Modeflugor inom transportsektorn

(1)

Transport Management Malmö högskola Examensarbete 10p 2004-06-01

Modeflugor

inom

transport-sektorn

An examination of fad-words in

the transportation sector

Henrik Jönsson

(2)

Abstract

An examination of fad-words in the transportation sector

During the time I’ve attended the programme to become a Transportation manager, I’ve been presented with quite a large number of different words. My purpose with this paper is to take a closer look at them, and see if they’re sustainable concepts. This paper will be a literary study, and be on a wholly theoretical level.

After a thorough examination of the various words, I’ve come to the conclusion that these words that I’ve chosen aren’t just fad-words. They’re going to be around for quite a while, this due to the fact that they’re based on good ideas from the get-go. Many of them represent simple but functional solutions, that every one at work or at home that may partake in and thus create a better environment.

Third party logistics doesn’t fit in well with the others, because it is meant for companies and requires investments to work well. With all of the concepts, it’s very important that information flows freely and in the proper direction. In a company it’s very important that the pressure is brought from above, because of the fact that there is already a chain of communication already in place.

Keywords: Sustainable, environmentally aware, Mobility management, Intermodal transports, Third party logistics, Eco driving

(3)

Sammanfattning

Under den tiden jag har gått på Transportation manager programmet har jag fått ta del av en mängd ord. Dessa tänker jag gå in lite närmare på och se ifall de kan vara hållbara koncept. Detta arbetet kommer vara en litteraturstudie, och kommer att vara på en rent teoretiskt nivå. Efter att ha gått igenom de olika orden har jag kommit fram till att detta inte är några modeflugor jag har valt. De kommer att finnas kvar en lång tid, mest för att de är baserade på goda idéer från början. Många av dem representerar enkla men funktionella lösningar som var och en på företaget och hemma kan ta del av för att skapa en bättre miljö.

Tredje parts logistik sitter lite på sidan eftersom den är riktad till företag, och kräver investeringar för att fungera väl. I alla fallen är det viktigt att informationen flödar, och att den flödar i rätt riktning. I ett företag är det väldigt viktigt att påtryckningarna kommer uppifrån, detta för att informationskedjan redan är väletablerad.

Nyckelord: Hållbar, miljömedveten, Mobility management, Intermodala transporter, Tredje parts logistik, Eco driving

(4)

Innehållsförteckning

Inledning

... 5

Bakgrund

... 5

Syfte

... 5

Frågeställningar

... 6

Metod

... 6

Mobility Management

... 7 Presentation ... 7 Mekanismer... 8 Möjligheter ... 9 Svagheter... 10 Framtiden ... 10

Tredje Parts Logistik

... 11

Presentation ... 11 Mekanismer... 11 Möjligheter ... 11 Svagheter... 12 Framtiden ... 12

Intermodala Transporter

Eco-driving

Slutsats

... 18

Avslutning

... 19

Käll- och litteraturförteckning

... 20

(5)

Inledning

Under den tid som min utbildning till Transportation manager har pågått, så har jag tagit del av en hel drös nya termer. Många av dessa har jag fått intrycket av att de är lite på modet, de kommer att komma och gå. Jag tänker gå in lite närmare på en del av dessa termer och försöka utröna ifall de kan vara något att behålla, eller ifall jag tror att de kommer att försvinna lika snabbt som de kom. Med lite tur hoppas jag kunna ha en givande kontakt med lite olika företag ifall de har nappat på de olika termerna. Men jag kommer inte att hålla andan, intresset från olika företag har varit svalt under utbildningen.

De orden / koncepten jag tänker ta upp är: Intermodala transporter, Mobility management, Eco-driving och Tredje parts logistik. Det är dessa som jag funnit mest intressanta under min studietid, och jag tror även att det är dessa som det är störst chans att företagen har hört talas om.

Eftersom jag har valt att skriva om flera ord kommer jag inte att gå in i minsta detalj på varje ord. Jag hoppas att få ett hum om ifall

transportsektorn gärna hoppar på nya idéer utan att noggrannare kontrollera vad det är de ger sig in på.

Bakgrund

Detta examensarbete kommer att stå på en teoretisk grund. Jag hade gärna haft en stor mängd empiriska data från olika företag, men när jag provat att kontakta dem har jag fått kalla handen. Jag hoppas kunna ge ett arbete som kan ge mig själv och den som läser detta arbete en större insyn i de olika termerna trots detta.

Syfte

Mitt syfte är att få en djupare insikt i den praktiska hanteringen av de olika termerna. Jag vill bättra på min egen kunskap samt ge den som läser detta arbete en god grund för att förstå de olika termerna. Min mening är inte att undersöka värdet av orden eller något liknande, utan bara hur själva koncepten fungerar i praktiken.

(6)

Frågeställningar

Mina frågor jag hoppas få svar på:

• Innebär införandet några problem för företaget? • Vad finns där för fördelar med införandet? • Vad finns där för nackdelar med införandet?

• Hur tror jag att det kommer att se ut för just detta koncept i framtiden?

Jag kommer att ställa dessa frågor för varje modefluga, och därefter försöka att ge vettiga svar.

Metod

Detta kommer främst att bli en litteraturstudie över de olika modeflugorna. Jag kommer att försöka att kontakta företag, och ifall inga av de kontaktade ger något särskilt kommer det jag kommer fram till att visas som statistik. Jag kommer att dela in de olika orden i separata delar:

• Mekanismer (Hur de fungerar)

• Möjligheter (Vad de kan ge till företagen)

• Svagheter (Vad de kan skapa för problem för ett företag)

• Framtiden (Tror jag att detta ord/koncept kommer att finnas kvar om

(7)

Mobility Management

Presentation

Standardlösningen idag till att lösa problem med t.ex. övertrafikerade vägar brukar vara att helt enkelt bygga fler vägar. Dock har det visat sig att detta inte löser något, enligt en SACTRA rapport ökar mängden trafik nästan lika mycket som mängden vägar ökar:

”Every 1% increase in new lane-miles generated a 0,9% increase in traffic in less than five years. With so much induced demand, adding road capacity does little to reduce congestion.”1

Andra möjligheter är t.ex. vägtullar, skatt och dyl. Dock brukar dessa sällan fungera annat än som extrainkomst för staten, så för ett långsiktigt mål att minska trafikstockningar krävs ett annorlunda verktyg. Ett sådant är Mobility Management. Mobility management handlar om miljö, både gällande t.ex. växthusgaser och försurning, men även om nämnda trafikstockningar och buller.

1_{Mark Hnasen and Yanlin Huang, 1997, ’Road supply and traffic in California Urban Areas’, transportation research}

(8)

Mekanismer

En officiell definition – hämtad från EU-projektet MOMENTUM – lyder:2 Mobility management är ett efterfrågeorienterat angreppssätt för att påverka person- och godstransporter genom att

• Upmuntra användandet av miljöanpassade färdsätt

• Förbättra hållbar tillgänglighet för alla människor och organisationer • Öka effektiviteten i transporter och markanvändning

• Minska trafiken genom att begränsa antal, längd och behov av

motoriserat resande.

Ifall man ser på frågan om transporter ur ett tillgång-och-efterfrågan synsätt kommer man fram till att lösningen inte ligger i att öka tillgången. Nej, det enda sättet är att påverka efterfrågan, och även här har många försök misslyckats. Skatter har införts på t.ex. bensin i syfte att sänka mängden transporter, dock utan nämnvärd effekt. Det viktigaste är att påverka transporten redan innan den skett och därför sänka efterfrågan vid källan. Det är viktigt att se till att den som skall utföra transporten har kännedom om alternativa sätt att utföra transporten. Men det är ännu viktigare att se till att påverkan sker så högt upp i näringskedjan som möjligt. I t.ex. ett företag finns redan verktygen att påverka nedåt i näringskedjan, så det är viktigt att se till att de med makten i företaget är med på noterna. Dock fungerar Mobility

management för företaget mest som en form av PR, ifall en anställd cyklar till jobbet eller inte påverkar inte det företagets resultat. Det är snarare ett steg mot ”hållbar utveckling”, både långsiktigt och kortsiktigt, det är ju viktigt numera för företag att åtminstone utåt sett ha ett gott anseende rörande miljöfrågor.

(9)

Möjligheter

Några exempel på företag som lyckats med sitt mobility management tänkande:

• I Belgien har Ford sett till att endast 30 % av de anställda åker

ensamma i bilen på väg till jobbet. Detta tack vare ökat användande av buss och bilpooler.3

• I Tyskland har Nokia sett till att fler anställda kan ta sig till jobbet

via järnväg.

• I Österrike har företaget Wolfords sett till att öka antalet anställda

som cyklar från 18 % till 35 %.

Det är främst liknande åtgärder som kan implementeras med ett Mobility management tänkande. Dock kan det ibland krävas lite jobb, Nokia hade t.ex. Deutsche Bahn till hjälp för att öka på järnvägarna. Några andra exempel på problem som kan lösas med Mobility management:

• Problem med brist på parkeringsplatser/trafikstockningar:

Telekommunikation (t.ex. jobba hemma) Bilpooler / Samåkning

Kollektivtrafik / cykling

• Ifall de anställda i ett företag inte vill använda cykel av olika

anledningar:

Gratis underhåll av cyklar

Cyklar kan köpas till kraftigt rabatterade priser genom företaget

Förbättrade cykelparkeringsplatser

Marknadsföring till de anställda om att använda cykel

• Ifall de anställda i ett företag inte vill använda kollektivtrafik av

olika anledningar:

Ge månadskort som en löneförmån

Ge en extra förmån för de som använder kollektivtrafiken Se till så att det finns en hållplats nära arbetsplatsen

Kontakta de ansvariga på kollektivtrafiken och ställ krav på service på bussar och tåg

En av de största fördelarna med Mobility management är att den kan användas på både lokal och nationell nivå. Ett par exempel på mer lokal nivå:

• Påverka befolkningen att handla mer i en lokalbutik istället för att

åka till en större butik utanför staden

• Påverka kommunen att satsa på miljöbilar till kollektivtrafiken,

sophämtning samt andra kommunala fordon

• Kraftigt rabatterad eller till och med gratis kollektivtrafik

(10)

Svagheter

Eftersom ett företag inte gör någon direkt vinst på Mobility management kan intresset brista. Det är viktigt att informera om att ett långsiktigt miljötänkande är god P.R. Vissa åtgärder kan vara väldigt tidskrävande och kanske ta upp viktigt tid för företaget. Det är viktigt att se till så att alla resurser används så effektivt, och därför ta upp så lite av företagets tid, som möjligt.

När det gäller privatpersoner går vi mot ett samhälle där vi gör så lite som möjligt på kortast möjliga tid. Dock har olika intresseorganisationer lyckats pressa in miljötänkandet i många hjärnor och det är här som man bör lägga vikten.

Det är väldigt viktigt att politiker och intresseorganisationer tar sig tid och intresserar både företag och privatpersoner. Allt som oftast följer företagen de krav som deras kunder ställer, och ifall kravet de ställer gäller långsiktigt hållbara samhällen lär företagen slå följe.

Framtiden

Det viktigaste gällande Mobility managements framtid är att den allmänna opinionen fortsätter att värdesätta ett långsiktigt miljötänkande. Jag tror att Mobility management eller en avart kommer att finnas kvar en lång tid. Tankesättet är inte nytt, men väldigt viktigt eftersom det attackerar källan istället för problemet. Vad jag tror att vi kommer att se mer av är mindre projekt både inom den privata och offentliga sektorn.

Vad jag personligen hoppas är att vi går mot mindre och miljövänligare bilar istället för SUVar och fyrhjulsdrivet. Dessa anser jag vara en sjukdom som har kommit från USA, ett land med klart annorlunda grundtankar och kultur. Jag hoppas att vi går mot ett annat håll än ”bigger is better”. Det mål vi bör eftersträva är att inte använda mer än nödvändigt för stunden. Klarar vi av det kommer Mobility management och dylika koncept lyckas väl i lilla Sverige.

(11)

Tredje Parts Logistik

Presentation

I dagens iver mot outsourcing hör man ofta termen TPL som står för Tredje parts logistik. Tanken bakom är att göra en outsourcing av sin logistik till en tredje part, detta för att bli så kostnadseffektiva som möjligt. Det är också ett sätt att föra in ny kompetens i företaget. Skillnaden mellan TPL och t.ex. en konsult är att ett TPL företag oftast satsar flera år på ett visst företag, och har väldigt djupgående relationer med värdföretaget.

Mekanismer

Tredje parts logistik (TPL) är en föregångare till supply-chain-management, även känt som fjärde parts logistik. Skillnaden däremellan är hur pass mycket den tredje parten involveras i arbetet. TPL är en process där delar av kedjan hyrs ut till en tredje part, alltså en form av outsourcing. När det gäller transportsektorn är den vanligaste formen av TPL att låta tredje part utföra delar av eller hela transporten. Anledningen till att ett företag använder TPL är för att satsa på sina kärnprodukter, något som har blivit dagens melodi.

Möjligheter

Om det finns ett gott samarbete och god kommunikation, har TPL stor potential. De största fördelarna ligger i sänkta kapitalkostnader och att företaget inte behöver spendera tid på delar av sin kedja som de inte tjänar pengar på. Det finns även fördelen med att avsvära sig ansvar på

TPL-företaget. Oljebolag och kemiska företag drar ofta nytta av detta p.g.a. de höga kostnaderna av sanering vid en eventuell olycka.4

Ett par exempel på kapitalkostnader som kan föras över på ett TPL-företag:

• Lagerlokaler

• Datorsystem & EDI-satsningar

• Investeringar i nya maskiner & fordon • Material & inventarier

Ett par exempel på tjänster som ett TPL-företag kan utföra

• Emballering & etikettering • Transport av farligt gods

• Övervakning av transportföretagens effektivitet • Förhandlingar om fraktavgifter

• Kontroller av fakturor • Fraktdokumenation • Val av fraktföretag

(12)

Svagheter

Problemen med TPL ligger i att företaget som hyr in tjänsten måste låta TPL-företaget ta kontroll, något som styrande oftast inte ser med blida ögon på. Det är dessutom extremt viktigt att en strid ström av information flyter mellan parterna. Informationsflödet är bland det viktigaste i ett gott samarbete när det startar. Trots allt så måste TPL-företaget ha en god hum om vad det har att göra med. TPL är nämligen ett kostsamt sätt att få in kompetens i företaget, så ifall det inte används till fullo är det som att kasta pengar i sjön.

Frågan är även ifall ett företag verkligen kan ha nytta av ett TPL-samarbete, eftersom det är kostsamt och ger inte nödvändigtvis markant bättre resultat. Ifall ett företag bara har små problem i sin kedja, kan det vara lönsammare att bara anställa en konsult. Ett annat problem är att TPL-företagen ofta tar in sin egen personal, och ifall det är ett längre samarbete är det möjligt att en del av den egna personalen får gå. Saken är också den att även ifall inga anställda blir sparkade, så kan de få det intrycket ändå och moralen kan sjunka kraftigt. Det viktigaste för det företag som tror sig behöva TPL är att undersöka ifall det verkligen kan vara kostnadseffektivt. Men företaget bör även ta i hänsyn att ett samarbete inte automatiskt innebär högre vinst, utan bör ta sakerna med ro.

Framtiden

Framtiden för TPL beror på om företagen fortsätter med outsourcing. Just nu ser det inte ut som om den trenden kommer att mattas av, så jag ser en ljus framtid för TPL. Konceptet i sig självt är klart hållbart, så länge båda sidorna ser det för vad det är: Ett sätt att effektivisera en del av en kedja. Eftersom trenden just nu går mot ett ökat användande av outsourcing, lär vi se ett ökat bruk av TPL och liknande konstruktioner.

(13)

Intermodala Transporter

Presentation

Man hör mycket numera om Intermodala transporter, dock är detta helt enkelt en ny term för något som funnits väldigt länge. Termen innebär helt enkelt att flera transportslag används vid en transport. Det nya är containeriseringen, alltså att gå mot ökat bruk av containers. Detta är till fördel eftersom

omlastningar mellan transportslagen blir kortare, och det finns möjlighet till plombering dörr-till-dörr. Olika transportslag har sina speciella fördelar som kan utnyttjas ifall transporten sköts på rätt sätt. Förutom containers finns även möjligheten att lägga hela lastbilsflaket på en järnvägsvagn, s.k. piggy-back. Anledningen till att man hör så mycket av ordet numera, är för att

miljömedvetna politiker vill öka användandet av järnvägen istället för den smutsiga och bullriga lastbilen. Det är naturligtvis inte så enkelt, varje transportslag har sina problem och lösningar, järnvägen kan t.ex. i de allra flesta fall inte utföra transporter dörr-till-dörr.

(14)

Mekanismer

Anledningen till ett ökat bruk av intermodala transporter är den

explosionsartade ökningen av lastbilstransporter. De olika transportslagen har sina olika fördelar, och därför väljer många att lasta på flera olika transportslag under transporten. En kort genomgång av de olika transportslagens fördelar och nackdelar:5

• Lastbil

Fördelar: Flexibilitet, dörr-till-dörr, snabbhet, låga omlastningskostnader,

Nackdelar: Miljö, höga fraktkostnader vid längre transporter

• Järnväg

Fördelar: Stor lastkapacitet, miljö, låga undervägskostnader, turtäthet

Nackdelar: Liten flexibilitet, höga terminal- och hanteringskostnader

• Sjö

Fördelar: Stor lastkapacitet, fri färdväg, relativt låg skadefrekvens, låga undervägskostnader

Nackdelar: Dyra hanteringskostnader, lång transporttid, dyra terminalanläggningar

• Flyg

Fördelar: Snabb Leverans, låg skadefrekvens, låg emballagekostnad

Nackdelar: Liten lastkapacitet, höga fraktkostnader, miljö Ifall ett företag har ett väl utvecklat system kan det tjäna både i fråga om tid och även ren vinst. Dock finns kravet på att kunna veta vilka former av varor som ska hamna på vilket transportslag. Att t.ex. skicka en container via flyg är mindre praktiskt p.g.a. de höga kostnaderna. Det är likaså inte så bra att skicka varor som skall fram snabbt via sjö eller (oftast) järnväg.

(15)

Möjligheter

Det finns vinster att hämta när det gäller intermodala transporter. Genom att blanda mellan de olika transportsätten kan ett företag tjäna både ekonomisk och miljömässigt på en transport. Dock är det viktigaste att rätt gods hamnar på rätt transportsätt. Lätta varor som måste fram snabbt passar inte på sjön, likaså passar tunga och skrymmande varor inte på flyget.

De flesta intermodala transporter handlar om gods som kan placeras på järnväg istället för på lastbil. Lastbilen är ”smutsigare” än järnvägen

gällande saker som CO2-utsläpp, buller, slitage på vägar och övertrafikerade

vägar. Lösningen kan vara att använda lastbilar som kan hantera släp avsedda för att ta containrar. Genom att kombinera den lägre kostnaden och miljövänligheten hos järnvägen med flexibiliteten och dörr-till-dörr

kapaciteten hos lastbilar kan stora vinster göras.

Svagheter

För att intermodala transporter skall fungera väl krävs tunga investeringar i terminalerna. För att det skall fungera väl krävs allt som oftast även dyra datorsystem, dock kan företaget här använda TPL och skjuta de kostnaderna på någon annan.

Framtiden

Intermodala transporter har funnits länge i en annan form och jag tror att den kommer att finnas kvar i modifierad form en lång tid framöver. Det enda sättet att få bort intermodala transporter är att se till att ett transportslag har överlägsna egenskaper gentemot de övriga. Lastbilen har många

fördelar, och utan inblandning av politiker kommer den klart att öka. Dock tror jag att ifall de som utför transporterna kan få blodad tand för den potential som intermodala transporter har, kommer vi att få se en trend med ökat användande av järnväg som en del i en transportkedja.

(16)

Eco-driving

Presentation

Meningen bakom Eco-driving är att sänka mängden bränsle som används vid transporter. Precis som med Mobility management är tanken att påverka mentalt snarare än fysiskt med t.ex. apparater som reglerar mängden bränsle som förs in i motorn. Tyngden ligger här på att påverka föraren att köra på ett mer miljöriktigt sätt.

Mekanismer

Ett effektivare körsätt kan nås på bl.a. följande sätt:

• Använda rätt växel

• Använda vägen till din fördel • Bromsa mindre

• Stanna motorn vid t.ex. ett rödljus • Ha rätt däcktryck

• Använd inte AC eller stora ljudsystem

Möjligheter

Kan Eco-driving implementeras fullt ut finns klara fördelar både

ekonomiskt och miljömässigt. Fördelen ekonomiskt ligger i mindre mängd bränsle som förbrukas, och miljömässigt ligger fördelen i att mindre CO2

och liknande växthusgaser spys ut i omvärlden.

För företaget finns det dubbla vinster, rent pengamässigt samt en god dos P.R. Många företag har börjat satsa på Eco-driving på grund av möjligheten att tjäna in miljonbelopp när alla de små summorna tjänats in. Enligt

Svenska Naturskyddsföreningen så kan de som gått kursen tung eco-driving (för tunga fordon som t.ex. lastbilar) tjäna in 10-15 % bränsle på sin

bränsleförbrukning.6

Svagheter

Det enda sättet att påverka är att ligga på väldigt hårt. Eco-Driving kräver tålamod och konstant uppmärksamhet. Det bästa sättet att påverka

privatpersoner är att starta redan på körskolan, genom att synsätten fastnar i ryggraden redan tidigt, så att det behövs mindre arbete senare. För företagen kan ett tillbehör som mäter mängden bränsle installeras i lastbilarna, och ifall föraren sköter sig väl får denne en löneförmån.

(17)

Framtiden

I framtiden tror jag att tekniken kan göra Eco-driving föråldrad. På t.ex. Volkswagen Lupo 3DL stängs motorn av ifall motorn inte körs på ett tag vid t.ex. ett rödljus. Med hybridmotorer används energin vid ett stop till att ladda upp elmotorn. Liknande system tror jag kommer att komma ifall kraven finns bland konsumenter både bland privatpersoner och företag.

För att både företag och privatpersoner skall bli intresserade krävs en sporre, och i fallet med Eco-driving finns den i form av minskning av drivmedel. Det vore dock bättre ifall tekniken fanns inbyggd i fordonen så att föraren inte behövde spendera tid eller ork till att köra miljövänligt. Det vore ju självklart bättre ifall människor själva kunde klara av det, men tekniken kan klart hjälpa dem på traven.

(18)

Slutsats

För att dessa termer skall fungera i praktiken krävs det ett stort intresse, både bland folket och bland företagen. Även om ett miljötänkande finns hos gemene man, finns sällan orken att göra något åt problemen. Det viktigaste politikerna kan göra för miljön är att se till så att åtgärder liknande Mobility management och Eco-driving når folket. Varför? Jo för att de kommer att ställa krav på företagen att även de anammar dessa koncept.

Kraften finns som alltid hos folket och det är här som åtgärderna måste riktas. Inte nödvändigtvis för att de är de som smutsar ner mest, utan för att genom att använda sin kraft konsumtionen, styr de företagen som är

ansvariga för en stor del av miljöpåverkan i vårt samhälle.

Jag tror att många av termerna kommer att finnas kvar i någon form en lång tid framöver. Detta p.g.a. de har växt fram under en lång tid, och många av barnsjukdomarna har försvunnit eller i varje fall krympt i omfång. De flesta av termerna har handlat om miljömedvetenhet, och jag tror att detta är en god indikation på ett ökat miljöintresse bland de som utbildar framtiden inom transportsektorn: Transportation Managers.

Vi bor i ett samhälle där allt går mot allt effektivare lösningar, och detta är något som ställer höga krav på de som utvecklar olika koncept. Det ska gå snabbt, fungera bättre, ge högre avkastning och dessutom ge god P.R. Ingen av de termer jag har tagit upp kan hantera alla dessa, men med lite fantasi kan de länkas samman och ge något till alla parter: Företagen, folket och moder natur.

(19)

Avslutning

Jag tror att de flesta av dessa termer jag har tagit upp kommer att finnas kvar om många år. Anledningen är att deras koncept i grunden består av goda idéer, och goda idéer är ofta svåra att ha ihjäl. Vissa av koncepten kan lösa fler problem än man först tänker på:

• Mobility management:

Cykla till jobbet kan hjälpa till att lösa de ökande hälsoproblemen

• Eco-driving

Kan leda till en långsammare och mindre stressad trafiksituation än den vi har idag

Koncepten är värdefulla och kan ge mycket, dock tror jag inte att så många privatpersoner känner till många av dem. Idén bakom känner de till, men jag tror inte att de kan namne grundkonceptet. En stor kampanj för att placera Mobility management i varje människas hjärna kanske? Plakat bredvid vägen med endast en webbadress till en hemsida för Eco-driving? Anledningen till att det gått trögt ligger hos alla parter, så att skylla på någon fungerar inte. Problemet ligger i brist på information och bristande intresse en stor mängd av populationen.

Inga av orden jag har tagit upp är slutgiltiga lösningar, och även om allihop implementerades så skulle problemen kvarvara. Vi har helt enkelt blivit så bekväma att det är omöjligt att få ut de flesta ur sina uppvärmda bilar. Lösningen till problemen finns troligen inte, men vi kan komma lite

närmare ett hållbart samhälle. Frågan är om dessa ”modeflugor” står för mer långsiktiga lösningar eller om de är temporära lösningar som löser nuets problem. Saken är den att vi inte vet vilka uppfinningar som kommer med morgondagen, och vilka problem som kasar med in.

Jag tror att vi alltid kommer att ha miljöproblem. Varför? För att termen miljö innefattar en enorm mängd termer och problem. Även ifall vi fick reda på ett 100 % miljövänligt drivmedel, eller ifall hela världen plötsligt

bestämde sig för att cykla. Vad skulle ske då? Jo då skulle vi fortfarande ha problem med övertrafikerade vägar, miljontals cyklar eller bilar överallt. Envar som har varit i Lund vet att cyklar inte nödvändigtvis innebär en trevligare trafikmiljö. Vi skulle ha kvar alla problem som kommer från överbefolkning, metangas är trots allt en växthusgas.

Dessa ord är ett steg på vägen, men jag tror att vi snart kommer att få se nya modeflugor som löser just dagens problem. Med människan i världens kugge kommer alltid något att gå fel.

(20)

Käll- och litteraturförteckning

Trafik, miljö och tillväxt, går det ihop?, Naturvårdsverket, 2000

http://www.mobilitymanagement.be/english/index.htm http://www.mobilitymanagement.se/

http://www.vv.se/publ_blank/bokhylla/miljo/2003_88/gor_plats_for_svenska_bilpooler.pdf

James C.Johson, Donald F. Wood, Daniel L. Wardlow, Paul R. Murphy, JR, Contemporary logistics, Prentice-Hall

Ulf Pewe, Lönsam logistik, Industrilitteratur, 2002

http://www.mot.chalmers.se/staff/johwox/_private/Svenska/Forskningsprojekt/TK/Temakombisv.p df

http://www.ecodrive.org/pdf/nationalprogs_at3.pdf

Transportation, Joyn Coyle, Edward Bardi, Robert Novack, 2000

http://europa.eu.int/comm/transport/extra/freight_intermodality.pdf http://europa.eu.int/comm/transport/extra/freight.pdf