekvenser

Med förstudien som underlag fattade Länsstyrelsen i Stockholms län den 16 november 2010 beslutet att projektets åtgärder kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Det innebär att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) har tagits fram i samband med upprättande av vägplanen. MKB:n med tillhörande komplettering avseende risk och revidering avseende dagvatten är godkänd av Länsstyrelsen i Stockholms Län (beslut inklusive rättelse daterat 2014-05-27 under flik 6) och redovisas i underlag till plan under flik 5. Nedan redovisas översiktligt vägplanens miljökonsekvenser, för mer ingående beskrivning och konsekvensbedömning se MKB och PM - Risknivå vid föreslagen utformning, Arninge resecentrum samt Tekniskt PM VA, avvattning.

Landskap

Landskapet kring Arninge, väster om E18, är redan påverkat. Tillkommande

busshållplatser och ramp bedöms förstärka E18 som nord-sydligt infrastrukturstråk.

Vegetation utmed E18, Arningevägen och Vaxholmsvägen kommer delvis att behöva tas bort vilket medför att vägarna blir mer synliga i landskapet. Effekten mildras något i och med de föreslagna åtgärderna (åtgärder redovisas under kap 4.3). Den negativa

konsekvensen bedöms sammantaget som måttlig och lokal.

Natur- och kulturmiljö

Vägplanen med ramper och busshållplatser kommer att innebära markanspråk inom områden som idag är orörda, men som ligger i direkt anslutning till väg eller byggnader.

Områdena bedöms ha låga naturvärden. Ett område väster om E18 med äldre skog och skyddsvärda arten tallticka kommer att beröras via ett mindre markanspråk. Ramperna på östra sidan av E18 kommer att medföra att moränbacken närmast vägen tas i

anspråk. Moränbacken har vid inventering visat sig ha trivialt naturvärde. Sammantaget bedöms den negativa konsekvensen som liten.

Föreslagen dagvattenhantering (damm och ny driftväg från Vaxholmsvägen) medför att det fuktigare partiet vid Vaxholmsvägen och det område som är utpekat i Grönplanen som länsintressant naturområde (klass 2) tas i anspråk. Förändringen bedöms som inledningsvis stor och lokalt, men till viss del övergående då dagvattendammen föreslås utformas så att naturvärden erhålls på sikt. Konsekvensen för naturmiljön med

föreslagna åtgärder bedöms som inledningsvis måttlig och negativ men avtagande.

Den nya driftvägen från Vaxholmsvägen medför även att en ny passage över Ullnaån behöver anläggas. Driftvägen föreslås bli ca 3,5 meter bred och Ullnaån bedöms behöva läggas i trumma på en sträcka av ca 20 meter. Ullnaån bedöms utgöra en

spridningskorridor i landskapet och åtgärder i form av naturlig botten i trumman, passage för småvilt samt att trumman utformas så att den inte utgör ett vandringshinder föreslås därför. Konsekvenserna av kulverteringen bedöms som små och negativa.

Vägplanen bedöms medföra att kulturvärden försvinner från området permanent då den fasta fornlämningen Täby 102:1 och objekt 11 kommer att behöva tas bort.

Konsekvensen bedöms som måttlig och negativ. Samtidigt ökar kunskapen om området via slutundersökningar, vilket bedöms som en regional positiv konsekvens.

Sammantaget bedöms konsekvensen för kulturmiljö efter åtgärder som liten och negativ.

Hälsa och säkerhet

Vägplanen medför att människor hänvisas till områden i direkt anslutning till E18. Risk för brand och explosion finns och åtgärder är därför inarbetade i vägplanen. Plattformen för motorvägshållplatsen på västra sidan av E18 (som ligger i detaljplan) hamnar

närmare än angivet skyddsavstånd. Den kompletterande riskutredningen bedömer att risknivå med föreslagna åtgärder är acceptabel.

Vägplanen innebär att trafiksituationen på E18 blir mer komplex och att risken för en olycka ökar något. Detta bedöms som en lokal måttlig och negativ konsekvens.

Vägplanen medför att människor hänvisas till områden i direkt anslutning till E18 där de högsta halterna av föroreningar har beräknats. Miljökvalitetsnormerna för

kvävedioxid och partiklar klaras i hela planområdet vid prognosåret (år 2030).

Väntmöjlighet inomhus föreslås i detaljplan för Arninge resecentrum. Den negativa konsekvensen bedöms sammanlagt som liten.

Bullerutredningen visar att den ekvivalenta ljudnivån (sammanvägt järnväg och väg) med skyddsvallen (beräknad som 2 meter plank) blir 65-70 dBA vid den västra

busshållplatsen, respektive 65 dBA vid den östra busshållplatsen. Utan skyddsvall skulle den ekvivalenta ljudnivån på hållplatserna ligga på mellan 70-75 dBA . Vid

bakgrundsnivåer över 55 dBA uppstår problem med att uppfatta andras tal.

Bakgrundsnivån vid väntområdet bör därför ligga på max 65 dBA och helst under 60 dBA. Detta kommer inte att klaras vid någon av perrongerna. Utomhusmiljön kommer att upplevas som mycket bullrig och särskilt individer med nedsatt hörsel får problem med att uppfatta tal. Väntmöjlighet inomhus föreslås i detaljplan för Arninge

resecentrum. Den negativa konsekvensen bedöms som måttlig och lokal.

Hushållning med naturresurser

Vägplanen medför ett begränsat markanspråk inom strandskydd för Hägernäsviken.

Markanspråket bedöms inte motverka syftet med strandskyddet för biologiska värden eller friluftslivet, se vidare kapitel 5.2.

Asfalt innehållande stenkolstjära, förorenade vägdikesmassor samt eventuellt sulfidhaltiga jordar kommer att hanteras inom projektet. Förutsatt att massorna hanteras i enlighet med gällande riktlinjer bedöms negativa konsekvenser inte uppstå.

Tillkommande hårdgjorda ytor kommer till största delen att avvattnas mot föreslagen dagvattendamm (delar av ytorna kring ny cirkulationsplats kommer dock avvattnas till kommunens dagvattensystem, som idag via en bergtunnel avbördas till Hägernäsviken).

Föreslagen dagvattenhantering beräknas medföra att det vatten som släpps ut i Ullnaån överlag har lägre föroreningshalter än vad som rinner från området i dagsläget.

Beräknade värden redovisar dock att trots reningen i dagvattendammen bedöms andelen kväve öka något. I beräkningarna är dock inte den rening (bl.a. av kväve) medräknad som sker i vägdiken, övriga växtbäddar m.m. Medräknat dessa faktorer (rening i diken, växtbäddar m.m.) bedöms tillskottet av dagvatten från området inte påverka möjligheten att uppnå en god ekologisk status för Ullnaån. Föreslagen dagvattenhantering bedöms sammanfattningsvis medföra att dagvattnet genomgår en tillräcklig rening i diken och dagvattendamm så att föroreningsmängderna ut till Ullnaån överlag minskar. Konsekvensen bedöms som positiv.

Vägplanen kommer att ta jordbruksmark i anspråk vilket bedöms som en måttlig negativ konsekvens.

Klimat

Byggnadstiden kommer att kräva resurser och medför en måttlig negativ påverkan på klimatet. Påverkan av framtida ökade regnmängder och flöden bedöms kunna hanteras på ett acceptabelt sätt inom området. Sammanfattningsvis bedöms vägplanen ge måttlig negativ klimatpåverkan via entreprenad och drift samt positiva konsekvenser via busshållplatser och gång- och cykelväg.

Kumulativa effekter

Byggande av Arninge resecentrum innebär dels tillkommande delar via järnvägsplan och dels att en ny bro byggs över E18 med tillhörande torgyta (hanteras i detaljplan). Runt resecentrumet följer också exploatering för handelsområde och bostäder, vilket medför att mark tas i anspråk på båda sidor av E18 inom Angarnkilen. Öster om E18 tas jordbruksmark samt naturmark i form av moränbackar och vegetationsridåer i anspråk och ersätts med busshållplatser, ramper, plattformar och nya spår för Roslagsbanan. En större del av utrymmet vid passagen/porten under Vaxholmsvägen kommer att tas i anspråk. Den kumulativa effekten bedöms medföra en stor negativ konsekvens för naturmiljö och spridningsmöjligheter inom grönkilen. Identifierade brister och svaga samband kommer inte att förbättras utan snarare försämras.

Arninge resecentrum bedöms ge goda förutsättningar för att skapa en regional

kollektivtrafiknod vilket bidrar till ett mer hållbart samhälle och resursutnyttjande. Den positiva konsekvensen bedöms som stor och både lokal och regional.

4.3 Skyddsåtgärder och försiktighetsmått

Åtgärder redovisade på plankarta (fastställs i vägplan)

 Sk1 – Skyddsbarriärer som riskreducerande åtgärd/Bullerskydd, höjd 2 m över E18:s vägbana.

 Sk2, Dagvattenlösningen utförs med oljeavskiljning och avstängningsanordning för busshållplatserna.

 Sk3, Trumma för Ullnaån utförs så att den inte utgör vandringshinder.

 Sk4, Dagvattendamm för rening och fördröjning av vägdagvatten. Förses med avstängningsskydd vid utloppet mot Ullnaån.

Åtgärder som Trafikverket åtar sig utöver vad som fastställs

 Skyddsbarriärer/bullerskyddsvallar mellan E18 och busshållplatser utformas som mur med upphöjd vall. På vallen anläggs parkplanteringar med buskar och träd. Barriärer uppförs 5-15 meter från E18:s båda vägkanter och utförs i obrännbart material. Barriären ska kunna hålla ett tungt fordon kvar på vägbanan. Vidare måste det säkerställas att inga brandfarliga vätskor kan komma förbi barriären och ansamlas på skyddsobjektets sida.

 Plantering av buskar (eller liknande) anläggs på bred refug öster om E18 i anslutning till busshållplatser.

 Norr om perrongen på östra sidan av E18 anläggs naturlika genomsiktliga träddungar på terrängmodellerad mark.

 Mellan busshållplatserna och Roslagsbanans hållplats återskapas ängsmark med enstaka grupper av lägre naturlika planteringar (samordnas med järnvägsplan).

 Terrängmodellering utförs mellan norrgående påfartsramp och bussväg (Vaxholmsslingan). Enstaka naturlika genomsiktliga trädplanteringar i dungar anläggs.

 Avbaningsmassor anlägg i vägdiken, vägslänter, på terrängmodellerad mark samt i bäck- och dammslänter. Vid större vägslänter anläggs kompletterande landskapsanpassade planteringar.

 Dagvattendamm anpassas till landskapet med en centralt meandrande bäckfåra och omgivande översilningsbara slänter. De översilningsbara bäck- och

dammslänterna utförs med varierande flacka släntlutningar med inslag av mindre kullar och natursten.

 Vid servicevägens passage av Ullnaån utförs trumman med naturlig botten och passage för småvilt anordnas.

 Kända forn- och kulturlämningar illustreras på vägplanens illustrationsplaner.

Rekommenderade åtgärder utöver vägplanen

 Vid den slutliga arkeologisk slutundersökning bör Trafikverket överväga informationsinsatser för allmänheten, som ges möjlighet till en bättre förståelse för kulturlandskapet. Arkeologiska rapporter bör länkas från

Riksantikvarieämbetet till Trafikverkets hemsida.

 Översyn av skyltningen i och kring Arninge trafikplats och resecentrum för att säkerställa god information och möjlighet för trafikanter att planera sin resväg i god tid.

 Vald utformning bygger på att trafiken från norr mot Arninge handelsområde använder trafikplats Ullna. Arninge handelsområde bör skyltas redan vid Ullna trafikplats för att avlasta Arninge trafikplats.

 Klimatpåverkan från anläggande bör begränsas genom att optimera och hålla nere andelen asfalt, betong, geotextil, brodelar och smide.

 Transporter till arbetsplatsen och omfördelning av material inom entreprenaden bör minimeras. Produkter tillverkade med energi från förnyelsebara energikällor, som exempelvis bioasfalt, bör övervägas.

Åtgärder som ingår i angränsande planer (järnvägsplan eller detaljplan)

 Den mindre åkerholmen som ska sparas hägnas in under byggskedet. (Åtgärden ingår i SLs järnvägsplan)

 Väntutrymmen föreslås anläggas under trappor/rulltrappor till perronger.

Möjlighet att vänta i tystare miljö med bättre luftkvalité skapas därmed (åtgärden ingår i detaljplan).

4.4 Byggande av Arninge resecentrum (allmän väg) är undantaget från följande förbud enligt Miljöbalken kapitel 7

Strandskydd

Hägernäsviken och den delen av Ullnaån som ligger inom Österåkers kommun omfattas av strandskydd. Strandskyddsområdet sträcker sig fram till trafikplats Arninge och en bit öster om Vaxholmsvägen.

Vägplanen medför markanspråk för gång- och cykelväg och vägslänt samt för till utbyggnad av den norrgåendeavfartsrampen i trafikplats Arninge. Tillbyggnaden av rampen vid korsningen i trafikplats Arninge trafikplats krävs p.g.a. ökad trafikbelastning och sker i direkt närhet till befintlig anläggning. Intrång i strandskyddet går ej att undvika med vald trafiklösning och tar i anspråk ca 10-20 meter. Gång- och cykelväg längs Vaxholmsvägen genom Arninge trafikplats föreslås till stor del förläggas inom befintligt vägområde, men gång- och cykelvägen böjer av något norrut (p.g.a. av trafiksäkerhetsaspekter) där den korsar norrgående ramper. Gång- och cykelvägens intrång i strandskyddet är ca 5-10 meter. Vägslänterna för ny bussväg för

Vaxholmsbussarna från resecentrum upp mot väg 274 hamnar delvis inom

Hägernäsvikens strandskydd, ca 5-10 meter. Rampens placering styrs av resecentrumets placering och utformning och det begränsade utrymmet. Markanspråken inom

strandskyddsområde är ca 1 500 m². Markanspråken inom strandskyddsområde bedöms inte motverka syftet med strandskyddet för biologiska värden eller tillgänglighet för friluftslivet.

Föreslagen dagvattenlösning i form av dagvattendamm med tillhörande driftväg innebär ett ytterligare markanspråk på ca 6400 m² inom strandskyddsområde. Det fuktigare vegetationsområdet där markanspråk görs ligger uppströms Hägersnäsviken och är till stor del avskilt genom Vaxholmsvägen. Koppling mellan området och Hägernäsviken finns delvis via Ullnaån. Syftet med Hägernäsvikens strandskydd ur friluftslivets

perspektiv påverkas inte. De biologiska värdena bedöms påverkas lokalt. Om de åtgärder som föreslås i gestaltningsprogrammet genomförs kan dagvattendammen på sikt

utvecklas och erhålla biologiska värden. Konsekvensen bedöms på sikt som liten och negativ.

Markanspråken inom strandskyddsområde, på totalt ca 7 900 m², bedöms sammanfattningsvis inte motverka syftet med strandskyddet tillgänglighet för

friluftslivet, men bedöms medföra en negativ konsekvens på de biologiska värdena pga

markanspråken för den nya dagvattendammen med tillhörander serviceväg kring Ullnaån.

4.5 Markanspråk och konsekvenser för pågående markanvändning

För de delar Arninge resecentrum som ingår i vägplanen föreslås att 7 800 m² skogsmark, 13 500 m² åkermark samt14 500 m² impedimentmark tas i anspråk med vägrätt för allmän väg.

Inskränkt vägrätt utgör en del av vägområdet där vägrätten har inskränkts. I vägplanen redovisas ett område med inskränkt vägrätt omfattande knappt 4 200 m².

Inskränkningen innebär att vägrättsinnehavaren inte får förhindra eller försvåra för externpart att anlägga och vidmakthålla gångbro med tillhörande trapphus enligt detaljplan Dnr 77/2011-20 Täby kommun.

Drygt 13 000 m av den mark som behöver tas i anspråk med vägrätt för allmän väg är inom kommunal detaljplan.

Se även fastighetsförteckningen.

Åtkomst till åkermarken öster om E18 blir förändrad i och med Roslagsbanans nya sträckning och behandlas i järnvägsplanen.

Åtkomsten till skogsmarken öster om E18 blir oförändrad.

4.6 Påverkan under byggnadstiden (entreprenadtiden)

Byggnadstiden innebär ett stort antal moment som innebär risk för påverkan på omgivande miljö, människors hälsa eller egendom. Det kan exempelvis handla om sprängning, risk för förorening, trafikstörningar osv. Trafikverket kommer att ställa krav på entreprenören gällande exempelvis byggtider, kemikaliehantering osv.

Entreprenadarbetena kommer att orsaka störningar för närliggande verksamheter såsom buller, vibrationer och damm. Skador riskerar att uppstå på grunder, stommar, befintlig infrastruktur och enskilda brunnar. Vid framtagandet av bygghandling kommer känsliga verksamheter såsom byggnader, brunnar, ledningar mm att dokumenteras och inventeras i en riskanalys. I riskanalysen kommer även förebyggande åtgärder,

besiktningar och uppföljningar av eventuella störningar före, under och efter

entreprenadtiden att föreslås. Eventuella skador förorsakade av entreprenadarbetena ersätts.

Entreprenadarbetena för Arninge Resecentrum bedöms vara av normal komplexitet för ett bygge av denna storlek. Störningar för tredje part kommer att uppstå, men strävan är att påverkan ska bli så liten som möjligt.

Störningar för trafikanter på E18, främst i form av hastighetsnedsättning, kommer att uppstå i samband med byggande av gångbron över E18 (omfattas inte av vägplanen), men även när av- och påfartsramperna för motorvägshållplatserna ska anslutas till E18.

Störningar kommer också att uppstå i trafikplats Arninge, längs väg 264 och 274. Få oskyddade trafikanter bedöms att påverkas under entreprenadtiden.

Den optokabel i E18:s mittremsa som hänger i belysningsstolparna kommer att tillfälligt behövas flyttas under entreprenadtiden vid byggandet av gångbron över E18..

Ur ett arbetsmiljöperspektiv medför byggnadstiden specifika risker som innebär risk för allvarliga skador eller dödsfall. För Arninge resecentrums delar inom vägplan bedöms att arbete med passerande fordonstrafik, arbete i anslutning till högspänningsledningar, sprängning, djupa schakter, arbete med tunga formelement samt risken för fall bör beaktas särskilt.

Arbete i anslutning till passerande fordonstrafik medför risk för olyckor samt begränsat utrymme för entreprenören. Omledning av fordonstrafik bedöms kunna göras inom föreslaget vägområde men för att ändå minska arbetsmiljöriskerna omfattar vägplanen utrymme för tillfälliga massupplag. Upplagsytorna kan komma att behöva samordnas (eventuellt samnyttjas) med SL och deras ombyggnad av Roslagsbanan.

För vägplanen föreslås området mellan Roslagsbanan och E18 att tas i anspråk med tillfällig nyttjanderätt för tillfälliga upplag och transporter. Vidare föreslås en remsa med en bredd av 10 meter längs E18:s västra sida för byggande av västra

motorvägsbusshållplatsen tas i anspråk som tillfällig nyttjanderätt för upplag och transporter. Så även en 3 m bred remsa vid byggande av viltstängsel väster om E18.

Upplagsytorna kommer att ta i anspråk naturmiljö och jordbruksmark under byggtiden.

Den naturmiljö som tas i anspråk har vid inventering ej bedömts inneha några större naturvärden. När byggnationen av Arninge resecentrum är klar ska etableringsytorna återställas. Effekten är därmed till stor del övergående. Konsekvensen av markanspråket bedöms som måttlig och övergående.

Ombyggnaden medför en del utmaningar under byggtiden för att minimera risker för utsläpp och negativ påverkan på miljö. Detta bedöms bli särskilt viktigt eftersom projektet ligger nära Ullnaån. Utbyggnadsalternativet kommer att kräva

skadeförebyggande åtgärder, planering och kontroll. Den negativa konsekvensen kan vid ett utsläpp bli stor, men är osäker och beror på hur väl entreprenören lyckas uppfylla ställda krav.

Under byggtiden kommer förorenade dikesmassor, stenkolstjära och eventuellt sulfidhaltiga jordar behöva hanteras. Förutsatt att massorna hanteras enligt gällande föreskrifter bedöms inte negativa konsekvenser uppstå för människa eller miljö.

Konsekvensen bedöms sammanlagt som negativ, måttlig och övergående.