A v E h l i n s räkneböcker h ä r u n d e r 1917 u t k o m m i t sista häftet av en n y , om- arbetad upplaga, e d i t i o n I . P l a n l ä g g - n i n g e n i E h l i n s exempelsamlingar s k i l j e r sig så v ä s e n t l i g t från v a d d y l i k a s k o l - böcker ha a t t uppvisa, a t t ett o m n ä m - nande av den n y a u p p l a g a n torde v a r a m o t i v e r a t , så m y c k e t mer som böckerna ifråga v a r i t och fortfarande n o g äro fö- remål för en rätt så l i v l i g diskussion i n o m v å r skolvärld.
I den n u fullbordade e d i t i o n e n fäster m a n uppmärksamheten först därvid, a t t i ' de för f o l k s k o l a n utarbetade häftena exemplen k o n s e k v e n t sammanförts t i l l grupper, vardera avsedd ungefär för en l e k t i o n . De första uppgifterna i en grupp äro lämpade för m u n t l i g räkning. Här- i g e n o m vinnes, a t t huvudräkning s y - s t e m a t i s k t b l i r övad en s t u n d varje r ä k - n e t i m m e Ofta äro nämnda uppgifter
en d i r e k t förberedelse t i l l lösningen av de följande för s k r i f t l i g r ä k n i n g avsedda p r o b l e m e n . Dessa senare äro i n o m v a r j e grupp ordnade efter svårighetsgrad. Över- g å n g e n t i l l en n y grupp k a n ske av a l l a eleverna s a m t i d i g t , då den n y a gruppen i c k e hos den enskilde lärjungen förut- sätter, a t t h a n förmått lösa även de r e - l a t i v t svårare exemplen i den närmast föregående. Övningens k a r a k t ä r b l i r för hela klassen densamma, m e n u p p g i f - terna b l i färre eller flera, lättare eller svårare, a l l t efter lärjungarnas o l i k a förmåga.
I den n y a u p p l a g a n h a en d e l alltför svåra p r o b l e m avförts. D e t t a g ä l l e r i s y n n e r h e t sådana, där eleven s k u l l * h ä m t a förutsättningarna för e t t exempels lösning från flera förut behandlade räk- neuppgifter. E r f a r e n h e t e n u t v i s a r , a t t d y l i k a serieexempel v å l l a lärjungarna ofta o ö v e r k o m l i g a svårigheter, och det var därför välbetänkt a t t i n k n a p p a på dem.
B ö c k e r n a h a uppdelats i paragrafer, vardera i r e g e l försedd med en k o r t r u - b r i k , v i l k e n angiver det n y a , som s k a l l i a v d e l n i n g e n inläras. Härigenom h a r a böckerna v u n n i t i översiktlighet. N u m - ren ha satts i fortlöpande följd hela häftet i g e n o m .
I s l u t e t av de t r e sista häftena h a införts ett stort a n t a l sortförvandlings- uppgifter och sifferexempel, närmast av- sedda a t t a n v ä n d a s , då läraren finner klassen svag i den r e n t m e k a n i s k a räk- nefärdigheten. N å g r a paragrafer i varje häfte l i g g a utanför den egentliga kursen och h a v a införts som f y l l n a d s ö v n i n g .
Gemensamma för båda upplagorna äro en s t r ä v a n a t t g i v a v e r k l i g t p r a k t i s k a uppgifter och m o t v e r k a slentrianmässigt arbete från elevernas sida, försöket a t t g e n o m exemplens g r u p p e r i n g s a m m a n - h å l l a klassen i ett r ä k n e l a g samt a n - vändandet av u t s a t t a tvärsummor för a t t därigenom l å t a barnen omedelbart efter uppgiftens lösande få veta, o m svaret b l i v i t det rätta.
U n d e r t e c k n a d h a r i c k e v a r i t i tillfälle a t t pröva h e l a serien av E h l i n s r ä k n e - böcker, m e n så l å n g t de b l i v i t använda, h a r j a g k o m m i t a t t a l l t m e r u p p s k a t t a dem. Lärjungarna, även de svagare, h a k u n n a t intresseras för r ä k n i n g lättare än förr. D e t a l r i k a och omväxlande exemplen h a d r i v i t t i l l träget arbete, och detta är j u h u v u d v i l l k o r e t för räknefär- d i g h e t . D e t synes m i g därför o t v i v e l - a k t i g t , a t t E h l i n fört läroboksutgivningen i ämnet e t t v ä s e n t l i g t s t y c k e framåt, och a t t hans räkneböcker äro förtjänta av en a l l m ä n s p r i d n i n g .
E. Stålfelt.
