N˚agra tips om att l¨asa fysik

N˚ agra tips om att l¨ asa fysik

30 september 2020

N˚ agra grundtips

1) Ha ordning p˚ a dina papper (material fr˚ an lektioner, r¨ aknade uppgifter etc.). P¨ arm med register 1–12, ett f¨ or varje kapitel, rekommenderas.

2) Skaffa en kalender (i pappersform, inte digital) d¨ ar du g¨ or en arbetsplanering och termins¨ oversikt. En bra tumregel kan vara att planera in (antal lektioner + 1) st tillf¨ allen per vecka. Planera ocks˚ a in reservtid. Stryk

¨

over s˚ adant du ¨ ar klar med s˚ a ser du hur arbetet g˚ ar fram˚ at.

3) Skaffa en anteckningsbok. Samla bra saker (egna anteckningar, ordf¨ orklaringar, figurer, samman- fattningar och ¨ oversikter, typuppgifter, . . . ) i denna.

Skriv ned fr˚ agor om s˚ adant du ¨ annu inte f¨ orst˚ ar.

Det ¨ ar vikigt att du g¨ or anteckningsboken till din egen.

Anv¨ and f¨ argpennor, f¨ argglada postit-lappar, skojiga klisterm¨ arken, . . . . Allt som hj¨ alper hj¨ arnan att g¨ ora associationer ¨ ar bra.

4) Hitta en bra pluggplats. En bra pluggplats ¨ ar ett st¨ alle man tycker om att vara p˚ a, och d¨ ar det ¨ ar enkelt att st¨ anga av TV, dator och telefon. Ska man t¨ anka klart beh¨ ovs lugn och ro. Man beh¨ over ocks˚ a vara utvi- lad. Komplettera d¨ arf¨ or om m¨ ojligt med en eller flera bra fritidsplatser.

Rekommenderad arbetsg˚ ang n¨ ar du st˚ ar inf¨ or ett nytt avsnitt

1) Kom f¨ orberedd till lektionen. ¨ Ogna igenom avsnittet i boken i f¨ orv¨ ag (titta eventuellt ocks˚ a p˚ a motsvarande Barker-film). P˚ a s˚ a vis kan du anv¨ anda lektionen till att fylla i luckor ist¨ allet f¨ or att f˚ a allt presenterat f¨ orsta g˚ angen.

2) Anv¨ and lektionstiden smart. Anv¨ and de f¨ orsta min- uterna av lektionen till att ¨ ogna igenom f¨ oreg˚ aende lek- tion (anteckningar eller boken) och det som den nya lektionen ska handla om (boken). Anv¨ and eventuella pauser till att bearbeta det du varit med om eller titta fram˚ at. ¨ Agna ett par minuter direkt efter lektionen till att t¨ anka igenom vad du varit med om.

3) G¨ or efterarbetet s˚ a t¨ att inp˚ a lektionen som m¨ ojligt.

Arbeta med uppgifter, l¨ as i boken (i den ordningen).

Gl¨ om dock inte bort de l¨ osta exemplen i boken. Fyll i anteckningsboken. Detta b¨ or g¨ oras s˚ a fort som m¨ ojligt (samma eftermiddag/kv¨ all) om du ska ha n˚ agon nytta av det som h¨ ande p˚ a lektionen. Hinner du inte klart med allt s˚ a markera p˚ a n˚ agot vis vad du har kvar att g¨ ora och ˚ aterkom till detta n¨ ar du f˚ ar tid (allra b¨ ast

¨

ar att g¨ ora en plan i kalendern). Ett absolut minimum

¨

ar dock att g¨ ora inramade nyckeluppgifter. Titta inte p˚ a n˚ agon annans f¨ ardiga l¨ osningar f¨ or tidigt (helst inte alls, innan du sj¨ alv ¨ ar klar med uppgiften). Fr˚ aga hellre l¨ arare eller kamrater. Halka inte efter.

1Senaste versionen av det h¨ar dokumentet finns p˚a www.ckfysik/fy1/studietekniktips.pdf

Arbete inf¨ or och efter prov

1) F¨ ore provet: Sortera upp papper om detta inte gjorts tidigare. Repetera genom att titta igenom gjorda upp- gifter och anteckningar. G¨ or n˚ agra uppgifter som du inte gjort tidigare.

Om du har planerat bra, och f¨ oljt planen, ¨ ar du f¨ ardig med det mesta i god tid f¨ ore provet.

Om du har mycket kvar att g¨ ora s˚ a b¨ orja inte panikplugga. D˚ a riskerar du att halka efter i andra kurser och komma i otakt. L¨ agg hellre upp en l˚ angsiktig plan f¨ or hur du ska komma ikapp.

2) Direkt efter provet: T¨ ank p˚ a att du inte kan veta s¨ akert hur det har g˚ att f¨ orr¨ an du f˚ ar tillbaka provet.

Man kan visa goda kunskaper ¨ aven om man inte g¨ or alla uppgifter eller g¨ or fel p˚ a uppgifter.

3) S˚ a n¨ ara inp˚ a provet efter˚ at som m¨ ojligt: G¨ or klart de uppgifter du inte klarade under provet med all hj¨ alp du kan f˚ a. Detta kan du l¨ ara dig v¨ aldigt mycket av.

4) N¨ ar du f˚ ar tillbaka provet: Var glad och stolt ¨ over allt du l¨ art dig. Om du vill l¨ ara dig mer, forts¨ att att arbeta med det du ¨ annu inte l¨ art dig.

En bra tumregel kan vara att l¨ agga lika mycket tid p˚ a efterarbetet efter provet som p˚ a repetitionen inf¨ or provet.

Tips vid probleml¨ osning (korta versionen) 1) T¨ ank efter innan du s¨ atter ig˚ ang och r¨ aknar. Bra g˚ ang vid probleml¨ osning:

• Visualisera

• Rita rej¨ al figur

• Vad ska best¨ ammas? (Gissa svaret)

• Vilka fysikverktyg / principer kan anv¨ andas?

• Utarbeta plan (komplettera eventuellt punkt 3)

• R¨ akna

• Skriv svar (VERS: V¨ ardesiffror, Enhet, Rimligt?

Svarat p˚ a fr˚ agan?)

2) T¨ ank p˚ a att riktig probleml¨ osning tar tid, och m˚ aste f˚ a ta tid. T¨ ank ocks˚ a p˚ a att det ¨ ar n¨ ar du t¨ anker in- tensivt kring n˚ agot som du verkligen l¨ ar dig. Anv¨ and inte f¨ ardiga l¨ osningar f¨ or tidigt.

Avslutningsvis

1) Alltid vid inl¨ arning: Det ¨ ar bra att g¨ ora fel (f¨ or d˚ a kan man l¨ ara sig n˚ agot). Steven Weinberg:

“It is profoundly instructive to learn that one has been wrong about something. It combats arrogance, and opens the mind to new ideas.”

2) Fr˚ aga om du undrar n˚ agot.

En l¨ angre version av dessa tips kommer senare i kursen.

2Se upp med f¨ardiga l¨osningsf¨orslag! De har blivit van- liga, men kan g¨ora mer skada ¨an nytta. Anv¨and dem inte f¨or tidigt. Man m˚aste sj¨alv st˚angas med sv˚ara uppgifter f¨or att verkligen l¨ara sig n˚agot.

3Fr˚an ess¨an “On Being Wrong” i boken Third Thoughts (2018), s. 193.

1

Allm¨ ant

1) Att kunna fysik kan, lite f¨ orenklat, s¨ agas inneb¨ ara

1)

att ha koll p˚ a verktygen och

att kunna anv¨ anda verktygen i olika situationer. “Verktyg” ¨ ar begrepp (t.ex. r¨ orelseenergi), standardprocedurer (t.ex. kom- posantuppdelning), arbetsmetoder (t.ex. energiresone- mang), f¨ orh˚ allningss¨ att (t.ex. kritiskt t¨ ankande).

2) Att g¨ ora eller l¨ ara sig fysik (eller egentligen vilket

¨

amne som helst) inneb¨ ar ofta att man ¨ ar i en f¨ orvirringsfas innan man tr¨ ader in i f¨ orst˚ aelsefasen.

Det ¨ ar normalt att den mesta tiden tillbringas i f¨ orvirringsfasen. Bli v¨ an med f¨ orvirringen. Den ¨ ar inte farlig. Den ¨ ar tv¨ artom bra. Utan inledande f¨ orvirring, ingen riktig f¨ orst˚ aelse. F¨ orvirring ¨ ar i princip alltid f¨ orsta steget mot f¨ orst˚ aelse. Niels Bohr sade en g˚ ang till en kollega, efter en kv¨ all med fruktl¨ osa diskussioner:

“Tomorrow is going to be wonderful beacause tonight I do not understand anything”.

3) Str¨ ava efter att bygga upp en f¨ orst˚ aelse eller bild av fysiken som st¨ ammer med den etablerade. G¨ or egna sammanfattningar och ¨ oversikter.

4) Ofta beh¨ over man arbeta med ett omr˚ ade flera g˚ anger innan man f¨ orst˚ ar det. F¨ or varje varv man tar f¨ orst˚ ar man mer och mer.

Om det inte g˚ ar som man vill

Om resultaten i en kurs inte blir som man skulle vilja finns det som jag ser det fyra saker man kan g¨ ora:

• Arbeta mer.

• Arbeta annorlunda. Kanske g˚ ar det att arbeta mer kontinuerligt. Kanske kan det handla om att b¨ orja g¨ ora figurer n¨ ar man r¨ aknar uppgifter. Eller skaffa en anteckningsbok. Eller verkligen koncen- trera sig p˚ a nyckeluppgifterna. Eller inte anv¨ anda f¨ ardiga l¨ osningar f¨ or tidigt.

• Fundera ¨ over ambitionsniv˚ an. Ibland hinner man inte allt man vill. D˚ a kan man beh¨ ova s¨ anka am- bitionsniv˚ an. T¨ ank p˚ a att det i allm¨ anhet inte g˚ ar att g¨ ora sitt absolut b¨ asta p˚ a alla omr˚ aden i livet.

Att g¨ ora sitt b¨ asta i skolan kan inneb¨ ara att man f¨ ors¨ oker g¨ ora sitt b¨ asta i n˚ agra ¨ amnen, men l¨ agger ner lite mindre tid p˚ a andra ¨ amnen.

• Avvakta. Ibland beh¨ over det g˚ a lite tid innan allt sjunker in.

Om arbete med uppgifter

Arbeta med eftertanke n¨ ar du g¨ or r¨ akneuppgifter.

Vi r¨ aknar inte uppgifter f¨ or uppgiftsr¨ aknandets skull.

Sn¨ allare startuppgifter g¨ or vi f¨ or att v¨ anja oss vid be- grepp och tr¨ ana in procedurer. Mer omfattande upp- gifter g¨ or vi f¨ or att f˚ a f¨ ordjupad begreppsf¨ orst˚ aelse och f¨ or att ¨ ova probleml¨ osning med allt vad det inneb¨ ar (anv¨ anda verktyg i nya situationer, uth˚ allighet och t˚ alamod, t¨ anka utanf¨ or kvadraten, . . . ). Var beredd

4Abraham Pais, Inward Bound (Oxford University Press, 1986) s. 4

p˚ a att den senare typen av uppgifter m˚ aste f˚ a ta tid (kanske rentav dagar och veckor).

Om du fastnar: G˚ a ifr˚ an problemet ett tag. G˚ ar det att hitta en annan ing˚ ang? Kan du f¨ orenkla prob- lemet och b¨ orja med att l¨ osa en enklare variant (kanske genom att hitta p˚ a siffror)? G˚ ar det att hitta en grafisk l¨ osning? Kan du identifiera vad det ¨ ar som du (¨ annu) inte f¨ orst˚ ar?

F¨ or att f˚ a ut mer av en uppgift kan f¨ oljande fr˚ agor vara bra att st¨ alla sig under och efter arbetet med uppgiften:

1) Vad ¨ ar det jag egentligen g¨ or i den h¨ ar uppgiften?

2) Vad kan jag t¨ anka p˚ a n¨ ar jag l¨ oser den h¨ ar typen av uppgifter?

3) Likheter och skillnader j¨ amf¨ ort med andra uppgifter?

4) Vilken teori, eller vilka verktyg, anv¨ ander jag i den h¨ ar uppgiften?

5) Kunde jag l¨ ost uppgiften p˚ a annat vis?

Kanske: 6) Hitta p˚ a en annan uppgift som har samma svar.

Skriv ocks˚ a en rubrik till uppgiften.

Mer om f¨ ardiga l¨ osningsf¨ orslag h¨ ar? EJ KLART

Osorterat

1) F¨ ors¨ ok till visdomsord:

* De som det g˚ ar bra f¨ or ¨ ar inte de som g¨ or allting r¨ att f¨ orsta g˚ angen utan de som f¨ orm˚ ar l¨ ara av sina misstag.

*Vid probleml¨ osning: L˚ at f¨ orsta tanken hellre vara

“Hur ska jag rita min figur?” ¨ an “Vilken formel kan jag anv¨ anda?”.

2) Gl¨ om inte bort ReF- och DiF-uppgifter.

3) Om du vill l¨ agga dig till med nya vanor: Ta en ny vana i taget. F¨ ors¨ oker man ¨ andra f¨ or mycket p˚ a en g˚ ang kan det bli ¨ overm¨ aktigt.

4) Skriva n˚ at om inst¨ allning? Till exempel hur man, om man inte f˚ ar s˚ a m˚ anga po¨ ang p˚ a ett prov som man skulle vilja, kan se det som 1) ett misslyckande som inte g˚ ar att g¨ ora n˚ agot ˚ at, eller 2) som en m¨ ojlighet att l¨ ara sig mer och utvecklas vidare. EJ KLART

2

N˚ agra diagram

Diagrammen nedan ¨ ar v¨ aldigt schematiska, men de f˚ angar n˚ agra viktiga saker att t¨ anka p˚ a.

Antal räknade uppgifter

Räkna med eftertanke

Räknar med hjälp av lösta uppgifter och Youtube-filmer Räknar uppgifter Räknar uppgifter med eftertanke

Fysikkunskapsnivå

Tid

Ha tålamod

Enskild elev

Repetition

Kursen

Fysikkunskapsnivå

Tid

Arbeta kontinuerligt

Delprov

Pluggintensitet

Tid

Repetera

Upprepad repetition Upprepad repetition + ytterligare lite arbete

Kunskapsnivå

Man måste inte kunna allt

“Sista 1-2 procenten”

“Utanför kursen”

E-nivå

C-nivå

A-nivå

Planera och halka inte efter

L1

Vecka 1 Vecka 2

L2 L3 L4

L1

Vecka 1 Vecka 2

L2 L3 L4

Arbeta effektivt

Distraktioner

Paus Paus Tid att göra

annat Ned- varvning TV-serie

Läggdags

Läggdags

3