1
Cecilia Sikström, Venus, gouache.
Från redaktionen
Ar m o d e r s k a p djuriskt?
Filosofen Ulla M Holm ställer frågan i sin arti-kel i det här n u m r e t av Kvinnovetenskaplig tid-skrift. O m m o d e r s k a p bara är en biologisk f u n k t i o n kan det enligt h e n n e s r e s o n e m a n g inte vara någon mänsklig praktik. I så fall är det jämförbart m e d husdjurskap. D ä r m e d fortsätter h o n d e n debatt om biologismen som inleddes av Ulla Wikander i förra n u m r e t .
Holm upptäcker ett sammelsurium av kli-niska iakttagelser, mytologi och folktro n ä r hon lägger biologisternas a r g u m e n t u n d e r l u p p e n . Framförallt blandar de n o r m e r m e d fakta. Biologisterna - eller könsfunktionalis-terna som H o l m kallar d e m - ser inte skillna-den mellan vad m ö d r a r är och vad d e bör göra.
Själv anser h o n att födandet och däggandet bara är en av alla dimensioner av ett både omfattande och omstritt moderskapsbegrepp. 1 sin avhandling Modrande och praxis. En
femi-nistfilosofisk undersökning lanserade h o n be-g r e p p e t " m o d r a n d e " för det samspel som uppstår mellan b a r n e t och vårdaren. Ofta -m e n inte alltid - är det den biologiska -ma-m- mam-m a n somam-m mam-m o d r a r barnet. Även mam-m ä n kan modra!
Den moderlige m a n n e n är faktiskt en lli-tigt f ö r e k o m m a n d e idealbild i tvåloperan. Men hjälten bör inte vara m j u k och vårdande redan i början av berättelsen. De kvinnor som etnologen Marianne Liliequist h a r inter-vjuat förväntar sig att m a n n e n s kärleksfulla sidor ska lockas f r a m av en speciell kvinna, den rätta. Kampen för att locka f r a m clessa inre egenskaper - m a n n e n s egentliga person-lighet - utgör själva historiens kärna. O c h motståndet får inte övervinnas för lätt. Då blir det inte s p ä n n a n d e !
Moderligheten är överlag ett viktigt attri-but för kvinnorna i tvåloperan, m e n det prak-tiska m o d r a n d e t får sällan något utrymme.
2
Ä n n u tydligare är mönstret på den samhälle-liga scenen i Latinamerika, där moderskapet lovordas samtidigt som m ö d r a r av kött och blod blir diskriminerade. Inom kvinnoforsk-ningen används b e g r e p p e t machismo för d e n specifika f o r m som patriarkatet har antagit i d e n n a världsdel. Enligt det bipolära begrep-pet marianismo tillskrivs kvinnorna en oändlig förmåga till ö d m j u k h e t och självuppoffring.
Många liar sett marianismon som förkla-ringen till att kvinnor blir förtryckta i Latinamerika. Men sociologen Diana Muli-nari hävdar i sin artikel att Maria-kulten kan uppfattas på olika sätt. Kvinnorna i d e latina-merikanska städernas fattigdisktrikt h a r inte tagit fasta på kyrkans officiella diskurs. I en-lighet m e d befrielseteologins tolkning tror de på en k ä m p a n d e Maria som fick lida när Jesus sökte rättvisa - precis som m å n g a av dagens kvinnor får lida när deras söner och döttrar verkar för sin d r ö m 0111 ett a n n a t Latinamerika.
Moderskapet står mitt i skärningspunkten mellan det privata och det offentliga. Samhället är b e r o e n d e av att det föds nya barn, m e d a n de enskilda föräldrarna upple-ver barnets födelse som något mycket privat och intimt. Samtidigt i n n e b ä r det en stor arbetsinsats atl uppfostra en ny människa. H u r mycket är d e n värd i ekonomiska ter-mer?
Historikern Inger Elisabeth Haavet ger i sin artikel en tillbakablick på d e n intensiva de-batten u n d e r mellankrigstiden när Katti Anker Möller f ö r d e f r a m kravet på moder-skapslön i Norge. Det väckte starka känslor och en storm av protester från både kvinnor och män. Kvinnorna tyckte inte o m att kärlek och m o d e r s k a p r e d u c e r a d e s till ett ekono-miskt kontrakt, och m ä n n e n kände sig hota-de i sin försörjarihota-dentitet. Först n ä r t e r m e n ä n d r a d e s till b a r n b i d r a g blev d e n politiskt gångbar och k u n d e klubbas i stortinget.
Att bilda familj har i alla tider varit betydel-sefullt. Våra föreställningar 0111 familjen står i c e n t r u m för vår u p p f a t t n i n g 0111 h u r ett
van-ligt liv ska levas. O m k r i n g en kvarts miljon svenska par är emellertid ofrivilligt barnlösa. Många av d e m ställer sin f ö r h o p p n i n g till olika f o r m e r av assisterad befruktning.
I sin studie av ofrivilligt barnlösa par har etnologen Susanne Lundin f u n n i t att även kvinnor som strävar efter ett könsjämlikt sam-hälle ger uttryck för schablonbilder av mo-derskapet. De beskriver d e n moderliga om-sorgen som något av en kvinnlig instinkt. O m d e inte kan bli gravida g e n o m samlag eller konstgjord b e f r u k t n i n g är d e b e r e d d a att adoptera. M ä n n e n är m e r tveksamma till adoption.
Den kulturella bilden av kön får tydligen kvinnor och män att se m e d olika ögon på biologiskt respektive socialt föräldraskap. Kvinnors upplevelse av kvinnlighet hålls intakt även g e n o m en adoption, m e d a n män-n e män-n ser simän-n virilitet och mamän-nliga idemän-ntitet ifrå-gasatt.
Trots att det är kvinnorna som står i cen-trum för b e h a n d l i n g e n mot barnlöshet är det kanske ä n n u viktigare för m ä n n e n att få en bekräftelse på sin fertilitet. Konstgjord be-f r u k t n i n g kan således hjälpa till att vidmakt-hålla traditionella tankar 0111 b å d e föräldra-skap och könsidentitet. T e k n i k e n möjliggör inte bara en biologisk utan också en social r e p r o d u k t i o n !
Lesbiska eller homosexuella par tillåts inte a d o p t e r a barn - inte ens sedan d e n nya part-nerskapslagen b ö r j a d e gälla 1 januari 1995. D ä r e m o t kan lesbiska kvinnor skaffa barn med homosexuella män. I familjebilden ingår i allmänhet också en m e d m a m m a . H o n har inte samma ansvar eller juridiska rättighe-ter som de biologiska föräldrarna.
Sociologen Kerstin Sandell kallar d e n här modellen för det perfekta (frånskilda) föräldra-paret eftersom d e n har stora likheter med styvfamiljen. Lesbiska väljer det här alternati-vet i första h a n d . För heterosexuella par blir det aktuellt först när förhållandet mellan för-äldrarna h a r havererat.
