The Instant Generation

(1)

Uppsala Universitet

Institutionen för informationsvetenskap Enheten för medier och kommunikation

C-uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap Framlagd HT 2005

- hur ser ungdomars attityder till fildelning ut?

Författare: Carl Strand Handledare: Göran Svensson

(2)

Abstract:

Title: Engelska (Svenska)

Number of pages: 40 (47 including appendix) Author: Carl Strand

Tutor: Göran Svensson

Course: Media and Communication Studies C Period: Fall 2005

University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University

Purpose/Aim: The purpose of this essay is to analyze how young people, in the ages 18 to 25, relate to the subject of file sharing, and what their attitudes to this phenomenon are. I aim to describe how they use file sharing, their knowledge about it, how their usage have changed due to the new copyright law, what their stands are on the question of resource control and management on the Internet, and what they think of the future of file sharing.

Material/Method: The method being used is a qualitative focus group interview model, used to investigate how young people look at the subject of file sharing. The results of the interviews is then applied to a theoretical framework based on thoughts of Denis McQuail, Lawrence Lessig concerning creativity, copyright, resource management and file sharing on the Internet

Main Results: My conclusion is that the widespread file sharing habits of young people is not only caused by the temptation of getting free stuff, but of the lack of commercial and legal alternatives. Youths are willing to pay for media if the distribution is superior to the illegal file sharing alternative. They are a generation of young people that has grown up in a society where the tendency in many fields has been to make everything faster and more effective.

They want to be able to get everything, and they want it fast. They are what I call the Instant Generation.

Keywords: File sharing, attitudes, focus groups, Darknet, Open Source, free resources, free creativity

(3)

Sammanfattning

De senaste årens kraftigt ökande utövande av fildelning har frammanat rättsliga åtgärder av den svenska staten. Under hösten 2005 fastslogs två uppmärksammade och kontroversiella domar mot enskilda fildelare i Sverige och två läger har utkristalliserats, ett som förespråkar ett avreglerat Internet utan upphovsrättslagar där kreativitet och resurser svävar fritt, och ett annat som menar att upphovsrätt och ekonomisk kompensation för utfört arbete är den stora drivkraften för att ett kvalitativt arbete ska kunna utföras.

Jag har i uppsatsen gjort tre fokusgruppsintervjuer med personer i åldrarna 18-25, för att se hur de ställer sig till ämnet. Hur ser deras fildelningsvanor ut, hur goda kunskaper i ämnet besitter man, hur ställer man sig till resurshantering och upphovsrätt på Internet och vad tror man om Internets framtid? Det är frågor som genomsyrar denna uppsats.

Det teoretiska ramverket utgörs av teorier kring Internets utveckling och hur upphovsrättslagar och resurskontrollering ska hanteras på Internet. Framför allt har de amerikanska medieforskarna Denis McQuail och Lawrence Lessig haft inflytande på arbetet och intervjuernas diskussionsunderlag.

Analysen visar att ungdomar i åldrarna 18-25 är välbevandrade inom utövandet av fildelning och man har också goda kunskaper om ämnet och lagstiftningen kring det. En stor anledning till att man fildelar är att det är gratis, men man visar samtidigt en överraskande positiv inställning till lagliga alternativ. Visserligen kostar en CD-skiva med musik idag cirka 200 kronor, en film på DVD kostar minst lika mycket och det är därför naturligt att de höga priserna på mediematerial spelar en stor roll när Internetanvändare väljer att vända sig till den illegala fildelningen istället. Men studien visar också på en mer intressant tendens som tyder på att många fildelar på grund av att alternativen är omoderna och bristfälliga. Många använder mp3-spelare istället för CD-spelare och och biofilmer går ofta upp på svenska biografer en längre tid efter dess premiär i USA och andra länder. Vissa TV- serier visas inte alls i Sverige och de som gör det ligger ofta lång tid efter sändningarna i USA, och det enda sättet att få tillgång till dessa är att ladda hem dem illegalt över Internet. Förutom den ekonomiska aspekten så är alltså tidsaspekten en viktig faktor. Ungdomar vill ha tillgång till mediematerial snabbt, precis som så mycket annat i ens vardag. Dagens generation ungdomar i västvärlden har vuxit upp i ett samhälle som inom många områden ständigt strävat efter att bli mer och mer tidseffektivt. Tecken på detta kan ses inom många områden: mobiltelefonins utveckling och användning, tåg och andra färdmedel går allt fortare, företag och myndigheter erbjuder blanketter och annat material direkt på sina hemsidor och bredbandsutvecklingen har gjort att Internetuppkopplingarna blir allt snabbare. Man kan på engelska sägas vara The Instant Generation, för vilka allt kan, eller i alla fall ska kunna, tillgås snabbt, helst omedelbart. Det ter sig därför inte underligt att samma krav ställs på åtkomsten och tillgången på mediematerial.

Ett lagligt alternativ som erbjuder all media för rimliga priser utan begränsningar i utbud eller distributionsmöjligheter kan enligt intervjudeltagarna minska fildelningsutövandet markant, även om man är ense om att en viss typ av illegal fildelning antagligen alltid kommer att existera i Internets marginaler.

(4)

Innehållsförteckning

Abstract: ... 2

Sammanfattning... 3

Innehållsförteckning... 4

Inledning ... 5

Problem och syfte ... 5

Material... 6

Avgränsning ... 6

Disposition ... 7

Teori ... 8

Internets kommersialisering ... 8

Fria resurser, fri kreativitet... 8

Den tudelade medieframtiden ... 10

Delning främjar vetenskapen ... 11

Metod ... 13

Olika metoder för olika syften ... 13

Fokusgruppsintervju som metod ... 13

Den aktuella undersökningen ... 15

Etik ... 16

Bakgrund ... 17

Open Sourcerörelsen ... 17

Darknet ... 18

Piratbyrån ... 19

Antipiratbyrån... 19

Fildelning som begrepp ... 20

Den svenska lagstiftningen ... 22

Aktuella rättsfall ... 23

Empiri ... 26

Deltagarnas utövande av och kunskap kring fildelning ... 26

Deltagarnas inställning till lagändringen och domarna ... 29

Deltagarnas beteendeförändring efter 1 juli ... 30

Deltagarnas inställning till resurshantering på Internet... 31

Deltagarnas föreställningar om framtiden ... 33

Analys... 36

Fildelning som fenomen... 36

Inställning till och beteendeförändring efter lagändringen ... 36

Fildelningens framtid – fri eller kontrollerad... 37

Slutdiskussion... 39

Litteraturförteckning ... 41

Internet ... 41

Intervjuer... 43

Bilagor... 44

Bilaga A - Intervjuguiden ... 44

Bilaga B - Stimulusmaterial ... 45

(5)

Inledning

1900-talets mest framträdande politiska debatt handlade om vilket system som skulle användas för att fördela och hantera resurser. Debatten visade sig dela världen i två stora politiska block och tog sig bland annat uttryck i det Kalla kriget mellan öst och väst. I väst, med USA i spetsen, förespråkades ett marknadssamhälle där tillgång och efterfrågan avgjorde hur resurser hanterades. I öst praktiserades en kommunistisk modell där staten hade makt över resurserna.

Denna debatt är nu avslutad och enligt den amerikanske medieforskaren Lawrence Lessig är den fråga som 2000-talets människor istället har att ta ställning till: ska dessa resurser vara kontrollerade eller fria?¹

Internet startades förutsättningslöst av ett gäng studenter i USA och dess idé byggde på förhoppningen om ett nytt kommunikationsnätverk utan inskränkningar och begränsningar uppsatta av stater, företag eller organisationer. Till en början såg det även ut som om förhoppningen skulle besannas, och resurser flöt fritt över alla former av gränser. Men i och med Internets enorma utveckling och spridning har krav på och behov av regler och kontroll infunnit sig och det senaste bidraget till denna utveckling i Sverige är den nya upphovsrättslag som togs i bruk den 1 juli 2005. Denna lag gör alla former av delning av upphovsrättsskyddat material till olagliga handlingar, vilket alltså förbjuder de redan utbredda fildelningsaktiviteter som vuxit markant de senaste åren. Reaktionerna har inte låtit vänta på sig och både intresseorganisationer och politiska partier som förespråkar ett avreglerat Internet utan upphovsrättslagar har uppkommit. Den globala mediegemenskapen är uppdelad i två läger i frågan, och de tycks inte kunna enas på många punkter. På ena sidan finns de som menar att musik, film och andra immateriella resurser fungerar som vilken produkt som helst och menar att upphovsrättsinnehavaren är berättigad ekonomisk ersättning när man vill få tillgång till resursen. I detta läger finns bland annat myndigheter och den svenska intresseorganisationen för film- och dataspelsbranschen Antipiratbyrån. Det andra lägret utgörs av miljontals aktiva fildelare världen över, i Sverige beräknas summan uppgå till cirka en miljon enligt en undersökning från Statistiska Centralbyrån från december 2005², och i Sverige även organisationen Piratbyrån. Det så kallade fildelningsklimax nådde nya höjder när två enskilda fildelare blev dömda till dryga böter under hösten 2005 och fler rättsfall är att vänta.

I denna uppsats har jag gjort fokusgruppsintervjuer med 18-25-åriga svenska ungdomar för att ta reda på hur deras attityder till fildelningen ser ut. Svaren kopplas till teorier kring Internets utveckling och resurshantering på Internet. Vidare diskuteras intervjudeltagarnas syn på och tankar kring fildelningens framtid. Är fildelningen på väg att skrämmas bort genom lagar och domar? Eller är fildelningen så starkt rotad som socialt fenomen och opinionen så stark så att den överlever stormen?

Internets historia istället för Kalla Kriget. McQuail, ju större det blir, desto större krav på kontroll.

Problem och syfte

Med tanke på det inflytande och genomslag som den pågående debatten kring fildelning fått i media så föll valet att skriva min C-uppsats i Medier och Kommunikationsvetenskap om detta

1 Lessig, Lawrence, The Future of Ideas (New York, 2001), s. 12

2 http://www.scb.se/statistik/_publikationer/IT0102_2005A01_BR_TKFT0504.pdf

(6)

relativt snabbt. Ämnet är både komplext och kontroversiellt och den bakomliggande filosofiska diskussionen har en mångårig historia. Ska resurser flyta fritt för att främja kreativitet och vetenskaplig utveckling? Eller behövs lagar om ägande, ersättningar och rättigheter för att dessa resurser över huvud taget ska kunna skapas? Hur bör dessa regler appliceras på det hittills relativt oreglerade Internet? Dessa frågor är alltför stora för - och antagligen omöjliga - att besvara i en uppsats men de ligger ändå till grund för uppsatsens problematik.

Jag har valt att samla dessa frågor i en diskussion kring ämnet ”fildelning” och min frågeställning lyder: hur ser ungdomars attityder till fildelning ut?

Jag ämnar analysera ungdomars fildelningsvanor, hur deras kunskap kring ämnet ser ut, hur deras vanor förändrats i och med den nya lagen, hur de ställer sig till frihet kontra förbehåll på Internet och hur de ser på fildelningens framtid. För att besvara frågorna har jag gjort en kvalitativ undersökning och kopplar svaren från denna till de teoretiska ramar jag ställer upp.

Material

Det material jag använt mig av är främst svaren från de tre fokusgruppsintervjuerna, vilka genererat tillräckligt material för att kunna dra slutsatser kring uppsatsens frågeställning.

Intervjuerna har gjorts enligt en kvalitativ metod som grundats på Metodpraktikan³ av Peter Esaiasson och Victoria Wibecks Fokusgrupper - Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod⁴. För de teoretiska ramar som uppsatsen vilar på har de amerikanska forskarna Denis McQuails McQuail’s Mass Communication Theory⁵ och Lawrence Lessigs The Future Of Ideas⁶ varit viktiga, men även J.D. Lasicas tankar kring framtiden för

medieprodukter på Internet i Darknet – Hollywood’s War against the Digital Generation⁷ och Chris DiBonas beskrivning av Open Sourcerörelsen i Open Sources – Voices from the Open Source Revolution⁸ har varit av betydelse.

Avgränsning

I den empiriska undersökningen har jag valt att avgränsa mig till tre fokusgrupper. I varje grupp placerades fem personer i åldrarna 18 till 25. Jag valde denna åldersgrupp eftersom jag föreställde mig att den dels använder Internet och utövar fildelning i stor utsträckning, och även är relativt kunniga och insatta i ämnet, relativt andra åldersgrupper. Dessa föreställningar fick jag även stöd för i en rapport från Music Lessons, ett EU-finansierat forskningsprojekt från 2005, där det visade sig att den typiske fildelaren är man i åldern 18 till 25⁹. Detta var också, med tanke på min egen ålder, den åldersgrupp som jag hade enklast att finna deltagare i. Även valet av kategorier till fokusgrupperna gjordes delvis av bekvämlighetsskäl. Eftersom jag är student vid Uppsala Universitet tedde det sig lämpligt att använda sig av personer i min omgivning. Därför har jag valt att ha tre olika grupper: 1) ”normalanvändande” studenter, alltså studenter som motsvarar ”vanliga” studenter i Uppsala 2) ”höganvändande” studenter, det vill säga studenter i Uppsala som anser sig använda Internet och utöva fildelning i relativt hög utsträckning och 3) löntagare, alltså ej studerande ungdomar, bosatta i Uppland eller Södermanland.

3 Esaiasson, Peter m.fl., Metodpraktikan (Stockholm 2003)

4 Wibeck, Victoria, Fokusgrupper - Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod (Lund 2000)

5 McQuail, Denis, McQuail’s Mass Communication Theory (London 1983), 4:e rev. upplagan (London 2000)

6 Lessig, Lawrence, The Future of Ideas – the Fate of the Commons in a Connected World (New York, 2001)

7 Lasica, J.D., Darknet – Hollywood’s War against the Digital Generation (New Jersey, 2005)

8 Chris DiBona m.fl.: Open Sources – Voices from the Open Source Revolution (Sebastopol 1999)

9 http://w1.nada.kth.se/media/Research/MusicLessons/Reports/MusicLessons-DL4.pdf

(7)

I arbetet kommer jag genomgående att använda mig av begreppet ”fildelning”. Denna term är svårdefinierad och jag har inte funnit någon universell definition av den. I denna uppsats avser jag med ”fildelning” den illegala delen av uppladdning och nedladdning av filer till eller från Internet och mellan dess användare. Jag tar ingen hänsyn till vilka mjukvaror eller webbsidor som används vid utövandet, som vissa andra definitioner gör, utan väljer en relativt övergripande definition. De typer av filer jag avgränsat mig till i definitionen av fildelning är alla typer av upphovsrättsligt material i allmänhet, men musik, film och TV-program i synnerhet. Detta var inget medvetet val utan formades av tre orsaker: Dels för att litteraturen framför allt behandla musik och film, dels för att de aktuella rättsfallen handlat om filmer, och dels för att undersökningspersonerna i fokusgrupperna visade sig mest insatta och intresserade av musik, film och TV-program. Jag inräknar därför även böcker, fotografier och annat upphovsrättsligt material i begreppet ”fildelning” men dessa har helt enkelt inte varit intressanta för uppsatsens syfte.

Jag kommer inte att beröra de datatekniska premisserna och förutsättningarna för fildelningen.

Ingående fakta om hur uppladdning och nedladdning fungerar och hur dessa metoder utvecklats rent tekniskt är ett stort och komplext ämne som jag enbart nämner i förbigående.

Jag är rädd att en diskussion kring detta skulle bli både invecklad och oproportionerligt stor i omfång, och anser därför att de inte är relevanta för min frågeställning.

Disposition

Uppsatsens disposition är uppställd efter en problemlösningsmodell. Jag presenterar ämnet, vad som ska utföras i uppsatsen och redogör för problemet. Grunden för uppsatsen är ett teoretiskt ramverk som är uppbyggt kring medieanalytiska begrepp och idéer. Detta ramverk består av teorier kring ämnet fildelning, frihet kontra förbehåll på Internet och Internets utveckling och framtid. Därefter följer det empiriska materialet, den fokusgruppsundersökning jag genomfört och jag redogör för resultaten. Slutligen analyserar jag dessa och återknyter även till de medieteoretiska ramar jag tidigare ställt upp.

(8)

Teori

Internets kommersialisering

Den amerikanske medieforskaren Denis McQuail redogör i sin allomfattande bok om masskommunikation, McQuail’s Mass Communication Theory, bland annat för sina tankar kring ny teknik och dess koppling till nya media. Han jämför här Internet med traditionella medier och framhåller teorier som menar att nya elektroniska kommunikationsmedel, framför allt Internet, har större möjlighet att vara fria från censurering, kontrollering och regleringar än de tidigare medierna. Äldre medier, såsom television och radio, har alltid varit begränsade av statliga regleringar och ekonomiska intressen, medan detta är något som Internet, på grund av sin oorganiserade ägarstruktur och ojämna men samtidigt globala spridning, varit relativt befriad från.¹⁰ Däremot har det, i takt med att Internet vuxit i storlek och antal användare, visats tydliga tendenser på att denna frihet är på väg att begränsas. Internet har med tiden utvecklats till att bli en världsomspännande kommunikationskanal med kraft att tränga djupare in i ett allt större antal människors liv, och ju större potential Internet får, desto mer ökar kraven på reglering och styrning. I och med Internets ökade möjligheter för handel och kommers höjs kraven på säkerhet och konfidentialitet, och spridningen till privata hem och familjer har även medfört högre krav på ett ”värdigt” och ”anständigt” innehåll. McQuail skriver:

As with earlier media, once a claim to great social impact is made, the demand for control grows and the practical obstacles to control turn out not to be so insurmountable.¹¹

McQuail menar även att den enorma potential Internet innebär för att tjäna pengar gör att mindre och mindre av dess innehåll kommer att vara gratis. Ju fler användare Internet får, desto fler företag och andra institutioner väljer att använda det. Detta gör i sin tur att Internet blir allt mer strukturerat och att de delar av innehållet som tidigare rört sig fritt och oorganiserat nu kommer att kontrolleras av företag med ekonomiska. Denna utveckling är oundviklig enligt McQuail eftersom den är framtvingad av historiska och fundamentala

”lagar” och normer kring det sociala samhället. Allt som kan tillmätas och tillskrivas ett värde kommer så att göra.¹²

Fria resurser, fri kreativitet

Under de senaste 100 åren har stora delar av den politiska debatten handlat om vilket system för att kontrollera resurser som fungerar bäst – staten eller marknaden. Under 2000-talets första få år har fokus förflyttats och är nu riktad mot en annan fråga – ska dessa resurser vara kontrollerade eller fria?¹³ Den amerikanske författaren och medieforskaren Lawrence Lessig menar att svaret på denna fråga inte kan vara annat än ”fria”. Men just nu är så inte fallet.¹⁴ Internets framväxt började som en idé om något ”nytt”, ett steg bort från det ”gamla”. Dess möjligheter är i princip obegränsade och övergången till den digitala tidsåldern har inneburit enorma möjligheter, inte minst kulturella sådana menar Lessig i sin bok The Future Of Ideas.

10 McQuail, Denis, McQuail’s Mass Communication Theory (London 1983), 4:e rev. upplagan (London 2000), s.

137

11 Ibid, s. 138

12 Ibid, s. 138

14 Ibid, s. 6

(9)

Att skapa musik och film kostar idag en bråkdel vad det gjorde för 50 år sedan och genom de nya digitala kommunikationsmedlen finns även utökade möjligheter att sprida och dela med sig av sina kreativa skapelser. ”Free resources have always been central to innovation, creativity and democracy” skriver Lessig. Frihet att ta till sig, inspireras av, utveckla och dela med sig har alltid varit grunden till kreativ utveckling, därför måste svaret på vår generations stora fråga vara ”fria”.¹⁵ En jazzmusiker använder kända motiv och melodier som utgångspunkt för sina egna skapelser. En forskare utgår i sina beräkningar från ekvationer utvecklade av Isaac Newton och senare modifierade av Albert Einstein. Några av de viktigaste datorprogramvarorna är vidareutvecklingar av äldre tekniska applikationer. I alla dessa fall så har fria resurser – alltså resurser som inte enbart vissa personer haft tillgång till – bidragit till att föra vetenskap och kultur framåt.¹⁶

Det fanns till en början en förhoppning om att Internet skulle komma att bli ett nytt sätt för information och resurser att flyta fritt och på så sätt bli ett överlägset kommunikationssystem för forskning och vetenskap. Men genom konservativa lagar och förordningar har Internet, precis som andra system i samhället, istället börjat transformerats till att skydda det ”gamla”.

Det fria flödet stryps av upphovsrättslagar som innebär att tillåtelse – och ofta ekonomisk kompensation – erfordras för att en person ska få tillgång till en resurs, och denna tendens blir allt starkare. Eller, som Lessig citerar ett råd från en regissör till en ung filmskapare:

…You’re totally free to do whatever you want. But – and then I would give him a long list of all the things he couldn’t include in his movie because they would not been cleared, legally cleared. That he would have to pay for them [So freedom?

Here’s your freedom]: You’re totally free to make a movie in an empty room, with your two friends.¹⁷

Lessig menar att det finns två möjliga framtida vägar att gå – den ena går vi på, och den andra skulle vi kunna gå.¹⁸

Den vi går på är enligt Lessig enklast att beskriva då den påminner mycket om det samhälle vi redan lever i. Denna bygger på att de lagar och förordningar som gällt för tidigare system kommer också att implementeras på Internet, vilket därför kommer att hjälpa till att ytterligare cementera de hinder som karaktäriserat tiden innan den digitala revolutionen. Internet blir mer och mer kommersiellt, reglerat och kontrollerat och skyddar det ”gamla” mer än det erbjuder något ”nytt”. ”The promise of many-to-many communication that defined the early Internet will be replaced by a reality of many, many ways to buy things and many, many ways to select among what is offered.” Vad som erbjuds bestäms, som brukligt, av de företag som dominerar marknaden och den kulturella och vetenskapliga mångfalden blir lidande.¹⁹ Att utvecklingen gått denna väg beror framför allt på att det historiskt alltid funnits en rädsla för det ”nya”, om man fortfarande har stark tilltro till det ”gamla”. Lessig hänvisar ända tillbaka till Machiavellis bok Fursten från 1400-talet och citerar: ”Innovation makes enemies of all those who prospered under the old regime…”. Detta är alltså ett historiskt dominerande samhälleligt beteende som enligt Lessig hämmar utveckling på alla tänkbara plan.²⁰

16 Ibid, s. 13

17 Ibid, s. 5

18 Ibid, s. 7

19 Ibid, s. 7

20 Ibid, s. 6

(10)

Den andra vägen är svårare att beskriva, eftersom Internet som fenomen har visat sig enormt oförutsägbart. Men Lessig menar att vi, under Internets livstid hittills, sett en rad antydningar om vad som skulle kunna kanta vägen längre fram. Möjligheter att samtala direkt med människor på andra sidan jorden, att ha tillgång till alla sånger som någonsin eller att en dator i ett annat land ger dig förslag på ny musik baserat på en sång jag spelat upp i min dator.

Möjligheten att gå tillbaka till ett samhälle som existerade innan upphovsrättslagar, då man kunde framföra en sång eller en teaterpjäs offentligt utan godkännande från ett företag eller skriva en fortsättning på en bok utan tillstånd från ett förlag. Lessig försöker inte antyda att denna tid var en form av ”golden age”, inte heller att vår tid är ”mindre kreativ” än den. Han uppmärksammar enbart att det fanns en tid då lagar och regler inte hade något inflytande över hur en person fick ha tillgång till och omarbeta ett verk som någon annan gjort. Detta är enligt Lessig ”fri kreativitet”, i alla fall fri från lagar.²¹

Den tudelade medieframtiden

En annan amerikansk medievetare, J.D. Lasica har också skrivit om upphovsrättens konsekvenser för Internet. Han skriver att Internet är på väg att utvecklas till en digital media- jukebox. En central där du har all världens film, musik, litteratur och TV tillgänglig i din egen dator. Lasica menar att det finns tre möjliga scenarion för hur denna jukebox kommer att utvecklas.²²

Det första är Public Library-modellen. Denna modell går ut på att all media är kontrollerad och reglerad på Internet men att alla kan få tillgång till den när de vill. Den skulle dock innebära att man ”lånar” materialet, precis som på ett bibliotek, under en begränsad tid. Du äger alltså inte varan, du lånar enbart tillgången till den. Röster har dock höjts som menat att detta aldrig kan bli ett ”public library” utan enbart en ”public jukebox” där man betalar för att få tillgång till materialet. Detta beror på att stora medieinstitutioner och koncerner som idag tjänar stora pengar på att sälja dessa produkter, skulle ställa sig på tvären inför frågan om en bibliotekstjänst: ”Hollywood has always had a tendency to see change as not desirable, and so they do everything they can to prevent it” menar Joe Krauss, framgångsrik programmerare och utvecklare av flera sökmotorer på Internet. Varför skulle medieägarna låna ut produkterna när man tidigare fått pengar för dem?²³ Lasica menar att denna modell inte är praktiskt genomförbar idag på grund av de konservativa och ekonomiskt starka krafter som motarbetar denna, men att den trots allt är önskvärd.²⁴

Den andra modellen den kommersiella modellen, där man varken skulle kunna låna musik, böcker eller film. Man skulle inte heller kunna köpa materialet permanent, utan man hyr den, utan rätt att sprida eller utveckla den. Och med tanke på Internets utbredning och kommersiella utveckling är detta den troliga framtida modellen enligt Lasica.

Universitetsprofessorn och datautvecklaren Jordan B. Pollack menar att denna typ av jukebox, där man betalar en licensavgift till medieföretagen vid varje användning av en produkt skulle vara ett stort nederlag:

The Celestial Jukebox is [the media companies’] ultimate wish – no fair use, no expiration date, no secondary market, no libraries. A perfectly efficient sceme to

22 Lasica, J.D., Darknet (New Jersey, 2005), s. 42

23 Ibid, s. 25

24 Ibid, s. 44

(11)

collect rent forever, leaving peasants with no posessions but our wages and clothing.²⁵

På detta sätt skulle alla former av ägandeskap att upphöra och man skulle istället köpa en nyckel, en licens. Modellen skulle göra folket, användarna, till än större offer och det skulle vara förödande för tanken på ett fritt Internet där utveckling och inspiration delas obehindrat mellan världens alla användare.²⁶

Den tredje modellen är Underground-modellen. Om utvecklingen på Internet fortsätter som den tros göra, kommer vi enligt Lasica att gå en tudelad medieverklighet. En laglig, som antagligen kommer att se ut som den kommersiella modellen ovan, och en inofficiell, olaglig, decentraliserad och ”fri” modell, undangömd i Internets utkanter eller uppbyggd över privata mindre nätverk. Lasica kallar dessa typer av nätverk för Darknet.²⁷ vilket skulle fungera som en illegal motpol till det kommersiella, centraliserade systemet där medieägarna har kontroll över utbud och priser. Här flyter resurser fritt och marknaden bestäms efter begreppen

”utbud” och ”efterfrågan”. Darknet existerar redan idag i olika former genom fildelningsprogram och privata nätverk, och är Lasicas motsvarighet till det som jag i denna uppsats kallar ”fildelning”. Lasica menar att även om Underground-modellen hela tiden motarbetas av mediekoncernerna genom införanden av olika spärrar och krypteringar på sina produkter för att försvåra att de distribueras ut i Darknet, så kommer den efterfrågan på gratis och ”fria” resurser som finns göra att talangfulla datortekniker och ”hackers” hela tiden kommer att utveckla sätt att kringgå dessa spärrar. Lasica menar att han inte försöker försvara dessa handlingar, utan ämnar bara skapa förståelse kring vad som driver personer att hålla Darknet levande, och till och med expandera: ”If people are prevented by technology or law from being able to control their own media experiences, they will not fall back into passive consumer roles. Instead, they will journey underground. The Darknet may become the last refuge for the digital freedom fighters”.²⁸

Delning främjar vetenskapen

För att en undersökning ska anses vetenskaplig så ska det enligt de forskningsvetenskapliga principerna uppfylla flera kriterier, bland annat självständighet, koherens och replikerbarhet.

Kravet på replikerbarhet innebär att om man genomför samma undersökning igen, med exakt samma förutsättningar, så ska samma resultat uppnås varje gång. För att detta krav ska kunna uppfyllas så behöver hela undersökningen, från dess hypoteser och utgångspunkter till dess genomförande och analysförhållanden, vara offentlig: källan ska vara delad. Om detta krav inte uppfylls anses undersökningen inte vetenskapligt reliabel och tillmäts därför inte samma trovärdighet som den hade gjort om källan och förutsättningarna varit offentliga.²⁹

Det finns vetenskaplig forskning som går framåt under isolerade, privata förhållanden, men i slutändan tjänas vetenskapliga framsteg bäst när informationen delas. Delning av information och resultat möjliggör för en vetenskapsman att komma vidare där en annan har fastnat. Att hålla denna information hemlig kan gynna den enskilda forskaren men hämmar vetenskapen.

Det är på denna princip, om nödvändigheten av en offentlig forskningsvetenskap, som idén om Open Source härstammar.³⁰

26 Ibid, s. 43

27 Ibid, s. 44

28 Ibid, s. 46

29 Chris DiBona m.fl.: Open Sources (Sebastopol 1999), s. 2

30 Ibid, s. 2

(12)

Open Source-tanken härstammade från datautvecklaren Richard Stallman, som 1984 startade det så kallade GNU-projektet, vilket hade som mål att ingen någonsin skulle behöva betala för datamjukvara. ”Free Software” var budskapet, och han menade att den kunskap som ligger bakom utvecklingen av datorprogram, den så kallade källkoden, måste vara delad och gratis, så att alla kan ta del av och hjälpa till att utveckla den. Om inte så löpte man enligt Stallman en risk att ett mycket litet antal mäktiga personer skulle komma att dominera datorutvecklingen, vilket inte vore gynnsamt för datavetenskapens framtid. Detta skapade snabbt en klyfta mellan den vinstorienterade dataindustrin och den akademiskt inriktade vetenskapliga kåren. En öppen källa och en gratis mjukvara stred givetvis mot de kommersiella företagens natur och free software-forskare som Stallman arbetade utanför den kommersiella sfären med utvidgad kunskap som rättesnöre.Open Source och Free Software är idag välkända begrepp och dess tankar har haft inflytande på både Lawrence Lessing och J.D.

Lasica.³¹

(13)

Metod

Olika metoder för olika syften

Vid val av metod för min undersökning står man först och främst inför valet av en kvantitativ eller en kvalitativ undersökningsanalys. Den kvantitativa analysmetoden lämpar sig vid undersökningar där man vill utreda förekomsten i tid eller mängd av det man studerar. Detta kan exempelvis röra sig om förekomsten i tid av ett visst inslag i ett radio- eller TV-program, den mängd eller plats en viss typ av journalistik får i en tidning eller antalet svar av en viss typ i en enkät. Svaren kan i alla ovan nämnda exempel generera olika statistiska data vilka sedan analyseras och jämförs med data från andra liknande studier eller med andra undersökningsobjekt i samma studie. Den kvantitativa modellen är demokratisk och beaktar samtliga delar utan att på något sätt värdesätta eller prioritera vissa av dem. På så vis formas en bra grund som dessutom kan fungera som ingång för framtida analyser på området.

Kvantitativa analyser används ofta i just detta syfte: att ligga till grund för senare studier på området.³²

En kvantitativ metod skulle för denna uppsats lämpligen motsvaras av en enkätundersökning med alternativfrågor som sedan kan sammanställas till ett statistiskt resultat. Detta är ett alternativ, men inget bra sådant då enkäten endast skulle generera siffror som inte ger oss någon djupare kunskap i ämnet, eftersom det inte erbjuder den tillfrågade plats att utförligt motivera sina svar. Dessutom begränsar en enkätundersökning oss till relativt ”stängda”

frågor med alternativ som bara ger oss svar inom de ramar vi satt upp.³³

Den kvalitativa analysen används för att undersöka centrala linjer och attityder till undersökningens ämne, inte för att få statistiska data. Analysen utgår från grundtanken att vissa delar av materialet är viktigare än andra och att man får ut en relevant bild genom att fokusera på dessa delar. Denna metod lämpar sig väl om man har utgångspunkt, om man syftar till att nyansera och diskutera en bild som redan finns eller om man vill se på vissa attityder till ett givet ämne. Här finns flera tillvägagångssätt att välja bland.³⁴

Ett alternativ för min uppsats syfte är att göra djupintervjuer med olika personer ur målgruppen. Dessa intervjuer bör vara relativt ingående och noggranna och för att få ett statistiskt hållbart resultat, som inte bara representerar synpunkter från ett fåtal intervjupersoner, skulle det krävas relativt många intervjutimmar och personer. Inom ramen för denna uppsats ser jag fokusgruppsintervjun som ett bättre alternativ. Denna metod möjliggör en större förståelse än de kvantitativa statistiska analyserna och kan ge en djupare kunskap om ämnet. Dessutom bedrivs undersökningen ur ett mottagarperspektiv: jag är intresserad av publikens, användarna och utövarna av, attityder till fildelning, inte antalet utövare, antalet timmar de utövar detta eller liknande.³⁵

Fokusgruppsintervju som metod

I fokusgruppsintervjun övervakar en moderator en diskussion mellan flera intervjupersoner kring av moderatorn uppställda ämnen. Detta alternativ lockar mig i denna undersökning då det inte bara fångar diskussionen ungdomar emellan, utan också tar fasta på de effekter som gruppdynamiken medför. Vi får nu inte bara en diskussion mellan en intervjuperson och en

32 Esaiasson, Peter m.fl., Metodpraktikan (Stockholm 2003), s. 219

33 Ibid, s. 219

34 Ibid, s. 233

35 Ibid, s. 234

(14)

intervjuare utan mellan flera intervjupersoner på samma gång. På så sätt föreställer vi oss att intervjupersonerna kan vara mer öppna och vardagliga i sitt sätt att diskutera, till skillnad från vid det enskilda intervjutillfället då diskussionen ofta kan bli krystad och onaturlig och på så sätt genererar svar som inte är alltid är helt tillförlitliga. Dessutom är det resursmässigt ekonomiskt eftersom det ger flera personers synpunkter på samma gång och således ett bra alternativ för min uppsats.³⁶ Varje intervju spelas in på ljudband och transkriberas efteråt för att underlätta slutsats– och analysarbetet.³⁷

En annan sak man bör tänka på när man genomför en fokusgruppsintervju är att resultaten kan påverkas av hur bekväma intervjupersonerna känner sig vid intervjutillfället. Detta påverkas givetvis av en mängd olika faktorer, men kan sammanfattas i tre punkter som bör tas i beaktande när man planerar intervjun.

De intrapersonella faktorerna sammanfattar hur intervjupersonernas individuella personlighetsdrag påverkar gruppens beteende. En utåtriktad och trevlig person ses ofta som intelligent och kunnig och kan därför få mycket utrymme i diskussionen. Detta kan leda till att andra i gruppen ser dennes åsikter som positiva och håller med hellre än att försöka möta dennes påståenden i en diskussion. På samma sätt kan en fåordig och relativt lågmäld persons inlägg beaktas med mindre respekt även om de i själva verket var både korrekta och relevanta.

Därför är det viktigt att låta alla få utrymme i diskussionen och även se till att inte ha en alltför splittrad grupp. Om det dock under intervjun uppstår en sådan situation är det lämpligt att som moderator försöka få in alla i diskussionen på ett bra sätt genom att adressera frågor till de personer som inte kommit till tals i tillräcklig utsträckning. Dessa försök får dock inte överarbetas så att en viss person börjar känna sig osäker och utpekad, man får givetvis acceptera att vissa personer är mer verbala än andra.³⁸

De interpersonella faktorerna handlar om dynamiken mellan personerna och hur en gruppmedlem förväntar sig att en annan ska svara. Om flera intervjupersoner känner stor tillhörighet till varandra riskerar deras svar att bli relativt likartade. Fenomenet kallas ”group think” och innebär alltså att flera personer går i samma tankebanor. Detta är ofta hämmande för undersökningen eftersom en viss oenighet ofta är fruktbar för diskussionens fortlöpande.

För att förebygga ett ”group think” bör man se till så att stämningen i gruppen är så pass uppsluppen och prestigelös så att alla vågar vädra sina åsikter. Om man lyckas uppnå en sådan stämning spelar det mindre roll om vissa personer i grupperna känner tillhörighet till varandra sedan tidigare.³⁹

Miljöfaktorerna sammanfattar den materiella omgivningens inverkan på fokusgruppen. Detta innebär att deltagarna bör placeras på ett bekvämt sätt och att samtliga deltagare har en likvärdig position i förhållande till resten av gruppen och moderatorn. Även faktorer som lokal och belysning bör väljas med omsorg. För att uppnå en uppsluppen stämning – vilket jag gärna vill åstadkomma eftersom intervjufrågorna rör ett relativt känsligt och på vissa områden olagligt ämne – är det lämpligt att avdramatisera intervjutillfället så mycket som möjligt.⁴⁰

36 Esaiasson, Peter m.fl., Metodpraktikan (Stockholm 2003), s. 234

37 Wibeck, Victoria, Fokusgrupper -Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod (Lund 2000), s. 79

38 Stewart, David W. & Shamdasani, Prem N.: Focusgroups, Theory and Practice (Newbury Park 1990), s. 33

39 Ibid, s. 33

40 Ibid, s. 33

(15)

Den aktuella undersökningen

Jag väljer alltså att samla ihop 15 intervjupersoner i åldrarna 18 till 25, uppdelade i tre grupper med fem personer i varje. Urvalet grundas på det engelska uttrycket ”purpose samples”, vilket innebär att deltagarna i undersökningen väljs ut i enlighet med arbetets mål och syfte. Deltagarna bör också ha en anledning att förhålla sig till ämnet, vilken i detta fall är att de ingår i den ålderskategori som visat sig vara de som flitigast utövar fildelning.⁴¹ I den första gruppen ingår fem studenter vid Uppsala Universitet som ska representera ”den normalanvändande studenten”. Dessa väljs ut mer eller mindre slumpmässigt då de inte behöver ha någon gemensam referenspunkt förutom det faktum att de alla är studenter i Uppsala och är mellan 19 och 25 år. Det är således en relativt homogen grupp i de avseendena att de är i samma ålder, är studenter och studerar i Uppsala. I övrigt önskar jag ingen nödvändig gemensam referenspunkt i form av politisk färg, kön, kulturell bakgrund eller liknande, eftersom jag vill få en så representativ grupp studenter som möjligt.⁴²

Till den andra gruppen väljer jag fem personer i samma urvalsgrupp som den första gruppens deltagare, med den enda skillnaden att dessa fem personer kan klassas som ”höganvändande studenter”. Samtliga fem anser sig själva utöva fildelning i relativt hög grad men har, precis som den första gruppen, inga andra gemensamma referenspunkter förutom ålder och att de är Uppsalastudenter.

Den tredje gruppen utgörs av fem icke-studerande personer i samma åldrar som de två tidigare gruppernas deltagare. Jag föreställer mig inför undersökningen att deras attityder kan se annorlunda ut eftersom studenter i allmänhet har en mycket snabb internetuppkoppling och utövar möjligen fildelning i större utsträckning än icke-studenter. Även dessa fem personer är i samma ålder och slumpmässigt utvalda ur denna ålderskategori.

Som stimulusmaterial har jag valt att visa urklippta artiklar från Sveriges största morgontidning, Dagens Nyheter.⁴³ Artiklarna handlar om de två uppmärksammade rättsfall mot fildelare i Sverige som varit aktuella under de gångna månaderna (hösten 2005). Jag berättar om artiklarna och låter deltagarna läsa själva. Stimulusmaterialet fungerar som en ingång i ämnet, varefter jag förklarar jag min definition av fildelning och även innebörden av den nya upphovsrättslag som togs i bruk den 1 juli 2005.⁴⁴

Vid varje tillfälle agerar jag moderator och leder in diskussionen på ämnena med ett antal frågor som utgångspunkt. Frågorna följer en typisk intervjuguide av en relativt ostrukturerad karaktär. Jag, i egenskap av moderator, ställer de frågor som är relevanta för undersökningen, men frågorna är öppet formulerade och stimulerar en fri diskussion där moderatorn observerar hur samtalet fortlöper i gruppen.⁴⁵ Intervjun inleds med att jag delar ut stimulusmaterialet och låter deltagarna studera det en kort stund, innan samtalet inleds med ett antal öppningsfrågor.

Dessa fungerar mer som ett sätt för deltagarna att bekanta sig med varandra än de faktiskt bidrar till undersökningens syfte och berör deltagarna själva och deras datorvanor. Sedan följer ett par introduktionsfrågor som berör deltagarnas kunskaper i ämnet fildelning. Dessa följs av övergångsfrågorna, vilka får deltagarna att berätta om sina egna erfarenheter av fildelning. Efter dessa ställs deltagarna inför undersökningens nyckelfrågor. Här vill jag få till

42 Ibid, s. 45

43 http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1058&a=478942, http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1058&a=485525

45 Ibid, s. 61

(16)

stånd en diskussion kring deras attityder till fildelning, dels hur de har reagerat på lagstiftningarna och rättsfallen och sedan hur de ser moraliskt på fildelning.

Avslutningsfrågorna berör deltagarnas tankar kring fildelningens framtid, hur de ser på de lagliga alternativen till olaglig nedladdning och vad som skulle behöva göras för att avskaffa eller legalisera fildelning. Jag är också intresserad av hur deltagarnas Internetbehov skulle se ut om fildelningen avskaffades helt. Av svaren på dessa frågor önskar jag kunna dra slutsatser kring ungdomarnas attityder till fildelning, både moraliskt juridiskt, och även se på hur möjliga lösningar på fildelningsproblemet skulle kunna se ut.⁴⁶

Etik

Eftersom undersökningen berör ett relativt känsligt ämne som dessutom balanserar på gränsen mellan lagligt och olagligt så finns det en risk att deltagarna i fokusgruppsintervjuerna inte känner sig trygga nog för att svara ärligt och sanningsenligt på frågorna. Resultaten riskerar därför att inte bli tillförlitliga och detta hämmar givetvis uppsatsens trovärdighet. Därför behandlas intervjupersonernas namn och andra uppgifter enligt det så kallade konfidentialitetskravet. Enligt Vetenskapsrådets publikation Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning⁴⁷ bör dessa uppgifter behandlas enligt följande:

Uppgifter om alla i en undersökning ingående personer skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem.48

En etiskt korrekt genomförd undersökning bör dessutom uppfylla a) informationskravet: att intervjupersonerna informeras om undersökningens syfte, b) samtyckeskravet: att dessa personer själva har rätt att bestämma över och ge sitt samtycke till sin medverkan, och c) nyttjandekravet; att insamlade uppgifter om personerna endast får användas för forskningsändamål.⁴⁹

47 http://195.17.252.28/vrshop_pdf/etikreglerhs.pdf

48 Ibid

49 Ibid

(17)

Bakgrund

Open Sourcerörelsen

Uttrycket Open Source, på svenska ”öppen källa”, myntades 1997 under en konferens i Kalifornien, USA. Mässans deltagare, i första hand tekniker och forskare från det datatekniska och informationstekniska vetenskapsområdet, hade sammankallats för att diskutera Free software’s framtid. Man var rädd för att free software-rörelsens icke- kommersiella policy hämmade budskapet om gratis mjukvara och öppen källas spridning. Det behövde marknadsföras starkare för att man skulle kunna nå människor världen över, vilket ledde till myntandet av uttrycket Open Source.⁵⁰

Problemet för Open Source har varit den svåra balansgången mellan vetenskapliga framsteg och kommersiell framgång. Precis som i medicinbranschen så finns kapitalet hos de privata företagen, där forskningen styrs åt bestämda håll beroende på företagets egenintressen. Därför är den akademiska, mer oberoende, forskningen så viktig. Eftersom den inte har några vinstintressen arbetar de för att föra vetenskapen framåt, vilket samtidigt innebär att de ekonomiska förutsättningarna är markant sämre. De unga talangfulla akademiker inom datorbranschen som ofta driver på forskningen i dess naturliga riktning blir ofta uppsnappade av stora företag, där de tvingas arbeta i företagens intressen istället. Detta har dock inte enbart visat sig negativt för Open Sourcerörelsen. De personer som låg bakom Free Software och GNU-projektet arbetar idag för stora företag, men är fortfarande övertygade om storheten och möjligheten med Open Source. Detta har medfört att free software idag har blivit en vital del av många företag, och man kan till och med tala om en marknadsstrategi för Open Source. Ett av de främsta exemplen på detta är det amerikanska företaget Netscape som lanserade en gratis webbläsare enligt Open Sourcemodellen.⁵¹

Anledningen till detta var dels att man ville öka marknadsandelarna, vilket gav framtida möjligheter för företagets kommersiella intressen, och dels för att man då öppnade möjligheten för oberoende datautvecklare på olika håll att fortsätta förbättra webbläsaren till en produkt överlägsen sina konkurrenter.⁵² ”Given enough eyes, all bugs are shallow” är en av Open Sources grundtankar som Netscape tog fasta på. Ju fler personer som granskar produkten, desto mindre är risken att buggar och felaktigheter inte upptäcks.⁵³

Kritiker till Open Sourcerörelsen har hävdat att en rörelse utan ekonomiska vinstintressen kommer att få svårt att utvecklas och spridas i en kommersiell företagsvärld, och har undrat vad som driver rörelsen framåt. Man har svarat att den stora drivkraften framför allt är alla datautvecklares och programmerares intresse och behov av självuppfyllelse. Vissa programmerare gör det för att de helt enkelt älskar att göra det, det är så de definierar sitt intellekt. Detta överstiger värdet av pengar, och Open Source ger dem möjlighet att vidareutveckla redan existerande produkter och göra dem ännu bättre. Ryktet och statusen man uppnår av att skriva ”den perfekta koden” är nog för att man ska känna att det är värt att fortsätta. Programmerare ser sig själva som forskare och vetenskapsmän som arbetar för allas bästa, inte för den egna ekonomin. En programmerares arbete blir värdefullt först när det delas med andra. Eric Raymond, en av Open Sources främsta språkrör, uttryckte programmering som ”scratching an itch”. Det börjar som en frustration över avsaknaden av en

51 Ibid, s. 5

52 Ibid, s. 8

53 Ibid, s. 7

(18)

bra produkt. Detta är i stort sett den största motivationskraften bakom GNU-projektet och den största anledningen till att Open Source har blivit en seriös och verklig faktor i dagens mjukvaruindustri. Dess direkta inverkan på fildelningstvisten är liten, men Open Sources grundtankar är ändå tydligt märkbara i debatten och har en viktig roll för förståelsen för undersökningen i denna uppsats.⁵⁴

Darknet

Internets utveckling och framkomsten av olika nätverk och mjukvaror som stimulerade fildelning fångade snabbt de stora medieföretagens uppmärksamhet. Dessa företags produkter spreds okontrollerat bland Internets användare och utgjorde ett potentiellt hot mot företagens fortsatta försäljning. Olika metoder för att stoppa fildelningen prövades, bland annat genom att man själva spred felaktiga, trasiga filer, så kallade ”spoofs”, inom kända nätverk, eller genom att själva uppträda som ”irriterande” fildelare som försökte ladda ner stora filer med en mycket långsam uppkoppling. Allt för att sabotera fildelningen. År 2003 offentliggjorde det amerikanska inspelningsindustrins huvudorganisation RIAA att man planerade stämningar av enskilda fildelare, vilket snabbt fick fildelningen att minska markant. Men endast för ett antal månader, och i september 2004 var vid en given tidpunkt 6,8 miljoner personer inloggade på det mest kända fildelningsnätverket, till skillnad från 4,3 miljoner ett år tidigare. Det hade alltså skett en kraftig ökning trots hoten om rättsliga konsekvenser.⁵⁵

Stämningarna och hoten hade alltså inte önskad effekt på fildelningen, utan tvingar den bara att finna nya vägar att utövas. Den försmak som dess utövare fått de senaste åren är hos många Internetanvändare en starkare lockelse än hoten om rättsliga åtgärder, och tekniskt kunniga ungdomar försöker ständigt utveckla nya sätt att utöva fildelning. En mängd andra fildelningsprogram figurerar i olika nätverk som dessutom blir allt svårare att upptäcka och spåra. ”The RIAA is breeding antibiotic-resistant bacteria” menar den inflytelserike mediekulturforskaren och mjukvaruutvecklaren Clary Shirky, och menar med det att ju strängare straff de hotar med och ju större resurser som läggs ned på att få bukt med fildelningen, desto djupare under jord kryper den. Den minskar inte i antalet utövare, den blir enbart svårare att upptäcka.⁵⁶

En av de största anledningarna till det kraftiga glapp som uppstått mellan medieföretagen, såsom skivbolag, filmbolag och andra produktionsinstanser, och dess publik och användare, är att deras målsättningar ser annorlunda ut. Publiken, alltså folket, användarna av medieföretagens produkter, har i den tekniska utvecklingen med Internet som främsta företrädare, funnit nya alternativ till de traditionella metoderna för att ta till sig sådant material. De ser dessa som möjligheter och välkomnar förändringen. Medieföretagen, med Hollywood i spetsen, har historiskt visat en ovilja att förändras. Istället för att ta tillvara på de nya tekniska möjligheterna till spridning av deras produkter, har man infört olika former av lås och kryptering för att försvåra att produkterna sprids illegalt.⁵⁷

Under en datakonferens i november 2002 publicerades en vetenskaplig rapport genomförd av fyra forskare vid dataföretaget Microsoft. Rapporten, som fick stor uppmärksamhet, handlade om hur mediekoncernerna borde anpassa sina distributionssätt för att följa den tekniska utvecklingen och tillfredsställa användarnas behov. Deras slutsats var att olika former av skydd och krypteringar på produkterna var en svårframkomlig och konservativ väg: det skulle

56 Ibid, s. 222

57 Ibid, s. 44

(19)

alltid finnas någon som skulle kunna dyrka även de mest avancerade lås, utan genom att erbjuda användarna ett förnämligt alternativ till illegal fildelning. Alltså, det mest effektiva kopieringsskyddet torde vara en överlägsen affärsmodell.⁵⁸

Rapporten menade också att alternativet, en fortsatt tro på de distributionssätt man tidigare utnyttjat, exempelvis CD, DVD, och VHS, och ytterligare satsningar på krypteringar och spårning av illegal hantering av produkterna, enbart skulle styrka den utveckling som redan startat: en globalt spridd fildelning, allt svårare att spåra. Utvecklarna myntade ett namn på denna typ av nätverk: Darknet. Deras definition av ordet var ”a collection of networks and technologies used to share digital content”, senare sammanfattad som “the vast, gathering lawless economy of shared music, movies, television shows, games, software, and porn – a one-touch jukebox that would rival the products and services of the entertainment industry”.⁵⁹ Termen Darknet har sedan dess blivit ett vedertaget begrepp och är i princip synonym med den definition av fildelning jag använder mig av i arbetet. Medieforskaren J. D. Lasica menar dock att Darknet endast avser den typ av fildelningsnätverk som är omöjlig att spåra, vilket skulle betyda att de vanliga fildelningsprogrammen inte kan räknas in i Darknet, eftersom det trots allt är möjligt att spåra användare genom dessa. På denna punkt skulle alltså min definition av ”fildelning” delvis falla utanför ”the Darknet”, men Lasica medger dock att det är någorlunda oklart vad som går att spåra och vad som inte går att spåra eftersom det – även om han själv tvivlar på det – bland myndigheter och poliser som arbetar i mediekoncernernas intressen sägs att ingen är omöjlig att spåra på Internet.⁶⁰

Piratbyrån

I Open Sourcerörelsens tecken går den svenska fristående och löst organiserade rörelsen Piratbyrån. Den ses som motpol till film- och dataspelsbranschens organisation Antipiratbyrån i Sverige och arbetar ideellt i fildelarnas intressen. Dagens Nyheter beskriver Piratbyrån som:

En ideell organisation som anser att all information på nätet ska vara gratis, oavsett vem som har upphovsrätten. De vill inte att upphovsmän ska få betalt för sina verk på nuvarande sätt, eftersom de anser att det främst gynnar stora bolagskonstruktioner och inte den enskilde.⁶¹

Piratbyrån själv säger sig vara ett resultat av ”många människors individuella insatser” och att man startades ”för att stödja alla de som i strid mot rådande uppfattningar om upphovsrätt kopierar information och kultur fritt”. Man sysslar inte med någon egen organiserad piratkopiering men uppmanar till densamma och medverkar ofta i både debatter och tidningar.⁶²

Antipiratbyrån

Antipiratbyrån är film- och dataspelsbranschens organisation i Sverige som samarbetar med polis och svenska myndigheterna emot illegal fildelning:

59 Ibid, s. 45

60 Ibid, s. 45

61 http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&a=391215

62 http://www.piratbyran.org/?view=articles&cat=8

(20)

APB:s främsta uppgift är att värna och främja medlemsbolagens upphovsrättigheter till deras filmer och datorspel. Ett led i detta arbete är att upplysa och informera allmänheten om upphovsrättens betydelse /…/ APB fungerar också som ett gemensamt språkrör för film- och datorspelsbranschen i upphovsrättsfrågor gentemot myndigheter och allmänheten samt företräder sina medlemmar vid rättsliga ärenden.⁶³

De är även angelägna att skydda den så kallade ”värdekedjan” det vill säga den rådande ordningen för exempelvis skivbranschen, där distributörer och återförsäljare räknas in.⁶⁴ Organisationen ämnar alltså få folk att inse upphovsrättens betydelse, och på deras hemsida står:

För att en människa i dagens samhälle ska kunna leva på ett yrke behöver han/hon på något sätt få en kompensation för sin insats eller prestation. Det vanligaste är att en arbetstagare som anställd på ett företag får ut lön i utbyte mot sin arbetsinsats och därmed kan försörja sig på sitt arbete. På samma sätt behöver en upphovsman få en kompensation för sin insats eller prestation för att kunna överleva på sitt konstnärliga yrke.⁶⁵

Antipiratbyrån ligger bakom de anmälningar som lett till att hittills två fildelare dömts i Sverige. Man har uppträtt som fildelare i olika fildelningsprogram och på så sätt lyckats spåra personerna. Vad som ligger bakom Antipiratbyråns spårningsarbete beror på att organisationen fått ett godkännande från Datainspektionen att behandla så kallade IP-nummer för spårning av personer som misstänks utöva illegal fildelning. IP-nummer, eller IP-adresser är varje dators identitetsnummer, bestående av en mängd siffror med insprängda punkter. Den 8 juni 2005 fick Antipiratbyrån avslag på sin förfrågan att få behandla IP-nummer eftersom numren räknas som brottsuppgifter. Därför stred Antipiratbyråns registrering av dessa mot personuppgiftslagen eftersom enbart myndigheter hade rätt att registrera brottsuppgifter.⁶⁶ Antipiratbyrån bad då om att få göra undantag från denna lag och fick också ett godkännande den 13 oktober, eftersom insamling av IP-numren inte innebär någon otillbörlig kränkning av den personliga integriteten. I och med detta klartecken kan det bli allt enklare för Antipiratbyrån att spåra och anmäla illegala fildelare.⁶⁷

Fildelning som begrepp

Huruvida fildelningen är skadlig för medieindustrin eller gynnsam för den fria kreativiteten är alltså en omstridd fråga med många infallsvinklar. Vissa menar, som Open Sourcerörelsen, Piratbyrån och flera av de teoretiker jag använt mig av i uppsatsens teorikapitel, att fildelning är ett positivt steg mot ett samhälle där resurser och information sprids utan kommersiella och statliga inskränkningar. Andra, såsom myndigheter, Antpiratbyrån och större medieföretag, menar att det är ett brott mot upphovsrättslagen och att det påverkar både filmindustrin och skivindustrin negativt. Alarmerande rapporter från svenska skivbranschens centralorganisation IFPI Svenska Gruppen har offentliggjorts med siffror som pekat på att skivförsäljningen minskat med 42 procent i Sverige under de senaste fem åren⁶⁸ och under

63 http://www.antipiratbyran.com/

65 http://www.antipiratbyran.com/index.htm?id=facts

66 http://www.antipiratbyran.com/index.htm?id=news&p=p2#2

67 http://www.datainspektionen.se/nyhetsarkiv/nyheter/2005/oktober/2005-10-13.shtml

68 http://www.ifpi.se/02.images/01.top/02.subnav_pdf/11.press/pdf/Piratkopieringenskonsekvenser.pdf

(21)

2004 väcktes kraven på starkare insatser från svenska myndigheter mot fildelare⁶⁹. Samtidigt har andra statistiska undersökningar visat att fildelningen inte påverkat skivförsäljningen.

Håkan Selg, forskare på Kungliga Tekniska Högskolan och en av dem som står bakom EU- projektet Music Lessons som under 2005 publicerade ett antal rapporter kring ämnet, menar att medieföretagen oroar sig i onödan: ”Sambandet finns helt enkelt inte, skivbranschens kris beror i stället på den digitala utvecklingen samt att dagens försäljningssiffror jämförs med den stora uppgång som skedde när cd-skivan kom.”⁷⁰ Lars-Erik Eriksson, också han forskare bakom projektet, menar att den nya lagstiftningen och att jakten på fildelarna snarare driver utvecklingen åt fel håll: ”Det får tillverkarna att göra sina program mer och mer anonyma, och tekniken går så att säga under jorden”.⁷¹ Rapporten visar även att de som fildelar mest också är de som handlar mest på Internet, då även musik och film, och forskarna menar att det är olyckligt att man väljer att bekämpa fildelningen istället för att ta tillvara på dess möjligheter.⁷²

Begreppet fildelning är relativt nytt och därför svårdefinierat. Ett flertal definitioner existerar, men de skiljer sig på olika punkter. Varken Nationalencyklopedin eller Antipiratbyrån har en exakt förklaring till begreppet, och Regeringen bidrar endast med en förklaring till vad som är lagligt och inte:

Det är inte tillåtet att ta någon annans upphovsrättsmaterial, t.ex. filmer, musik, texter eller bilder, och lägga ut på Internet utan tillstånd av upphovsmannen.

Detta betyder att man inte får dela med sig av sin musik- eller filmsamling på Internet, t.ex. via ett fildelningsprogram. Däremot får man förstås lägga ut musik, bilder eller annat material som man själv har skapat på Internet.⁷³

En i vardagslivet gångbar definition, använd av morgontidningen Svenska Dagbladet, lyder emellertid:

Att på Internet ta del av musik, filmer, spel eller andra typer av datafiler, samtidigt som man delar med sig av sina egna filer genom att göra en del av sin dator tillgänglig för andra Internetanvändare⁷⁴

Dagens Nyheter använder sig av formuleringen:

Genom att koppla upp sig mot Internet kan man byta filer med andra, en film mot en annan, ett spel mot ett annat.⁷⁵

På den svenska fria nätbaserade encyklopedin Wikipedia kan man läsa följande:

Fildelning innebär att man delar med sig av sina filer till en stor eller begränsad skara på Internet. Ofta är det underförstått att man då använder ett P2P-nätverk via ett speciellt fildelningsprogram.⁷⁶

71 http://www.nyteknik.se/art/40673

72 http://w1.nada.kth.se/media/Research/MusicLessons/Reports/SVD-20051028.pdf

73 http://www.regeringen.se/sb/d/6143/a/55366;jsessionid=aLhpKINIiFJb

74 http://www.svd.se/dynamiskt/inrikes/did_9440808.asp

76 http://sv.wikipedia.org/wiki/Fildelning

(22)

En annan välbesökt svensk wiki-webbplats, Susning.nu, använder sig av en kortare definition, utan att precisera hur eller med vilka verktyg detta görs:

Fildelning handlar om att dela filer mellan olika datorer i ett nätverk⁷⁷

Gemensamt för samtliga definitioner är dock att det handlar om att ta del, och dela med sig, av datafiler över nätverk, såsom Internet. Det är även denna definition jag använder mig av, även om jag koncentrerar mig på den illegala delen av denna, alltså den som rör upphovsrättsskyddat material, såsom musik och film.

Den svenska lagstiftningen

Anledningen till att fildelning är en illegal företeelse är alltså att den strider mot upphovsrättslagen. De som skapat och äger produkten säljer rätten att använda produkten, och om denna istället införskaffas gratis så kränker man ägarens upphovsrätt. I mars 2005 reviderades Upphovsrättslagen i Sverige. Den trädde i kraft den 1 juli samma år och innebar ett antal större förändringar mot tidigare gällande lagstiftning. Innan juli 2005 var det olagligt att lägga upp, alltså dela med sig, av upphovsrättsligt material på nätet utan tillstånd från rättighetsinnehavaren. Det fanns däremot inget uttryckligt förbud att kopiera, alltså ladda ner, olagligt material för privat bruk.⁷⁸ Den nya lagen innebär däremot en skärpning så att kopiering via nätverk, såsom Internet, endast är laglig från lovliga förlagor. Detta betyder att all nedladdning, även för privat bruk, av upphovsrättsskyddat material är olaglig om den inte utförs med upphovsrättsinnehavarens tillstånd.⁷⁹

Rätten att kopiera för privat bruk finns alltså kvar, men vissa begränsningar har införts. Det är exempelvis inte längre lagligt att kopiera hela böcker, men fortfarande tillåtet att bränna ett extra exemplar av en inköpt cd-skiva eller att kopiera från tidningar. Dessutom innebär Upphovsrättslagen ytterligare förändringar för ersättningar och kopiering av material som inte berör Internet eller andra nätverk. Det är även olagligt att kringgå en teknisk åtgärd, som till exempel en kryptering eller ett kopieringsskydd på upphovsrättsligt material. Tillverkning och försäljning av produkter för kringgående av sådana tekniska åtgärder är också det olagligt och kan även bestraffas med fängelse.⁸⁰

De svenska lagändringarna bygger på ett EG-direktiv och två internationella avtal från FN:s immaterialrättsorgan WIPO. Anledningen till dessa är den snabba tekniska utvecklingen som gjort att film, musik, texter och bilder väldigt snabbt kan tillgås och sedan också spridas, över internationella nätverk, såsom Internet. Internets enorma spridning och hastighet har gjort att den ersättning som vanligtvis utgår till har minskat väsentligt, eftersom det har varit både enklare och – framför allt – gratis att införskaffa materialet på denna väg istället för att betala för produkten i affären. Enligt Regeringen ligger ett flertal skäl bakom förändringen:⁸¹

Upphovsrätten ska se till att författare, kompositörer, konstnärer m.fl. får rätt att bestämma över det som de skapar. De måste få möjlighet att få ut något ekonomiskt - få betalt - för det de gör. Då stimuleras nytt skapande. Det är viktigt

77 http://susning.nu/Fildelning

78 http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=391849&d=147.

79 http://www.regeringen.se/sb/d/3254#37338

80 Ibid

81 Ibid