• No results found

med anledning av prop. 2020/21:58 Möjlighet till betyg från årskurs 4 - efter försöksverksamheten Motion 2020/21:3794 av Gudrun Brunegård m.fl. (KD) - Riksdagen

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "med anledning av prop. 2020/21:58 Möjlighet till betyg från årskurs 4 - efter försöksverksamheten Motion 2020/21:3794 av Gudrun Brunegård m.fl. (KD) - Riksdagen"

Copied!
2
0
0

Full text

(1)

Kommittémotion KD

Motion till riksdagen

2020/21:3794

av Gudrun Brunegård m.fl. (KD)

med anledning av prop. 2020/21:58

Möjlighet till betyg från årskurs 4 – efter

försöksverksamheten

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur försöken med betyg i årskurs 4 påverkat kunskapsinhämtning och i vilken mån extra resurser satts in till elever som annars riskerar att inte uppnå kunskapsmålen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att löpande utvärdera effekterna av de föreslagna ändringarna i skollagen och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera effekterna av att rektorn och inte huvudmannen föreslås besluta om införande av betyg från årskurs 4 och tillkännager detta för regeringen.

Propositionens innehåll

Propositionen innehåller förslag till ändringar i skollagen (2010:800) som innebär att en rektor får besluta att betyg ska sättas i årskurs 4 och 5 i grundskolan, grundsärskolan och sameskolan och i årskurs 5 och 6 i specialskolan och skolformer vid en skolenhet som rektorn ansvarar för.

Flera remissinstanser, bl.a. Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), Göteborgs universitet, Umeå universitet, Falkenbergs, Härryda, Kils och Mjölby kommuner, Idé-burna skolors riksförbund, Lärarförbundet och Sveriges Elevråd, framför att det saknas vetenskapligt stöd för att tidigare betyg leder till högre kunskapsresultat. Statens skol-verk framför att det utifrån myndighetens samlade erfarenheter i dag saknas tillräckligt kunskapsunderlag för att kunna bedöma från vilken årskurs betyg bör sättas om dessa ska tidigareläggas. Skolverket framför att det finns risk för ökade skillnader mellan elev-er eftelev-ersom utvärdelev-eringen av betyg i årskurs 6 visar att det främst gynnar redan

(2)

högpre-2

sterande elever, medan lågpresterande elevers kunskapsutveckling missgynnas av tidigare betyg.

Lärarnas Riksförbund, som avstyrker förslaget i sin helhet, har inget principiellt emot tidigare betyg men anser sig ha svårt att se nyttan med ännu tidigare betyg så länge reformen om betyg från årskurs 6 inte är grundligt utvärderad. Flera remissinstanser framhåller att resultatet av utvärderingen av försöksverksamheten bör inväntas innan betyg från årskurs 4 införs. Även Skolverket ser nackdelar med att det föreslagna beslutet fattas innan utvärderingen är rapporterad till regeringen.

Vidare är en majoritet av remissinstanserna negativa till att rektorn, och inte huvud-mannen, föreslås få besluta att betyg ska införas från årskurs 4.

Kristdemokraternas ställningstaganden

Kristdemokraterna anser att betyg är ett viktigt verktyg för att ge elever och föräldrar information om hur eleven klarar kunskapsmålen. Betygen ska bidra till att elevernas kunskaper kontinuerligt följs upp och utvärderas, att resultaten kommuniceras med för-äldrarna och att stöd sätts in tidigt.

Kristdemokraterna menar att dagens ordning med betyg från höstterminen i årskurs 6 är en bra modell. En så viktig förändring som från dagens betyg i årskurs 6 till betyg i årskurs 4 bör därmed luta sig på vetenskap och saklig grund. Det finns därför skäl att noga utvärdera betyg i årskurs 4 där detta har prövats utifrån hur det påverkat kunskaps-inhämtning och i vilken mån extra resurser satts in till elever som annars riskerar att inte nå kunskapsmålen. Det naturliga hade varit att först därefter ha fattat ett välgrundat beslut om lämpligheten i att införa detta i alla skolor. Regeringen borde ha utrett det noggran-nare, vilket framgår av flera remissinstansers synpunkter.

Kristdemokraterna är i grunden inte emot att betyg införs från årskurs 4 men hade föredragit att tidigare försök hade utvärderats innan ytterligare steg hade tagits.

När den här lagstiftningen emellertid införs är det därför av särskild vikt att reger-ingen löpande följer och utvärderar utfallet noga, exempelvis på vilket sätt barn i årskurs 4 och 5 får stöd, specialpedagogiska insatser och andra insatser för att uppnå målen och tillgodogöra sig undervisningen. Det är också angeläget att utvärdera konsekvenserna för likvärdigheten i skolan av en ordning där betyg ges i årskurs 4 i vissa skolor men inte i andra.

Regeringen bör även ge lämplig myndighet i uppdrag att utreda effekterna av att rektorn och inte huvudmannen föreslås besluta om införande av betyg från årskurs 4.

Gudrun Brunegård (KD)

Pia Steensland (KD) Michael Anefur (KD) Acko Ankarberg Johansson (KD) Roland Utbult (KD)

References

Related documents

Mot bakgrund av de konsekvenser som ett beslut att införa tidigare betyg kan få, talar enligt Lagrådets mening flera skäl för att rektorns analys och överväganden inför ett

Vid en utvärdering av RFs jämställdhetsarbete konstaterar Åström (2011) att idrotten inte kan användas som ett verktyg för att skapa ett jämställt samhälle utan att idrot-

De unga ledarna kan genom det egna idrottskunnandet vara en auktoritet i förhållande till de barn eller ung- domar som de är ledare för, men annars kan det faktum att de inte

Detta möte gästades av Helena Brändström som är samordnare för nationella vårdprogram vid RCC (Regionalt Cancer Centrum) i samverkan. Arbetsgruppen tog på sig att vara

I tidigare yttrande över Ett fönster av möjligheter – stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende (SOU 2017:112) såg NCK positivt på betänkandets förslag

I den kompletterande promemoria som lämnats till kommuner att svara på så lämnas det ytterligare följdändringar som förslag till lagändring, underlag för ytterligare ändringar

Polismyndigheten välkomnar de förslag som lämnas i promemorian då de kan förväntas förbättra situationen för barn som placeras i ett skyddat boende.. Detta yttrande har beslutats

Region Gävleborg har erbjudits inkomma med yttrande kring remittering av departementspromemorian Stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende - förslag till bestämmelser

Det kan öka risken för att denne aldrig söker skydd alternativt avbryter sin placering på skyddat boende, vilket innebär en allvarlig risk för barnet rätt till frihet från våld

Remisspromemoria om möjlighet till betyg från årskurs 4 – efter försöksverksamheten Remissinstanser Aneby kommun Barnombudsmannen Bollnäs kommun Danderyds kommun

Barnombudsmannen anser att det inte finns tillräckliga förutsättningar för att garantera alla elevers rättigheter enligt barnkonventionen om en enskild rektor ska få fatta beslut om

• Gnesta kommun instämmer inte i förslaget att införa bestämmelser i skollagen som innebär att en rektor får besluta att betyg ska sättas i årskurs 4 och 5 vid en skolenhet

samhällsorienterade ämnen i huvudsak varit ämnesövergripande fram till och med slutet av aktuell årskurs i grundskolan, specialskolan eller sameskolan, får rektorn dock besluta att

Högskolan i Gävle har tagit del av Remisspromemoria om möjlighet till betyg från årskurs 4 – efter försöksverksamheten och tackar för möjligheten att besvara denna

IFAU anser att det är önskvärt med någon form av geografisk eller annan begränsning för när skolor får införa betyg och om betygen i dessa fall får ersätta de individuella

kammarrättsrådet Carl Johan Fahlander (föredragande).. Ylva Johansson Carl

Så längde reformen om betyg från årskurs 6 inte är grundligt utvärderad har förbundet dock svårt att se nyttan med ännu tidigare betyg, särskilt inte om de ska beslutas på

Regelrådet har i sin granskning av rubricerat ärende kunnat konstatera att förslaget inte får effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.. Christian Pousette

Skolinspektionen har tidigare framfört sina synpunkter i yttrandet över Möjlighet till betyg från årskurs 4 (U2019/04190/S) och avstår därför från att ytterligare kommen-

Förvaltningen skriver i sitt tidigare remissvar att ”detta riskerar istället att ytterligare sortera elever och elevgrupper vid sökande av skola och att bli ännu en faktor som

konstaterar SKR att huvudmannens ansvar avseende elevernas resultat, likvärdig bedömning, stabila strukturer och det systematiska kvalitetsarbetet leder till att det inte enbart

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa obligatoriska betyg från årskurs 4 i grundskolan, grundsärskolan och sameskolan samt från årskurs 5