Postadress Box 121 432 23 Varberg
Besöksadress Östra Långgatan 7
Telefon 0340-62 84 00
E-post: varbergs.tingsratt@dom.se www.varbergstingsratt.domstol.se
Telefax Expeditionstid
måndag - fredag 08:00-16:00
Tilltalad
MARCUS Johan Emanuel Vinghed, 19920126-0537 Frihetsberövande: Häktad
Hjortronvägen 9 311 99 Vinberg Offentlig försvarare:
Advokat Anna Skoglund Advokatfirman Skoglund AB Skolgatan 14
311 31 Falkenberg Åklagare
Kammaråklagare Eva Lotta Swahn Åklagarmyndigheten
Åklagarkammaren i Halmstad Box 112
301 04 Halmstad Målsägande
Sekretess NN4, se Partsbilaga sekretess Sekretess
___________________________________
DOMSLUT
Brott som den tilltalade döms för
Grov våldtäkt mot barn, 6 kap 4 § 1 st och 3 st brottsbalken 2020-06-23
Påföljd m.m.
Fängelse 5 år Skadestånd
Marcus Vinghed ska betala skadestånd till NN4 med 145 000 kr jämte ränta på beloppet enligt 4 § femte stycket samt 6 § räntelagen (1975:635) från den 23 juni 2020 till dess betalning sker.
Marcus Vinghed ska stanna kvar i häkte till dess domen i ansvarsdelen vinner laga kraft mot honom.
Sekretess
1. Sekretessen enligt 35 kap. 12 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska fortsätta att vara tillämplig på uppgifter som lagts fram vid förhandlingen bakom stängda dörrar och som kan röja NN4:s eller hennes föräldrars identiteter. Detsamma ska gälla NN4:s samt hennes föräldrars identitetsuppgifter i sekretessbilagan till denna dom samt de bilder i tilläggsprotokoll (ab 57, s. 2-4) som lagts fram under
förhandlingen inom stängda dörrar.
2. Sekretessen enligt 35 kap. 12 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska fortsätta vara tillämplig på bilder i tilläggsprotokoll (ab 57, s. 6-10) som lagts fram under förhandlingen inom stängda dörrar.
3. Sekretessen enligt 35 kap. 13 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska fortsätta att vara tillämplig på de uppgifter om Marcus Vingheds personliga förhållanden som framgår av läkarintyg enligt 7 § lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål m.m. (ab 50; dock med undantag för s. 1).
Brottsofferfond
Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 800 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond.
Ersättning
1. Anna Skoglund får ersättning av staten med 235 679 kr. Av beloppet avser 92 664 kr arbete, 84 810 kr tidsspillan, 11 069 kr utlägg och 47 136 kr mervärdesskatt.
2. Anton Karlsson får ersättning av staten för arbete som målsägandebiträde med 60 485 kr. Av beloppet avser 43 524 kr arbete, 4 498 kr tidsspillan, 366 kr utlägg och 12 097 kr mervärdesskatt.
3. Staten ska stå kostnaden för försvararen och målsägandebiträdet.
___________________________________
YRKANDEN M.M.
Åklagaren har yrkat enligt stämningsansökan, se bilaga 1.
NN4 har yrkat skadestånd enligt enskilt anspråk, se bilaga 2. NN4 har vidare biträtt åtalet.
DEN TILLTALADES INSTÄLLNING
Marcus Vinghed har bestritt ansvar för grov våldtäkt mot barn. Han har erkänt att han i samband med barnens vila har vidrört NN4 kortvarigt innanför trosorna genom att försiktigt peta på hennes könsorgan med sitt finger samt därefter klämma lätt på NN4:s ena skinka med sin hand. Marcus Vinghed har erkänt att han onanerat i samband med beröringen av NN4:s skinka. Han har förnekat att han fört in sitt finger i NN4:s könsorgan eller fört sitt finger på NN4:s könsorgan på ett sätt som inte varit kortvarigt. Han har förnekat att beröringen medfört sveda eller smärta för NN4 efteråt, att handlingarna varit sexuella handlingar jämförliga med samlag samt att gärningen ska rubriceras som grovt brott.
Marcus Vinghed har medgett skadeståndsskyldighet. Han har inte godtagit något belopp som skäligt i och för sig, men väl sättet att beräkna ränta.
UTREDNINGEN
Åklagaren har åberopat den bevisning som framgår av stämningsansökan samt sakkunnigutlåtande.
Marcus Vinghed har åberopat delar av journalblad samt rättsmedicinskt intyg.
DOMSKÄL
Skuld
Genom den av åklagaren åberopade bevisningen samt Marcus Vingheds egna uppgifter är följande utrett. I egenskap av anställd på förskolan hade Marcus Vinghed den aktuella dagen hand om tre barn under deras eftermiddagsvila. När barnen somnat vidrörde han ett av dem, NN4, genom att ta på hennes underliv samt klämma på hennes ena skinka. Marcus Vinghed onanerade när han klämde på NN4:s skinka och fick därefter utlösning i sin hand. Utlösningen överförde han i något skede till insidan av NN4:s trosor.
Marcus Vinghed har utöver vad som anförts ovan uppgett i huvudsak följande. När han försäkrat sig om att NN4 sov satte han sig på knä vid fotändan av den madrass som hon låg på och drog ner hennes byxor genom att dra i linningen. Därefter förde han hennes trosor åt sidan så att hennes kön blottades samt petade försiktigt och lätt på hennes högra blygdläpp. NN4 rörde sig i det skedet, vilket fick honom att föra tillbaka hennes trosor och dra upp hennes byxor. Hon vaknade strax därefter varpå han uppmanade henne att somna om. När NN4 återigen hade somnat drog han ner hennes byxor samt trosor och klämde lätt på hennes ena skinka. Beröringen pågick uppskattningsvis mellan tio sekunder och någon minut.
Tingsrätten har mot bakgrund av Marcus Vingheds inställning att besvara vilken typ av beröring av NN4:s underliv som förekommit under aktuell gärning samt om beröringen varit annat än kortvarig.
NN4 har i polisförhör inte berättat något beträffande det för målet avgörande
händelseförloppet. Frånvaron av hennes uppgifter talar varken för eller emot den av åklagaren påstådda gärningen.
NN4:s mamma har uppgett i huvudsak följande. NN4 berättade för henne att Marcus Vinghed hade berört NN4 i underlivet och i rumpan. NN4 visade
masserande rörelser med fingrarna när NN4 återgav händelseförloppet. Beröringen hade skett när NN4 låg och sov och NN4 hade vaknat av att Marcus Vinghed var där. NN4 hade bett honom om att få gå till de andra barnen men Marcus Vinghed hade svarat att hon skulle ligga kvar lite till och sova. Samma kväll uttryckte NN4 smärta och grät när NN4 skulle kissa. NN4 var vidare nedstämd, sov dåligt och klagade flera gånger under natten på smärta i sitt underliv. Endast vid ett tidigare tillfälle hade NN4 uttryckt obehag i samband med urinering, då på grund av uppkliade eksem i underlivet. Vid nu aktuellt tillfälle hade NN4 eksem men av deras utseende att döma hade NN4 inte kliat på huden ifråga.
Manuela Johansson, personal på aktuell förskola, har uppgett i huvudsak följande.
NN4 klagade på smärta i sitt underliv efter vilan; drog i sina byxor, höll med sina händer för sitt underliv och uttryckte att det gjorde ont. Därutöver uppgav NN4 att NN4 inte kunde böja sig ner, inte sitta och inte ville gå på toaletten. Före vilan uppvisade NN4 inga tecken på smärta eller sveda.
Ingrid Dahlberg, också hon personal på förskolan, har uppgett i huvudsak följande.
NN4 uppvisade inga tecken på smärta eller sveda i sitt underliv under förmiddagen.
Under de år som NN4 har gått på förskolan har NN4 inte haft några sådana besvär.
Hon lämnade sin arbetsplats redan vid lunch den aktuella dagen och det hade dessförinnan, på lekplatsen, inte hänt något som kunnat orsaka NN4 efterföljande smärta.
Nämnda vittnen har lämnat sina utsagor under ed samt på ett trovärdigt sätt. Deras uppgifter ger stöd åt varandras och förefaller förenliga med den skriftliga
bevisningen i målet. Det saknas därmed anledning att ifrågasätta vittnesmålen.
Sammantaget är det genom den nämnda muntliga bevisningen styrkt att det inträffat
något under den aktuella vilan som orsakade NN4 omgående och relativt långvarig smärta samt sveda i underlivet.
Erika Åhlin, specialist i gynekologi, samt Johanna Loisel, överläkare samt specialist i rättsmedicin, har samstämmigt uppgett i huvudsak följande. Vid undersökningen av NN4 konstaterades att NN4 hade eksem på de yttre blygdläpparna. Det återfanns inga tecken på penetration vid NN4:s inre blygdläppar. På grund av slemhinnornas särskilt goda läkningskapacitet kunde det dock inte slås fast huruvida penetration rent faktiskt skett under aktuell gärning. Vad avser NN4:s eksem och hennes uppvisade besvär den aktuella eftermiddagen har Erika Åhlin vidare uppgett i huvudsak följande. Eksemen tycktes inte irriterade eller skavda och föreföll inte ha orsakat NN4 klåda. Utslagen hade därför svårligen kunnat föranleda sveda eller smärta för NN4 vid urinering eller vid rörelse. Däremot hade en urinvägsinfektion kunnat orsaka sådana symptom. Även penetration med ett finger, i likhet med annat som stör underlivet, skulle kunna ge upphov till sveda. Vad avser NN4:s eksem och hennes uppvisade besvär den aktuella eftermiddagen har Johanna Loisel vidare uppgett i huvudsak följande. Det kan inte uteslutas att NN4:s eksem var ilskna, till följd av nötning eller gnuggning mot NN4:s yttre blygdläppar. Om uppruggning av eksemen skett skulle det kunnat leda till sveda eller smärta för NN4 vid urinering.
En eventuell uppruggning hade emellertid orsakat NN4 smärta och sveda även innan den aktuella eftermiddagsvilan. Sveda eller mindre sår kan vidare uppkomma inne i underlivet vid petning med ett finger.
Mot bakgrund av nämnda vittnens professioner samt objektiva roller i målet saknas det anledning att ifrågasätta deras uppgifter. Med stöd av deras utsagor kan det sammantaget inte uteslutas att penetration av NN4:s underliv skett vid
gärningstillfället. Det kan vidare inte uteslutas att NN4:s smärta och sveda uppstått till följd därav. Vittnesmålen ger dock även stöd för att NN4:s besvär kan ha andra förklaringar, såsom uppruggning av eksem, urinvägsinfektion eller annan beröring
eller behandling som, i likhet med penetration med finger, skulle kunna orsaka störning i underlivet.
Det har av parterna inte gjorts gällande att det förekommit någon typ av beröring av NN4:s yttre blygdläppar under vilan som kunnat orsaka sådan friktion att
uppruggning av hennes eksem kunnat uppstå. För det fall eksemen irriterats tidigare under dagen eller dessförinnan borde NN4 – i likhet med vad Johanna Loisel anfört – ha uppvisat samma typ av besvär även innan vilan. Av förskolepersonalens vittnesmål framgår emellertid att så inte var fallet. Att NN4:s smärta och sveda inte orsakats av ett uppruggat eksem är således utrett.
Utifrån den medicinska utredningen som åberopats av åklagaren saknas det anledning att befara att NN4 efter vilan fått symptom orsakade av någon form av urinvägsinfektion. Det får av utredningen även anses uteslutet att endast den av Marcus Vinghed beskrivna, mycket lätta och flyktiga beröringen av NN4:s yttre blygdläpp skulle kunnat orsaka aktuell störning av hennes underliv. Marcus
Vinghed har vidare inte hävdat att något annat som kunnat orsaka NN4 smärta eller sveda i underlivet inträffat under vilan.
Sammantaget har det av de nämnda vittnesmålen inte framkommit någon alternativ förklaring till NN4:s plötsliga smärta och sveda som förefaller förenlig med de styrkta omständigheterna och den övriga bevisningen i målet. Utsagorna talar således för att det förekommit någon annan typ av beröring under vilan än den som Marcus Vinghed beskrivit.
Vid ett polisförhör under förundersökningen samt under en häktningsförhandling har Marcus Vinghed ändrat sina uppgifter och därvid gett uttryck för att han under vilan fört in sitt finger i NN4:s underliv. Marcus Vinghed har vid
huvudförhandlingen förklarat de tidigare lämnade och sedermera ändrade
uppgifterna med att han i polisförhöret hade svårt att förklara sig. Han avsåg att förmedla att han tog på, och således inte i, NN4:s underliv.
Vid värdering av anteckningar från polisförhör måste beaktas att sådana förhör inte sker med samma rättssäkerhetsgarantier som vid förhör inför domstol och i
parternas närvaro. De noteringar som görs av polisen kan ha blivit missvisande av flera skäl varför polisförhör måste beaktas med försiktighet (NJA 2015 s. 702).
I det långa polisförhöret som åberopats av åklagaren har Marcus Vinghed, vid upprepade tillfällen och i varierande ordalag, beskrivit hur han fört in sitt finger i NN4:s underliv. Uppgifterna framstår som tydliga, detaljerade, konkreta och självupplevda. Marcus Vinghed tycks varken under förhöret eller
huvudförhandlingen ha haft svårt att uttrycka sig. Snarare har han inför rätten varit påtagligt deskriptiv i sina beskrivningar. Vidare är uppgiften om att Marcus
Vinghed fört in sitt finger i NN4:s underliv förenlig med den muntliga bevisningen som åberopats av åklagaren avseende NN4:s besvär samt potentiella förklaringar därtill. Marcus Vingheds förklaring till återtagandet av de tidigare lämnade
uppgifterna om penetration framstår sammantaget varken som rimlig eller trovärdig.
Vid en sammanvägning av den av åklagaren åberopade bevisningen samt Marcus Vingheds tidigare uppgifter finner tingsrätten det praktiskt taget uteslutet att det gått till på annat sätt än vad åklagaren påstått. Det är således styrkt att Marcus Vinghed har fört in sitt finger i NN4:s underliv under aktuell gärning.
Mot bakgrund av att gärningen som helhet pågått under en längre tid samt Marcus Vingheds uppgift i polisförhör om att penetrationen pågick i några sekunder kan beröringen inte anses ha varit kortvarig.
Tingsrätten har vidare att besvara frågan hur gärningen ska rubriceras.
För att gärningen ska rubriceras som våldtäkt mot barn förutsätts, för det fall det inte förekommit något regelrätt samlag, att gärningspersonen genomfört annan sexuell handling som med hänsyn till kränkningens allvar är jämförlig med samlag med barnet ifråga. Av praxis och den juridiska doktrinen framgår att penetration med kroppsdel i en kvinnas underliv bedöms omfattas av rekvisitet ifråga. Det saknas anledning att frångå den bedömningen. Marcus Vinghed har således gjort sig skyldig till våldtäkt mot barn.
NN4 var knappt fyra år vid tiden för gärningen. Övergreppet mot henne har skett på en plats där hon har haft rätt att vara trygg samt utförts av en person som hon haft anledning att känna ett stort förtroende för. Den av Marcus Vinghed utförda gärningen har innefattat flera olika typer av sexuella handlingar och sammantaget pågått under en längre tid. Marcus Vinghed har utöver beröring av NN4:s kropp onanerat och fått utlösning i hennes omedelbara närhet samt överfört sperma till insidan av hennes trosor. Det har vidare framkommit att NN4 vaknat under den pågående gärningen och då uppmanats av Marcus Vinghed att somna om. Marcus Vinghed har således förmått NN4 att stanna kvar i syfte att återuppta övergreppet.
NN4 har därmed haft en mycket begränsad möjlighet att lämna rummet eller påkalla annan vuxens uppmärksamhet. Sammantaget har hon helt saknat möjlighet att freda sig mot Marcus Vinghed. Genom att försätta NN4 i en sådan situation har Marcus Vinghed uppvisat särskild hänsynslöshet och råhet. Gärningen ska därför rubriceras som grov våldtäkt mot barn.
Påföljd
För grov våldtäkt mot barn föreskrivs fängelse i lägst fem år och högst tio år.
Straffvärdet, liksom straffmätningsvärdet, för den gärning som Marcus Vinghed har gjort sig skyldig till motsvarar fängelse i fem år.
Grov våldtäkt mot barn är brott av sådan art att det föreligger en presumtion för att påföljden ska bestämmas till fängelse. Med beaktande därav samt mot bakgrund av
brottets höga straffmätningsvärde saknas möjlighet att döma Marcus Vinghed till annan påföljd än fängelse. Fängelsestraffets längd ska bestämmas till fem år.
Skadestånd
Marcus Vinghed har medgett skadeståndsskyldighet men har inte godtagit något belopp som skäligt i och för sig.
Vid våldtäkt mot barn bestäms vanligen skadeståndet schablonmässig till 100 000 kr för kränkning och 15 000 kr för sveda och värk. Eftersom det i förevarande fall har identifierats ett flertal försvårande omständigheter, såsom NN4:s ålder, Marcus Vingheds förtroendeställning samt tillvägagångssättet, finns anledning att frångå schablonen vad avser kränkningsersättning och istället bestämma denna till skäliga 130 000 kr. Det saknas däremot skäl att frångå det schabloniserade beloppet om 15 000 kr för sveda och värk.
Övrigt
Brottsofferfond
Eftersom Marcus Vinghed döms för brott med fängelse i straffskalan ska han betala lagstadgad avgift till Brottsofferfonden.
Ersättning till försvararen och målsägandebiträdet
Åklagaren har inte haft något att erinra mot Anna Skoglunds kostnadsyrkande.
Anna Skoglund och Anton Karlsson ska tillerkännas, som skäligt bedömda, yrkade ersättningar.
Mot bakgrund av Marcus Vingheds ekonomiska förhållanden samt det längre fängelsestraff han nu döms till ska kostnaden för försvararen och
målsägandebiträdet stanna på staten.
Häktning
Åklagaren har yrkat att Marcus Vinghed ska kvarbli i häkte. Marcus Vinghed har yrkat att han ska bli försatt på fri fot. Med hänsyn till att det för grov våldtäkt mot barn inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år samt att det inte är uppenbart att skäl till häktning saknas ska Marcus Vinghed kvarbli i häkte till dess domen i ansvarsdelen vinner laga kraft.
ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE, se bilaga 3 (TR-01)
Överklagande ska ha kommit in till tingsrätten senast den 16 november 2020 och ställas till Hovrätten för Västra Sverige.
Mats Sjösten
Telefon 0340-62 84 00
Telefax Postadress
Box 121 432 23 Varberg
Besöksadress Östra Långgatan 7
E-post: varbergs.tingsratt@dom.se www.varbergstingsratt.domstol.se
Expeditionstid måndag - fredag 08:00-16:00
19920126-0537 2020-10-26
Efternamn Vinghed
Förnamn
MARCUS Johan Emanuel
Personen har under en sammanhängande tid av minst 24 timmar varit frihetsberövad* i Sverige eller utomlands med anledning av brott som prövats i målet eller som påföljden avser. Frihetsberövandet har ägt rum under nedan angivna tider.
*på sätt som avses i 2 § lagen (2018:1250) om tillgodoräknande av tid för frihetsberövande
Frihetsberövad Frihetsberövandet hävt/upphört/avbrutet
(lämna tomt för ett frihetsberövande som pågår) 2020-06-26
Samtidig verkställighet av påföljd i annat mål
£
Kriminalvården har underrättat domstolen om att personen har påbörjat verkställighet eller har verkställt påföljd i annat mål under den tid som han eller hon varit berövad friheten (2–4 §§förordning (2019:96) om tillgodoräknande av tid för frihetsberövande).
Tidigare frihetsberövanden av betydelse för avräkningen
£
Domstolen har i avgörandet helt eller delvis undanröjt påföljden i tidigare dom, beslut ellerstrafföreläggande, och det finns uppgifter om frihetsberövanden i tidigare meddelade domar, beslut eller avräkningsunderlag som har betydelse för avräkningen.
Observera: När domstolen lämnar domen/beslutet eller domsbeviset till Kriminalvården ska tidigare domar/beslut med eventuella avräkningsunderlag och avräkningsunderlag enligt 12 a §
strafföreläggandekungörelsen bifogas, om det finns uppgifter där som har betydelse för avräkningen (3 § 4 förordningen (1990:893) om underrättelse om dom i vissa brottmål, m.m.).
Underskrift Namnförtydligande
INKOM: 2020-10-05 MÅLNR: B 1621-20 AKTBIL: 81
INKOM: 2020-09-30 MÅLNR: B 1621-20 AKTBIL: 75
Sida 1 av 2 www.domstol.se
Anvisningar för överklagande TR-01 - Dom i brottmål • Producerat av Domstolsverket, Avd. för domstolsutveckling • 2018-11
Hur man överklagar
Dom i brottmål, tingsrätt TR-01
_________________________________________________________________
Vill du att domen ska ändras i någon del kan du överklaga. Här får du veta hur det går till.
Överklaga skriftligt inom 3 veckor Ditt överklagande ska ha kommit in till
domstolen inom 3 veckor från domens datum.
Sista datum för överklagande finns på sista sidan i domen.
Överklaga efter att motparten överklagat Om ena parten har överklagat i rätt tid, har den andra parten också rätt att överklaga även om tiden har gått ut. Det kallas att anslutnings- överklaga.
En part kan anslutningsöverklaga inom en extra vecka från det att överklagandetiden har gått ut. Ett anslutningsöverklagande måste alltså komma in inom 4 veckor från domens datum.
Ett anslutningsöverklagande upphör att gälla om det första överklagandet dras tillbaka eller av något annat skäl inte går vidare.
Så här gör du
1. Skriv tingsrättens namn och målnummer.
2. Förklara varför du tycker att domen ska ändras. Tala om vilken ändring du vill ha och varför du tycker att hovrätten ska ta upp ditt överklagande (läs mer om prövningstillstånd längre ner).
3. Tala om vilka bevis du vill hänvisa till.
Förklara vad du vill visa med varje bevis.
Skicka med skriftliga bevis som inte redan finns i målet.
Vill du ha nya förhör med någon som redan förhörts eller en ny syn (till exempel besök på en plats), ska du berätta det och förklara varför.
Tala också om ifall du vill att målsäganden ska komma personligen vid en huvud- förhandling.
4. Lämna namn och personnummer eller organisationsnummer.
Lämna aktuella och fullständiga uppgifter om var domstolen kan nå dig: postadresser, e-postadresser och telefonnummer.
Om du har ett ombud, lämna också ombudets kontaktuppgifter.
5. Skriv under överklagandet själv eller låt ditt ombud göra det.
6. Skicka eller lämna in överklagandet till tingsrätten. Du hittar adressen i domen.
Vad händer sedan?
Tingsrätten kontrollerar att överklagandet kommit in i rätt tid. Har det kommit in för sent avvisar domstolen överklagandet. Det innebär att domen gäller.
Om överklagandet kommit in i tid, skickar tingsrätten överklagandet och alla handlingar i målet vidare till hovrätten.
Har du tidigare fått brev genom förenklad delgivning, kan även hovrätten skicka brev på detta sätt.
Sida 2 av 2 www.domstol.se
Anvisningar för överklagande TR-01 - Dom i brottmål • Producerat av Domstolsverket, Avd. för domstolsutveckling • 2018-11
Om du inte får prövningstillstånd gäller den överklagade domen. Därför är det viktigt att i överklagandet ta med allt du vill föra fram.
När krävs det prövningstillstånd?
Brottmålsdelen
I brottmålsdelen behövs prövningstillstånd i två olika fall:
Den åtalade har dömts enbart till böter.
Den åtalade har frikänts från ett brott som inte har mer än 6 månaders fängelse i straffskalan.
Skadeståndsdelen
Det krävs prövningstillstånd för att hovrätten ska pröva en begäran om skadestånd.
Undantag kan gälla när en dom överklagas i brottmålsdelen, och det är kopplat en begäran om skadestånd till brottet. Då krävs inte prövningstillstånd för skadeståndsdelen om
det inte krävs prövningstillstånd i brottmålsdelen
eller om
hovrätten meddelar prövningstillstånd i brottmålsdelen.
Beslut i övriga frågor
I de mål där det krävs prövningstillstånd i brottmålsdelen (se ovan), krävs det också prövningstillstånd för sådana beslut som bara får överklagas i samband med att domen överklagas. Beslut som kan överklagas särskilt kräver inte prövningstillstånd.
att tvivla på att tingsrätten dömt rätt.
Domstolen anser att det inte går att bedöma om tingsrätten har dömt rätt utan att ta upp målet.
Domstolen behöver ta upp målet för att ge andra domstolar vägledning i
rättstillämpningen.
Domstolen bedömer att det finns synnerliga skäl att ta upp målet av någon annan
anledning.
Vill du veta mer?
Ta kontakt med tingsrätten om du har frågor.
Adress och telefonnummer finns på första sidan i domen.
Mer information finns på www.domstol.se.
