Historia
| film som historisk källa 7-9
Underlag för lektonsplanering - Sameblod
Ämne/arbetsområde Historia/flm som historisk källa.
Årskurs 7-9
Lärarinstrukton: Lektonsplaneringen är anpassad för elever i årskurs 7-9 och kopplas tll det
centrala innehållet i historia. Eleverna diskuterar styrkor och svagheter med flm som historisk källa samtdigt som de får insikt i samiska livsvillkor under tdigt 1900-tal. Filmen Sameblod utspelar sig i Sápmi och Uppsala under 1930-talet. Filmen handlar om Elle-Marja, en ficka som är uppvuxeni en renskötarfamilj men vill bli lärarinna och beger sig ner tll Uppsala för at studera.
Förberedelser/förkunskaper:
Lärare: Förbered lektonen genom at
- Se flmen Sameblod och läs: Flera generatoner har burit på en massa skam. Intervju med Amanda Kernell DN 20170320.
htps://www.dn.se/kultur-noje/fera-generatoner-har-burit-pa-en-massa-skam/
- Fundera över hur du ser på spelflm som källa tll historia–vad säger den om den td den produceras i och vad kan den säga om den td den skildrar? Vad fnns det för styrkor och svagheter med flmen som medium för at förstå historia?Kort presentaton av flm som historisk källa fnns på:
htps://stockholmskallan.stockholm.se/teman/vad-kan-jag-hita-i-stockholmskallan/flm-och-rorlig-bild/
Lektionsplaneringsmallen är framtagen av Drugge utbildning AB
Koppling tll centralt innehåll Rubrik för centralt innehåll i aktuell kursplan
Citerat ur centralt innehåll Kan kopplas konkret tll det aktuella ämnesområdet genom:
Imperialism och världskrig, cirka 1800—1950
Historiska berätelser från skilda delar av världen med skildringar av människors upplevelser av förtryck, tll exempel i form av
kolonialism, rasism eller totalitär diktatur och motstånd mot deta.
Filmen Sameblod är både en historisk berätelse och en ung kvinnas (Amanda Kernell) uppgörelse med sin egen familjehistoria. Den skildrar en td i svensk-samisk historia präglad av rasism och kolonialism. Demokratsering,
eferkrigstd och
globalisering, cirka 1900 tll nutd
Historiska perspektv på urfolket samernas och de övriga natonella
minoriteternas situaton i Sverige.
Sameblod skildrar
nomadskolan, rasbiologi och statens så kallade ”lapp skall vara lapp politk”. Alla dessa delar är centrala element i den nutda förståelsen av den historiska situatonen för samerna i Sverige. Hur historia används och
historiska begrepp
Hur historia kan användas för at förstå hur den td som människor lever i påverkar deras villkoroch värderingar.
Hur historia kan användas belyses genom at diskutera hur, vad och varför historia används i flmen Sameblod.
Koppling tll kunskapskrav
Kunskapskrav för betyget E Kunskapskrav för betyget C Kunskapskrav för betyget A
Eleven har grundläggande kunskaper om samisk historia och flm som historisk källa. Eleven visar deta genom at föra enkla och tll viss del
underbyggda resonemang
om samisk historia och flm som historisk källa.
Eleven har goda kunskaper om samisk historia och flm som historisk källa. Eleven visar deta genom at föra
utvecklade och relatvt väl underbyggda resonemang
om samisk historia och flm som historisk källa.
Eleven har mycket goda kunskaper om samisk historia och flm som historisk källa. Eleven visar deta genom at föra välutvecklade och väl
underbyggda resonemang
om samisk historia och flm som historisk källa.
Återkoppling och förbättringsförslag sänds till: info@samer.se, www.samer.se
Förslag på undervisningsupplägg
Start, hur börjar lektonen? Börja med en kort presentaton av flm som ingång tll historia. För förslag på upplägg, se gärna:htps://stockholmskallan.stockholm.s
e/teman/vad-kan-jag-hita-i-stockholmskallan/flm-och-rorlig-bild/
Presentera styrkor och svagheter hos olika typer av flm.
Eleverna får tll uppgif at besvara et antal frågeställningar under flmens gång.
Frågorna besvaras förslagsvis skrifligen.
Elev- och läraraktviteter Förslag på frågor at besvara under flmens gång:
- Vad är Sameblod för typ av flm, spelflm, reklamflm eller
dokumentär?
- Vad har en sådan typ av flm för styrkor och svagheter? Kan du ge exempel på deta ur flmen?
- Vad lever de samiska familjerna som skildras i flmen av? Vad har de för arbeten?
- Känns flmenrealistsk? Förklara varför.
Lektionsplaneringsmallen är framtagen av Drugge utbildning AB
Avslut Som avslutning på lektonen så går läraren igenom svaren på frågorna i helklass. I denna avslutande diskussion lyfer läraren förslagsvis fram följande saker:
- At Sameblod är en historisk
berätelse – som inte nödvändigtvis strävar efer at vara historiskt korrekt. (Precis som andra historiska spelflmer)
- At väldigt många samer under 1930-talet inte levde av renskötsel, utan var jordbrukare, lönearbetare, barnmorskor eller lärare.
- At flmen inte nödvändigtvis menade at skildra hur de festa unga samer hade det i Sverige på 1930-talet.
- At nomadskolan byggdes upp för de renskötande samernas barn – de andra samiska barnen gick i vanliga skolor. Deta var en del av det som idag kallas för statens ”lapp skall vara lapp” politk.
- At det är korrekt at vissa nomadskollärare assisterade rasbiologer och möjliggjorde för dem at fotografera
nomadskolebarn (även nakna) Övriga frågeställningar som kan lyfas för diskussion är
- Måste en historisk flm vara ”korrekt” för at vara bra? - Går det at göra flm som är
historiskt ”korrekt”?
- Hur tror ni at det var at gå i nomadskola på 1930-talet? Tror ni at alla elever tyckte lika om sin skolgång? I flmen fck vi möta Elle-Marjas syster, vad tror ni hon tyckte om sin skolgång?
Återkoppling och förbättringsförslag sänds till: info@samer.se, www.samer.se
Material Förberedelser för lärare: - Se flmen Sameblod
- Läs: Vad berätarflm och rörlig bildpå
htps://stockholmskallan.stockholm. se/teman/vad-kan-jag-hita-i- stockholmskallan/flm-och-rorlig-bild/
- Läs: Flera generatoner har burit på en massa skam. Intervju med Amanda Kernell DN 20170320. htps://www.dn.se/kultur- noje/fera-generatoner-har-burit-pa-en-massa-skam/ Elevaktvitet: - Filmen Sameblod
Uppföljning och dokumentaton Hur kan innehållet/upplägget för lektonen förbätras? Finns det möjlighet tll
återkoppling?
Länk tll kursplaner: htps://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/laroplan
Ansvarig för denna lektonsplanering: Isabelle Brännlund, fl.dr i historia.
