Högre måluppfyllelse i årskurs 9
Grundskolenämndens verksamheter uppvisar en högre måluppfyllelse i jämförelse med föregående läsår.
Andelen elever i årskurs 9 med gymnasiebehörighet har ökat, den totala andelen behöriga elever har ökat för varje läsår sedan 2016/2017. Även det genomsnittliga meritvärdet och andelen elever i årskurs 9 som nått målen i alla ämnen har ökat. Precis som hela samhället har coronaviruspandemin präglat verksam- heten under våren, men resultaten tyder på att verksamheten har kunnat anpassa sig till rådande situation och arbetat hårt för en högre måluppfyllelse.
Utvecklingsarbete med fokus på verksamhetens största utmaningar
Grundskoleförvaltningens åtagandearbete under året bedöms också haft en positiv inverkan på både verk- samhet och resultat, även om mycket arbete kvarstår. Förvaltningen har genom sina utvecklande åtagan- den fortsatt arbeta för ett sammanhållet styr- och ledningssystem och med olika insatser för att möta be- hovet av behörig personal. De fördjupade analyser som genomförts inom ramen för två undersökande åtaganden, ett om hur förvaltningen kan hantera segregationens effekter och ett om en matematikunder- visning för alla, har gett fördjupad förståelse för två sedan tidigare kända utmaningar. Slutsatserna bedöms bli en viktig utgångspunkt för fortsatt utvecklingsarbete för högre måluppfyllelse och ökad likvärdighet.
Osäker ekonomisk prognos på grund av lägre elevvolymer och coronaviruspandemin
Grundskolenämnden prognostiserar för helåret 2020 med ett överskott på 30 Mkr som förklaras av över- skott på befolkningsansvaret på grund av lägre volymer än budgeterat samt av den ersättning som förvalt- ningen erhållit för sjuklönekostnader under perioden april-augusti 2020. Sedan den ekonomiska rapporten presenterades har grundskolenämnden fått en minskad kommunbidragsram med 40 Mkr.
Den nya befolkningsprognosen som presenterades i maj visade på lägre antal individer i åldrarna 6–15 år, vilket även styrks av grundskoleförvaltningens egen uppföljning av volymerna i verksamheten. Grundsko- leförvaltningen har fortsatt ökade volymer men volymerna är lägre än vad förvaltningen budgeterat med och även jämfört med den nya prognosen i maj. Det innebär att även i delårsrapporten finns det en positiv avvikelse i volymerna som ökar på överskottet i prognosen. Coronaviruspandemin har drivit på den digi- tala utvecklingen, vilket har uppdagat att satsningar inom bland annat IT, digitala läromedel och skol- bibliotek måste fortsätta. I prognosen bedöms dessa satsningar till en kostnad av 20 Mkr. Grundskole- nämnden upplever att det finns många osäkerhetsfaktorer kring helårsprognosen för 2020. Dels kring elevvolymerna och dels kring utvecklingen av coronaviruspandemin och dess påverkan på verksamheten under den återstående delen av 2020.
Ekonomiskt överskott perioden januari-augusti
Grundskolenämnden redovisar ett överskott om 112,1 Mkr för perioden januari-augusti. En förklaring till överskottet finns på befolkningsansvaret med en positiv avvikelse med 13,8 Mkr. Avvikelsen förklaras till stor del av lägre volymer av såväl skolplatser som fritidshemsplatser i förhållande till budget. Det finns även en positiv avvikelse med 42,6 Mkr för perioden på utbildningsområdena och samordning och stöd.
Eftersom det under ett budgetår förekommer två olika läsår medför det försiktighet i verksamheten under vårterminen. En ytterligare förklaring är de förvaltningsövergripande verksamheterna som uppvisar en po- sitiv avvikelse med 55,6 Mkr för perioden, varav 31,5 Mkr avser ersättning för sjuklönekostnader april- augusti på grund av coronaviruspandemin.
Grundskolenämnden prognostiserar oförändrad investeringsram jämfört mot budget.
I det här kapitlet sammanfattas verksamhetens utveckling under året. Inledningsvis beskrivs verksamhet- ens utveckling i förhållande till grundskolenämndens övergripande planering för 2020, framförallt utifrån grundskoleförvaltningens åtagandeplan 2019/2020 och övrig planering som beskrivs i nämndens budget 2020. Därefter beskrivs avvikelser i grunduppdraget, avstämning av nämndens arbete med kommunfull- mäktigemål samt budgetuppdrag i särskilda avsnitt avsett för detta.
Grundskoleförvaltningens åtagandearbete 2019/2020
Grundskolenämndens verksamheter styrs av skollag och förordningar samt läroplaner (Läroplanen för grund- skolan, förskoleklassen och fritidshemmet samt Läroplan för grundsärskolan) och som skolhuvudman ska nämnden bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete. Det medför bland annat att grundskoleförvaltningen läsårsvis sam- manfattar läsåret som gått i en kvalitetsrapport och planerar utvecklingsarbetet för kommande läsår i en åtagandeplan. I åtagandeplanen prioriterar och sammanfattar förvaltningsledningen således sitt viktigaste utvecklingsarbete.
Förvaltningens åtagandeplan för 2019/2020 finns också beskriven i nämndens budget för 2020. Under läsåret har grundskoleförvaltningen arbetat med två olika typer av åtaganden, undersökande respektive ut- vecklande åtaganden. Undersökande åtaganden fokuserar på att förstå bakgrundsorsakerna till en utma- ning. Utvecklande åtaganden fokuserar istället på att förbättra arbetet inom ett område där bakgrundsorsa- ken till problemet är känt. De åtaganden grundskoleförvaltningen har arbetat med under läsåret är:
Undersökande åtaganden
• Hantera segregationens effekter
• Matematikundervisning för alla Utvecklande åtaganden
• Fördjupa och förbättra styr- och ledningssystemet för varje elevs bästa skola
• Kompetensförsörjning
Inom de två undersökande åtagandena har interna, tvärprofessionella arbetsgrupper undersökt flera aspekter av respektive område, för att kunna svara på de frågeställningar som förvaltningsledningen ställt i samband med att åtagandet planerades. Arbetsgrupperna avslutade sitt arbete i maj/juni och dess slutsat- ser ska diskuteras av förvaltningsledningen i början av höstterminen för att eventuellt mynna ut i nya ut- vecklande åtaganden eller andra förbättringsåtgärder. Båda områdena har en stor inverkan på elevernas resultat i Malmö stads grundskolor. Att skolväsendet har utmaningar inom både områden har varit känt sedan tidigare, det visar sig också på nationell nivå. De fördjupade analyser som genomförts under läsåret inom ramen för respektive åtagande bedöms ha bidragit till en bättre förståelse för den bakomliggande problematiken och vad som är möjligt att påverka på lokal nivå. Det ger en bra utgångspunkt i det fort- satta arbetet för högre måluppfyllelse och ökad likvärdighet för grundskoleeleverna i Malmö.
Det utvecklande åtagandet om att fördjupa och förbättra styr- och ledningssystemet för varje elevs bästa skola har drivits i projektform sedan höstterminen 2017. Arbetet inom projektet har berört många delar och aspekter av nämndens verksamhet. Till exempel har det tagits fram ett strategiskt ramverk och nya gemensamma strukturer för det systematiska kvalitetsarbetet. Arbetet har fungerat som en positiv kraft och mött stort intresse även av externa aktörer. Samtidigt har förvaltningen identifierat att det återstår mycket arbete för att befästa arbetet på bred front, så att ramverkets intentioner omsätts och genomsyrar hela organisationen. Arbetet kommer därför att fortsätta i ytterligare två år (juni 2020-juni 2022). Det är således ett långsiktigt arbete för att skapa ett sammanhållande styr- och ledningssystem, vilket bedöms få en positiv effekt på både måluppfyllelse och likvärdighet.
Inom det utvecklande åtagandet om kompetensförsörjning har det genomförts flera insatser/projekt un- der läsåret, bland annat Uppdragsutbildning fritidshem, Behörig på arbetstid och Arbetsintegrerad utbildning. Dessa
projekt kommer att fortsätta framöver. Inom åtagandet har det också genomförts ett antal förstudier, vilka kan komma att leda till ytterligare insatser/projekt framöver. Trots att den senaste personalstatistiken (från augusti 2020) tyder på en något förbättrad situation gällande personalomsättning och antal legitimerade lärare kvarstår ett omfattande behov av att rekrytera och behålla behörig personal. Kompetensförsörj- ningen anses därför fortsatt vara en av förvaltningens största utmaningar. Att hitta olika vägar för att möta behovet av behörig personal är också avgörande för att kunna ge Malmös grundskoleelever en likvärdig utbildning av hög kvalitet.
Under höstterminen 2020 färdigställs förvaltningens kvalitetsrapport för 2019/2020 samt åtagandeplan för 2020/2021. Eventuella nya åtaganden för nästkommande läsår kan därmed beskrivas närmare i nämndens budget för 2021.
Övrigt arbete
Utöver åtagandearbetet har nämndens verksamheter arbetat i enlighet med den planering som anges i nämndens budget 2020, bland annat genom:
• Nya skolenheter och lokalplaneringsarbete
Grundskolenämnden har generellt en god lokalbehovsplanering och beredskap för grundskole- platser. Under hösten 2020 invigs två nya skolenheter, nya Annebergsskolan och Neptuniskolan.
Grundskoleförvaltningen finns även representerad i det stadsövergripande arbetet för en mer ändamålsenlig lokalförsörjning.
För att uppfylla krav på luft- och innemiljö pågår ett omfattande arbete med att åtgärda ventilat- ionssystem på berörda skolor. Under tiden som systemen byts ut behöver verksamheten omloka- liseras till andra lokaler. Den kraftiga skolutbyggnaden möjliggör vissa av de omlokaliseringar som krävs och medför därmed en effektivare användning av nya skollokaler.
• Reviderade riktlinjer för skolplacering och utfall av Söka skola 2020
Under hösten 2019 antog grundskolenämnden nya riktlinjer för skolplacering. Revideringen med- förde bland annat att vårdnadshavare har möjlighet att ansöka om 1–7 skolor i samband med Söka skola. De nya riktlinjerna började gälla i samband med placeringen av eleverna i Söka skola 2020. Söka skola 2020 riktade sig till blivande förskoleklass- och sjundeklasselever och medförde att cirka 5400 elever skolplacerades.
Av eleverna som ansökte till förskoleklass fick 96,5 procent plats på en sökt skola, drygt 84 pro- cent fick plats på den skola som söktes i första hand. 3,5 procent kunde däremot inte placeras vid en önskad skola och placerades istället vid en anvisad skola.
Av eleverna som ansökte till årskurs 7 placerades 98 procent på en sökt skola. Drygt 82 procent fick plats vid den skola som söktes i första hand. Drygt 2 procent kunde däremot inte placeras vid en önskad skola och placerad istället vid en anvisad skola. Under våren genomfördes även årets första skolbytesperiod. Drygt 1150 elever i alla årskurser deltog och cirka 36 procentvård av dessa elever fick en ny skolplacering inför höstterminen 2020. Årets andra skolbytesperiod inleds under oktober månad.
Även i år har tekniska problem, kopplade till förvaltningens IT-leverantör, präglat skolplacerings- arbetet. Detta har medfört förseningar som drabbat vårdnadshavare, elever och skolpersonal. Ett nytt IT-stöd för skolplaceringar, Mitt Skolval, har upphandlats och kommer tas i bruk under hös- ten 2020. Denna förändring kommer göra placeringsarbetet effektivare för både stabsmedarbetare och skolpersonal, samt ge en modernare e-tjänst för vårdnadshavare i Malmö.
• Ny mottagningsenhet och fortsatt utveckling av utbildningen för nyanlända elever
Inför läsåret 2020/2021 bildades Skolstart Malmö, en gemensam mottagningsenhet för nyanlända elever i grund- och gymnasieskola. En gemensam mottagning medför en bättre och sammanhål- len service för nya Malmöbor. Istället för att behöva besöka upp till tre olika ställen för att skriva in barn/elever i olika åldrar kan en familj här få samlad hjälp och information. Skolstart Malmö
ansvarar för att skriva in och kartlägga nyanlända elevers kunskaper och samverka med motta- gande skola.
Även utbildningen för nyanlända elever har utvecklats. Baserat på både interna utredningar och Stadsrevisionens tidigare granskning av nämndens utbildning för nyanlända elever beslutades att avveckla grundskoleförvaltningens verksamhet med centrala förberedelseklasser för nyanlända elever i årskurs 9 samt för illitterata elever i årskurs 4–9. Nu får samtliga nyanlända elever under- visning på sin hemskola, där de placeras efter inskrivning och kartläggning på Skolstart Malmö.
Därmed ansvarar varje skolenhet för att organisera undervisningen för den nyanlända eleven.
Centrala stödfunktioner, bland annat med kompetens om alfabetisering, kan stödja skolorna i detta. Även modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet för nyanlända elever har utvecklats under året, för att på ett bättre sätt kunna möta elevernas behov.
• Utveckling av sex- och samlevnadsundervisningen
Tidigare utvecklingsarbete har resulterat i två digitala verktyg för stadens förskolor och skolor, en processplan och en handbok. Dokumenten utgår från läroplanen och övriga nationella styrdoku- ment, och beaktar även Barnkonventionen och diskrimineringsgrunderna. Materialet är tillgängligt på stadens intranät, lektionsplanering och annat stödmaterial finns också på Malmö Delar. Det digitala formatet möjliggör smidiga uppdateringar och förhoppningen är att materialet kan vidare- utvecklas i samverkan med förskolor, skolor och pedagoger. Just nu fokuserar arbetsgruppen på att tillgängliggöra och åldersanpassa både processplanen och handboken. Under hösten 2020 pla- neras även utbildningar för pedagoger, med fokus på sex och samlevnad som en del av en ämnes- integrerad arbetsvardag och i relation till skolans värdegrundsuppdrag.
• Kompetenshöjande insatser inom området heder
Genom det stadsövergripande utvecklingsarbetet inom området heder har det sedan tidigare iden- tifierats att skolan är en viktig arena för att nå barn och unga som lever med hedersnormer. Ge- nom Pedagogisk Inspiration arbetar de tre skolnämnderna i ett gemensamt utvecklingsarbete kring hedersproblematik inom skolans verksamhet. Hittills under 2020 har det bland annat inne- burit framtagandet av en gemensam, övergripande plan för arbetet under året. Flera möten och samtal med berörda funktioner inom Malmö stad har också genomförts för att förankra samver- kan inför höstens arbete. Under hösten är ytterligare möten och digitala utbildningstillfällen inbo- kade, bland annat för rektorer och elevhälsopersonal.
• Förändringar i verksamheten för elever i behov av autismanpassad lärmiljö
Verksamheten inom rektorsområde grundskola autism har under en längre tid brottats med bety- dande utmaningar såsom hög sjukfrånvaro, stor personalomsättning samt svårigheter att uppnå en budget i balans. Utifrån det genomfördes en genomlysning av verksamheten under våren 2020, med syfte att tydliggöra vad som behövde göras för att hantera problematiken. I nuläget innefattar rektorsområde autism tre verksamheter (Olympen, Sakura och Äppelvillan) under ett rektorsom- råde förlagda till två fysiska platser (Hyllievångsskolan och Värner Rydénskolan). Genomlys- ningen pekade på behov av en samlad verksamhet och förvaltningsledningen har därför beslutat att samla verksamheten både fysiskt och organisatoriskt. Rektorsområde autism kommer att orga- niseras som en särskild undervisningsgrupp (SU-grupp) under Rönnenskolan, där verksamheten också ska lokaliseras. Det medför bättre möjligheter att säkra kompetens, effektivisera nyttjandet av stödfunktioner och skapa en sammanhållen verksamhet. Organisationsförändringen inleds un- der höstterminen 2020.
• Gemensam plattform för pedagogisk dokumentation och kommunikation med vårdnads- havare
2018 beslutades att alla skolor ska använda Infomentor som dokumentationsverktyg för det peda- gogiska arbetet och 2019 beslutades att Infomentor ska vara huvudkanalen för kommunikation med vårdnadshavare. Sedan dess har skolor och förvaltningen arbetat för att implementera verk- tyget på alla skolor. Arbetet har bland annat inneburit framtagandet av gemensamma riktlinjer och riktade stödinsatser till skolor. Riktlinjer och förtydligande av dessa uppdaterades sommaren 2020, för att anpassa riktlinjerna till förbättringar i Infomentors tekniska möjligheter.
Under 2020 har antalet skolor som använder verktyget ökat, det syns på bland annat på antalet inloggningar i olika användarkategorier. Ökningen har skett i samtliga användargrupper, personal, elever och vårdnadshavare. I stort sett alla skolor använder nu Infomentor för planering och upp- följning av undervisningen, dokumentation av elevers kunskapsutveckling samt i kommunikation med vårdnadshavare. Ett gemensamt verktyg bidrar till en likvärdighet i utformningen av kommu- nikationen med vårdnadshavare. Sedan terminsstart finns även möjlighet att på huvudmannanivå skicka information till samtliga vårdnadshavare med hjälp av Infomentor. Informationen kan även riktas till enskilda årskurser på olika skolor.
De uppdaterade riktlinjerna för Infomentor innehåller också förtydliganden gällande dokumentat- ion av kunskapsbedömning i systemet. Det bidrar till en enhetlighet i hur skolorna dokumenterar, vilket bidrar till en ökad likvärdighet gällande bedömning och förenklar vid övergångar mellan års- kurser och skolor. Det gör även att både elever och vårdnadshavare känner igen sig vid skolbyte.
• Delar av Skolinspektionens regelbundna tillsyn/kvalitetsgranskning påverkas av coronaviruspandemin
Under läsåret 2019/2020 skulle Skolinspektionen genomfört både regelbunden tillsyn och regel- bunden kvalitetsgranskning i 22 av Malmös stads grundskolor. I den regelbundna tillsynen, där 15 skolor skulle ingå, granskar Skolinspektionen om skolorna följer skollagen, läroplaner och andra nationella styrdokument. Regelbunden kvalitetsgranskning, där sju skolor skulle ingå, är en ny till- synsform med syfte att höja utbildningens kvalitet och bidra till en god utbildning i en trygg miljö för alla elever. Inom den regelbundna kvalitetsgranskningen granskas fyra områden, rektors ledar- skap, undervisning, trygghet och studiero samt bedömning och betygssättning. Skolinspektionen skulle också genomfört regelbunden tillsyn på huvudmannanivå gällande fritidshemmet, där se skulle undersöka hur huvudmannen ger förutsättningar för utbildningen i fritidshemmet samt styrning och utveckling av utbildningen. Fokus denna gång skulle ligga på granskning av huvud- mannens analys av studieresultat och trygghet samt huvudmannens kompensatoriska arbete.
Sedan höstterminen 2019 har alla utom fem skolor inspekterats. I mars 2020 informerade Skolin- spektionen att all tillsyn och granskning pausades under vårterminen 2020 på grund av coronavi- ruspandemin. I september 2020 meddelade Skolinspektionen att de tre besök som skulle genom- förts inom regelbunden kvalitetsgranskning har ställts in. Även den planerade tillsynen av fritids- hemmet på huvudmannanivå är inställd och de två kvarvarande regelbundna tillsynerna på skol- nivå kommer istället att genomföras som riktad tillsyn. I en riktad tillsyn fokuserar Skolinspekt- ionen på ett begränsat antal bedömningsområden, vilket inte är lika omfattande som en vanlig re- gelbunden tillsyn.
Förvaltningen har hittills tagit del av 17 beslut, i fyra av dessa har tillsynen/granskningen avslutats och övriga 13 beslut har innehållit förelägganden eller utvecklingsområden. De vanligaste föreläg- gandena skolorna fått hittills är inom områdena extra anpassningar och särskilt stöd samt trygghet och studiero.
• Avslag för försöksverksamhet med treterminssystem
Grundskolenämnden beslutade under vårterminen 2020 om att göra en hemställan till regeringen, om att få genomföra en försöksverksamhet med treterminssystem på någon eller några grundsko- lor i Malmö stad. Avsikten var att förbättra förutsättningarna för alla elevers kontinuerliga lärande oavsett socioekonomiska förhållanden. Internationella forskningsstudier visar att skolsystem med två terminer och ett långt sommarlov förstärker skillnader mellan elever från olika socioekono- miska hemförhållanden. Särskilt elever med sämre socioekonomiska hemförhållanden missgynnas av dagens system med två terminer och ett långt sommarlov. Studier visar att elever från socioe- konomiskt starka hemförhållanden i större utsträckning fortsätter sin lärandeprogression under sommarlovet.
Kommunstyrelsen skickade en hemställan till regeringen i maj 2020. Utbildningsdepartementet meddelade i juni 2020 att deras bedömning var att det inte är möjligt att göra undantag från skol- lagens bestämmelser för att möjliggöra en försöksverksamhet med treterminssystem.
Nationella beslut som påverkar verksamheten
Hittills under året har flera nationella utredningar presenterat förslag som kan komma att påverka nämn- dens verksamhet, till exempel utredningarna om en mer likvärdig skola (SOU 2020:28) och den så kallade betygsutredningen (SOU 2020:43).
Pågående coronaviruspandemi har även medfört ny lagstiftning som bland annat gör det möjligt för rege- ringen att tillfälligt stänga skolverksamhet på nationell, regional och kommunal nivå, bland annat för att kunna hindra smittspridning.
Statistiska centralbyrån (SCB) har nyligen fattat beslut om att inte lämna ut statistik om fristående skolor till kommuner. Tidigare har förvaltningen kunnat ta del av uppgifter om exempelvis hur många barn som kommer från familjer med utländsk bakgrund, hur många som har föräldrar som är lågutbildade, ensam- stående eller har försörjningsstöd och det har legat till grund för resursfördelningen mellan olika skolor.
Den här sommaren nekades förvaltningen statistik från SCB, som ändrat sin sekretesspolicy med hänvis- ning till att vissa uppgifter kan påverka eller avslöja fristående förskolors och skolors ekonomiska förhål- landen. Det riskerar att försvåra förvaltningens arbete med att fördela resurser efter behov. Det påverkar också tillgången till statistik om skolorna som används av vårdnadshavare och övrig allmänhet för att jäm- föra skolor. Beslutet har väckt en nationell debatt och Skolverket har presenterat olika förslag på hur det skulle kunna hanteras. Därför är det i dagsläget svårt att bedöma exakt vad det kommer att medföra för nämndens verksamhet.
I det här avsnittet redogörs avvikelser i verksamhetens utveckling i förhållande till grundskolenämndens planering för 2020. I enlighet med anvisningarna begränsas redovisningen till avvikelser från nämndens planering för året, företrädesvis den planering som finns beskriven i nämndens budget för 2020, samt till sådana avvikelser som bedöms vara av vikt ur ett samlat kommunperspektiv. Utveckling och uppföljning inom grundskolan i Malmö sker även genom verksamhetens systematiska kvalitetsarbete, som bedrivs på flera nivåer. Eventuella avvikelser kopplade till skollagen och läroplanen följs därmed upp på både skol- och huvudmannanivå och sammanfattas bland annat i skolors och grundskoleförvaltningens årliga kvali- tetsrapporter.
Coronaviruspandemin har givetvis påverkat nämndens verksamhet på flera sätt. Under våren var elev- och personalfrånvaron tidvis hög, framförallt i början av pandemin. Många verksamheter arbetade då hårt för att göra elever och vårdnadshavare trygga med att eleverna kunde vara i skolan trots rådande pandemi, bland annat genom dialog med enskilda vårdnadshavare och allmänna kommunikationsinsatser. Verksam- heten har också fått anstränga sig för att anpassa sig efter nya och föränderliga nationella riktlinjer och re- kommendationer. Olika skolor har hanterat det på olika sätt beroende på lokala förutsättningar men många har till exempel ändrat schemat för skollunchen för att minska antalet elever och personal i skol- matsalen vid samma tidpunkt, hittat rutiner för att möjliggöra regelbunden handtvätt och börjat med läm- ning och hämtning på fritidshemmet utomhus. Även flertalet centrala stödfunktioner har fått fokusera på att hantera effekterna av pågående pandemi, inte minst kopplat till ett ökat behov av kommunikationsin- satser. Coronaviruspandemin gjorde också att Skolverket beslutade att ställa in alla nationella prov under vårterminen, vilket påverkar verksamhetens underlag för uppföljning och analys av läsåret som gått. Under våren minskade frånvaron till mer normala nivåer och årets måluppfyllelse bidrar till att nämnden bedö- mer att verksamheten kunnat anpassa sig till rådande situation och säkerställa elevernas rätt till utbildning.
I det här avsnittet återfinns en avstämning av nämndens arbete i relation till de kommunfullmäktigemål som riktas till grundskolenämnden under innevarande mandatperiod. Under den här mandatperioden är totalt åtta kommunfullmäktigemål riktade till grundskolenämnden. Dessa återfinns inom stadens samtliga målområden. Till varje mål finns kopplat indikatorer som ska spegla grundskolenämndens bidrag till måluppfyllelse.
Avstämningen i den här delårsrapporten innebär en bedömning av i vilken riktning mot målet som arbetet tyder på, i form av en angiven trend, samt en avstämning av utvecklingen i förhållande till nämndens pla- nering. För att ange trend finns fem alternativ med tillhörande symboler: enligt planering, positiv avvikelse, ne- gativ avvikelse, både positiv och negativ avvikelse samt trenden inte kan bedömas. Alternativen benämns som "avvi- kelser" men grundskolenämnden tolkar dem framförallt som en riktning och gör sin bedömning utifrån om indikatorer och annan uppföljning visar på en positiv eller negativ utveckling. Alternativet "enligt plane- ring" används också om det inte går att utläsa några större skillnader från tidigare uppföljningar. Avstäm- ningar på det här eller liknande sätt sker fram till år 2022 då analys och slutbedömning för mandatperi- oden kommer att göras.
Trend
Både positiv och negativ avvikelse Avstämning
Arbetet relaterar till grundskolenämndens kärnuppdrag och hela nämndens verksamhet syftar att påverka
måluppfyllelsen inom detta mål, alla elever som avslutar grundskolan ska vara behöriga för gymnasiala stu- dier.
Andelen elever i årskurs 9 som är behöriga till gymnasiet är högre än föregående läsår, oavsett om man tittar på totalen (77,9 procent) eller exklusive nyanlända och elever med okänd bakgrund (83,6 procent).
Sommarskola och prövning under sommaren bidrog till ytterligare ökning av andelen elever i årskurs 9 behöriga för gymnasiala studier till 81,7 respektive 87 procent. Resultaten tyder på att verksamheten har arbetat intensivt med att anpassa verksamheten och stötta eleverna under pågående coronaviruspandemi och under våren en tidvis hög frånvaro bland elever.
Samtidigt ses en fortsatt skillnad mellan olika skolor sett till exempelvis andelen elever med gymnasiebehö- righet eller genomsnittligt meritvärdespoäng mellan hög- och lågpresterande elever. För att motverka dessa skillnader bedöms grundskoleförvaltningens åtagande om hur förvaltningen kan hantera segregat- ionens effekter vara en viktig utgångspunkt för det fortsatta arbetet. Generellt sett återfinns många insatser för att öka måluppfyllelsen och andelen elever som går ut grundskolan med behörighet att studera på gym- nasiet inom ramen för grundskoleförvaltningens systematiska kvalitetsarbete och åtaganden.
Trend
Trenden kan inte bedömas Avstämning
Miljöförvaltningen förser årsvis grundskoleförvaltningen med statisk gällande måluppfyllelsen om mins- kade utsläpp av växthusgaser. Bedömning av trend görs därmed i nämndens årsanalys 2020.
Trend
Både positiv och negativ avvikelse Avstämning
Boendesegregation och gällande lagstiftning som fäster stor vikt vid närhetsprincipen i samband med ele- vers skolplacering, har direkt bäring på skolsegregationen. Forskning kring skolsegregation visar också att det fria skolvalet, friskolereformen och "marknadifieringen" av den svenska skolan från tidigt 1990-tal har haft en avgörande inverkan på skolsegregationen. Forskningen ser också att lågutbildade familjer med ut- ländsk bakgrund tenderar att välja skolor med socioekonomiska utmaningar vilket förstärker skolsegregat- ionen.
Det finns en omfattande boendesegregation i Malmö som därmed i sin tur påverkar skolsegregationen mellan de kommunala grundskolorna i Malmö. Det är få elever i Malmös kommunala grundskolor som bor i de mest socioekonomiskt utsatta områdena i staden och samtidigt går i någon av de socioekonomiskt starkaste skolorna och vice versa.
För att följa skolsegregationssituationen inom Malmös kommunala grundskolor följer grundskolenämnden upp indikatorer som visar skillnaden mellan skolors "genomsnittliga elevboendeindex" i förskoleklass och årskurs 7. En skolas genomsnittliga elevboendeindex är ett index sammansatt av flera faktorer och indike- rar i vilken grad skolans elevsammansättning är allsidig utifrån migrationsbakgrund och socioekonomi.
Uppföljningen indikerar att skolsegregationen, i relation till föregående läsår, minskat i förskoleklass och ökat i årskurs 7. Resultaten i båda årskurserna har dock varierat under läsåren dessförinnan, vilket gör det svårt att bedöma den långsiktiga trenden.
Kommunala huvudmäns möjligheter och handlingsutrymme att vidta åtgärder för att minska skolsegregat- ion begränsas av och är inte tydliga i dagens nationella regelverk, vilket en statlig offentlig utredning kring en likvärdig skola lyft fram (SOU 2020:28). Grundskoleförvaltningen har i sitt systematiska kvalitetsarbete samlat in information och analyserat nuläget kring skolsegregation i Malmö och kan se att nya åtgärder vad gäller förändrade turordningsregler för skolsök och skolplacering bedöms ha störst möjligheter att ha en reell påverkan för en allsidig elevsammansättning men det råder osäkerhet kring vad som kan finnas god- tagbart i domstol. Förvaltningen kommer att göra datasimuleringar för att se vidare på möjligheter för att minska skolsegregation samt inväntar eventuella lagändringar till följd av den statliga utredningen. Förvalt- ningen kommer också arbeta med att minska skolsegregation inom skolor genom ett fokus på klassam- mansättningar på skolnivå. En positiv aspekt är att den geografiska fördelningen av boendesegregationen i Malmö och avstånd skiljer sig från andra storstäder vilket även öppnar upp vissa möjligheter för att mot- verka skolsegregation. En strategisk lokalisering av skolplatser är därför viktigt i förvaltningens fortsatta arbete. Förvaltningen kan konstatera att för att bryta skolsegregationen behöver olika intressen ställas mot varandra och det kan vara svårt att få till stånd en allsidig elevsammansättning som samtidigt gör alla par- ter nöjda.
Trend
Enligt planering Avstämning
Grundskolenämnden deltar i stadens utvecklingsarbete CTC för att skapa goda och trygga uppväxtvillkor för barn och unga, genom att arbeta systematiskt och långsiktigt med att förstärka skyddsfaktorer och mi- nimera riskfaktorer. Generellt sett fortskrider arbetet som planerat, även om delar av det påverkats av co- ronaviruspandemin. Några insatser/aktiviteter har till exempel fått planeras om eller skjutits fram. Det in- nebär att det kan ta längre tid att se eventuella förändringar och resultat.
Att eleverna avslutar årskurs 9 med behörighet för gymnasiala studier, det vill säga grundskolenämndens kärnuppdrag, är i sig en viktig skyddsfaktor mot framtida utanförskap. Andelen elever i årskurs 9 som är behöriga till gymnasiet är högre än föregående läsår, både om man tittar på totalen (83,6 procent jämfört med föregående läsår 81,4 procent) eller exklusive nyanlända och elever med okänd bakgrund (77,9 pro- cent jämfört med föregående läsår 75,9 procent). Den totala andelen behöriga elever har ökat för varje år sedan 2016/2017. Andelen behöriga pojkar har under en längre tidsperiod varit lägre än andelen behöriga flickor, men skillnaden mellan pojkar och flickor har aldrig varit mindre än 2019/2020 (3,4 procenten- heter).
En god studiemiljö är en viktig förutsättning för att eleverna ska kunna nå sina mål. Grundskolenämndens elevenkät 2019/2020 visar att andelen positiva svar i årskurs 7 och 9 har ökat med en procentenhet inom huvudfrågeområdet studiero, jämfört med föregående enkät som genomfördes 2017/2018. Under de sen- aste åren har andelen legat på 53–54 procent. Andelen positiva svar i årskurs 3 och 5 har också ökat med drygt en procentenhet sedan förra enkäten. Under de senaste åren har andelen legat på 64–65 procent. Det finns inga större skillnader i andelen positiva svar mellan flickor och pojkar.
Trend
Både positiv och negativ avvikelse Avstämning
Andelen nyanlända och elever med okänd bakgrund som når målen i alla ämnen är fortsatt låg. Det gäller också andelen nyanlända och elever med okänd bakgrund som når målen i svenska som andraspråk. Den minskade måluppfyllelsen i årskurs 9 i förhållande till förra året behöver förstås utifrån att elevgruppen nyanlända och elever med okänd bakgrund till större andel förra läsåret bestod av elever som gått i skola i Sverige under längre tid jämfört med i år.
Grundskolenämnden arbetar fortsatt i enlighet med Riktlinjer för arbetet med nyanlända elever i Malmö stads grundskolor i syfte att bidra till likvärdighet i mottagande och utbildning samt till en god måluppfyllelse och kunskapsutveckling utifrån de nyanlända elevernas individuella behov och förutsättningar. Ett arbete med att uppdatera riktlinjerna utifrån lagändringar och förvaltningens åtagande om ett fördjupat och förbättrat styr- och ledningssystem för varje elevs bästa skola pågår. Inom ramen för förvaltningens åtagande om att hantera segregationens effekter har ett kunskaps- och beslutsunderlag om förvaltningens möjligheter att motverka skolsegregation tagits fram för förvaltningen att ta ställning till. Förslagen förväntas på sikt för-
bättra förutsättningarna för måluppfyllelse för bland annat nyanlända elever som påverkas av skolsegregat- ionens negativa effekter.
Grundskoleförvaltningens mottagning av nyanlända elever omvandlas inför läsår 2020/2021 till Skolstart Malmö, som blir en gemensam mottagning för nyanlända elever i både grund- och gymnasieskola. En ge- mensam mottagning förväntas förenkla för nyanlända familjer samt bidra till ökad likvärdighet i mottagan- det. Den funktion som arbetar med vägledning och stöd till skolorna i mottagandet och undervisningen av nyanlända elever flyttas till förvaltningens utvecklingsavdelning. På så sätt vävs det stödet in i övriga ut- vecklingsinsatser och det ger bättre förutsättningar för ett samlat stöd till skolorna.
Trend
Enligt planering Avstämning
Grundskoleförvaltningen växer i takt med elevantalet och att synas och vara attraktiv som arbetsgivare är av stor vikt för såväl befintliga som potentiella medarbetare samt för att marknadsföra läraryrket. Förvalt- ningen arbetar aktivt och systematiskt med arbetsmiljö utifrån Malmö stads process och aktiva åtgärder samt bedriver ett antal utvecklingsprojekt med syfte att stärka arbetsmiljön. Genom extra fokus på beman- ning och arbetstid förbättras förutsättningarna för chefer att tillsammans med sina medarbetare arbeta med sin arbetsorganisation, bemanning och schemaläggning, vilket bidrar till en bättre arbetsmiljö. För- valtningen har under året arbetat partsgemensamt med fackliga organisationer med att upprätthålla och ytterligare säkra/stärka en god arbetsmiljö på varje skola. Arbetet har resulterat i ett antal förslag på åtgär- der.
Coronaviruspandemin har påverkat i den mån att arbetsmiljöarbetet både på skol- och på förvaltningsnivå fokuserat på att säkerställa en god arbetsmiljö utifrån den nya situationen genom att löpande riskbedöma arbetsmiljön och justera i linje med Folkhälsomyndighetens rekommendationer. Några av de strategiska aktiviteter inom arbetsmiljöområdet som planerats har fått förskjutas något och inte kunnat genomföras helt enligt plan. Sjukfrånvaron bland medarbetare inom grundskoleförvaltningen har under de senaste åren legat stadigt men har under våren varit omkring en procent högre. Ökningen startade i mars och kan där- för förklaras utifrån bestämmelser med anledning av coronaviruspandemin. Förvaltningen följer frånvaron samt fortsätter riskbedöma och åtgärda löpande under pandemin för att kunna sätta in insatser vid behov.
Utvecklingsarbetet för att öka attraktiviteten har fortsatt under året med bland annat satsningar på att pro- filera förvaltningens arbetsgivarvarumärke. En enkät har gått ut till lärare både inom och utanför förvalt- ningen kring deras uppfattning av en bra arbetsgivare, vilket blev en bra utgångspunkt för arbetet. Det har resulterat i ett antal förslag på åtgärder. Att kunna erbjuda trygga anställningar är en viktig del i att attra- hera medarbetare. Andelen medarbetare med visstidsanställningar (exklusive obehöriga lärare där skolla- gen kräver tidsbegränsning) ligger på 11 procent och har legat stadigt de senaste åren. Det ligger i linje med andelen visstidsanställda i Malmö stad som helhet.
Den samlade bedömningen är att förvaltningens arbete med KF-målet går enligt plan och att inga större avvikelser på helheten kan konstateras.
Trend
Både positiv och negativ avvikelse Avstämning
Grundskoleförvaltningen fortsätter arbeta med kompetensförsörjning som ett prioriterat åtagande och har en rad projekt och strategiska satsningar igång som syftar till att säkerställa en god kompetensförsörjning med fokus lärare. Skolverkets samlade statistik visar att behörigheten, i bemärkelsen legitimerad och un- dervisande i minst ett legitimationsämne, har sjunkit i både grundskolan och i grundsärskolan och förvalt- ningen ligger något lägre än både rikssnittet och Skånes kommuner. Likaså i fritidshemmet har andelen med pedagogisk högskoleutbildning minskat och är lägre än både riket och Skånes kommuner. Malmö har haft en rekordstor elevökningstakt de senaste åren vilket måste tas i beaktande. Inför läsårsstart 2020 har legitimerade grundlärare i fritidshem samt behöriga lärare i matematik, svenska och slöjd varit särskilt svår- rekryterade.
En positiv avvikelse av betydelse för KF-målet är att personalomsättningen både totalt i förvaltningen och bland legitimerade lärare minskar. Det är en indikation på att fler väljer att stanna kvar inom förvaltningen och att de insatser som sker ger effekt. Inför höstterminen 2020 kunde förvaltningen också konstatera att antalet grundskollärartjänster som saknar en legitimerad lärare var färre än föregående år, trots utökning av verksamheten. Förvaltningen prioriterar kompetensförsörjningsinsatser och har en rad projekt igång. Utö- ver pågående satsningar på befintliga medarbetare att bli behöriga lärare i grundskola och fritidshem, nyan- lända lärare, samarbeten med lärarutbildningarna och kompletterande kompetenser sker satsningar även på att utveckla arbetet med förvaltningens VFU-studenter samt området bemanningsplanering.
Sammantaget görs bedömningen att den nationella lärarbristen och svårigheterna att rekrytera behöriga lärare i vissa av förvaltningens verksamheter och ämnen påverkar möjligheten att uppfylla KF-målet. För- valtningen ser samtidigt flera positiva trender i den egna verksamheten och har ett pågående strategiskt arbete kopplat till kompetensförsörjning för att minska kompetensgapen, både på kort och lång sikt.
Trend
Både positiv och negativ avvikelse Avstämning
Grundskolenämndens elevenkät 2019/2020 visar att eleverna i Malmö stads kommunala grundskolor är ungefär lika nöjda med sin skola som tidigare år. Det framgår att flickor i alla tillfrågade elevgrupper är nöjda med sin skola i högre grad än pojkar, och under detta läsår har skillnaderna mellan könen ökat från tidigare. Det är inget önskvärt resultat, särskilt eftersom att flickorna tenderar att ha bättre kunskapsresul- tat än pojkarna. Det är dock svårt att veta om kunskapsresultaten påverkas av hur pass nöjd eleven är med sin skola, eller om orsakssambandet går åt motsatt håll.
För att tillhandahålla Malmöborna god och likvärdig service är det viktigt för grundskoleförvaltningen att ligga i framkant i den digitala utvecklingen. Så sent som 2019 fick förvaltningen priset Guldtrappan för arbetet med digitalisering i skolorna. Under våren 2020 har pedagoger och skolledare, med anledning av nödvändiga förberedelser för att vid behov kunna övergå till distans- och fjärrundervisning i grundskolan på grund av pågående pandemi, behövt öka fokus på digitaliseringsprocessen. Skolorna har fått se över allt som rör deras digitalisering och skapat mer struktur gällande det pedagogiska och det administrativa. De har snabbt ställt om och behövt organisera fortbildning för att all pedagogisk personal ska kunna använda alla de pedagogiska digitala verktygen, som finns att tillgå i Malmö stad, i undervisningen.
Digitaliseringsprocessen inom grundskolan har därmed fått en skjuts av coronaviruspandemin, men det finns också en hel del kvar att göra för att alla skolor ska kunna klara en digital certifiering. I nuläget har ännu ingen av Malmö stads kommunala grundskolor blivit digitalt certifierad, som är slutsteget i grundsko- leförvaltningens digitaliseringsprocess för skolor. Alla skolor har något att utveckla när det gäller att an- vända digitala verktyg för att utveckla elevernas lärande. För att uppnå likvärdighet i Malmös grundskolor och inom de enskilda skolorna så behöver skolorna stöd inom bland annat användningen av assisterande teknik och inbyggda assisterande funktioner. Ett annat förbättringsområde är hur skolornas konton i soci- ala medier lever upp till serviceskyldigheten att besvara frågor från medborgare inom 24 timmar, vilket granskades inom ramen för stadens intern kontrollarbete i slutet av 2019.
I det här avsnittet återfinns en avstämning av nämndens arbete i relation till de budgetuppdrag som grund- skolenämnden tilldelats under 2020. Under året har grundskolenämnden tilldelats sju riktade budgetupp- drag. Dessa återfinns inom stadens samtliga målområden.
Avstämningen i delårsrapporten fokuserar på eventuella avvikelser i arbetet. För de två uppdrag som riktas till "kommunstyrelsen, i samarbete med samtliga nämnder" ansvarar kommunstyrelsen för uppföljningen, men grundskolenämnden har valt att kortfattat kommentera hur arbetet utvecklats. I samband med Ekono- misk prognos 2020 beslutades också att nämnder och bolag i samband med delårsrapporten ska återkomma i de fall arbetet med uppdragen påverkas av den pågående coronaviruspandemin.
Kommentar till utfall
Grundskoleförvaltningen redovisar ett överskott om 112,1 Mkr i perioden januari-augusti. Grundskol- nämnden har fått ett minskat kommunbidrag för 2020 med 40 Mkr.
Befolkningsansvar
Befolkningsansvaret redovisar ett överskott för perioden på 13,8 Mkr. Minskningen av kommunbidraget har gjorts genom att minska budgeten för köp av externa skolplatser. Detta innebär att utfallet har försäm- rats gentemot den ekonomiska prognosen. Den positiva avvikelsen för perioden förklaras av lägre volymer för köp av verksamhet i egen produktion och färre antal nyanlända.
I befolkningsansvarets utfall finns en kostnad för sommarskola som uppgår till 5,7 Mkr. Förvaltningen har gjort denna satsning på grund av att det var högre frånvaro under vårterminen med anledning av coronavi- ruspandemin.
Verksamheten/produktionen
Sammantaget för utbildningsområdena, avdelning samordning och stöd och förvaltningsövergripande uppvisas för perioden en positiv avvikelse på 98,3 Mkr. Det finns överskott på såväl intäkter, personal- kostnader som övriga kostnader. Det nya skolåret startar i augusti och de flesta inköpen och rekryteringar i verksamheten sker därför inför höstterminen. Dessutom beräknas det tillkomma ca 1 200 fler elever i verksamheten till hösten, vilket påverkar att inköpen blir högre i slutet av året.
Utbildningsområden
Utbildningsområdena uppvisar för perioden en positiv avvikelse med 31,3 Mkr. Det finns överskott på personalkostnader. Det finns ett underskott på intäkter som förklaras av lägre volymer än budgeterat. Ef- tersom det under ett budgetår förekommer två olika läsår medför det försiktighet i verksamheten under vårterminen. Inför höstterminen finns osäkerhet kring volymerna och därmed intäkterna för det nya läså- ret. Detta påverkar rekryteringen inför höstterminen och vakanser uppstår periodvis, vilket påverkar per- sonalkostnaderna. En större del av inköpen görs i slutet av året då behoven har klarlagts.
Det ekonomiska underskott som uppdagades i samband med budgeten för skolområde autism och grund- särskola autism kvarstår. Förvaltningen ser fortsatt ekonomiska bekymmer för såväl grundskola autism som grundsärskola autism. För perioden finns ett underskott med 8,8 Mkr.
Samordning och stöd
Avdelning samordning och stöd uppvisar för perioden sammantaget en positiv avvikelse med 11,3 Mkr.
Inom samordning och stöd har volymerna varit något lägre inom de centrala SU-grupperna. För perioden finns en positiv avvikelse på personalkostnaderna som balanserar den negativa avvikelsen på intäkterna.
Modersmålsenheten uppvisar en positiv avvikelse för perioden på 7,4 Mkr. Eftersom det fanns en viss osäkerhet kring optimeringen av gruppstorlekar mm som är förknippade med utfasningen av förskoleklass så har det anställts med försiktighet under vårterminen. Därav har uppstått en positiv avvikelse på perso- nalkostnaderna.
Mottagningsenheten uppvisar en negativ avvikelse för perioden på 1,3 Mkr. Avvikelsen förklaras av om- ställningskostnader i samband med utflyttning av eleverna i förberedelseklasserna på mottagningsskolan Mosaik. Från och med 1 januari 2020 undervisas eleverna istället på sina hemskolor.
Inom den centrala elevhälsan finns för perioden en positiv avvikelse med 3,0 Mkr. Detta förklaras till stor del av att det finns vakanta tjänster som ännu inte är tillsatta men rekrytering pågår.
Förvaltningsövergripande verksamheter
Förvaltningsövergripande verksamheter uppvisar för perioden sammantaget en positiv avvikelse med 55,6 Mkr.
Inom de förvaltningsövergripande verksamheterna förklaras överskottet av lägre personalkostnader på grund av vakanta tjänster och inställd kompetensutveckling p g a coronaviruspandemin.
Av det positiva resultatet förklaras 31,5 Mkr av en intäkt för kompensation för sjuklönekostnader för peri- oden april-augusti.
Befolkningsprognos
Beräknat antal folkbokförda 6–15 år jämförelse prognos utifrån budget 2020 och utfall 2020
Ovanstående beräkning i tabellen visar att antalet individer kommer att understigas jämfört med årssnittet som antogs i samband med budget 2020. Stadskontoret har i samband med ny befolkningsprognos i maj 2020 sänkt prognosen över antalet barn jämfört med den prognos som användes i samband med budgeten för 2020. Den nya prognosen visar ett årsgenomsnitt på 39 755 istället för budgeterat 39 874. Under peri- oden januari-augusti har ökningstakten varit 102 individer i snitt per månad, att jämföra med en budgete- rad ökningstakt på 108 individer per månad. Håller ökningstakten i sig kommer antalet elever ytterligare understiga budgeterat årsgenomsnitt.
Nyanlända elever
Under vecka 1 - 35 skrevs 415 nyanlända elever in i Malmös grundskolor, ett genomsnitt på 14 individer per vecka vilket kan jämföras med 718 individer i samma period föregående år. Antalet nyanlända elever fortsätter att minska jämfört med de senaste åren. Av dessa 415 elever var 10 elever ensamkommande flyktingbarn.
Antal elever grundskola
Totalt antal Malmö elever i grundskola inklusive förskoleklass prognostiseras till 39 004, en minskning med 520 elever jämfört med budget.
Antalet inskrivna elever har varit färre jämfört mot budget och befolkningsprognos under vårterminen.
För höstterminen beräknas volymerna också bli lägre än budgeterat.
Av det totala antalet elever beräknas antalet elever i förskoleklass till 4 338 elever i årsgenomsnitt, en minskning med 57 elever jämfört med budget. Andelen 6-åringar i förskoleklass beräknas till 99,7 % under höstterminen, ett litet antal 6-åriga barn beräknas gå i förskola och i årskurs 1.
I Malmös egen verksamhet beräknas antalet elever i genomsnitt uppgå till 32 901 vilket är en minskning med 416 jämfört mot budget.
Av det totala antalet Malmö elever beräknas 6 034 elever ha plats i fristående grundskola och förskole- klass, en minskning med 85 elever jämfört mot budget. Andelen elever i fristående verksamhet prognosti- seras till 15,5 % inom grundskoleverksamheten.
Antalet elever med skolgång i annan kommun eller hos statliga utförare beräknas minska med 40 elever till 349 jämfört mot budget. Antalet elever från annan kommun i Malmös skolor beräknas minska med 21 jämfört mot budget.
Antal elever grundsärskola
Antalet elever i grundsärskola beräknas i årsgenomsnitt till 414 vilket är 15 fler jämfört med budget.
Elever fritidshem
Antalet elever i fritidshem prognosticeras bli 233 färre än budget. Under vårterminen var andelen barn i fritidshem 59,8 %. För helåret beräknas andelen barn i fritidshem till 61,3 %. Utfallet föregående år var 61,8 %.
Ekonomisk prognos
Grundskoleförvaltningen prognostiserar för helåret med ett överskott på 30 Mkr som förklaras av över- skott på befolkningsansvaret på grund av lägre volymer än budgeterat samt av den ersättning som förvalt- ningen erhållit för sjuklönekostnader under perioden april-augusti 2020.
Grundskoleförvaltningen upplever att det finns osäkerheter kring den ekonomiska prognosen. Dels råder osäkerhet kring elevvolymerna då den nya befolkningsprognosen visar på lägre elevvolymer än befolk- ningsprognosen i samband med budget 2020 och då ökningstakten hittills ligger på en lägre nivå än kalky- len i befolkningsprognosen. Dels råder osäkerhet kring den framtida utvecklingen av coronaviruspande- min. Det kan uppstå behov av förstärkningar och extra satsningar under höstterminen för att stärka upp för det kunskapstapp som vissa elevgrupper gjort på grund av stor frånvaro under vårterminen.
Befolkningsansvar
För befolkningsansvaret prognostiseras ett överskott om 25,3 Mkr i förhållande till ny budget efter att kommunbidraget minskat med 40 Mkr i augusti. Detta förklaras till stor del av att antalet elever beräknas bli 505 färre en budget och fritidshemsplatser beräknas bli 233 färre än budget, därigenom minskar ersätt- ningen till både kommunala och fristående verksamheter. Antalet nyanlända har också minskat, vilket också ger ett prognostiserat överskott. Det prognostiseras även med en positiv avvikelse på lokalkostnader som förklaras av en försening av Neptuniskolan.
I prognosen på 25,3 Mkr ingår även den kostnad på 5,7 Mkr som grundskoleförvaltningen haft för den utökade lovskolan med anledning av coronaviruspandemin.
Verksamheten/Produktionen
För 2020 prognostiseras sammantaget för utbildningsområdena, samordning och stöd samt förvaltningsö- vergripande verksamhet med ett överskott på 4,7 Mkr.
Utbildningsområden
Det finns inom utbildningsområdena ett antal skolor som har ekonomiska obalanser som till viss del beror på elevtapp. De har inte kunnat hämta hem detta under vårterminen utan arbetar mot en ekonomi i balans från höstterminen och inför 2021.
Förvaltningen ser fortsatt ekonomiska bekymmer för såväl grundskola autism som grundsärskola autism.
En genomlysning pågår och prognosen för 2020 är en negativ avvikelse med 11,7 Mkr.
Sammantaget prognostiseras för helåret med en negativ avvikelse med 27,1 Mkr för utbildningsområdena.
Samordning och stöd
Fr o m höstterminen har lotsteamet startat inom enheten SU-central. Lotsteamet är ett samarbetsprojekt med arbetsmarknads- och socialförvaltningen och de ska avlasta skolorna när elever tillfälligt behöver ha en annan skolsituation under ett antal veckor. Enheten beräknar att detta ryms inom budgeten 2020. Då enheten har minskat antalet platser inför höstterminen genom att stänga Hanehögs SU-grupp har grup- perna optimerats redan från terminsstart. Detta innebär att enheten har en ekonomi i balans inför höstter- minen och prognostiserar därför med en positiv avvikelse med 1,8 Mkr för 2020.
Modersmålsenheten har ett upparbetat överskott från vårterminen och en stor del av det kommer att för- brukas under hösten då bemanningen under hösten är högre än budgeterat. Prognosen är att enheten kommer uppvisa en positiv avvikelse med 2, 0 Mkr för helåret 2020.
Mottagningsenheten, numera Skolstart Malmö bedöms inte kunna hämta hem sitt underskott som upp- stått på grund av avvecklingskostnader utan prognostiserar med en negativ avvikelse med 1,0 Mkr.
Även den centrala elevhälsan prognostiserar med ett positivt resultat med 2,1 Mkr då enheterna beräknas ha en ekonomi i balans under resten av året.
Sammantaget prognostiseras för helåret med en positiv avvikelse med 4,9 Mkr för avdelning samordning och stöd.
Förvaltningsövergripande verksamheter
För förvaltningsövergripande verksamheter prognostiseras sammantaget med ett överskott på 26,9 Mkr.
I prognosen bedöms att de förvaltningsövergripande verksamheterna kommer att generera ett överskott om 5,3 Mkr som förklaras av lägre personalkostnader på grund av vakanta tjänster samt minskad omfatt- ning av fortbildningsinsatser på grund av coronaviruspandemin.
I prognosen bedöms att kompetensförsörjningsenheten kommer att generera ett överskott om 5 Mkr, vil- ket förklaras av dels färre platser i den arbetsintegrerade lärarutbildningen samt projekt som blivit billigare än budgeterat.
Utvecklingsavdelningen prognostiserar med ett överskott på 5,1 Mkr som beror på såväl vakanta tjänster som att diverse satsningar och projekt är försenade eller ställs in på grund av coronaviruspandemin. Likaså finns ett överskott på seniorerna som inte kunnat genomföra sina uppdrag på grund av pågående pan- demi.
I prognosen för förvaltningsövergripande finns den intäkt förvaltningen erhållit för sjuklönekostnader april-augusti, 31,5 Mkr.
Förvaltningen prognostiserar 20 Mkr i satsningar inom läromedel, skolbibliotek och IT. I och med coro- naviruspandemin och den snabba digitala utvecklingen som skett görs bedömningen att satsningarna inom IT måste fortsätta, så att verksamheten har den utrustning och de digitala verktyg som krävs.
En positiv ekonomisk effekt har uppstått då grundskoleförvaltningen fått lägre kostnader för skolmåltider för perioden med 1,9 Mkr. Detta då serviceförvaltningen haft lägre kostnader då de lagat färre portioner på grund av den höga elevfrånvaron som varit i verksamheten. Under perioden från halva mars till mitten av april hade vissa skolor en elevfrånvaro som översteg 50 procent och genomsnittet för grundskoleför- valtningens skolor var ca 30 procents frånvaro.
I samband med coronaviruspandemin ersätter staten för sjuklönekostnader. För perioden ingår en ersätt- ning med 31,5 Mkr. Förvaltningen har inte gjort någon prognos för resterande del av året då det görs kommuncentralt för september månad och eftersom det inte finns något beslut eller indikationer från stat- lig nivå om fortsatt stöd till kommunerna för den här typen av kostnader prognostiseras inte några intäkter från oktober och framåt. Omfattningen av om grundskoleförvaltningen haft utökade vikariekostnader i samband med pandemin är osäker.
Som huvudman är grundskoleförvaltningen skyldig att anordna lovskola (sommarskola) på sommarlovet för de elever som riskerar att inte bli, eller inte blivit, behöriga till nationellt yrkesprogram på gymnasiet.
För det normala behovet som brukar uppstå ingår detta i skolornas ordinarie ersättning. Grundskoleför- valtningen såg i våras att behovet var större beroende på att elevfrånvaron periodvis under vårterminen var hög på grund av coronaviruspandemin. Grundskoleförvaltningen har för lovskola haft en utökad kost- nad med 5,7 Mkr för 2020.
Grundskoleförvaltningen har under januari-augusti haft ytterligare kostnader relaterade till coronavirus- pandemin för ca 900 tkr. Det handlar framförallt om inställda konferenser som vi fått betala för, extra städning samt inköp av nya IT-verktyg. I prognosen har gjorts bedömningen att dessa kostnader kan stiga till 1,3 Mkr. Vidare så kommer satsningar på digitala verktyg att behöva göras, då behoven av rätt arbets- redskap har ökat i samband med att fler utför sitt arbete hemifrån.
Grundskoleförvaltningen upplever en stor osäkerhet kring prognosen för 2020 då det fortfarande är osä- kert hur coronaviruspandemin kommer att utveckla sig framåt i tiden. Det kan komma att uppstå behov av förstärkningar och extra satsningar för att stärka upp för det kunskapstapp som vissa elevgrupper gjort på grund av stor frånvaro under vårterminen.
Grundskoleförvaltningen prognostiserar oförändrat investeringsram jämfört mot budget.
