Karriärval för sjöbefälsstudenter i Kalmar

(1)

SJÖFARTSHÖGSKOLAN

Sjökaptensprogrammet

Karriärval för sjöbefälsstudenter i Kalmar

Jesper Sjöström

Andreas Gervind

(2)

HÖGSKOLAN I KALMAR Sjöfartshögskolan

Utbildningsprogram: Sjökaptensprogrammet, 180 hp Arbetets art: Examensarbete, 7.5hp

Titel: Karriärval för sjökaptensstudenter i Kalmar Författare: Jesper Sjöström/Andreas Gervind

Handledare: Andreas Åsenholm

Abstrakt

Syftet med den här undersökningen var att få reda på varför man väljer att börja studera till sjökapten och även jämföra om det finns några likheter mellan de som läser tre respektive fyra år. Eftersom vi själva jobbat till sjöss, innan vi börja studera så var valet att börja studera relativt lätt för oss, men vad fick våra kollegor att börja studera? Det finns brist på styrmän till sjöss så förhoppningsvis kan vår undersökning hjälpa högskolor att lättare rekrytera personer. Vår undersökning visar att den största anledningen till att börja studera är det personliga intresset, men även att nya utmaningar i yrkeslivet har en stor påverkan i studenternas val. Däremot hittade vi ingen större likhet mellan tre och fyra åriga programmet. För att genomföra denna undersökning så har vi använt oss enkätundersökning där vi hade ett deltagande på 131 sjökaptensstudenter.

(3)

UNIVERSITY of KALMAR Kalmar Maritime Academy

Degree course: Master mariner 180 hp

Level: Exam work, 7, 5 hp

Title: Career choice for master mariner students in Kalmar

Author: Jesper Sjöström and Andreas Gervind

Supervisor: Andreas Åsenholm

Abstract

The purpose of this investigation was to find out why people chose to study for Master mariners and compeer if there are any similarities between those who study’s 3 and 4 years. Because we have worked at sea before then the choice was easy for us. But what reason had our college’s to begin this type of study. There is at lack of mates at sea so hopefully our investigation can help university’s to recruit persons. Our investigation shows that the biggest reason to study is the personal interested. But even new challenges in the perforation had a considerable influence in the student’s choice. We didn’t find any big similarity between the 3 and 4 year program. To conduct this investigation we just questionnaires and we got 131 participations.

(4)

Förord

Denna rapport kom till genom att vi, Jesper Sjöström och Andreas Gervind. Under sommaren 2007 hade en diskussion om varför vi valde att utbilda oss till styrmän. Efter det att vi hade diskuterat detta ett tag, kom vi fram till att vi valde att utbilda oss till styrmän för att förbättra vår arbetssituation. Då vi båda tycker om att arbeta till sjöss, så kunde vi endå inte tänka oss att arbeta resten av vår karriär som matroser på grund av att det är slitsamt för kroppen. Det är heller inte särskilt hälsosamt med tanke på exempelvis alla avgaser och andra luftföroreningar som man utsätts för som matros. Som styrman till sjöss slipper man dessa påfrestningar av kroppen och får chans att utveckla sin intellektuella kompetens.

Allt detta gjorde att vi ville undersöka varför våra kollegor på Sjöfartshögskolan i Kalmar valde att utbilda sig till styrman/sjökapten, för att se ifall det finns någon röd tråd i dessa människors karriärval. Vad vi vet så har det aldrig gjorts några studier inom sjöfartsområdet, däremot så har det gjorts en liknande studie i Luleå som berör lärare, ingenjörer och

ekonomer. Resultatet från den studien visade att det personliga intresset var den största anledningen att studera. Eftersom de flesta sjöbefäl närmar sig pensionen så behövs ny arbetskraft inom handelsflottan. Denna undersökning kan vara bra för universitet och redare, så de kan få tips på hur man skall rekrytera blivande sjöbefäl.

(5)

Innehållsförteckning 1. Inledning 7 1.1 Bakgrund 7 1.2 Syfte 8 1.3 Avgränsningar 8 1.4 Definition 8 2. Problem 8 3. Metod 9 3.1 Intervju 9 3.2 Enkäter 10

3.3 Analys och bearbetning av insamlad data 10

3.4 Datainsamlingsmetod 11

3.5 Urvalsmetod 11

3.6 Bortfall 11

3.7 Validitet samt reabilitet 12

3.8 Etik 12

4. Resultat

4.1 Svar från intervjuerna 13

(6)

5. Slutdiskussion 17

5.1 Slutsatts 17

5.2 Egna slutsatser 18

6. Referenslista 19

7. Bilagor 20

Bilaga 1.(intervju mall) 20

Bilaga 2.(Enkät redovisning) 21

(7)

1. Inledning

1.1 Bakgrund

Det har inte gjorts någon undersökning om sjöfolks karriärval vad vi kunde hitta och eftersom vi nu håller på att utbilda oss, så tyckte vi det skulle vara intressant att få reda på om andra läser av samma anledningar som vi. Därför kom föreliggande arbete till som vårt

examensarbete. Denna undersökning skulle eventuellt även kunna hjälpa skolor och rederinäringen vid rekrytering av nya studenter, då vår undersökning visar vilken typ av individer som söker och vad de har för anledningar att börja studera. Det kan vara av stort intresse för rederier då handelsflottan i världen växer och behöver mer personal. Om man tar en snabb titt på norska handelsflottan så ser man att i stort sett alla rederier söker personal. Den 23/3 -08 fanns det tio annonser på norska arbetsförmedlingens hemsida där olika rederier söker efter styrmän, överstyrmän och sjökaptener. I en artikel från Svensk sjöfartstidning kan man läsa att Stena Bulk tänker starta en sjöbefälsskola i Angola för att examinera 100 sjöbefäl per år efter ett treårigt utbildningsprogram. (Svensk sjöfartstidning)

I en enkätstudie gjord på Luleås tekniska högskola berördes samma ämne, fast frågorna var riktade till bland annat lärare, ekonomer och ingenjörer. Det visade sig att personligt intresse var den största orsaken till att börja studera, efter det kom arbetsförhållande och möjlighet till att få en fast anställning. Den teori som användes var att personer börjar studera efter smak och preferenser, studentens förväntningar om framtiden och lönen. Alltså börjar personen studera för att det är ett personligt intresse, man blir påverkad av familj eller andra närstående, det finns en trygghet i att studera då det finns gott om jobb eller hop om att få högre lön. (Partanen & Risberg, 2005)

(8)

1.2 Syfte

Syftet med denna undersökning är att få kunskap om varför man väljer att utbilda sig till styrman/sjökapten. Vårt mål är att försöka få fram anledningen varför man just söker sig till sjöss och utbildningen för att bli sjöbefäl. Resultatet av vår undersökning kommer även att belysa ifall det finns något samband mellan de olika sökande.

1.3 Avgränsningar

Vi kommer inte göra några intervjuer av redare eller färdigutbildade sjöbefäl. Vi använde endast sjökaptensstudenter som går tre och fyra år på sjöfartshögskolan i Kalmar, under vårterminen 2008 för att samla in vår information.

1.4 Definition

Treåriga programmet kallas för styrman/ sjökaptensprogrammet. Där går studenter som redan har erfarenhet från att jobba till sjöss. Benämningen för detta program är S-klass.

Fyraåriga programmet kallas för sjökaptensprogrammet. Där går studenter som saknar

erfarenhet av att jobba till sjöss. Det ingår ett års praktik under de fyra åren. Benämningen för detta program är K-klass.

2. Problem

Vad är det som driver dessa människor att utbilda sig till sjöbefäl? Kan vår undersökning visa om det finns något samband eller har alla sina egna tankar om varför de utbildar sig?

(9)

3. Metod

Vi har använt oss av dels kvalitativa intervjuer samt kvantitativa enkäter. Intervjuerna använde vi som en bakgrund till att konstruera enkäten. Vi intervjuade tio utvalda personer, fem studenter från den fyraåriga och fem från den treåriga sjökaptensutbildningen. För att få svar från personer som inte påverkats så mycket av skolan så valde vi att göra sex intervjuer med de som går första året på sjöfartshögskolan i Kalmar. Detta gav oss ett bra urval från dels aktiva sjömän med erfarenhet, dels med de som saknar erfarenhet av att vara ute till sjöss. För att få en mer överskådlig bild över vad som påverkat studenternas yrkesval använde vi oss av kvantitativa enkäter som vi delade ut till alla på det tre och fyraåriga programmet. För att kvalitetssäkra arbetet lämnades det in på textverkstaden för granskning.

3.1 Intervju

För att få bakgrunden till enkäten så genomfördes tio stycken intervjuer med studenter på skolan. Vi konstruerade en intervjumall och bestämde möte med personen i fråga. Första frågan på intervjun var vad studenten hade för namn, detta gjorde vi för att kunna återkomma om vi glömt fråga något eller om vi behövde hjälp att tolka svaren. Andra frågan var vilken åldersgrupp dem tillhörde, på så sätt kunde vi se att vi fick med olika åldersgrupper, detta gjorde vi för att det är stor åldersskillnad i klasserna. I den tredje frågan undrade vi om dem läser tre eller fyraåriga programmet och varför. Sen pratade vi om varför de valde att börja studera till sjökapten, vi lät dem berätta medans vi punktade upp vad dem sa. När de berättat varför, så lät vi dem titta på det vi skrivit ner och bad dem numrera anledningarna. Från den punkt som var mest betydande till den som påverkat dem minst. På så sätt kunde personen ifråga även se att vi skrivit ner det de menade. Intervjuerna genomfördes under vecka 6, 2008.

(10)

3.2 Enkät

Enkäten gjorde vi utifrån svaren från intervjuerna, detta kallas metod triangulering. På enkäten fick studenterna rangordna de tre alternativ som påverkat dem mest i deras val, från 1-3 där 1 var för det som påverkat dem mest. Eftersom vi inte bara ville veta vad som påverkat studenten i hans/hennes karriärval så hade vi även med att man skulle kryssa i om man gick tre eller fyraåriga programmet. När vi genomförde enkäterna gick vi in i de olika klassrummen i början eller slutet av lektionerna, vi förklarade vad vårt arbete gick ut på och att det var friviligt att delta i undersökningen.Enkäterna genomfördes under vecka sju 2008.

3.3 Analys och bearbetning av insamlad data

För att analysera de kvalitativa intervjuerna använde vi en kvantitativ innehållsanalys det gav oss en bra och lättöverskådlig bild på vilka alternativ som skulle vara med i enkäten. Enkäten analyserades med hjälp av statiskt sammanställning genom att se vilka svar som var vanligast, från svaren gjorde vi sedan diagram med Microsoft Excel.

I undersökningen från Luleå så riktade man sig till en teori. Om varför personer börjar studera, som lyder smak och preferenser, studentens förväntningar om framtiden och lönen. Med smak och preferenser menas att man gör det man vill. Man väljer man läsa för att det är ett personligt intresse att utbilda sig och jobba med ett vist yrke. Preferenser betyder att familj

(11)

eller andra närstående påverkar personen i sitt val. Det andra uttrycket betyder att personen börjar studera för att det finns gott om jobb inom ett yrke vilket ger en trygg framtid. Sen kommer lönen vilket personer oftast tror kommer höjas med en högre utbildning.

3.4 Datainsamlingsmetod

Enkäterna lämnades ut direkt till de olika klasserna och lämnades tillbacka efter var och en svarat. Vi var närvarande under hela tiden om frågor skulle uppstå, vi kontrollerade även så att enkäten besvarades individuellt.

3.5 Urvalsmetod

För att få en bra överblick om vad som påverkade sjökaptensstudenter i deras karriärval så ville vi ha med ett så stort antal personer som möjligt, och därför valde vi att göra vår undersökning på sjöfartshögskolan i Kalmar. Där tillgängligheten av studenter är stor. Eftersom vi ville se om det finns några skillnader mellan de olika studenternas tankesätt i deras karriärval så valde vi både K och S klasserna. Detta gav oss ett deltagande på 131 personer.

3.6 Bortfall

Vid genomförandet av enkät undersökningen så var det ett deltagande på 131 studenter, det interna bortfallet var 4,6 % vilket visar att enkäten var väl utformad och lätt att förstå. Det externa bortfallet var ganska högt ca 37 % men detta var inget vi kunde påverka då vi inte kallat studenterna utan gick oanmälda till klassrummen och lät de närvarande studenterna

(12)

3.7 Validitet samt reabilitet

”Validitet avser att jag mäter det som är relevant i sammanhanget medan reliabilitet avser att jag mäter på ett tillförlitligt sätt. Man bör alltid sträva efter hög validitet och reliabilitet.” (Ronny Gunnarsson, 2002) Vi klargjorde för alla deltagande vad syftet med enkäten var och därigenom förklarat var vi fått svarsalternativen från. När vi jämförde svaren kunde man se att reabliteten var hög genom att många svarat likvärdigt i både S och K klasserna,

tillförlitligheten bör vara bra eftersom det var ett stort antal deltagande studenter. Validiteten i detta arbete anser vi vara hög då vi använt oss av metodtriangulering. Enkäterna skapades från alternativen vi fick från intervjuerna alltså relevanta saker i detta sammanhang, på så sätt var det lätt för studenterna att känna igen sig bland alternativen. Det var få som inte kände igen sig bland alternativen och valde det övriga alternativet i enkäten, detta tyder på att vi hade bra validitet på enkäten.

3.8 Etik

Vi har följt de etiska reglerna. Alla medverkande i denna studie fick förklarat att det var frivilligt att medverka och alla uppgifter var konfidentiella. Detta innebar att vi inte använt namn eller personnummer på enkäten som kan relateras tillbaka till personen i fråga. I intervjuerna så togs namnuppgifter på de medverkande om vi ville återkomma för komplettering, dessa namn redovisas inte i examensarbetet. (Vetenskapsrådet)

(13)

4. Resultat 4.1 Svar från intervjuerna

Här redovisas en sammanfattning av vad de intervjuade studenterna svarade. Dessa svar användes sedan för att skapa enkäten, som delades ut till de berörda klasserna.

• Bättre arbetsuppgifter med mer ansvar

• Arbetsmarknaden var på väg att vända vilket innebar mer jobb och högre lön om jag utbilda mig. Detta hade jag läst om ibland annat sjöfartstidningen och hört av andra redan utbildade styrmän.

• Valmöjligheterna till jobb med den utbildning jag har var jag inte intresserad av och därför valde jag att vidareutbilda mig.

• Lönen, ger mer pengar att jobba som styrman • Bättre lön som styrman

• Verkade vara en kul utbildning

• För att få leda arbete och ha mer ansvar • För att få fler arbetsmöjligheter i framtiden

• Jag kände att jag inte utvecklades längre, hade nått toppen av matros karriären. • Matros jobbet är ej givande längre

• Kul att träffa olika folk med olika nationaliteter • Större arbetsmöjligheter

• Ingen större framtid för matros yrket som svensk • För avlösningssystemen ger mer ledighet

• Trött på att jobba som matros

• Har släktingar till sjöss (som styrmän och lots) • Flytta hemifrån

(14)

4.2 Dataredovisning

Vid sammanfattandet av enkät undersökningen så räknade vi ut hur många personer som svarade på de olika alternativen, sedan räknade vi om svaren till procent. Utifrån detta så gjorde vi diagram. Diagrammen visar de olika värderingarna mellan s och k klasser om vad de tyckte var viktigast i deras val inför sjöfartshögskolan. Vi har även gjort ett diagram som visar vad både S och K tycker tillsammans.

0 10 20 30 40

Behövde nya utmaningar i yrkeslivet Verkar vara ett interesant yrke Högre inkomst Bättre jobb med mer ansvar Avlösning systemets skull vill manövrera ett fartyg Övrigt Finns mer arbetsmöjligheter som styrman Släkt eller anhöriga till sjöss Träffa olika folk med andra nationaliteter

Vill se världen

1:a val S och k-Klasserna %

Fig.1. I figuren visas av vilken anledning studenterna valde att börja studera till sjökapten. I diagrammet ovan så kan man utläsa att nästan 30 % började studera för att det verkar vara ett intressant yrke. Även avlösningssystemet till sjöss och nya utmaningar i yrkeslivet hade en stor inverkan på studenters val av utbildning.

(15)

Skillnader mellan S och K studenterna i deras första hands val.

0 20 40 60

Vill se världen

1:a val K-Klasser % 1:a val S-klasser %

Fig.2. Diagrammet visar skillnaden mellan S och K studenter.

Skillnaden är stor mellan S och K klasser mer än 40 % i K klasserna började för att de tyckte att det verkade vara ett intressant yrke. Medans endast 17 % av S studenterna började studera av denna anledning. Det största skälet för att S studenterna började studera var att dem behövde nya utmaningar i yrkeslivet nästan 30 % valde att studera på grund av detta.

(16)

Skillnader mellan S och K studenterna i deras andra hands val.

0 10 20 30

Vill se världen

K-Klasser % S-klasser %

Fig.3. Diagrammet visar skillnaden mellan S och K studenternas andra betydande anledning till att börja studera.

Studenterna fick även välja vad som påverkat dem näst mest i deras val. Det var stor skillnad i dessa val.

Övriga svar vi fick från enkäten: • Trött på ej kompetenta styrmän

• För att framtidens matroser kommer ersättas med tappare och man vill vara kvar inom yrket, så får man studera.

• Det är det enda jag är intresserad av, det är skit att jobba i land. • Det är roligt, kan inget annat.

• Pojkdröm • Trivs på sjön

• Trött på att vara matros

• Inget vanligt 8-17 jobb, stilla sittande på kontor • Impuls

(17)

• Omväxlande jobb • Få ha uniform

5. Slutdiskussion

5.1 slutsatts

Teorin om vad som får personer att börja studera stämmer bra överens med det vi fått fram i undersökningen. Smak och preferenser, det var många som började studera för att det verkade vara ett intressant yrke. Studentens förväntningar om framtiden, det var även många som började studera för att förbättra sin arbetssituation och för att det finns mycket jobb som styrman. Lönen har inte varit den viktigaste anledningen till att börja studera men den har haft en viss påverkan när studenterna valde att börja studera. Den här undersökningen visar att det personliga intresset är den största anledningen, men även att nya utmaningar i yrkeslivet är en viktig anledning. Familj och släkt verkar inte påverkat studenterna så mycket, då de valde att börja studera till sjökapten. Man kan se skillnad mellan S och K klasserna, vilket tyder på att det inte finns någon större likhet mellan hur dessa personer tänkt när dem valt yrke.

(18)

5.2 Egna slutsatser

Enkätundersökningen visar att merparten av studenterna valde att börja studera för att det verkade vara ett intressant yrke. Även nya utmaningar i yrkeslivet har påverkat studenterna i deras val. Man kan se stora skillnader mellan S och K studenterna och deras anledningar till att börja studera. Merparten av S klasserna började studera för att få nya utmaningar i yrkeslivet och för att få en högre och stabilare inkomst. Medans K klasserna valde att börja studera till sjökapten, för att det verkar vara ett intressant yrke. Manövrera ett fartyg och avlösningssystemet spelade också en stor roll i K studenternas val av utbildning. Vi tror att skillnaden mellan S och K studenterna beror på att S studenterna redan vet vad en styrman gör, och det är ett naturligt steg att läsa och börja jobba som styrman. Studenterna på det fyraåriga programmet inte riktigt vet vad en styrman gör eller hur det är att arbeta till sjöss på ett fartyg. Det har varit intressant att forska i detta ämne och vi har fått en större insikt varför man väljer att studera till sjöbefäl. När vi började med arbetet trodde vi att många valde att börja studera för att släktingar och lönen påverkat deras val. Men det visade sig att det inte var så utan att det är det personliga intresset som styr. I detta arbete har vi inte tagit reda på varför det ser ut som det gör utan bara visat hur det kan vara. Detta är på grund av att tidsramen inte räckte till att forska mer i detta ämne.

En fortsättning på detta arbete skulle kunna vara att undersöka vad det är som gör att yrket är intressant? Vilka utmaningar är det man menar när man vill ha nya inom detta yrke? Alltså gå in lite djupare in på svaren vi fått fram av vår undersökning.

(19)

6. Referenslista Litteratur:

• Svensk sjöfartstidning upplaga 5 2008

• Jacobsen, D. I (2007) Förståelse, beskrivning och förklaring. Lundstudentlitteratur

Elektroniska informationskällor:

• Efterfrågan på utbildning: en enkätstudie vid Luleå tekniska universitet Linus Partanen & Henrik Risberg, 2005

hämtad: 2008-01-20 från: http://www.uppsatser.se/om/Efterfr%C3%A5gan+p%C3%A5+utbildning%3A+en+en k%C3%A4tstudie+vid+Lule%C3%A5+tekniska+universitet/ • Forskningsetiska principer Utgivare: Vetenskapsrådet hämtad: 2008-02-27 från: http://www.vr.se/download/18.668745410b37070528800029/HS%5B1%5D.pdf • Norska arbetsförmedlingen Hämtad: 2008-03-23 från: http://www.nav.no/page?id=248

(20)

7. Bilagor

Bilaga 1. Intervju

Datum:

Vad heter du?

Vilket år är du född?

Vilken klass går du i?

Varför valde du att gå 3/4 åriga utbildningen?

Varför valde du att börja studera till sjökapten? Ange gärna två eller fler anledningar till varför du började studera till sjökapten, ex om det var någon i släkten som påverkat ditt yrkesval.

Kan du ange dessa val i numer ordning vilket som påverkat dig mest och vilket som inte påverkat ditt val så mycket.

(21)

Bilaga 2.

Resultat från enkät undersökningen.

Här visas siffrorna för hur många som fyllt i de olika alternativen. Det var 131 respondenter som deltog, det interna bortfallet blev 6 respondenter. Det externa bortfallet var på 78 studenter.

Av vilka anledningar valde du att utbilda dig till styrman/sjökapten?

Jag behövde nya utmaningar i yrkeslivet. 19

Jag vill ha en högre inkomst. 8

För det finns mer arbetsmöjligheter som Styrman/kapten 3 För avlösningssystemets skull (Ger mer ledighet) 19 För att jag har släkt eller anhöriga tills sjöss 2 För att få ett bättre jobb med mer ansvar 8 För att det verkar vara ett intressant yrke 41 För att träffa olika folk med andra nationaliteter 0

För att jag vill manövrera ett fartyg 13

Jag vill se världen 4

Övrigt vad? (obs. ranka även det/dem alternativen) 8

(22)

Vilket Program går du?

3 åriga 46 IB 3 EB 13

4 åriga 79 IB 3 EB 65

IB = Internt bortfall EB = Externt bortfall Vi tackar för din medverkan!

Bilaga 3.

Instruktioner: Fyll i de tre alternativ som stämmer bäst överens med dina värderingar. Ranka alternativen från 1-3, där 1 passar bäst in på dig. Om ni undrar över något så finns det en enkätansvarig person närvarande.

Av vilka anledningar valde du att utbilda dig till styrman/sjökapten?

Jag behövde nya utmaningar i yrkeslivet. Jag vill ha en högre inkomst.

För det finns mer arbetsmöjligheter som Styrman/kapten För avlösningssystemets skull (Ger mer ledighet)

(23)

För att få ett bättre jobb med mer ansvar För att det verkar vara ett intressant yrke

För att träffa olika folk med andra nationaliteter För att jag vill manövrera ett fartyg

Jag vill se världen

Övrigt vad? (obs. ranka även det/dem alternativen)

___________________________________________________________

Vilket Program går du? 3 åriga

4 åriga