• No results found

Notiser Vridvingen Paraxenos sphecidaruln som och A.pubescens pa Gotland

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Notiser Vridvingen Paraxenos sphecidaruln som och A.pubescens pa Gotland"

Copied!
1
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Notiser

Vridvingen Paraxenos sphecidaruln som och A.pubescens pa Gotland

[The Stylopid Paraxenos sphecidarunl(Strepsiptera)一

pubescens on the baltic island《 3otland]

AIMO MERISU0 0CH ANT「 I PEKKARINEN

rfattaren A. M. fangade 6.7.1970 pa Tofta badstrand pa Gotland med hav tvi

И″

。ρ力′α‐

exemplar,som var angripna av en vridvinge.Det ena exemplaret var en hane av74.sab′

ο

sa(L.),

som hade en vridvinge‐ hona(i puparium)menan

den ttatte Och ttunde tergiten.Det andra cxem‐

plaret var en hona av

Иクb`sc`″

s Curtis,som

hade en vridvinge‐

hanc(ilnagO!)Inenan den fem―

te och ttatte tergiten.

Enligt den nyss utkomna revisionen av euro‐

peiska vridvingar (Kinzelbach, R. K. 1978:

Strepsiptera,Die Tierweit Deutschlands 65)ar det vridvingen Pα

αχ

`″

OS S′ 力′εノdar′

(Du‐

fOur),SOm parasiterar hos fleraИ

″ορ力′α―arter

i Europa.Hanens aedeagus liknar ocksa mycket

den som har avbildats i verket(bild 33).P.

ρ/1′(ヽrFar″

9 har patraffats i st6rre delen av

Nya landskapsfynd av skalbaggar

[New provincial records of beetles(COleoptera)]

JAN OLSSON

Oland。 grrsソ′′οχ

Spence.29.6.76,salining l rasbrant, Barby borg・ Carοps rr,srFs Panz.

7.7.72, salning under rish6gar, Hantorp. oxッ

_ ροどa sρ

`.rab′

s Mark.7.7.72,som fё reg.,Han‐

torp.Иrο″α″α″力′″α″α

Kr.7.7.72,siaghavning, Halltorp.―

Uppland.D″ο″レs′ο″gた ′′

s Dei.

105.69, nedtrampning av vass, RastasJon.

ル′′(″ο′sr′s IP7′PIrr′クノ

rrs Goeze. 2.6.68, trades―

lker, Varmdё

. P′″′α″ο ″′rrs`′

I Bernh.

14976,sanning av m6gligt vedavfan fran gran,

Langsand ルィたοg′οrrα ρ′ε

"′

″″JS Gy‖. 2.5.70,

sanning av nedblast rovfagclb。 , varmdё

′ο―

(/1αα ρ′′て

77α Lohse. 15.9.74, i hastspillning,

Nοris′ 43

parasit pa Ammophila sabulosa

a parasite on Ammophila sabulosa and A.

Europa,aven i nOrra Afrika.Fran Skandinavlen

och Finland har arten tidigare inte anmalts,rnen i sanllingama vid Helsingfors Universitets Zoolo‐

giska Museum rlnns ctt gaminalt, vridvinge―

an‐

gripet exemplar av

И′ら

`scθ

s fran Rautu pa Karelska naset(leg.J.Sahiberg 22.7.1866).Bada

ИP27“力′″‐arterna ar utbredda norrut till mel‐

lersta och norra Skandinavien och Finland och

det ar sannOlikt, att ocksa P, sρ ヵ′ε′′α″″″ kan

rekonlma annorstades i skandinavien.

Antti Pckkarinen Zoologiska Museet N.JarnvagSg. 13

SF‐0011XI Helsingfors 10

Finiand

Kungsingen. 4gr′

s

ο′νicοο

r Kies. 11.770, siaghivning,Diurgarden.χ

ッ′rf″Sヽ′グ′″ο′′72‐

sJs S.Lundb. 22.6.74, slaghavad pa ungaspar, Eldgarns6 (tidigare anmald av T_E Leiler se

E.T.1977s.96).И′力οグJ夕S′

rrs GyH.21.4.74, 1,lgsplllning,Varmd6(samtidigt funnen av A.

Anderberg).Sめ ρri″ira Hbst. 1.8.70,

kv,1lshavning,Varmdё ._vastlnanland.И

r力ra α′α″′″′α″ Gyll. 19.6.77, i hastspilining,

Kungs6r.И

o sο″″′rr′α

Er 19.677, sonl fё

reg。,

Kungs6r.

Vttrnlland。 7acカ ゴrrs ′′s Epp.

8.6.72,kvanshavning pa hygge.Vingang.D。

εα_

r0777α 0わ

sra A.Str.18.6.77, pa ttё

rkticka,

References

Related documents

Uppsatsens syfte var att genom kvalitativa intervjuer med förskolepersonal undersöka hur man som pedagog kan använda sagoberättandet som pedagogiskt verktyg.. Jag ville undersöka

De centrala iakttagelserna diskuteras och analyseras i förhållande till aktuell forskning inom området och de frågeställningar som låg till grund för studien: ”Hur

Så jag tror när jag pratar på svenska, jag pratar också med den tempo, så jag tror de som lyssnar på mig förstår inte riktigt vad jag säger, därför jag pratar för fort, så

Lycksele kommun ställer sig positiv till promemorians bedömning och välkomnar insatser för att stärka det samiska folkets inflytande och självbestämmande i frågor som berör

Länsstyrelsen i Dalarnas län samråder löpande med Idre nya sameby i frågor av särskild betydelse för samerna, främst inom.. Avdelningen för naturvård och Avdelningen för

Det behöver därför göras en grundläggande analys av vilka resurser samebyarna, de samiska organisationerna, Sametinget och övriga berörda myndigheter har och/eller behöver för

Länsstyrelsen i Norrbottens län menar att nuvarande förslag inte på ett reellt sätt bidrar till att lösa den faktiska problembilden gällande inflytande för den samiska.

Förslaget innebär en skyldighet för regeringen, statliga förvaltningsmyndigheter, regioner och kommuner att innan beslut fattas i ärenden som kan få särskild betydelse för samerna