Hälsa och samhälle
”Jag ser ljuset Jonatan,
jag ser ljuset”
EN KVALITATIV STUDIE OM BARNBOKENS
BETYDELSE FÖR BARN I DERAS
BEARBETNING AV SVÅRA UPPLEVELSER
JENNY ANDERSSON
LOUISE THALIN
Examensarbete i socialt arbete Malmö högskola
15 hp Hälsa och samhälle
Socionomprogrammet 205 06 Malmö
”Jag ser ljuset Jonatan,
jag ser ljuset”
EN KVALITATIV STUDIE OM BARNBOKENS
BETYDELSE FÖR BARN I DERAS
BEARBETNING AV SVÅRA UPPLEVELSER
JENNY ANDERSSON
LOUISE THALIN
Andersson, J & Thalin, L., ”Jag ser ljuset Jonathan, jag ser ljuset”. En kvalitativ studie om barnbokens betydelse för barn i deras bearbetning av svåra upplevelser.
Examensarbete C uppsats 15hp. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, enheten
för Individ familj och omsorg, 2012.
Sammanfattning: Nationella folkhälsokommittén menar att kultur är
hälsofrämjande, och då i synnerhet för utsatta grupper. Folkhälsokommittén menar att kulturella aktiviteter så som läsning av böcker betyder mycket för den känslomässiga och den intellektuella utvecklingen. Barn som lever i
dysfunktionella miljöer av olika slag behöver hjälp i sin bearbetning av svåra situationer på olika sätt. Kanske kan kultur och då främst litteratur här vara till hjälp för barnen. Syftet med studien är att studera vad barnböcker har för
betydelse i socialt arbete med utsatta barn och hur olika verksamheter arbetar med barnboken som verktyg. De tre frågor som studien ämnar besvara är: Hur arbetar olika verksamheter med barnböcker i behandling av barn som har upplevt svåra situationer? Vad har läsning av barnböcker av olika slag för betydelse för barnet och dess utveckling? Vad är viktigt i innehållet i en barnbok? För att svara på dessa frågor har vi gjort en litteraturstudie av böcker och vetenskapliga artiklar som vi har bedömt som relevanta för syftet liksom intervjuer med personal inom verksamheter som arbetar med barn och som använder böcker som en del av arbetet. Resultatet av undersökningen visar att barnböcker är en del i arbetet med utsatta barn. I studien framkommer begreppet biblioterapi som relevant då det innebär läsning av böcker i behandlingsarbete. Det finns emellertid inga tydliga riktlinjer kring hur detta arbete ska vara utformat och begreppet biblioterapi är inget vedertaget begrepp i Sverige. Läsning av barnböcker kan göra
vardagssituationer begripliga för barnet, hjälpa dem att bearbeta svåra upplevelser och hitta lösningar på problem. Åsikterna går isär vad gäller innehållet i böckerna, men gemensamt är vikten av att berättelsen förmedlar hopp.
Nyckelord: barnböcker, behandling, biblioterapi, dysfunktionella miljöer, och
”I see the light Jonatan, I
see the light”
A QUALITATIVE STUDY OF CHILDREN’S
BOOKS AND THEIR SIGNIFICANCE FOR
CHILDREN IN THEIR PROCESSING OF
DIFFICULT SITUATIONS
JENNY ANDERSSON
LOUISE THALIN
Andersson, J & Thalin, L., ”I see the light Jonatan, I see the light”. A qualitative study of children’s books and their significance for children in their processing of difficult situations. Examination paper, Bachelor thesis, 15hp. Malmoe
University, Hälsa och Samhälle, The institution for individual, family and care, 2012.
Abstract: The National Public Health Committee of Sweden argues that culture is
good for the health, and especially for vulnerable groups. The committee argues that cultural activities, such as reading books, play a significant role in the emotional and intellectual development of a child. Children living in
dysfunctional environments need help in processing the difficult situations in different ways. Perhaps culture, and mainly literature, can be helpful in this process. The aim of this study is to see what children’s books can mean in social work with exposed children and how different organisations can use children’s books as a tool. The questions which the study is aiming to answer are: How are different organisations working with children’s books in treatment of children who have experienced difficult situations? What importance does the reading of different children’s books play for the children’s development? What is important in the contents of the books? To answer these questions, we have made a literature study of books and scientific articles that we have evaluated as relevant for the aim of the study. We have also conducted interviews with people active in the field who are working with children’s literature as part of their work. In the study, the concept bibliotherapy the use of books for treatment purposes has emerged as significant. Bibliotherapy is not well-recognized in a Swedish context and there are no clear guidelines about how the integration of books in social work should be designed
.
Reading of children’s books can make everyday situations comprehensible for the child, as well as help children process difficult situations and find solutions to their problems. The perspectives differ regarding the story told in the books, but what they have in common is that the story should convey hope.Keywords: bibliotherapy, children’s books, dysfunctional families, social work
Förord
Ett stort tack vill vi tillägna er, informanter, som ställt upp med era kunskaper och som gjorde studien möjlig. Vi vill även tacka bibliotekarien på
Orkanenbiblioteket, Malmö högskola, som hjälpte oss i vår jakt efter litteratur. Under arbetets gång har det krävts många sena kvällar och idelig bearbetning av uppsatsens innehåll. Vi vill därför tacka er, våra nära och kära, som stått ut och står kvar efter denna tid. Vi vill även tacka årets Julkalender- Tjuvarnas jul, för att serien gav oss ett ljus i mörkret, när julstämningen hade svårt att infinna sig i all stress och då snön lyste med sin frånvaro.
Sist men inte minst vill vi ge ett varmt tack till vår handledare Pernilla Ouis som har bistått oss med mycket bra råd och snabba svar.
Jenny Andersson Louise Thalin Malmö 12-01-03
Innehållsförteckning
1 INLEDNING ... 7
2 PROBLEMFORMULERING ... 7
2.1 Syfte och frågeställningar ... 8
2.2 Begreppsdefinitioner ... 8
3 BAKGRUND ... 9
3.1 Begreppet biblioterapi ... 9
3.1.1 En metod med lång historia ... 9
3.1.2 Biblioterapi i Svensk kontext ... 11
3.1.3 Biblioterapis teoretiska grund ... 11
3.2 Presentation av verksamheterna ... 11
3.2.1 Enebackens barnhem ... 12
3.2.2 Kriscentrum för barn och ungdomar ... 12
3.2.3 Verksamheten barn och ungdomspsykiatrins öppenvårdsavdelning (BUP) ... 13
3.2.4 Tussilago del av Kirsebergsgruppen ... 14
4 METOD ... 14
4.1 Val av metod: Kvalitativa intervjuer och litteraturstudie ... 14
4.2 Urval och tillvägagångssätt ... 15
4.3 Bearbetning av insamlat material ... 16
4.4 Validitet och Reliabilitet ... 16
4.5 Forskarrollen ... 16
4.6 Etiska överväganden ... 17
5 FORSKNINGSÖVERSIKT ... 18
5. 1 Skildring av forskningsfältet(1950 -1970 talet) ... 18
5. 2 Val av artiklar och litteratur(1980 talet-2011) ... 18
5. 3 Tematisering forskning ... 20
5. 3.1 Kritik för och emot biblioterapi ... 20
5.3.2 Utvecklingsbiblioterapi och terapuetisk biblioterapi ... 20
5.3.3 Sagans betydelse ... 21
5.3.4 Tolkningar och symbolspråk ... 22
5.3.5 Att skapa hopp och ge tröst... 22
5.3.6 Innehåll i böcker ... 23
5.3.7 Realism kontra fantasi ... 24
5.3.8 Processen att läsa en bok ... 24
5.3.9 Att arbeta med boken ... 25
5.3.9.1 Riktad läsning ... 25
5.3. 9.2 Boken i skolan ... 26
5.3. 9.3 Boken i arbetet med sorg, saknad och död ... 26
5.3.9.4 Boken i arbetet med barn som blivit utsatta för övergrepp ... 27
6 RESULTAT AV INTERVJUER ... 27
6.1 Riktlinjer och metoder ... 27
6.2 Urval av böcker ... 28
6.3 Arbetet med boken ... 29
6.3.3 Aktiviteter kring boken ... 31
6.4 Bildens betydelse ... 32
6.5 Bokens betydelse ... 32
6.5.1 Tolkning och identifikation ... 33
6.5.2 Realistiska och fiktiva böcker ... 34
6.5.3 Böcker kan belysa livets komplexitet ... 34
6.5.4 Inför samtal med polis ... 35
6.5.5 Behov av fantasi ... 35
6.6 Film kontra bok ... 36
6.7 Viktigt i bokens innehåll och disposition ... 37
6.7.1 Vikten av ett hoppfyllt slut ... 38
6.7.2 Opassande teman ... 38
7 ANALYS ... 39
7.1 Biblioterapi och politik ... 39
7.2 Riktlinjer och arbetsmaterial ... 40
7.3 Olika verksamheter och olika arbetssätt ... 41
7.4 Bokens betydelse ... 42
7.5 Socialt arbete har förutsättningarna och ett ansvar ... 43
7.6 Läsprocessen ... 43
7.7 Val av böcker och rekommenderad läsning ... 44
7.8 Samverkan ... 44
8 SAMMANFATTNING OCH SLUTSATS ... 45
8.1 Barnboken ett verktyg bland många andra ... 45
8.2 Läsning, en del i att skapa trygga barn med framtidstro ... 46
8.3 Alla barn mår bra av lyckliga slut ... 46
9 REFERENSER ... 48
9.1 Litteratur ... 48
9.2 Internet ... 49
BILAGA 1 -3 ... 51
1. INLEDNING
”Det var en gång…” – så börjar några av de sagoböcker som många av oss läste
när vi var små. Sagoboken kunde få oss att känna spänning och ta oss med ut på ett äventyr, men berättelsen kunde även skildra hopp när livet kändes svårt. Som vuxna kan vi tänka tillbaka på historier som vi läste när vi var små, och
fortfarande komma ihåg känslan som boken gav oss. Sagor berör oss på många olika plan och hur vi såg på sagan när vi var barn kan skilja sig från hur vi ser på den idag, som vuxna. I boken Skönheten och odjuret beskrivs en kärlekshistoria mellan ett odjur och en flicka. Detta är en fantastisk historia om hur kärleken övervinner alla hinder, men kan boken tolkas på något annat sätt? Kan bokens berättelse ha olika betydelser beroende på individens situation? Det finns även böcker där läsaren har mindre möjligheter att tolka in vad berättelsen faktiskt handlar om.
… Drakflickan vill säga nej, men vågade inte. Hon kände på sig att något var fel, men hon sa ingenting. Pappa började krama henne hårt igen. Han andades tungt och viskade att hon var hans lilla flicka och annat som hon inte förstod. Hon fick lova honom att inte säga något till mamma om hur fint de hade det tillsammans… (Michael & Gustavsson, 1994).
Detta är ett exempel på en av de böcker som är riktad till barn som varit utsatta för sexuella övergrepp och som används i behandlande syfte i en av de verksamheter som ingår i studien. Oavsett om bokens budskap är tydligt eller inte så är det troligt att barnet påverkas av bokens innehåll på olika plan beroende på de olika erfarenheter barnet har med sig. Som blivande socionomer kommer vi att på olika sätt komma i kontakt med barn som har erfarit svåra upplevelser. Eftersom vi tror att fantasin och sagan har en positiv inverkan på barn är vi intresserade av att se hur det inom socialt arbete går att använda barnboken som verktyg.
2. PROBLEMFORMULERING
I Sverige lever många barn med olika sorters problematik i sin närhet. Det finns olika händelser som skakar om ett barns liv, det kan handla om olika
dysfunktionella familjeproblem som till exempel våld i hemmet, sexuella
övergrepp, missbrukande föräldrar, psykisk ohälsa, fattigdom men även mobbning och saknaden av en nära anhörig. Det är viktigt att barn som genomgår svåra livssituationer erbjuds hjälp med att bearbeta dessa upplevelser. Många verksamheter arbetar idag med att ge stöd åt och behandla de barn som är uppvuxna i dysfunktionella familjer.
Inom socialt arbete arbetar psykologer, kuratorer och övrig personal med barn i utsatta situationer. Atle Dyregrov (2007) skriver i sin bok Sorg hos barn, en
handledning för vuxna att vuxna måste ge barnet tid att läka. Om barnet inte ges
tid att läka påverkas barnets personlighetsutveckling negativt, vilket innebär en negativ psykisk grund att stå på. Barnet kan enligt Dyregrov utan bearbetningen exempelvis börja skada sig (a a). Något som länge varit känt är att läsandet av litterära verk har effekt på människors hälsa. Det vittnar flera historiska verk om, varav några kan spåras ända tillbaka till antiken. Detta är något som Lina Carlsson och Linda Östlundh (2001) beskriver i sin masteruppsats vid Borås Universitet,
Proust som Prozac: En studie av biblioterapi och läsningens läkande och utvecklande kraft. Nationella folkhälsokommittén skriver i sitt slutbetänkande
synnerhet när det gäller utsatta grupper. Kulturella aktiviteter så som läsning av böcker för dessa barn betyder mycket för den känslomässiga utvecklingen liksom för den intellektuella utvecklingen. (a a)
Detta är även något som tas upp av Statens Folkhälsoinstitut (Winzer, 2005) i deras exempelsamling från forskning och praktik, Kultur för hälsa, som har lyft fram fyra av elva målområden som viktiga för att förbättra folkhälsan och som belyser kulturens inverkan på hälsan. I två av de fyra målområdena beskrivs bland annat trygga och goda uppväxtvillkor samt att ge barn och unga chans att
utvecklas psykiskt, fysiskt, socialt, emotionellt, andligt och intellektuellt vilket är viktiga områden för en god hälsa. Detta då Statens Folkhälsoinstitut menar att det finns en växelverkan mellan dessa områden. De menar också att kulturen har en stor betydelse för barn och ungdomars inlärning och utveckling. Det andra
målområdet som lyfts fram grundar sig i den forskning som har visat på vikten av kultur i rehabilitering och inom vårdsektorn. De menar därför att hälso- och sjukvård har behov av att utveckla en hälsofrämjande verksamhet. (a a)
Statens Folkhälsoinstitut (Winzer, 2005) ger sitt stöd för att kulturen, förutom ett egenvärde, också har hälsofrämjande effekter. Det finns dock svårigheter inom forskningen att utröna om det är kulturen i sig självt som har gett den positiva hälsoeffekten eller om det är det sociala sammanhanget som är gynnande. De menar att det krävs politiska beslut för att en förändring ska kunna ske men då besluten grundar sig på forskning kan detta bli svårt. Ett förslag är då att mer forskning måste göras på paketlösningar. Paketlösningar innebär att
undersökningar genomförs på resultaten av både läsning och den specifika kontext i vilken läsningen utförs. Detta gör det lättare att utläsa resultat som kan ge
politikerna ett empiriskt underlag att basera sina beslut på. (a a)
2.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att undersöka vad barnboken har för betydelse i socialt arbete med utsatta barn och hur olika verksamheter arbetar med barnboken som verktyg.
1. Hur arbetar olika verksamheter inom socialt arbete med böcker i behandling av barn som har erfarit svåra upplevelser?
2. Vad har läsning av barnböcker av olika slag för betydelse för barnet och dess utveckling?
3. Vad är viktigt i innehållet i en barnbok?
2.2 Begreppsdefinitioner
CAP - CHILDREN ARE PEOPLE är en evidensbaserad metod som används i
stödgrupper för barn med föräldrar som har svår känslomässig problematik. Metoden ger barnet redskap att hantera sin verklighet. Det handlar om att hantera sina egna känslor och beteenden, kunna sätta gränser och bygga sin självkänsla. CAP som metod kommer från en amerikansk modell men har omarbetats för att passa svenska förhållanden då den används inom sjukvård och inom socialtjänst. (Rosengårdsskolan, 2005)
Barnböcker - Vi har i vårt arbete valt att skriva om böcker i allmänhet. Det finns
olika typer av barnböcker och i studien beskriver vi både riktade böcker och böcker som inte är riktade men som används i behandling. När vi skriver orden
”barnboken” och ”barnböcker” syftar vi till barnböcker i allmänhet inom ämnet, om inte annat nämns.
Socialt arbete - I studien framkommer att böcker används mer eller mindre i
behandling inom vissa delar av socialt arbete. Inom vissa andra områden är det inte lika vedertaget. I vår studie använder vi begreppet ’socialt arbete’ lika brett som yrkeskategorin är, vilket innebär att vi inte fokuserar på ”ett särskilt” område inom socialt arbete.
Biblioterapi - Begreppet är svårdefinierat av flera olika anledningar, vilka vi
kommer att beskriva mer utförligt i nedanstående stycken. Vi har ändå hittat en kort men omfattande definition av John T. Pardeck (1990) som vi tycker är talande. Pardeck beskriver i sin artikel Children’s Literature and child abuse begreppet biblioterapi som att ”behandla genom böcker”. (a a)
3 BAKGRUND
För att skapa en förförståelse för vårt empiriska material, i form av litteraturstudium och intervjubaserat material, vill vi i detta kapitel ge en
förklaring av begreppet biblioterapi, en historisk bakgrund över användningen av litteratur inom socialt arbete, samt hur det förhåller sig med utbildning inom fältet. Därefter kommer en beskrivning av de informanter som har intervjuats i samband med studien, samt de verksamheter som de arbetar i.
3.1 Begreppet biblioterapi
Företeelsen att litteratur används i behandlande syfte definieras på olika sätt beroende på kontext. I ett sammanhang talas det om litteraturterapi medan det i ett annat sammanhang kan beskrivas som bokterapi, lästerapi eller diktterapi för att nämna några variationer (Ihanus, 2004)(Carlsson & Östlundh, 2001). I arbetet med att söka information om hur barnböcker används i arbetet med barn inom olika verksamhetsområden har vi emellertid kommit att förstå att ett viktigt begrepp i sammanhanget är biblioterapi. Vi har därför valt att utgå ifrån detta begrepp i beskrivningen av hur arbetet med barnböcker i socialt arbete kan se ut. Eftersom det inte finns någon ordentligt underbyggd empirisk forskningsgrund att utgå ifrån, så finns det inte heller någon enhetlig definition av begreppet.
Begreppet sträcker sig över flera kunskapsområden och grundar sig på flera olika teorier. Något som är gemensamt för de flesta insatta på området är ändå att de talar om en tro på litteraturens kraft att verka behandlande.
När vi har sökt på ordet biblioterapi i olika databaser har vi visserligen hittat forskning som har genomförts i Sverige, men begreppet är än idag inte välkänt i landet. Den största delen av forskningen i ämnet har bedrivits i USA. Under åren har det gjorts försök att etablera begreppet biblioterapi i Sverige, men debatten har aldrig tagit samma fart som den har gjort i USA. (a a)
3.1.1 En metod med lång historia
Carlsson och Östlundh (2001), blivande bibliotekarier, undersöker i sin masteruppsats hur begreppet biblioterapi används i Sverige 2001, hur yrkesverksamma psykoterapeuter arbetar med metoden och vilken roll
bibliotekarierna kan ha i arbetet med boken som terapeutiskt verktyg. De ger i sitt arbete bland annat en översikt av forskningsläget i Sverige gällande litteratur som redskap samt en historisk översikt. (a a) Vi har uppmärksammat att det inte finns så mycket skrivet om ämnet biblioterapi i Sverige då uppsatsen har använts som källa i andra verk kring ämnet, exempelvis Birgitta Englunds (2004) bok
hänvisar till magisteruppsatsen Proust som Prozac när hon gör sin teoretiska bakgrund som hon anser tydligt har gett en samlad bild av forskningsläget och de olika teorierna. Vi anser därför att deras forskning är väl underbyggd och att den har vetenskaplig grund utifrån dess examination vid Borås Universitet och kommer nedan använda oss av Carlsson och Östlundh (2001) i vårt arbete.
Att läsandet av litterära verk har effekt för människors hälsa har länge varit känt av mänskligheten, vilket flera historiska verk vittnar om (Carlsson & Östlundh, 2001). Användningen av litteratur som terapeutisk metod kan spåras tillbaka till Kairo, Egypten, på 1200-talet där läsning ur Koranen användes i behandlande syfte. Emellertid användes inte termen biblioterapi under denna tid. Den organisering som fanns kring detta är, utifrån den kunskap som finns idag, den första typen av så kallad klinisk biblioterapi (a a) eller terapeutisk biblioterapi som vi väljer att kalla det. Flera försök att göra vården bättre för psykiskt sjuka
patienter fick genom nya metoder genomslagskraft under 1700- och 1800- talen. Litteratur fick en del i dessa metoder och bibliotek fick en plats på de stora
mentalsjukhusen. Det ansågs generellt på den tiden att religiösa skrifter hade goda effekter på patienterna. (a a)
1853 skrevs den första artikeln om biblioterapi av Dr. Johan Minson Galt där han diskuterade vilken betydelse urvalet hade för biblioterapins verkan (Carlsson & Östlundh, 2001). Så småningom frångicks de moraliska och religiösa texterna inom biblioterapin allt mer och vikten av blandad litteratur framhölls. På 1850-talet publicerade Dr. Benjamin Rush några viktiga riktlinjer kring urval av litteratur utifrån ett individperspektiv, något som har haft inflytande ända sedan dess. Det spelade inte längre någon större roll vilken litteratur som användes, bara den var anpassad efter individens särskilda behov, kapacitet och intresse. (a a) I början av 1900-talet började även bibliotekarier ta en självklar plats i biblioterapin utöver psykiatriker och psykologer. Biblioterapin flyttade också utanför de
sjukhus och institutioner där den till att börja med kommit att användas.
Biblioterapin utvecklades ytterligare i både Europa och kom allt mer i USA under första världskriget. I USA fick litteraturen en stor roll i den militära verksamheten kring första världskriget. Bibliotek byggdes vid militärsjukhus och böcker
användes i arbetet med krigsveteraner. Under 1930- och 40-talet, samtidigt som begreppet biblioterapi blev mer erkänt, började det också skrivas mer litteratur kring ämnet biblioterapi. (a a)
Under andra världskriget ökade en ny grupp av patienter med krigstrauman som behövde få psykologisk hjälp och gruppterapi blev vanligare då det saknades personal och resurser (Carlsson & Östlundh, 2001). Bland de metoder som användes fanns biblioterapin som en viktig del. Biblioterapin som arbetsmetod fick ett uppsving och började också spridas till fler arbetsgrupper som exempelvis socionomer och lärare, vilka kom att använda biblioterapin i terapeutiska syften. Biblioterapin kom alltså att användas som en metod för den stora allmänheten och inte endast gällande psykiskt sjuka patienter. (a a) 1964 anordnades ett
tvärvetenskapligt seminarium där representanter för olika professioner
konfererade kring biblioterapi. De diskuterade vilken betydelse metoden kunde ha och vilka avgränsningar av begreppet som kunde göras. Resultatet av seminariet blev tre förslag kring hur den vidare utvecklingen av biblioterapin kunde
underbyggas. Gruppen såg ett behov av standardiserad terminologi, man såg att mer forskning och kvalitativa studier behövde göras i ämnet samt att
3.1.2 Biblioterapi i svensk kontext
Begreppet biblioterapi är inte allmänt känt och vedertaget som begrepp i Sverige. Carlsson och Östlundh (2001) påpekar att biblioterapi finns beskrivet endast i några få ordlistor och uppslagsböcker. De menar att begreppet inte heller finns med i de stora ordböckerna Nationalencyklopedin eller Svenska Akademiens Ordlista. Trots att det har gått tio år sedan Carlsson och Östlundh skrev sitt arbete så återfinns inte heller idag begreppet i de båda uppslagsverken
(Nationalencyklopedin, 2011, Svenska Akademiens, 2011).
Begreppet biblioterapi finns med i Socialstyrelsens ordlista, men då under ordet
textbaserad behandling (Socialstyrelsen 1, 11-11-21). Biblioterapi är en av tre
behandlingsinsatser inom textbaserad behandling. Denna behandlingsform kan enligt ordlistan användas inom vård av depression. Enligt Socialstyrelsen är de perspektiv som kopplas samman med denna metod kognitiv beteendeterapi. De skriver att den textbaserade behandlingen antingen kan ges i kombination med någon form av kontakt med en behandlare eller vid enstaka tillfällen. De skriver också om den tillgänglighet som behövs, både på ett relationellt och praktiskt plan. På ett relationellt plan lyfter Socialstyrelsen tillgänglighet i bemötande, respekt för individen, empati och kommunikation (Socialstyrelsen 2, 11-11-21). När det gäller det praktiska planet kan det krävas tillgänglighet via telefon, öppettider och organisering av personal (a a).
Englund (2004) ger i sin bok en översikt över olika komplementära terapier och där konstateras det att det fortfarande inte finns någon formell utbildning för att bli biblioterapeut. Biblioterapi associeras ofta till psykoterapi, psykologer eller psykiatriker. Hon menar att litteraturvetenskap, biblioteksvetenskap samt
psykologi och psykoterapi bör ingå i en utbildning kring denna terapiform. Kurser och seminarier ordnas, men främst i USA. Hon lyfter fram professionella
kunskaper men även personlighetens betydelse för lämpligheten att arbeta med dessa metoder (a a)
3.1.3 Biblioterapins teoretiska grund
Det finns en dubbelhet kring begreppet biblioterapi, olika inriktningar och viss oenighet om den teoretiska grunden, vilket gör det svårt att beskriva en grund inom detta forskningsområde. Enligt Poncin (2004) är biblioterapi som företeelse inte allmänt vedertaget varken som begrepp eller terminologi. Man kan dock säga att fundamentet i teorin är läsning och den psykiska processen i människan. (a a) Det finns två olika inriktningar som ligger som teoretisk grund i biblioterapin. Den första är den holistiska gestaltpsykologin och den andra den freudianska, ortodoxa psykoanalytiska psykologin. (Poncin 2004) Poncin menar att de flesta forskarna ändå utgår ifrån Freuds psykodynamiska synsätt. Biblioterapi handlar om en arena där det skapas ett samspel mellan litteraturen och läsaren och där läsarens personlighet hamnar i centrum. Litteraturen verkar då som ett slags verktyg inom det psykologiska fältet. Det som händer inom den terapeutiska processen beskrivs genom psykoterapeutiska begrepp. (a a)
3.2 Presentation av verksamheterna
I följande avsnitt kommer vi att ge en kort presentation av de verksamheter som informanterna i studien arbetar inom. Det ges även en beskrivning av vilka barn verksamheterna arbetar med, vilka problem som berörs samt en presentation av de informanter som har deltagit i studien.
3.2.1 Enebackens barnhem
Den informant som har intervjuats för uppsatsen och som arbetar på Enebackens barnhem är utbildad socialpedagog i grunden och har under de år då informanten har arbetat inom verksamheten haft flera olika titlar och arbetsuppgifter.
Informanten har tidigare arbetet i huset med utredning liksom som biträdande chef. Nu arbetar informanten som samordnare vilket medför mindre kontakt med barnen. De som arbetar inne på avdelningarna, i husen, är även de
socialpedagoger. Informanten berättar om arbetet utifrån många års erfarenhet inom verksamheten. Informanten kommer hädanefter att i uppsatsen benämnas
Enebacken 1.
Inom Malmö Stad finns ett hem för vård och boende för barn och föräldrar som heter Enebackens barnhem (Malmö Stad 1, 11-11-13). Verksamheten får sina uppdrag från socialförvaltningen och de arbetar alltid på uppdrag från
socialtjänsten (Enebacken 1). Boendet är till för barn och i många fall deras föräldrar som har blivit hänvisade dit av socialtjänsten. Barnen som finns på boendet är mellan 0-12 år och kan placeras där i akutsituationer eller i väntan på att utförliga utredningar slutförs (Malmö Stad 1, 11-11-13). De föräldrar som är inne i ett aktivt missbruk kan inte delta i Enebackens verksamhet då det ska vara en drogfri miljö. Enebacken riktar sig främst till barn och familjer inom Malmö stad, men vid plats kan platser även erbjudas till kringliggande kommuner. Uppföljningssamtal görs alltid i form av samtal med kontaktperson och socialsekreterare. (a a)
Verksamheten är uppdelad i tre avdelningar, med namnen Svalan, Lärkan och Duvan, vilka delvis har olika målgrupp och inriktning (Malmö Stad 1, 11-11-13). På avdelningen Svalan bor familjer som utreds för eventuellt vidare insatser. Utredningen tar cirka 12 veckor och barn och föräldrar bor under denna tid på barnhemmet. Vid sidan av utredningen kan både barn och föräldrar behålla sina vardagliga sysselsättningar. Under utredningstiden tilldelas barnen och föräldrarna en kontaktperson. (a a) På avdelningen Lärkan finns barn mellan 0-12 år och deras familjer, där föräldrarna behöver hjälp och stöd i sin föräldraroll för att kunna skapa en trygghet i barnets vardag. Det kan exempelvis röra sig om svårigheter med anknytning till sitt barn eller om brister i omsorg. På Lärkan arbetar de med behandling och bearbetning av eventuella traumatiska händelser som barnet eller föräldern har varit med om. (a a) På den tredje avdelningen, Duvan, bor barn mellan 2 och 12 år utan föräldrar då föräldrarna av någon anledning inte haft möjlighet att ta hand om sitt barn. Placeringarna kan bero på brist i omsorg från föräldrarnas sida eller att barnet befinner sig i en våldsam kontext, brist i
relationerna i familjen eller missbruk. Barnet tilldelas minst två kontaktpersoner som har ett nära samarbete med ansvarig socialarbetare. ( a a)
3.2.2 Kriscentrum för barn och ungdomar
De informanter som intervjuats för studien inom verksamheten Kriscentrum för barn och ungdomar kommer benämnas, Kris 1 och Kris 2. Kris 1 är utbildad socionom och arbetar som samordnare på Kriscentrum för barn och ungdomar. Eftersom de har mycket samverkan med andra myndigheter, som polisen,
sjukvården och även andra instanser så behövs det en samordnande roll eftersom de har samråd varje dag. Kris 2 är utbildad socialpedagog och arbetar på en samtalsmottagning som vänder sig till kvinnor, män och barn som är våldsutsatta, eller som utövar våld. Informantens specialområde är barn. Både Kris 1 och 2 har olika vidareutbildningar sedan tidigare. (Kris 1 & 2) De båda informanterna har tillsammans med andra kollegor på Kriscentrum för barn och ungdomar skrivit en
bok vid namn Min hemlighet som handlar om misshandel inom familjen. Deras bok använder de i arbetet med barnen som kommer till centret. (a a)
Verksamheten arbetar med barn och ungdomar som har varit med om eller bevittnat våld inom familjen eller utsatts för sexuella övergrepp (Malmö stad 2, 11-11-13). Verksamheten arbetar även med barnens och ungdomarnas föräldrar. De samarbetar även med andra myndigheter, så som polis, socialtjänst och läkare, för att trygga situationen för barnen så att de inte ska behöva skickas runt mellan olika instanser. På kriscentrum arbetar man på olika sätt för att barnen ska få bearbeta de känslor och tankar som kommer upp kring de händelser som barnen har upplevt. Personalen använder pedagogiska hjälpmedel som nallekort, leksaksdockor och känslotärningar. På centrumet kan föräldrar erbjudas
behandling och krissamtal. Den förälder som inte är misstänkt för något brott blir erbjuden rådgivning och krissamtal. Vad gäller de föräldrar som misstänks för brott ligger fokus för Kriscentrum för barn och ungdomar alltid på att föräldrarna har ett ansvar för sina handlingar och att hitta lösningar för att förändra sitt beteende. Den behandling som erbjuds pågår under cirka tre månader medan barnavårdsutredningen slutförs hos socialtjänsten. De utför också behandling och riskbedömning gällande unga sexualförbrytare. (a a)
3.2.3 Verksamheten Barn- och ungdomspsykiatrins (BUP) öppenvårdsavdelning
Den informant som arbetar inom BUP och som intervjuats för studien arbetar som kurator på BUP:s öppenvårdsavdelning. Informanten är utbildad socionom med magister i socialt behandlingsarbete, handledarutbildad och går nu en
familjeterapiutbildning. Tidigare har informanten arbetat som socialsekreterare och även som skolkurator där denne har använt sig av böcker i stor utsträckning i arbetet. Informanten kommer hädanefter benämnas BUP 1.
BUP står för barn- och ungdomspsykiatrin och ligger under Psykiatri Skåne (Psykiatri Skåne 1, 11-12-06). Till BUP kan barn och ungdomar upp till 18 år vända sig. På plats för att hjälpa till, göra bedömningar, behandla och förebygga, finns bland annat läkare, psykologer, kuratorer och behandlingsassistenter. Till BUP kan barn och ungdomar vända sig när de mår dåligt och när problemen inte kan hanteras av individen själv eller av personer i barnets/ungdomens närhet. Det kan handla om problem som bland annat psykotiska tillstånd, ångesttillstånd med eller utan självskadebeteende, missbruksproblematik, neuropsykiatriska
handikapp, affektiva tillstånd och depressioner med eller utan suicidalitet. Arbetet på BUP utgår från ett helhetsperspektiv med fokus på hela familjen och i arbetet används olika typer av arbetsmetoder. (Psykiatri Skåne 2, 11-12-06) BUP samarbetar med olika enheter inom BUP, socialtjänst och skola. På
öppenvårdsavdelningen kan barnet eller ungdomen få stöd och hjälp vart den ska vända sig, och efter utredning på öppenvården sätts andra insatser in som
enheterna på BUP erbjuder (Psykiatri skåne 3, 11-12-06). För att komma i kontakt med BUP öppenvårdsavdelning kan personen ringa själv eller så kan det komma en remiss från skola eller somatiken (BUP 1). När kontakt tas görs en utredning där behandlaren bedömer om det handlar om barnpsykiatri eller om ärendet hör hemma hos exempelvis socialtjänst eller skola. Om ärendet bedöms tillhöra verksamhetens område blir personen intervjuad i en så kallad BCFPI-intervju, vilket är ett utvärderingsinstrument (a a).
3.2.4 Tussilago del av Kirsebergsgruppen
Informanterna kommer i studien att benämnas Tussilago 1 och Tussilago 2. Tussilago 1 är utbildad specialpedagog och arbetar som familjebehandlare inom Kirsebergsgruppen. Informanten har olika vidareutbildningar, bland annat
barngruppsledarutbildning där de använder sig av CAP i barngrupperna. Tussilago 2 är också utbildad specialpedagog som familjebehandlare inom
Kirsebergsgruppen. Informanten har olika vidareutbildningar, bland annat barngruppsledarutbildning i vilken de utbildas i CAP (Tussilago 1 & 2). Kirsebergsgruppen är en verksamhet som kan erbjuda familjer och barn
stödsamtal, vägledning och rådgivning men även öppenvårdsbehandling till barn mellan 0-20 år (Malmö stad 3, 11-12-16). De som kommer till verksamheten kan ha problem som kan handla om att föräldrarna har bekymmer i sin föräldraroll på något sätt (Tussilago 1). De yngre barnen som kommer till verksamheten kommer i sällskap med föräldrar och är då ofta kopplade till familjebehandling. Inom Kirsebergsgruppen finns en barngrupp vid namn Tussilago. Tussilago arbetar enbart med barnkontakt, vuxenkontakten som finns är kopplad till barnet och då ur föräldrarnas föräldraroll (Tussilago 1 & 2). Verksamheten använder sig av olika metoder som exempelvis CAP. Tussilago arbetar med barn och familjer i stadsdelen Kirseberg. Ärendena kommer från socialtjänsten där familjerna har en kontakt, men det kan även vara så att familjerna själva kontaktar verksamheten. (Malmö stad 3, 11-12-16) I barngruppen kan barn som är mellan 7-12 år med olika problematik gå. Barnen får i barngruppen en förståelse för att det är fler har det likadant, att de inte är ensamma om sina problem. Barngruppen träffas en gång i veckan, och varje vecka har ett speciellt tema. Till dessa teman arbetar man tillsammans, pratar, ritar med mera. (Tussilago 1)
4 METOD
I detta kapitel beskriver vi de metoder som vi har använt oss av i studien, vilket urval vi har gjort, samt tillvägagångssätt vid genomförandet av intervjuer och analys. Eftersom det är av stor vikt att även reflektera över forskarens egen roll i arbetet samt eventuella etiska överväganden kommer även detta att redovisas nedan.
4.1 Val av metod: Kvalitativa intervjuer och litteraturstudie
Utgångspunkten för den kvalitativa studie som uppsatsen utgör är Grounded Theory, vilket beskrivs av Ib Andersen (1998) i boken Den uppenbara
verkligheten. Med Grounded theory menas att datainsamlingen sker med hjälp av
olika typer av metoder, som intervjuer, observationer samt skriftligt material. Bearbetningen av och insamlingen av materialet sker under hela arbetets gång tills forskaren anser att denne har fått svar på de frågor som ställts. (a a)Vi har i uppsatsen valt att använda oss av kvalitativ metod, intervjuer samt insamling av material genom en litteraturstudie. Den kvalitativa forskningsmetoden handlar om att klargöra ämnets karaktär och forskaren söker då efter den primära egenskapen, menar Karin Widerberg (2002) i boken Kvalitativ forskning i praktiken. Colin Robson (2002) skriver i boken Real World Reasearch – Second Edition att forskaren finner egna vinklar då metoden är subjektiv. Med den subjektivitet som finns i den kvalitativa metoden menas att ämnet förklaras utifrån forskarens egna tolkningar. Den kvalitativa metoden handlar därför om att förstå ämnet
Vi valde delvis att inhämta materialet genom intervjuer då vi vill att
informanterna själva skulle få möjlighet att berätta om hur verksamheten arbetar med barnböcker och vad de har för betydelse. Vi menar att det krävs en
djupgående förståelse i ämnet, vilket vi kan få genom den kvalitativa metoden. Intervjufrågorna är formulerade på ett kort och koncist vis, för att kunna be informanten att berätta och utveckla sina svar. Att låta informanten berätta utifrån en ställd fråga och låta svaret tala för sig själv är något Sjöberg och Wästerfors (2008) talar om i sin bok Uppdrag forskning – konsten att genomföra kvalitativ
studie där de menar att öppna frågor kan öppna upp för ny förståelse i ämnet. I
intervjuerna har vi använt oss av en semistrukturerad intervjumall (se bilaga nr 2) där frågorna inte behöver ha en särskild ordningsföljd. Det är viktigt att den som intervjuar ska kunna välja att avstå någon fråga, lägga till någon fråga eller ställa de olika frågorna när det passar i intervjun för att få ett mer naturligt flyt i samtalet. (Robson, 2002) Valet av semistrukturerad intervju gjorde vi för att ämnet kräver öppenhet, men det är samtidigt viktigt att samtalet håller sig inom ramen för vårt ämne (a a). Vi har använt oss av många frågor i vår intervjumall men dessa har varit mer som stöd för oss som intervjuare.
Vi har även under arbetets gång samlat in data genom skrivet material. Detta då vi fann böcker och artiklar som vi tyckte var intressanta ochsom gav en större förståelse för ämnet. Dessa böcker och artiklar är redovisade under kap 5
Forskningsöversikt och redovisas även som en del i resultatet.
4.2 Urval och tillvägagångssätt
Inför studien letade vi i olika databaser för att få fram relevanta och givande vetenskapliga artiklar för vårt ämne. Vi använde oss bland annat av databaser som ERIC via EBSCO samt artikelsök. Som sökord användes social work child
litteratur, men de bästa sökresultaten fick vi då vi fann att begreppet biblioterapi användes i samband med litteratur i behandling. Vi sökte då på biblioterapi, socialt arbete på svenska och engelska, story telling, fairy tales+ bibliotherapy, bildterapi, biblioterapi* och även biblioterapi* barn* på svenska och engelska. Vi valde sedan ut de artiklar utefter abstract och rubriker som vi ansåg passa vårt syfte. Vi har haft svårt att hitta artiklar som beskriver biblioterapi i arbetet inom socialt arbete, men eftersom socialt arbete sker inom många verksamheter har vi valt att ta med artiklar från flera olika typer av verksamheter i vårt urval.
Vi har valt att tillfråga olika verksamheter som i någon utsträckning arbetar med barnböcker då vi menar att det är intressant att se hur dessa arbetar med
barnböcker. Vi har gjort intervjuer med personal inom fyra verksamheter i Malmö. Dessa är barnhemmet Enebacken, Kriscentrum för barn och ungdomar, BUP barn- och ungdomspsykiatrins öppenvårdsavdelning och barngruppen Tussilago i stadsdelen Kirseberg. Vi valde ut informanterna efter att vi hade läst om olika verksamheter på internet som arbetar med utsatta barn samt efter tips från informanterna. Vi har tillfrågat många verksamheter, några valde att delta medan andra inte ville medverka då de menade att de inte arbetar med barnböcker i tillräckligt stor utsträckning. Intervjuerna, som varade cirka en timme vardera, genomfördes i respektive verksamheters lokaler, med en eller två informanter närvarande. Efter informanternas medgivande användes diktafon under intervjuerna för att få med så mycket detaljer som möjligt. Informanterna fick även information om att det gick bra att få läsa transkriberingen eller den sammanställda texten av intervjun när vi var klara.
Vi har varit noga med att fördela arbetet jämnt både vad gäller kontakten med informanter och i själva skrivprocessen. Vi har båda två under arbetets gång arbetat med texter separat för att sedan bearbeta texterna tillsammans till en färdig text. Samarbetet har fungerat väl och att vi tycker att vi har kompletterat varandra utifrån de olika erfarenheter vi har.
4.3 Bearbetning av insamlat material
Vi har arbetat med texterna och analyserat det material som har samlats in allteftersom. Att arbeta på detta sätt gjorde att olika teman och tankar kom fram som vi kunde använda oss av i nästkommande intervju. Efter det att intervjuerna var gjorda transkriberade vi ljudupptagningarna och tematiserade materialet. Eftersom vi valt att utgå ifrån Grounded Theory i studien så har vi använt oss av kategorisering och kodning för att analyser vårt material utefter Robson (2002). Tematiseringen gick till så att vi läste igenom texterna och fann koder som texten innehöll. Vi satte sedan ihop koderna och fann då gemensamma nämnare för dessa koder som blev teman eller kategorier. Dessa teman eller kategorier blev sedan våra rubriker som vi har valt att använda oss av i arbetet.Under
analyskapitlet analyseras det insamlade materialet, primärdata liksom
sekundärdata, utifrån begreppet biblioterapi, det vill säga utifrån den kunskap som finns i ämnet och som vi har presenterat i bakgrund, liksom litteraturstudie.
4.4 Validitet och Reliabilitet
Med validitet menas att forskningen ska vara trovärdig, vilket innebär att forskarens tolkningar av materialet och studien i sig är genomförd på ett korrekt sätt (Bryman, 2008). Att studien och de metoder som används avser att mäta det den avser att mäta. Det är svårt att säga att kvalitativ metod ger en bred och generell förståelse för ämnet. Detta då resultatet kan variera mellan
forskningstillfällena och kan bero på forskarens egna tolkningsmöjligheter (Robson, 2002). Med reliabilitet menas att forskning med samma upplägg ska kunna göras av olika forskare och resultatet ska bli det samma (Bryman, 2008). I kvalitativa studier som denna är det svårt att dra några generella slutsatser då subjektiviteten är central och tolkningsmöjligheterna många.
Vi upplever kvalitén på datan som vi har fått fram i studien som god, bland annat då olika metoder har använts vid insamlingen av materialet. Genom att använda olika metoder vid insamlingen av material kan vår uppfattning av ämnet stärkas. Robson talar om triangulering, då han menar att för att göra sitt material så pålitligt som möjligt kan olika metoder användas vi insamling av data (Robson, 2002).
4.5 Forskarrollen
Vi har i uppsatsen, som är vårt examinationsarbete på Socionomprogrammet, varit medvetna om våra egna roller och påverkan i arbetet. I och med att vi i arbetet använder oss av den kvalitativa metoden är vår subjektivitet som forskare mycket viktig att reflektera över då vi gör våra egna tolkningar av materialet. Valet av ämne bestämdes utefter att vi båda har ett stort intresse för litteratur samt ett intresse för barns välmående. Vi har emellertid inte någon större teoretisk erfarenhet i användning av litteratur inom socialt arbete sedan tidigare.
I intervjusituationer blir forskarrollen mycket relevant då informanten påverkas på olika sätt av hur vi agerar, detta brukar kallas för intervjuareffekten. Det är den som intervjuar som ansvarar för att samtalet går framåt och att informanten känner sig bekväm. (Robson, 2002) Vi har diskuterat frågan om att ta för lite plats kontra
att ta för stor plats som intervjuare och vad det får för konsekvenser. Hur informanten känner i situationen och för oss som intervjuar kan ha en effekt på hur informanten agerar i samtalet. Det påverkar även hur sanningsenligt denne svarar och hur mycket denne vill berätta vilket således påverkar det resultat vi finner. Vi har under studiens gång även reflekterat kring situationer som gått ”snett”, exempelvis då frågor missuppfattats av informanterna eller då
informanterna har låtit tveksamma, förvirrade, bestämda med mera i sina svar. Detta tas upp av Sjöberg och Wästerfors (2008) där det poängteras att det inte går att undgå, men att det är viktigt med reflektion om varför det skedde.
4.6 Etiska överväganden
I en forskningsstudie bör vissa forskningsetiska överväganden göras inför och under studier. I boken Forskningsetik – en introduktion av Birgitta Forsman (1997) beskrivs att inför en forskningsstudie finns det fyra punkter att förhålla sig till: informationskravet, konfidentialitetsprincipen, samtyckeskravet och
nyttjandekravet. För att försäkra oss om att informanterna hade full förståelse för vad deltagandet i studien innebar och därmed kunde ge ett informerat samtycke till att delta i studien skickade vi ut ett informationsbrev via mail (se bilaga nr 1). I informationsbrevet utgick vi ifrån de olika punkterna genom att informera om studiens syfte och aktuella frågeställningar. Vi förhöll oss till nyttjandekravet och konfidentialitetsprincipen genom att informera om hur det insamlade materialet skulle hanteras och om vilka som kan komma att läsa materialet som samlats in. Det gavs i brevet även information om att deltagandet är frivilligt och att
informanten har rätt att när som helst avbryta intervjun, men att det material som fram till dess har samlats in kan komma att användas i uppsatsen. Informanterna fick efter att de hade läst brevet skriva sin namnteckning och ge sitt samtycke till att delta i studien. Vi har även haft med oss egna kopior på detta ifall informanten inte själv skulle ha skrivit ut brevet.De underskrivna informationsbreven
samlades in vid intervjutillfällena
Under ett forskningsarbete är det även viktigt att tänka på risk versus nytta, valet av forskningssubjekt, respekt för informanten och att forskningen ska göra gott (Forsman, 1997). Under vår studie har vi tagit hänsyn till de överväganden som vi sett som relevanta i vårt arbete. Vi anser att studien inte innebär något hanterande av känsligt material eller risk för informanterna. Vi anser därmed att nyttan överstiger risken och att deltagande i studien inte innebär några risker för informanterna. Vi har under vår studie lagt märke till att det i Sverige inte finns något välkänt begrepp i ämnet men att vi mött positiv kritik i valet av ämne. Vi menar därför att vår forskning tillför nytta då den belyser en fråga som
verksamheter ser som intressant.
Vi anser att det är viktigt att informanterna känner sig bekväma i intervjusituationen och vi tror att något som kan ge trygghet är att få se intervjufrågorna på förhand. Därför bestämde vi oss för att ge informanterna tillgång till delar av intervjuguiden på förhand ifall de skulle komma att efterfråga detta. Två av informanterna bad om att få ta del av intervjuguiden innan intervjun genomfördes.
Vi kan se att vi kunde fått information i ämnet genom att göra en litteraturstudie, men vi valde att göra intervjuer då vi menar att vår fråga inte utsätter någon person för lidande. Vi har dock valt att inte intervjua barn och deras tankar om boken betydelse då vi menar att detta är oetiskt samt att metoden skulle kunna
Vetenskapsteori och forskningsmetodik och menar att det är viktigt att respektera
den personliga integriteten och att själva undersökningen inte skadar informanten.
5. FORSKNINGSÖVERSIKT
5. 1 Skildring av forskningsfältet (1950-1970-talet)
Den forskning som finns att läsa om biblioterapi i Sverige är skriven under 1950- till 1970-talet (Carlsson & Östlundh, 2001). Under 1950-talet kom begreppet att belysas av exempelvis Hakon Sjögren som arbetade som mentalläkare på ett mentalsjukhus och som privatläkare. Sjögren var en av dem som poängterade vikten av att läsa böcker som en läkande kraft. Boken som en läkande kraft belystes även av Bertil Söderling i boken Om vänskapen med böcker och ordens
läkedom. Söderling arbetade som radiodoktor och han menade att boken är
mycket viktig för människors utveckling, värderingar, åsikter och kunskap om sig själva och samhället. Söderling beskriver även bokens betydelse med orden ”…ordets förmåga att tömma patienter på ångest”. (Carlsson & Östlundh, 2001) Trots att det fanns många som menade att boken hade stor inverkan på sjuka personer fanns det fortfarande mycket skepsis mot bokens helande förmåga Läkare menade att resultatet för hur bra metoden var behövde redovisas i siffror. (Carlsson & Östlundh, 2001) Under mitten av 1960-talet blev det sedan rätt tyst i ämnet biblioterapi. Debatten började inte blomma upp igen förrän under början av 1970-talet. Då fördes det debatter i olika artiklar i biblioteksbladet om biblioterapi i arbetet med intagna på fängelse och mentalsjukhus samt kring vikten av att det gavs möjlighet att erbjuda bibliotek på vårdinstitutioner.Bland annat skrev Bengt-Åke Hjertsäter en artikel om sina egna erfarenheter av bokens värde för honom när han själv befann sig på mentalsjukhus och i fängelse. Hjertsäter menar att boken, vilken bok som helst, kan användas som rehabilitering. Det handlar om att med boken lindra ångest och oro och att genom boken förstå sin situation. (a a)
5.2 Val av artiklar och litteratur (1980-talet till 2011)
Under 1980-talet var det relativt tyst kring biblioterapi på forskningsfronten (Carlsson & Östlundh, 2001). Under denna tid skrevs det mestadels om den allmänna synen på bokens betydelse för utvecklingsprocessen. (a a) Den forskning som vi funnit från denna tidsperiod är bland annat Bruno Bettelheim som har skrivit boken Sagans förtrollade värld – folksagornas innebörd och
betydelse som kom ut år 1978 och som numera kan sägas vara en klassiker. Ur ett
psykodynamiskt perspektiv beskriver Bettelheim fördelarna med folksaga i arbetet med barn och bokens läkande kraft. (a a)
Michael Lundgren och Lisa Borgström Norrby kom 1988 ut med boken Sagans
läkande kraft – sagoläsning som krisbearbetning för barn som visar på hur sagan
kan användas i arbetet med sjuka barn inom sjukvården samt hur vuxna och personal kan använda sig av boken i arbetet med barnen.
När vi har sökt på biblioterapi har vi funnit att det under 1990-talet inte finns så mycket forskning inom ämnet. Vi fann dock en bok som är skriven av Majken Balhenberg (1996) som är både lågstadielärare, talpedagog, bild- och
symbolterapeut samt specialpedagog. Bahlenberg har skrivit boken Guldvingar
och Gråskägg – lärande och läkande i saga och bild som handlar om boken
De vetenskapliga artiklar vi har funnit i ämnet är från början av 2000-talet och fram tills idag. Vi har valt att fokusera allmänt på hur olika verksamheter arbetar med boken och vad boken har för betydelse, därav blandningen av verksamheter i våra artiklar.
John T.Pardeck (1990), forskare och professor i socialt arbete, skriver i artikeln
Children’s Literature and Child Abuse om hur litteratur genom biblioterapi kan
användas i behandling av barn som har blivit utsatta för övergrepp av olika slag, exempelvis vanvård, sexuella övergrepp eller psykisk och fysisk misshandel. Pardeck har gett ut ett flertal böcker i ämnet socialt arbete och dess praktik samt några titlar med fokus på biblioterapi i arbetet med barn och unga (Adlibris, 11-11-17, Bokus, 11-11-17).
Heidi L. Tussing & Deborah P. Valentine skrev under 2001 artikeln Helping
Adolescents Cope with the Mental Illnes of Parent Through Bibliotherapy. I
artikeln har författarna undersökt elva fiktiva ungdomsböcker som kan anses lämpliga som ett biblioterapeutiskt verktyg för läsning av ungdomar som har föräldrar som har någon mentalsjukdom. Författarna vill med artikeln belysa några av de behov som unga med mentalt sjuka föräldrar har och undersöker biblioterapin som behandlingsmetod. (Heidi L. Tussing & Deborah P., 2001). Under år 2005 kom Melissa Allen Heath, Dawn Sheen, Deon Leavy, Ellie Young och Kristy Money ut med en artikel som hette Bibliotherapy: A Resource to
Facilitate Emotional Healing and Growth. Denna artikel handlar bland annat om
att forskning om biblioterapi visar på resultat som är både effektiva och
ineffektiva. Allen Heath arbetar som assisterande professor inom psykologi och specialberoende (Allen Heath m.fl. 2005).
Mary Anne Prater, Marissa L Johnstunn, Tina Taylor Dyches och Marion R Johnstun arbetar alla inom psykologi och specialberoende. De har skrivit artikeln
Using Children’s Books as Bibliotherapy for at Risk Students: A Guide for Teachers under 2006. Denna artikel beskriver hur boken kan användas i en
verksamhet som skolan där barn som far illa behöver stöd och hjälp (Prater m.fl., 2006).
Under år 2010 kom Katrina Koehler ut med artikeln Grief Bibliotherapy and
Beyond for Grieving Children and Teenagers. I artikeln beskrev hon sin
undersökning av det biblioterapeutiska behandlingsmaterialet The children who
lived. Materialet ger en kort överblick av alla sju Harry Potter-böckerna samt fyra
andra klassiska noveller som handlar om barn som har förlorat en i deras liv viktig person. Koehler arbetar som lärare (Koehler, 2010).
Grace Feuerverger (2010), universitetsprofessor och utbildningsforskare i minoritetsspråksfrågor, som tidigare arbetat som grundskolelärare, har skrivit
artikeln Fairy tales and other stories as spiritual guides for children of war: an
auto-etnographic perspective. Artikeln handlar om hur hon i mötet med elever
använder sin egen erfarenhet av att vara barn till en av de som överlevde förintelsen. Feuerverger säger sig i artikeln utgå ifrån en autoetnografisk
utgångspunkt och använder sig själv och sina egna livsupplevelser i sitt arbete och sin forskning (Feuerverger, 2010).
Michael Rozalski, Angela Stewart och Jason Miller (2010) arbetar alla inom forskningsfältet beroende eller specialberoende. De har skrivit artikeln
olika sätt att se på biblioterapin, som professionellt och som mer utvecklande i vardagslivet (Rozaliski et al., 2010).
Anna Tielsch Goddard arbetar inom barnmedicin och har skrivit artikeln
Children’s books for use in bibliotherapy om bokens betydelse för barn som är
sjuka, känner sorg och/eller lever ”med” död (Tielsch Goddard, 2011). Jenny Poncin arbetar inom skolan och bidrog 2004 med texten ”Läsningens läkande och utvecklande kraft – Litteratur i vård och omsorg” i boken Skapande
och kroppsbaserade komplementära terapier av Birgitta Englund.
5.3 Tematisering av forskning
Här nedan kommer en sammanställning av de teman vi har funnit under vår forskning i ämnet att beskrivas.
5.3.1 Kritik för och emot biblioterapi
Biblioterapi är både effektivt och ineffektivt. Effektivt är biblioterapi vid arbetet med barn och familjer som förlorat en familjemedlem, genomgår skilsmässa, eller har blivit adopterade. Det är även effektivt för de barn som behöver hjälp med att hantera sina föräldrars fysiska eller psykiska ohälsa och/eller missbruksproblem. Allen Heath m.fl., 2005). Inom skolan finns det positiva effekter med att använda biblioterapi. Genom att använda metoden i skolan kan personalen möta barnen och uppmärksamma deras situation. Exempelvis är det effektivt då eleverna får möjlighet att uttrycka sina problem, analysera och reflektera över sina problem och sitt eget beteende utifrån boken samt att förstå andra. Det ges även möjlighet för barnet att hitta lösningar, strategier, och att förstå att fler känner och har det som ”jag”. Boken kan även användas för att se hur andra barn hanterat sin situation när det gäller känslor eller beteende. I detta arbete är det viktigt att det finns vuxna runt barnet som kan stötta (Prater m.fl., 2006). Biblioterapi hjälper barnet att öka förmågan att hantera situationer på ett konstruktivt sätt och minska stressen kring problemet (Tussin & Valentine, 2001). Boken är därför inte bara viktig i behandling utan den har även en betydande roll i det förebyggande arbetet, för att förebygga problem i barndomen (Pardeck, 1988).
Allen Heath m.fl. (2005) menar att effekterna dock är små när det gäller att arbeta med biblioterapi med barn som har psykiska eller mentala svårigheter samt att träna upp sociala färdigheter. Prater m.fl. (2006) beskriver att det i skolan är svårt att använda sig av biblioterapi då det kan vara svårt att få elever motiverade till att läsa böcker samt att barnets problem inte alltid vill göras synligt av föräldrar eller barnet själv. Något som bland andra Allen Heath m.fl.tar upp är att biblioterapi, boken, bara är ett av många hjälpmedel som bör användas i arbetet med barn och deras problem. En annan negativ åsikt om biblioterapi är att det inte finns så mycket böcker tillgängliga för denna ömtåliga grupp (Tussin & Valentine, 2001).
5.3.2 Utvecklingsbiblioterapi och Terapeutisk biblioterapi
Det finns olika inriktningar inom biblioterapin där huvudskillnaderna ligger i vilken roll terapeuten har samt om läsningen berör individen indirekt eller direkt. Det finns i huvudsak två typer av biblioterapi. Uppdelningen beskrivs
genomgående på liknande sätt av forskare och författare inom biblioterapifältet, men de båda sorterna har lite olika namn. Bland annat finns begreppen förklarade som utvecklingsbiblioterapi/läsbiblioterapi samt terapeutisk biblioterapi/interaktiv biblioterapi/klinisk biblioterapi. Vi har, i enlighet med Poncin (2004), valt att
benämna de båda sorterna som utvecklingsbiblioterapi och terapeutisk
biblioterapi.
Rozaliski m.fl. (2010) skriver att utvecklingsbiblioterapin är av en mer öppen karaktär och innebär att människor med olika problematik kan använda
litteraturen i vardagen för att göra vardagen förståelig och för att ta sig igenom och klara av svåra livssituationer. Inom utvecklingsbiblioterapi lyfts relationen mellan litteraturen och läsaren upp. Vem som väljer ut vilka böcker som ska läsas spelar mindre roll, det som är viktigt är att boken är anpassad efter situationen och att det ibland behövs samverkan mellan olika yrkesgrupper, exempelvis
sjukhuskuratorn och sjukhusbibliotekarien. (a a)
Den andra sorten, terapeutisk biblioterapi, riktas mot mer specifika problem och med specifika insatser som görs av professionella och används främst av
psykologer, psykoterapeuter och psykiatriker inom sjukvården (Carlsson & Östlundh, 2001)(Rozaliski m.fl., 2010). Inom den terapeutiska biblioterapin fokuseras terapeutens roll på ett annat sätt, terapeuten har en större roll i själva förändringen hos klienten (Poncin, 2004). I behandlingsprocessen är alla parter lika viktiga: boken, terapeuten och klienten. Denna inriktning har större fokus på att diskussion och bearbetning av klientens känslor sker med hjälp av litteratur och samtal med terapeut. Det handlar om två processer, den mellan läsare och litteratur och den mellan biblioterapeut och läsare. (a a)
Det som skiljer de två inriktningarna åt är hur mycket själva läsandet betonas för den känslomässiga och psykiska utvecklingen (Poncin, 2004).Inriktningarna sammanblandas ofta i dag, generellt talas det snarare om att läsning av litteratur genom biblioterapi alltid kräver någon form av diskussion och analys. Metoden är flexibel och anpassas efter vad som kan tänkas passa målgruppen i det aktuella fallet. Den flexibilitet som finns kring litteraturen som verktyg kan vara en anledning till att det är så pass svårt att fastställa biblioterapi som en metod eller som en teori. (a a)
5.3.3 Sagans betydelse
Bahlenberg (1996) skriver att sagans språk når ett djup i människan, till skillnad från vardagsspråket. Det handlar om vad ordet gör med människan mer än ordets kraft i sig. Bahlenberg ger i sin bok ett exempel på detta där elever i ett klassrum blir djupt tagna av en berättelse de tyst läser i klassrummet. Boken skapar ett liv och känslor som inte går att nå genom ord. ”Här kunde hemligheter få
bekräftelse”, skriver Bahlenberg. Sagan förtrollar personerna som lyssnar på den.
Sagans handling finns med i lyssnarnas tankar och planeringar, detta då lyssnaren just i den stunden befinner sig i sagans värld. (a a) Feuerverger (2010) menar även att det finns en stark dragningskraft till litteraturens magiska värld. Bettelheim (1978) menar att barnen redan i treårsåldern ställs inför en rad tyngande frågor gällande identitet. Barnen får svar på dessa frågor när de läser sagor, även om barnen inte förrän de läser sagorna medvetet har letat svar eller uppmärksammat att de har dessa frågor. Bettelheim skriver vidare att sagan påverkar barnets olika nivåer och utgår ifrån de begrepp som inom psykoanalytisk modell benämns för
jaget, detet och överjaget liksom det medvetna, förmedvetna och omedvetna.
Barnets omedvetna förstår och folksagorna ger alternativ och temporära liksom permanenta lösningar på svårigheter i livet. Detta gör den utan att förminska de svåra inre konflikter ett barn kan känna under barndomens gång. (a a) Lundgren och Borgström Norrby (1988) lyfter fram betydelsen av att sagan aldrig tvingar
sig på någon, utan erbjuder bekräftelse och igenkännande för de barnen som behöver detta.
5.3.4 Tolkningar av symbolspråket
Bahlenberg (1996) beskriver hur folksagor och dess symbolspråk kan tilltala oss alla på olika sätt. Sagan skapar en förtrollande värld, en värld som inte utspelar sig i nutid utan som hände för länge sedan. I boken Hans och Greta beskrivs
bristande grundläggande behov som exempelvis ont om mat och att barn blir lämnade utsatta och ensamma i skogen. Dessa symboler menar Bahlenberg kan kopplas ihop med att det i dagens Sverige finns människor som lever i ekonomisk utsatthet och föräldrar som inte har tid med sina barn. Häxan, som är ond i sagan, kan symbolisera att det i samhället finns människor som vill skada barn. De symboler som finns i sagor finner vi i verkligheten, menar Bahlenberg, och därför kan varje människa göra egna tolkningar av böcker utifrån sin egen situation. (a a) Bahlenberg skriver att
/…/Sagan med dess symboler blir en kommunikation till barnets inre världar. Man lyssnar på sagor med dess symbolspråk och letar runt i de inre källor man har. Inget är slutgiltigt, allt kan förändras. Var och en tar till sig vad man för stunden behöver (s 35). /…/ Alla goda sagor har saker att säga på många olika plan och det är bara barnet som kan veta vad det under ett visst skede har behov av att höra (Bahlenberg, 1996, s 35).
Även Bettelheim (1978) menar att barnen tolkar sagorna utifrån sina egna erfarenheter. Barnens tankesätt fram till puberteten är animistiskt och att barnen bara blir övertygade av de berättelser som stämmer överens med de egna
referensramarna och tankemönstren. Barnen saknar enligt Bettelheim förmågan att tänka abstrakt, det är därför viktigt att förklara hur saker förhåller sig ur deras perspektiv. Om barnen får till sig för abstrakta förklaringar kan det istället leda till att de ifrågasätter sina egna förklaringar och erfarenheter och därigenom även sig själva och tilliten till det egna förståndet. (a a)
5.3.5 Att skapa hopp och ge tröst
Böcker har förmågan att hela menar Heidi L. Tussing och Deborah P. Valentine (2001). Även Bahlenberg (1996) menar att boken har en läkande kraft. De personer som står barnet nära, professionella eller familj, kan använda boken för att komma nära barnet och förstå barnets känslor. Bahlenberg skriver: ” /…/Att försöka tala till ett barn, som brottas med något problem, är ett lärorikt sätt att nå och ge tröst genom sagornas symbolspråk/…/” (Bahlenberg, 1996,s 47-48). Att läsa olika typer av
sagoböcker kan fungera som en ingång i ett samtal och kan leda till en tillit från barnets sida att öppna upp sig kring de svåra händelserna (Feuerverfer, 2010). I samtal med barn som har problem kan den vuxna skapa sin egen saga för att bekräfta barnet. Skapandet av sagan görs genom att använda sig av symboler som belyser barnets problem och indirekt bekräftar barnets situation genom fantasins värld. En saga visar på svårigheter men även på hopp. (Bahlenberg, 1996) Det är viktigt att nå de sårbara barnen som exempelvis har utsatts för trauma av något slag eller någon form av förtryck. Det är viktigt att ge barnen möjlighet att se meningen med sina liv och hopp om en ljusare framtid där barnen känner tro på att de kommer att känna sig starkare och värdigare. (Feuerverfer 2010) Boken skapar inte bara en identifikation utan den skapar även en förståelse av det samhälle barnet lever i, en ökad fantasi och en ökad förståelse för andras liksom sitt eget lidande. Det sker även en förståelse hos barnet för sina medmänniskor då boken ger en inblick i ”de andras” värld (a a). Men Bahlenberg (1996) skriver att
Det är inte säkert att detta alla gånger räcker till för att bota ensamhetskänslor och oro, men tillsammans med en förstående vuxen, som med sagans hjälp lyfter fram och bekräftar svårigheterna, finns det goda förutsättningar för att ett läkande kan ske bortom orden
(Bahlenberg, 1996, s 24).
Bettelheim (1978) ger en målande och på många sätt inspirerande inblick i sagans och framförallt folksagans fördelar. Bettelheim menar att sagorna ofta kan ge mer tröst till ett barn än vad vuxna kan ge. Detta då barnet, enligt honom, tolkar sagorna på ett sätt som stämmer överens med deras egen tankevärld och upplevelse av världen. Detta gör att sagan kan te sig mer sann för barnet än berättelser ur en vuxens perspektiv. De barn som är utsatta och inte känner sig trygga kan vara i behov av fantasifigurer för att känna trygghet. Denna falska trygghet, i fantasin, hjälper barnet att utveckla en tilltro till livet. Fantasin försvinner i takt med att barnet får tilltro och känner sig trygg i livet, menar Bettelheim. (a a) Bettelheim jämför en människas livstid med den historiska utvecklingen av berättelsens betydelse gällande myter. Han menar att ju tryggare en person känner sig i den värld den lever i, desto mindre behov har denne av fantasifigurer. Bettelheim menar att folksagan skapar hopp hos barnet då barnet inte behöver handla utifrån sina svåra känslor, i dagsläget, utan kan fortsätta att kämpa på förvissad om att denne kommer att stå som segrare en dag och då få sin belöning. (a a) Liksom Bettelheim lyfter Lundgren och Borgström Norrby
folksagans betydelse. (Lundgren & Borgström Norrby, 1988). De menar att man aldrig kan veta hur ett barn uppfattar det symboliska språket, men att man kan se att litteratur inspirerar barnens fantasi och ger lugn och skydd. (a a)
5.3.6 Innehåll i böcker
Gemensamt i arbetet med böcker med barn i utsatta situationer är att bokvalet är mycket viktigt. När barnet läser eller blir läst för är det viktigt att boken är vald utifrån barnets situation. Detta för att barnet ska kunna identifiera sig med bokens handling och bokens karaktärer, menar bland annat Tielsch Goddard (2011). Även Lundgren och Borgström Norrby (1988) skriver om detta, men poängterar också att då barnet möter sina känslor på ett symboliskt plan kan de själva välja vad i sagan de vill identifiera sig med. (a a) I de artiklar vi har läst kan vi se olika kriterier som anses vara viktiga att använda vid val av böcker. Exempelvis bör boken i skolan ha en personlig mening för barnet, boken måste innehålla strategier för att hantera sin situation och ge hopp och stöd. Det är även viktigt att personen som väljer ut böcker ser till att boken passar exempelvis barnets bakgrund, barnets situation, språk, etnicitet, ekonomiska status, religion och kulturella övertygelser. Dessa punkter är viktiga för att stödet hemifrån ska fungera, menar Allen Heath m.fl. (2005). En annan viktig aspekt är att boken bör ta upp vad karaktären i boken kan göra och inte lägga fokus på det personen inte kan göra (a a). Att det är viktigt att boken ger hopp och stöd är även något som Lundgren och Borgström Norrby (1988) poängterar. I valet av böcker för barn som utsatts för övergrepp med mera bör hänsyn tas till barnets mognad både åldersmässigt och mentalt, detta då barn ofta vill höra historier som berättar något om barn i sin egen ålder (Pardeck, 1990). Tielsch Goddard (2011) menar att det gällande bokvalet för barn som är i sorg, saknad eller lever ”med” döden finns vissa kriterier att utgå ifrån. Boken ska vara anpassad för barnets ålder och situation, boken ska ge möjlighet till utvecklande och motiverande erfarenheter samt locka fram kritiska och
personliga diskussioner. Det är även viktigt att språket är anpassat för barnet samt att boken skapar en förståelse för och en känslighet för olikheter. (a a)
