Samhällskunskap
| Sametinget 7-9
Lektionsplaneringsmallen är framtagen av Drugge utbildning AB
Underlag för lektonsplanering – Det svenska Sametnget
Ämne/arbetsområde Samhällskunskap
Årskurs 7-9
Lärarinstrukton: Lektonsplaneringen är anpassad för elever i årskurs 7-9 och kopplas tll det
centrala innehållet i samhällskunskap. Lektonen fokuserar på det svenska Sametnget, vad Sametnget gör och vilka som har rösträt tll Sametnget. Lektonen kan exempelvis utgöra en del i et moment om natonella minoriteter i Sverige eller i et moment om hur Sverige styrs.
Förberedelser/förkunskaper:
Lärare:
Et bra stöd för dig som lärare är at läsa in dig på vad Sametnget är för typ av myndighet/parlament.Lätllgänglig och relevant informaton om deta fnns bland annat på Sametngets hemsida och samiskt informatonscentrums hemsida:
htps://www.sametnget.se/sametnget
htps://www.sametnget.se/1043
htp://samer.se/1103
En mer fördjupande diskussion om Sametnget, dess funkton och uppbyggnad går at fnna i artkeln Självbestämmande genom myndighetsutövning? Sametngets dubbla roller, förfatad av statsvetarna Rebecca Lawrence och Ulf Mörkenstam.
htp://journals.lub.lu.se/index.php/st/artcle/view/8411/7548 Elever:
Innan lektonen behöver eleverna ha fåt en grundläggande genomgång av vad demokrat är och hur Sveriges politska system är uppbyggt.
Återkoppling och förbättringsförslag sänds till: info@samer.se, www.samer.se
Lektionsplaneringsmallen är framtagen av Drugge utbildning AB
Koppling tll centralt innehåll Rubrik för centralt innehåll i aktuell kursplan
Citerat ur centralt innehåll Kan kopplas konkret tll det aktuella ämnesområdet genom:
Rätgheter och rätsskipning (SH)
”De natonella
minoriteterna och samernas ställning som urfolk i Sverige samt vad deras särställning och rätgheter innebär.”
Vad är Sametnget för någontng och varför har Sveriges samer et eget parlament?
Rätgheter och rätsskipning (SH)
”Demokratska fri- och rätgheter samt
skyldigheter för medborgare i demokratska samhällen. Etska och demokratska dilemman som hänger samman med demokratska rätgheter och
skyldigheter.”
Vilken form av politskt infytande medför det at inneha rösträt i s
Sametngsvalen och vilka kriterier fnns uppsata för at få rösta i sametngsval? Vilka etska och
demokratska dilemman medför deta?
Beslutsfatande och politska idéer (SH)
”Individers och gruppers möjligheter at påverka beslut och
samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratska processen kan påverka beslut.”
Vilken typ av makt har Sametnget och på vilket sät ger SametngetSveriges samer möjlighet at påverka samhällsutvecklingen?
Återkoppling och förbättringsförslag sänds till: info@samer.se, www.samer.se
Lektionsplaneringsmallen är framtagen av Drugge utbildning AB
Koppling tll kunskapskrav
Kunskapskrav för betyget E Kunskapskrav för betyget C Kunskapskrav för betyget A Eleven kan redogöra för de
natonella minoriteterna och deras särställning och rätgheter.
Eleven har grundläggande kunskaper om demokratska värden och processer och visar det genom at föra enkla resonemang om demokratska rätgheter och skyldigheter, samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfatande. Eleven kan söka informaton om samhället och använder då olika källor på et i huvudsak fungerande sät (…)
Eleven kan redogöra för de natonella minoriteterna och deras särställning och rätgheter.
Eleven har goda kunskaper om demokratska värden och processer och visar det
genom at föra utvecklade resonemang om demokratska rätgheter och skyldigheter samt om för- och nackdelar med olika
former för gemensamt beslutsfatande. Eleven kan
söka informaton om samhället och använder då olika källor på et relatvt väl
fungerande sät (…)
Eleven kan redogöra för de natonella minoriteterna och deras särställning och rätgheter.
Eleven har mycket goda kunskaper om demokratska värden och processer och visar det genom at föra välutvecklade och
nyanserade resonemang om demokratska rätgheter och skyldigheter samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfatande. Eleven kan söka informaton om samhället och använder då olika källor på et väl fungerande sät (…)
Återkoppling och förbättringsförslag sänds till: info@samer.se, www.samer.se
Lektionsplaneringsmallen är framtagen av Drugge utbildning AB
Förslag på undervisningsupplägg
Start, hur börjar lektonen? Lektonen inleds med en kort introdukton avSametnget samt hur Sametnget kan placeras in i det svenska politska systemet. En viktg del i introduktonen är at lyfa fram FN:s Deklaraton om urfolks rätgheter (2007). Deklaratonen behandlar bland annat urfolks rät tll självbestämmande och har undertecknats av de festa av FN:s medlemsländer (även Sverige).
Lyf också fram at Sametnget både är en statlig myndighet och et folkvalt organ (deta kommer ni at återkomma tll senare under lektonen).
Den elevaktva delen som därefer följer syfar tll följande:
At eleverna ska få kunskaper om
Sametnget, varför det fnns, vilka som får rösta samt vilket reellt infytande
Sametnget har at påverka livssituatonen för samerna i Sverige.
Återkoppling och förbättringsförslag sänds till: info@samer.se, www.samer.se
Lektionsplaneringsmallen är framtagen av Drugge utbildning AB
Elev- och läraraktviteter Läraren kan välja at, som et första steg, ge eleverna i uppgif at fnna och
sammanställa informaton från
myndighetssidor omSametnget och val tll Sametnget. Läraren kan också välja at istället ge denna informaton tll eleverna och fokusera helt på de diskussionsfrågor som fnns formulerade i del 2.
Del 1: Söka och sammanställa informaton (enskilt eller i grupp)
Varför skapades Sametnget? Vilka typer av frågor arbetar
Sametnget med?
Hur många hade rösträt i senaste sametngsvalet?
I vilka 3 län bodde de fest
människor med rösträt i det senaste sametngsvalet?
Vilka kriterier fnns för at få rösta i val tll Sametnget?
Del 2: Diskussionsfrågor (i grupp)
Vem är det som beslutar om vilken typ av frågor Sametnget får arbeta med? Varför är det så?
Vad är det som avgör vilka som får rösta i val tll Sametnget? Vilka demokratska utmaningar kan du se med rösträtskriterierna
utormning?
Återkoppling och förbättringsförslag sänds till: info@samer.se, www.samer.se
Lektionsplaneringsmallen är framtagen av Drugge utbildning AB
Avslut Genomgång i helklass av gruppernas svar på
frågorna i del 2.
Avsluta lektonen med at i helklass diskutera följande frågor:
Hur skiljer sig Sametngets makt från den makt Sveriges riksdag har? Uppfyller Sametngets utormning FN:s uppmaning om at urfolk ska ha ökade möjligheter tll självbestämmande?
Material Informaton om Sametnget, dess tllkomst
och uppdrag fnns på Sametngets hemsida (sametnget.se) under rubrikerna
Vad är Sametnget(htps://www.sametnget.se/bak grund); Varför fnns sametnget(htps://www.sametnget.se/104 2); Organisaton (htps://www.sametnget.se/1043) Informaton fnns också på samiskt
informatonscentrums hemsida (samer.se) under rubriken Sametnget i
Sverige(htp://samer.se/1103)
En broschyr om Sametnget fnns på Sametngets hemsida
(htps://www.sametnget.se/101723)
Informaton om sametngsvalet 2017 fnns på valmyndighetens hemsida (val.se) under rubriken Val och folkomröstningar
htp://www.val.se/val/same2017/statstk.h tml
Återkoppling och förbättringsförslag sänds till: info@samer.se, www.samer.se
Lektionsplaneringsmallen är framtagen av Drugge utbildning AB
Uppföljning och dokumentaton Hur kan innehållet/upplägget för lektonen förbätras? Finns det möjlighet tll
återkoppling?
Länk tll kursplaner: htps://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/laroplan
Ansvarig för denna lektonsplanering:Anders Haglund, doktorand i historia, Umeå
Universitet.
Återkoppling och förbättringsförslag sänds till: info@samer.se, www.samer.se
