Gymnasielärares arbetsmetoder och
upplevelser under covid-19 pandemin
- En kvalitativ studie utifrån idrott och hälsa lärares
perspektiv
Andrés Cañas & Sofyan Elmarghichi
GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN
Självständigt arbete avancerad nivå 140:2020
Ämneslärarprogrammet 2016-2021
Handledare: Jesper Karlsson
Examinator: Susanne Johansson
High school teachers' working methods
and experiences during the covid-19
pandemic
- A qualitative study from the perspective of
physical education teachers
Andrés Cañas & Sofyan Elmarghichi
THE SWEDISH SCHOOL OF SPORT AND HEALTH SCIENCES Degree project advanced level 140:2020 Teacher education program: 2016–2021 Supervisor: Jesper Karlsson Examiner: Susanne Johansson
Sammanfattning
Syftet med denna studie är att undersöka hur idrottslärare på gymnasiet resonerar om hur deras
undervisning har påverkats av coronaviruspandemin.
Studiens frågeställningar lyder enligt följande: Vilka upplevelser har gymnasielärare i idrott
och hälsa haft till följd av coronaviruspandemin? På vilket sätt har pandemin påverkat deras arbetsmetoder? Hur kommer coronaviruspandemin påverka deras framtida undervisning?
Metod: Studien använder sig av en kvalitativ ansats och där det empiriska materialet består av inspelade intervjuer. Urvalet bestod av fyra idrottslärare på gymnasiet varav tre män och en kvinna. Intervjuerna var halvstrukturerade som senare transkriberas och därefter tolkades, bearbetades, jämfördes och analyserades det insamlade empiriska materialet för att finna återkommande mönster och svar som var kopplade till studiens syfte och frågeställningar.
Resultat: Studien visar att lärarna hade liknande upplevelser på följd av coronapandemin som
var bristande tekniska hjälpmedel, den sociala frånvaron av att inte kunna interagera med eleverna på plats och svårigheter att implementera nya arbetssätt för att bedriva en undervisning digitalt. Arbetsmetoden förändrades drastiskt, där digitala hjälpmedel som youtube, appar och videomöte säkerställde att undervisningen kunde fortsätta och där lärarna var eniga om att det ändå gick att bedriva undervisningen i enlighet med styrdokumentet. Den framtida undervisningen verkar inte ha påverkats i stor grad, men lärarna är mer förtjusta i idéen att implementera fler digitala hjälpmedel i undervisningen och förvärva nya arbetssätt i hur man bedriver undervisningen.
Slutsats: Coronapandemin har påverkat lärare och utmanat dem till att bli mer kreativa och
detta skapar nytänkande kring hur man bedriver undervisningen, vilket har varit positivt. Men skulle distansundervisningen fortgå under ett helt läsår finns inte möjligheterna för lärare att bedriva undervisning i enlighet med styrdokumentet och risken finns för en splittrad tolkning av styrdokumentet och därför en ojämlik undervisning för Sveriges elever. I synnerhet för ämnet idrott och hälsa vars grund är ett praktiskt ämne som kräver interaktioner med människor. Därför bör styrdokumentet revideras, läromedel ses över och anpassas efter en mer digital värld som är inom sin tid här.
Abstract
The purpose of this study is to find out how PE teachers in high school have reasoned about
how their teaching has been affected by the coronavirus pandemic.
The study's questions are as follows: What experiences has high school PE teachers had as a
result of the coronavirus pandemic? In what way has the pandemic affected their working methods? How will the coronavirus pandemic affect their future education?
Method: The study uses a qualitative approach and where the empirical material consists of
recorded interviews. The sample consisted of four PE teachers in high school, of whom three were men and one woman. The interviews were semi-structured which were later transcribed and then interpreted, processed, compared and analyzed the collected empirical material to find recurring patterns and answers that were linked to the study's purpose and questions.
Results: The study shows that the teachers had similar experiences as a result of the corona
pandemic which was a lack of technical aids, the social absence of not being able to interact with the students on site and difficulties in implementing new pedagogical approaches and working methods to conduct teaching digitally. The working method changed drastically, where digital aids such as youtube, apps and video conferencing ensured that the teaching could continue and where the teachers agreed that it was still possible to conduct the teaching in accordance with the governing document. The future teaching does not seem to have been affected to a great extent, but the teachers are more delighted in the idea of implementing more digital aids in the teaching and acquiring new ways of working in how to conduct the teaching.
Conclusion: The corona pandemic has affected teachers and challenged them to become more
creative and this creates new thinking about how to conduct teaching, which has been positive. However, should distance education continue for an entire academic year, there is no opportunity for teachers to conduct teaching in accordance with the governing document and there is a risk of a fragmented interpretation of the governing document and therefore an unequal teaching for Sweden's students. In particular for the subject of sports and health, the basis of which is a practical subject that requires interactions with humans. Therefore, the governing document should be revised, teaching materials reviewed and adapted to a more digital world that is within its time here.
Innehållsförteckning
1. Introduktion ... 1
2. Kunskapsöversikt ... 2
2.1 Distansundervisning innan covid-19 pandemin ... 3
2.2 Pandemins inverkan på lärosäten ... 3
2.3 Forskning relaterat till läraren under covid-19 pandemin ... 4
3. Syfte ... 6 4. Teoretiska utgångspunkter ... 7 4.1 Läroplansteori... 7 4.2 Ramfaktorteori ... 8 5. Metod ... 9 5.1 Ansats ... 9 5.2 Datainsamlingsmetod ... 10 5.3 Urval ... 11
5.4 Genomförande och databearbetning... 11
5.5 Tillförlitlighetsfrågor ... 12
5.6 Etiska aspekter... 14
6. Resultat ... 14
6.1 Pandemins nya utmaningar på idrott och hälsa undervisningen ... 15
6.1.1 Utmaningar & svårigheter ... 16
6.1.2 Eleverna ... 18
6.1.3 Stöd och riktlinjer ... 19
6.2 Arbetsmetoder ... 20
6.2.1 Lärarnas tolkning av läroplanen ... 20
6.2.2 Lärarnas undervisning ... 22
6.3 Framtida arbetsmetoder ... 25
6.3.1 Digitala hjälpmedel ... 26
6.3.2 Reviderade moment... 27
7. Diskussion ... 28
7.1 Idrottslärares upplevelser av corona pandemin ... 28
7.2 Lärares arbetsmetoder ... 30
7.3 Framtida undervisningsmetoder ... 32
7.4 Metoddiskussion... 33
7.5 Fortsatt forskning ... 35
Käll- och litteraturförteckning ... 37
Bilaga 1 Käll- och litteratursökning Bilaga 2 Intervjuguide
1
1. Introduktion
Den rådande coronapandemin har haft stor inverkan, både på nationell- och global nivå. Människor har avlidit, företag har gått i konkurs, människor har blivit av med sina jobb och den sociala interaktionen har begränsats. Utbrottet av Covid-19 viruset kommer ursprungligen från Wuhan provinsen i Kina, där många hoppades på att smittan skulle bekämpas och
försvinna. Dessvärre spred sig viruset och har eskalerat till att bli en hälsofara världen över. Den 11 mars 2020 deklarerade världshälsoorganisationen “WHO” att Covid-19 är en pandemi och i Europa såg man hur länder som Italien och Spanien drabbas väldigt hårt av Covid-19 (WHO, 2020). Till följd av att smittan spred sig över till Europa valde de europeiska länderna olika åtgärder för hur man skulle skydda landet och sin befolkning från smittspridning. Majoriteten av länderna valde att stänga sina gränser och gå in i en tillfällig nedstängning, skolan inkluderad, för att bromsa smittspridningen. Människor i karantän lyckades ändå att klara av vardagen genom att hitta lösningar för att kunna jobba hemifrån (MacKenzie, 2020), däribland lärare. Gymnasieskolor och högskolor/universitet har fått ändra sina
undervisningsmetoder och den digitala undervisningen har förmodligen aldrig varit lika påtaglig som nu (MacKenzie, 2020).
Enligt UNESCO (2020) valde 107 länder världen över i våras att all undervisning skulle ske på distans framöver, vilket satte stora prov för lärare att på kort tid anpassa undervisningen med digitala medel och nya arbetssätt. I delar av Europa har övergången från fysisk
undervisning till digital undervisning varit påfrestande på flera olika plan. Lärare upplever att tillgängligheten av digitala verktyg och stabil internetanslutning hemma är bristande hos många elever vilket medför komplikationer för undervisningen, dessutom upplever de att stödet från föräldrarna är bristfälligt i många fall. Tiden är en annan faktor som inte är tillräcklig för att kunna förbereda sig inför en övergång till distansundervisning. Dessutom spelar hur vana lärare är att arbete med digitala medel en avgörande roll i övergången till digital undervisning (Ivaniuk & Ovcharuk, 2020).
I Sverige har regeringen och folkhälsomyndigheten haft en annan strategi, när det gäller hanteringen av pandemin, än många andra länder i Europa. Den största skillnaden är att Sverige har varit jämförelsevis relativt öppet medan andra europeiska länder valde att sätta befolkningen i karantän. Regeringen tog beslutet mars 2020 att undervisningen skulle fortsätta som vanligt, men att gymnasieskolan skulle övergå till distansundervisning. Anledningen till
2
detta beslut var att man ansåg att gymnasieelever var mer kapabla att hantera undervisning på distans än de yngre åldrarna. Förhoppningen med detta beslut anses vara att ifall ett färre antal elever som reser kommunalt kan det förhoppningsvis minska smittspridningen
(Folkhälsomyndigheten, 2020a). Dessa riktlinjer har lett till att lärare har behövt tänka om och skapa nya strategier för att pedagogiskt nå ut till eleverna och säkerställa lärande via digitala medel.
Samtidigt så visar en studie från 2003 att denna omständighet inte är helt enkel då flera lärare brister i sin erfarenhet att arbeta digitalt (Fox, 2003). En annan komplikation är att elever brister i kunskap om hur man använder digitala verktyg, även om man upplever att dagens ungdomar verkar inneha en mer allsidig kunskap gentemot digitala medel. Gallardo et al. (2015) menar att elever visar och är väldigt trygga i användandet av telefoner eller datorer i sitt vardagliga liv, men saknar generell kompetens för att exempelvis skapa ett Excel ark som kan vara en typisk skolrelaterad uppgift.
Det är inte bara lärares erfarenheter kring digitalt arbete som försvårar övergången till digitala undervisningen, utan förmodligen också ämnenas innehåll. Utmaningar kan uppstå när
praktiska ämnen som idrott och hälsa vars undervisning främst är av praktisk karaktär behöver övergå till att bli digitalorienterat.
Under majoriteten av tiden som denna studie genomfördes hade gymnasieskolan öppnat igen (höstterminen 2020), men med riktlinjer från folkhälsomyndigheten att förhålla sig till.
Exempelvis rekommenderades skolan öka att avståndet i klassrummet, se över möjligheten att förlägga verksamheten utomhus och undvika aktiviteter som inkluderar närkontakt
(Folkhälsomyndigheten, 2020b). Men hur har denna omställning gått till i praktiken och hur har lärare i idrott och hälsa påverkats av den rådande coronaviruspandemin? Problemområdet som denna studie ska syfta till är således att undersöka hur pandemin har påverkat idrott och hälsa lärares undervisning.
2. Kunskapsöversikt
Forskning som har gjorts tidigare belyser hur lärare runt om i landet har fått revidera sin undervisning och fått arbeta betydligt mer digitalt än någonsin på grund av den rådande
3
pandemin. Dessutom har lärosäten som utbildar framtida lärare och lärarstudenter runt om i Europa fått genomgå en rad nya anpassningar (Bergdahl & Nouri, 2020; O’Brien et. al, 2020).
2.1 Distansundervisning innan covid-19 pandemin
Innan covid-19 slog till i världen har forskning som berör distansundervisning bedrivits. Bland annat undersökte Marttinen et al. (2019) hur lärare i idrott och hälsa i USA väljer att arbeta med digitala verktyg. Studien kom fram till att lärare gärna implementerar digitala verktyg i sin undervisning, men som ett komplement och inte något som på något sätt ersätter lärarens roll eller att undervisningen ska styras av teknologin. Det som dessutom framgick i deras studie var att lärare som hade en negativ attityd gentemot digitala medel i
undervisningen oftast saknade tillräckligt med kunskap eller erfarenhet för att interagera dessa medel i undervisningen. Men om en pandemi nu skulle uppstå, vilka strategier har skolan för att hantera det och arbeta med socialdistansering? Detta är något som Fahertya et al. (2017) ville ta reda på i sin forskningsstudie. Resultatet visade att det fanns kunskaper och idéer för hur man kan gå till väga, men inga konkreta riktlinjer eller bestämmelser över de åtgärder som bör vidtas om en sådan situation skulle uppstå. De strategier som nämndes var bland annat samarbete med föräldrar, hälsomyndigheten och andra institutioner för att undvika att skapa förvirring och istället arbeta tillsammans.
Dessa två forskningsstudier blir därmed relevanta för denna studie i det avseende att nu har samtliga lärare varit tvungna att arbeta med digitala verktyg samt att de befinner sig mitt i en pandemi. Det denna studie vill ta reda på är således hur lärarens undervisning har sett ut i praktiken.
2.2 Pandemins inverkan på lärosäten
Lärosäten runt om i landet har, precis som gymnasieskolorna fått övergå till
distansundervisning, vilket har påverkat dels utbildningens utformning, men även studenterna. I fem av Europas länder (Finland, Grekland, Storbritannien, Portugal och Irland) tog Obrien et. al (2020) reda på hur lärosäten i dessa länder tros kunna hantera sina program inför
terminen 2020/2021 för framtida lärare inom idrott och hälsa. Det studien kom fram till var att varje lärosäte ansåg att utbildningen är så pass bra och bred att den klarar av att kunna
anpassas på grund av olika tillvägagångssätt att bedriva undervisningen. Alla länder ansåg att lärosätet i sig var en styrka med gott stöd från både lärare och studenter, olika digitala
4
arbetssätt och god dialog mellan pedagoger, studenter, forskare, ledningen etc. Svagheter som identifierades var bland annat pedagogiken. På grund av minskad mänsklig interaktion var många kluvna över hur den delen kan lösas på bästa möjliga sätt. Andra svagheter var teknisk support, personalens välmående och studenternas sammanhållning. Möjligheter som sågs var dock nya pedagogiska tillvägagångssätt och möjligheten till virtuella lärmiljöer. Potentiella hot som identifierades bland annat placering av undervisningsmiljö, lärarens kontroll över lärmiljöns kvalité, begränsad hjälp av teknisk support och kostnader/driften.
När lärarstudenter närmar sig sin lärarexamen brukar ett av de sista momenten vara en
verksamhetsförlagd utbildning (VFU), och för studenter som hade sin VFU-period våren 2020 blev det annorlunda jämfört med tidigare läsår. I en studie som genomfördes i Spanien var Varea och Gonzales-Calvo (2020) angelägna om att ta reda på hur blivande idrott och hälsa lärare tog sig an sin sista praktik innan examen. Spanien hade under denna period stängt ner alla skolor och gått över till distansundervisning. Lärarstudenterna fick förbereda filmer, tutorials, fysiska aktiviteter och andra uppgifter som eleverna därefter fick arbeta med på egen hand hemma. Resultatet åskådliggjorde studenternas missnöje över att inte ha en direkt
kontakt med eleverna där sorg och frustration var några av känslorna som kom till uttryck. Rörelse, gruppaktiviteter och idrottskläder är komponenter som var viktiga för
lärarstudenterna och en del av undervisningens identitet, som de nu gick miste om.
Studenterna kände också en viss rädsla och osäkerhet över att jobba med digitala verktyg i den utsträckningen som de gjorde. Varför Obriens et. al (2020) och Varea och Gonzales-Calvos (2020) forskningsstudier är av värde för denna studie är att det kan ge upphov till vad lärosäten som utbildar lärare runt om i landet kan komma att revidera i sina program för att sedermera hjälpa nyexaminerade på att eventuellt behöva bedriva sin undervisning på distans. För att veta konkret på vad som kan utvecklas, måste resultatet i denna studie först beaktas.
2.3 Forskning relaterat till läraren under covid-19 pandemin
Den mest relevanta forskning för denna studie är den forskning som har lärare i fokus.
Eftersom urvalet kommer att bestå av gymnasielärare är det relevant att veta vad för forskning som har gjorts tidigare. Med tanke på att covid-19 fortfarande är en pågående pandemi är den mesta av forskningen gjord i pandemins inledningsfaser. Bland annat undersökte Bergdahl & Nouri (2020) hur lärare i pandemins inledande stadie klarade av övergången från normal- till distansundervisning. Det som framgick av deras studie var att många lärare upplevde att de inte var tillräckligt förberedda för att kunna ställa om till distansundervisning. Upplevelserna
5
grundade sig i framförallt i en känsla av otillräcklig kunskap gällande hur undervisningen kan utformas med hjälp av digitala hjälpmedel. Många lyfte även fram att de saknade pedagogiska strategier för att kunna bedriva distansutbildning. En liknande studie genomfördes i Tyskland där forskarna König et al. (2020) ville ta reda på i vilken grad nyexaminerade lärarna hade social kontakt med sina elever och hur väl de bemästrade att genomföra sin undervisning. De kom fram till att endast 20 % av lärarna genomförde online lektioner minst en gång i veckan och nästan 70 % använde ingen form av digitala hjälpmedel i sin undervisning. Dock använde majoriteten av lärarna sig av nytt innehåll (80 %) och gav uppgifter på ett annorlunda sätt (70 %), som ett resultat av covid-19. Det ska tilläggas att studien behandlar månaderna mars till juni 2020, och att Tyskland under majoriteten av denna period var i en tillfällig nedstängning (lockdown), där skolan var inkluderad.
Carrillo och Flores (2020) forskade om digital undervisning och lärandepraktiker hos lärare. Resultatet av analysen visar att det finns tre återkommande teman i förhållande till den digitala undervisningen och lärande praktiker som är: den sociala kontexten, det kognitiva
lärandet och lärarens tillfinnandes. Det visade sig att lärares sociala kompetens att relatera till
eleverna, resulterade i en mer meningsfull undervisning upplevde eleverna. Däremot kräver det att den sociala kontexten hör ihop med det kognitiva lärandet. Det vill säga att det finns strategier för hur lärandet ska gå till och vilka pedagogiska ansatser som ska tillämpas i ett kollaborativt lärande. Men eftersom lärandet har skett digitalt under coronapandemin försvårar det att tillämpa den sociala kontexten på samma sätt vilket lägger stor vikt på hur kompetenta lärare är på att tillämpa pedagogiska ansatser i lärandet. Det som visade sig fungera väl var att arbeta målorienterat med uppgifter som eleverna får lösa, samt hitta en balans över hur mycket läraren interagerar med eleverna via föreläsningar. Slutligen har lärares digitala kompetens en betydelsefull faktor för hur väl den implementerar sina
pedagogiska ansatser genom digitala medel och kan förverkliga sina idéer och tankar (Carrillo & Flores, 2020). De två förstnämnda artiklarna är högst relevanta för denna studie, dels för att det har gått en tid sedan pandemin startade vilket gör att denna studie blir som en fortsättning, men även för att kunna ta reda på hur distansundervisningen har gått till rent konkret bland dessa lärare. Carrillo och Flores (2020) studie är intressant i det avseende att det är intressant att ta reda på hur dessa tre teman kommer till uttryck i denna studie. Det vill säga, vilka strategier och pedagogiska ansatser har lärarna i denna studie använt sig av, hur interagerar de med sina elever och i vilken utsträckning arbetar de med digitala hjälpmedel? Alla dessa frågor är relevanta för denna studie.
6
Sammanfattningsvis redogör tidigare forskning hur pass utmanande det har varit för lärosäten, lärarstudenter och lärare att anpassa undervisningen på grund av den unika situationen som världen befinner sig i just nu. Dessutom tyder tidigare forskning på att det saknas
ändamålsenliga tillvägagångssätt för att kunna klara av en oberäknad pandemi på ett adekvat sätt, dessutom på obestämd tid. Det som gör denna studie aktuell och relevant är dels att det nu har gått ett tag sen pandemins början (drygt nio månader) och läraren har börjat
acklimatisera sig i sin nya undervisningssituation. Föregående forskning genomfördes under pandemins tidiga skede. Dessutom har det inte har gjorts kvalitativa studier som bara
fokuserar på svenska idrott och hälsa lärare, inriktning gymnasieskolan. Tidigare forskning har antingen haft kvalitativa studier, men med blandade lärare i olika årskurser eller
lärarstudenter, eller haft idrott och hälsa lärare som population men då har studien varit kvantitativ. Denna studie kan därmed ge upphov till nyanserade skildringar om lärares upplevelser och arbetsmetoder. Hur har lärares arbetsmetoder förändrats och hur upplever de dessa förändringar? Kan det finnas faktorer som påverkas lärares resonemang? Detta kan kopplas med olika teorier, som kommer att presenteras i avsnitt fyra. Huruvida lärares resonemang kommer skiljas åt kan vara oklart, men i egenskap av blivande lärare är det av stor vikt att förstå hur en pandemi eller liknande oförutsägbara händelser kan påverka skolväsendet, och framförallt lärare. Den stora frågan är, vad kan vi lära oss av det?
3. Syfte
Syftet med denna studie är att undersöka hur gymnasielärare i idrott och hälsa resonerar om
hur deras undervisning har påverkats av coronaviruspandemin.
Studiens frågeställningar:
Vilka upplevelser gällande utmaningar, elever och stöd har gymnasielärare i idrott och hälsa haft till följd av coronaviruspandemin?
På vilket sätt har pandemin påverkat arbetsmetoderna för gymnasielärare i idrott och hälsa?
Hur uppfattar gymnasielärare att coronaviruspandemin kommer att påverka deras framtida undervisning i idrott och hälsa?
7
4. Teoretiska utgångspunkter
I följande avsnitt kommer studiens två teoretiska utgångspunkter att presenteras. Dessa är läroplansteori och ramfaktorteorin.
4.1 Läroplansteori
Läroplansteori är en teori som främst har präglats av Ulf P Lundgrens och Tomas Englunds arbeten. Teorin bygger på ambitionen att besvara frågor om undervisningens syfte, innehåll och metoder. Utifrån dessa faktorer är målsättningen att skapa en uppfattning om vad som uppfattas som kunskap och varför, samt hur kunskapen ska förmedlas. Läroplansteori kan följaktligen förklara undervisningens innehåll, dess idéer och bakomliggande kunskapssyn. Ordet läroplan kan ur en teoretisk diskurs översättas med engelskans ”curriculum” (Lundgren, 1989). Denna studie kommer att utgå från en läroplansteori som Göran Linde har utvecklat. Lindes (2012) läroplansteori handlar om hur stoffurval i skolans ämnen kommer till uttryck och bygger på tre olika arenor: formuleringsarenan, transformeringsarenan och
realiseringsarenan.
Formuleringsarenan behandlar själva formuleringen av läroplanen och i läroplanen ska det framgå vad för stoff som ska studeras och läras i det skolsystem som läroplanen tillhör. Stoffurvalet kommer att påverka vilka mål/krav varje ämne ska bestå av samt innehållet i varje ämne. I formuleringsarenan finns det koder som påverkar stoffet. Dessa koder syftat till att ge eleverna en vetenskaplig världsbild och övertänkt livssyn samt bidra till att forma eleverna till goda medborgare med tillhörande praktiska egenskaper till samhällets vardags- och yrkesliv (Linde, 2012).
Den andra arenan, transformeringsarenan, handlar om hur lärarna tolkar läroplanen för att sedermera sätta den i sin kontext. Linde (2012) menar att läraren i denna arena är
huvudaktörer och med hjälp av läroplanens stoff transfereras läroplanen från teori till praktik. Hur praktiken kommer att se ut kommer att påverkas av lärarens tolkning av läroplanen och lärarens repertoar. Dock påpekar Linde (2012) andra faktorer som kan påverka lärarens tolkning av läroplanen och vilket undervisningsinnehåll som ämnet ska innehålla. Enskilda skolors skolkultur, elevernas intresse, föräldrarnas krav, skolledares pedagogiska ledning och statens utformning av lärarutbildningen är några faktorer som spelar roll i
8
Den sista arenan, realiseringsarenan, handlar om hur läroplanens vision realiseras till ett tydligt innehåll i undervisningen. Fokus ligger på lärarens undervisning och elevernas deltagande. Kommunikation och aktivitet är viktiga aspekter i realiseringsarenan. Även elevens mentala process som sker i klassrummet är en viktig aspekt. Kommunikationen som läraren använder sig av är dels för att kontrollera vilka aktiviteter sker och inte sker i
klassrummet, men även för att informera eleverna i och omkring ämnet. Det senare präglas av frågor, svar och reaktioner vilket sedermera skapar en kontroll hos läraren som gör att denne kan kontrollera ämnets tidsanvisningar eftersom det finns flertalet stoff som ska inkluderas (Linde, 2012).
Sammanfattningsvis kommer studien med läroplansteori som en av utgångspunkterna kunna exemplifiera hur framförallt transformeringsarenan och realiseringsarenan kommer till uttryck utifrån lärarens perspektiv. Dessa arenor är i linje med studiens frågeställningar då syftet är att ta reda på hur idrott och hälsa lärares undervisning har påverkats och hur deras arbetsmetoder ser ut med tanke på rådande omständigheter. Även formuleringsarenan är relevant till viss del i det avseende att den hjälper till med att avgöra om det som lärs ut är det som är menat att läras ut. Teorin kommer följaktligen att bidra med att problematisera lärarnas kunskap om distansundervisning och hur arenorna påverkas av densamma.
4.2 Ramfaktorteori
Urban Dahllöf var pedagogen som först lade grunden till ramfaktorteorin under 1950-talet och sedan av Ulf P Lundgren på 1970-talet. Teorin bygger på att det finns olika ramar som
påverkar lärarens undervisning, ramar som ofta är bortom lärarens kontroll. Imsen (1999) belyser detta genom att exemplifiera ramar såsom skolans uppbyggnad och struktur, ekonomiska ramar, läromedel, lagar/bestämmelser, byggnader/lokaler samt
organisationsformer. Syftet med teorin är att åskådliggöra vad som påverkar läraren i dennes arbete i klassrummet. Inom ramfaktorteorin brukar man särskilja på två olika områden, det ena är områden som lärare kan påverka (t.ex. vilka uppgifter eleverna ska få) och det andra är ramar som lärare har mindre eller ingen påverkan över (t.ex. styrdokument) (Imsen, 1999).
Imsen (1999) har delat in ramfaktorteorin i fem grupper: det pedagogiska systemet, de administrativa ramarna, de resursrelaterade ramarna, de organisatoriska ramarna och ramar med anknytning till elevernas kulturella bakgrund.
9
I det pedagogiska ramsystemet ingår de ramar som berör förordningar och lagar för undervisningen, till exempel läroplan för gymnasieskolan och skollagen. Målen, centrala innehållet och kunskapskraven visar det innehåll som lärare ska lära ut. De administrativa
ramarna handlar om de ramar som styr hur skolan leds, till exempel hur lärarlagen i skolan
ser ut, utformning av regler för bedömning och rättning, hur lärarens schema läggs ut och hur rutiner för nya elever upprättas. Resursrelaterade ramar berör ramar som har med
ekonomiska eller materiella resurser att göra, till exempel vilka läromedel som köps in beroende på hur mycket ekonomiska resurser som finns att tillgå eller antalet
undervisningstimmar. Inom organisationsrelaterade ramar ryms skolans sociala
förhållanden. Exempel på sådana ramar är skolans ledning eller jämlikhetsprojekt på skolan vilket sedermera påverkar klimatet på skolan mellan lärare och elev och lärare sinsemellan. Slutligen handlar, ramar med anknytning till elevernas kulturella bakgrund, om hur eleverna i en lärares klassrum påverkar vad en lärare kan och inte kan göra i klassrummet. Det kan exempelvis vara elevernas motivation, deras förutsättningar och föräldrarnas engagemang (Imsen, 1999).
Med ramfaktorteorin som utgångspunkt kan studien visa vad som påverkar lärarens arbete i klassrummet. Genom att utgå från denna teori kan vi lättare förstå varför lärare resonerar som de gör och vilka ramar som är de mest framträdande i relation till deras arbetsmetoder.
Dessutom kan denna teori vävas in i läroplansteorin och därmed kunna bidra till att problematisera lärarnas kompetens gällande distansundervisning.
5. Metod
5.1 Ansats
Eftersom studien inriktar sig på lärares resonemang gällande arbetsmetoder, som ett resultat av coronaviruspandemin, har den en kvalitativ ansats, och är inspirerad av ett
fenomenologiskt förhållningssätt. Med andra ord eftersöks inte ”rätta” svar, utan fokus ligger på att undersöka gymnasielärares upplevelser och arbetsmetoder under dessa rådande
omständigheter. Detta är i linje med vad Hassmén och Hassmén (2008) beskriver angående fenomenologi, där människan genom en tolkningsprocess skapar en förståelse för sig själv, för världen och sina erfarenheter, där noggranna och fullständiga beskrivningar är av värde. Det är således gymnasielärarens upplevelser, resonemang och beskrivningar som ska synliggöras. Ur ett fenomenologiskt perspektiv handlar det om att försöka nå och beskriva
10
strukturen och innebörden av ett visst fenomen upplevt av människor, vilket uppnås genom att tolka fenomenet upplevt av människor (Hassmén & Hassmén, 2008). Fenomenet i detta fall är konsekvenserna som berör idrott och hälsa undervisningen till följd av coronaviruspandemin ur ett lärarperspektiv. Precis som Hassmén och Hassmén (2008) skriver är
forskningsprocessens början och mål att förstå. Det vill säga att forskaren bör vara medveten om sitt egna livsparadigm och medvetet utnyttja sin kreativitet, kunskap och egna värderingar för att sedermera, på ett inlevelsefullt och engagerat sätt, kunna nå och tränga in det som ska förstås. Syftet är att se något utifrån undersökningsdeltagarens egen horisont.
Hassmén och Hassmén (2008) skriver att fenomenologin brukar delas in i två huvudtyper, indirekt perspektiv och direkt perspektiv. Det senare omfattar denna studie då det direkta perspektivet handlar om att fenomen kan observeras direkt genom att undersöka mänskligt vetande genom medvetandet. Forskningen handlar om att systematiskt försöka belysa
fenomenet, vilket görs genom att studera undersökningsdeltagarnas mentala representationer av fenomenet när de upplever det (Hassmén & Hassmén, 2008). Fenomenet i detta fall är coronaviruspandemin kopplat till lärarens upplevelser.
5.2 Datainsamlingsmetod
Insamlingsmetoden skedde i form av intervjuer. Valet berodde på att syftet med studien var att ta reda på hur lärare resonerar angående hur deras undervisning har påverkats av
pandemin. Hur upplevde lärarna att de påverkades på ett personligt plan? Men även på ett professionellt plan med avseende på hur deras arbetsmetoder har förändrats. Hur kommer deras framtida undervisning skilja sig åt i framtiden till skillnad från innan covid-19? Dessa frågor grundar sig på personlig erfarenhet, upplevelser och tänkesätt. Intervjuer ansågs därmed vara ett adekvat sätt att åskådliggöra detta.
Intervjuerna var halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Intervjuerna utgick från vissa specifika aspekter som är kopplade till det fenomenologiska perspektivet. Dessa aspekter är dels det kvalitativa, där kvalitativ kunskap eftersträvas. Målet var alltså att erhålla nyanserade beskrivningar av olika kvalitativa aspekter av intervjupersonens livsvärld. En annan aspekt var det deskriptiva. Med det avses att intervjupersonen uppmuntras att så exakt som möjligt beskriva vad hon upplever och känner, och hur hon handlar. Det vill säga, kunna se skillnader och variationer hos ett fenomen. Slutligen ska också fokusering nämnas som handlar om att forskaren är fokuserad på bestämda teman, den är varken helt strängt strukturerad eller “non
11
direktiv”. Eftersom det var halvstrukturerade intervjuer innebar det att frågebatteriet (se bilaga 2) bestod av relativt öppna frågor som i sin tur gav upphov till följdfrågor beroende på vad deltagaren svarade. Även om frågorna var öppna i sin natur var de kopplade till
forskningsämnet. Intervjuaren ledde den intervjuade till vissa teman, men inte till bestämda uppfattningar om dessa teman (Kvale & Brinkman, 2014).
5.3 Urval
Urvalsmetoden var ett handplockat urval (eng. purposive sampling). Det vill säga att
undersökningsdeltagarna har handplockats eftersom de med stor sannolikhet anses kunna ge den bästa informationen utifrån studiens syfte. Inom handplockat urval finns det olika grupper som forskaren kan rikta sig mot. I detta fall är gruppen ett så kallat homogent urval. Det vill säga deltagare väljs för att forskaren/forskarna är intresserade av att starkt fokusera
forskningen, exempelvis nå förståelse för en mycket specifik grupp (Hassmén & Hassmén, 2008). Studiens urvalsgrupp är gymnasielärare i ämnet idrott och hälsa. I och med pandemins utbrott bestämde staten att grundskolan skulle förbli öppen medan gymnasieskolorna blev ombedda att gå över till distansundervisning. Den totala omställningen blev följaktligen mer påtaglig bland gymnasielärarna. Skillnader i upplevelser och arbetsmetodik bland grundskole- och gymnasielärare kan därmed skilja sig åt avsevärt, därmed valde denna studie att fokusera på gymnasielärare i idrott och hälsa för att kunna nå förståelse inom just denna grupp.
Deltagarna kontaktades via mejl tillsammans med bifogat missivbrev (bilaga 1). Tillgång till deltagarnas mejladresser hittades via skolornas hemsida. Drygt 30 mejl (jämnfördelat mellan könen) skickades ut totalt varav fyra gav samtycke till att delta i studien. Av dessa fyra var tre män och en kvinna och samtliga är legitimerade lärare i idrott och hälsa och undervisar, vid studiens genomförande, idrott och hälsa 1 och 2.
5.4 Genomförande och databearbetning
Totalt intervjuades fyra personer. Alla deltagare fick på förhand ett informationsblad om studiens syfte (se bilaga 3). En intervju ägde rum på den skola läraren arbetade på, resterande via videointervju på den digitala plattformen ”zoom”. Varje intervju tog cirka 42 till 50 minuter beroende på hur mycket den intervjuade hade att säga. Frågebatteriet utgick ifrån en intervjuguide (se bilaga 2) med färdigformulerade frågor. Vid intervjutillfället var det, utöver intervjudeltagaren, två personer som närvarade. Ena personen höll i själva intervjun och den
12
andra förde anteckningar för tydligare insamling av data. En mobiltelefon användes för att spela in intervjuerna. Allt skedde i samtycke med den intervjuade.
Alla intervjuer transkriberades i efterhand. Inget program användes för detta utan transkriberingen skedde genom att lyssna och skriva ner allt i ett word-dokument. Efter avslutad transkribering genomfördes en kvalitativ innehållsanalys. Hassmén och Hassmén menar att tekniken generellt handlar om att successivt och systematisk koda och tolka data. Alla transkriberingar lästes i flera omgångar. Hassmén och Hassmén (2008) skriver att det är viktigt att få en helhetsbild av materialet och en förståelse av datan. Det som eftersträvades var återkommande mönster och svar som var kopplade till studiens frågeställningar. Totalt uppkom det tre kategorier. Varje kategori var kopplat till studiens tre frågeställningar och bestämdes således i förväg. Varje kategori fick en angiven färg och varje citat som var kopplat till den angivna kategorin markerades med den färgen. Efter att utvalda citat hade valts ut från respektive kategori påbörjades ännu en kodning, det vill säga underliggande teman som var kopplat till varje kategori. Till exempel hade kategori 1 tre underliggande teman, och varje citat från respektive tema kodades med en färg. En kategori var exempelvis
pandemins nya utmaningar på idrott och hälsa undervisningen, i den kategorin fanns tre
underliggande teman som var utmaningar/svårigheter, eleverna och stöd/riktlinjer. Dessa teman uppkom efter att alla transkriberingar, i synnerhet kategorierna, hade lästs igenom ett flertal gånger för att sedermera hitta lämpliga och återkommande teman/mönster inom varje kategori. Ett citat från ovanstående kategori var till exempel: ”Viss typ av elever hade väldigt
svårt att logga in på sina enheter och ha kamerorna på. En viss typ av elever försvann från undervisningen, där vi misstänker att det beror att det kanske var tuffare hemförhållanden att sitta och ha lugn och ro”. Detta citat kopplades därefter till temat ”eleverna”. Studiens två
andra kategorier var arbetsmetoder och framtida arbetsmetoder.
5.5 Tillförlitlighetsfrågor
Vid genomförandet av studien har olika beaktningar vidtagits för att stärka studiens trovärdighet. En viktig aspekt för att stärka studiens trovärdighet enligt Hassmén och Hassmén (2008) är att spendera tillräckligt med tid för datainsamling och vara starkt fokuserad på delar av intervjuerna som är relevanta för studiens frågeställningar. Därmed avsattes rikligt med tid för att utforma en relevant och lättbegriplig intervjuguide. Vid utformning av frågebatteriet fick, utöver forskarna i denna studie, även andra utomstående
13
personer läsa och tolka dem för att säkerställa att de verkade begripliga och undvika potentiella missförstånd. Även så kallat teoritriangulering har tillämpats vilket innebär att forskarna jämför sina tolkningar av samma material utifrån samma teori (Hassmén och Hassmén). De teoretiska utgångspunkterna var sålunda viktiga verktyg för att tolka det empiriska materialet och för att besvara det som var avsett att besvara. Andra
validitetskriterier som har tillämpats är autenticitet, det vill säga att forskarna i största möjliga mån har i sina tolkningar och slutsatser representerat verkligheterna hos
undersökningsdeltagarna, samt vividness som innebär att forskarna har presenterat rika och fylliga beskrivningar av fenomenet som studeras, av kontexten/sammanhanget samt av undersökningsdeltagarna. Det kommer framförallt att framgå vid resultatdelen.
Studien har dessutom beaktat dess upprepbarhet (reliabilitet). Ett vanligt tillvägagångssätt att mäta detta är att göra ett så kallat test-retest. Hassmén och Hassmén (2008) förklarar att ett mättillfälle följs upp av ett andra (ibland även ett tredje och fjärde) mättillfälle. Ju mer likt utfallen blir vid varje mättillfälle desto högre skattas upprepbarheten. Dock är detta främst aktuellt i kvantitativa studier. I detta fall genomfördes istället två pilotintervjuer för att undersöka om personerna tolkade frågarna korrekt och för att eventuellt optimera frågebatteriet. Patel och Davidson (2011) menar att detta är ett bra sätt att orientera sig i ämnet och successivt kunna utveckla underlag för den egentliga intervjustudien.
Pilotintervjuerna skedde på en 26-årig lärarstudent och en 40-årig grundskolelärare.
Pilotintervjuerna visade sig vara gynnsamma då intervjuguiden kunde revideras och optimeras ytterligare. Vissa frågor omformulerades i efterhand och vissa följdfrågor lades till. Under dessa intervjuer kunde vi selektera frågor som inte var relevanta för studiens syfte och frågeställningar, och behålla och lägga till frågor som hjälpte oss att besvara det som var avsett att besvara. Tänkbara problem som kan uppstå vid en intervju är hur intervjudeltagaren tolkar frågorna och svarar på dem. Risken med att intervjua kan vara att den intervjuade i sina svar hamnar utanför ämnet och talar om företeelser som är irrelevanta för studien. En annan risk är att intervjupersonen kanske inte ger uppriktiga svar. Det vill säga att personen
medvetet ger svar som inte är sanningsenliga för att personen i fråga vill till exempel framstå på ett särskilt sätt. Kvaleman och Brinkman (2014) skriver att maktasymmetri kan förekomma vid intervjuer, där forskaren förhåller sig till vetenskaplig kompetens och innehar således en högre maktposition i den situationen. För att studien skulle uppnå högsta möjliga trovärdighet var det viktigt att frågorna var begripliga och relevanta samt att deltagarna kände sig
14
5.6 Etiska aspekter
Studiens utgångspunkt av etiska överväganden har utgått från Vetenskapsrådets forskningsetiska perspektiv som består av fyra huvudkrav: informationskravet,
samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2018). Alla som blev intervjuade blev i förväg informerade om studiens syfte, det vill säga
informationskravet. I informationsbladet framgick det att personen har rätt att bestämma över sin medverkan och att den när som helst kan avbryta sin medverkan. Vid intervjutillfället gavs denna information även muntligt till deltagaren, alltså samtyckeskravet. Alla personuppgifter som lämnades förblev konfidentiella. I studiens resultatdel har deltagarnas namn bytts ut mot fiktiva namn och alla uttalanden som kan koppla personen till en specifik skola eller stad har bytts ut mot ett motsvarande ord eller tagits bort. Alla intervjuer spelades in men raderades omgående efter fullständig transkribering. I transkriberingen har alla namn, oavsett om det är på en person, skola eller stad bytts ut för att skydda deltagarnas privata integritet. Ingen obehörig har eller kommer få tillgångar till transkriberingarna, det vill säga
konfidentialitetskravet. All data som studien har generat har enbart använts för
forskningsändamål och kommer inte heller i framtiden att användas till något annat, vilket motsvarar nyttjandekravet.
Utöver de fyra etiska huvudkraven har studien även tagit hänsyn till de sammanfattade begreppen för kraven på forskarens etik. Dessa är: ärlighet, öppenhet, hänsynsfullhet, oväld och ordningssamhet. Hassmén och Hassmén (2008) menar att dessa begrepp ska genomsyra hela forskningsprocessen. För att följa upp detta har tidigare forskning presenterat, varav alla tidigare studier har blivit peer reviewed för att ge en ärlig kunskapsöversikt över det aktuella forskningsläget. Dessutom har vi strävat efter att behandla all data med respekt mot både studien och deltagarna till studien. Alla som deltog i studien fick möjligheten att i efterhand läsa igenom transkriberingen av deras intervju för att därefter godkänna den. Dock var det ingen som valde att göra det. Kvale och Brinkman (2014) nämner att det är fördelaktigt att ge deltagarna möjligheten att läsa igenom deras egna ord för att minimera eventuella
missförstånd.
15
Det sammanfattade resultatet visar att lärarna hade flertalet liknande upplevelser och arbetsmetoder till följd av coronapandemin. Det fanns även aspekter där lärarnas
arbetsmetoder och upplevelser skiljde sig åt. Resultatet kommer att presenteras i kategorisk ordning. Totalt finns det tre olika kategorier som kommer att presenteras var för sig och i dessa kategorier finns underliggande teman. Varje kategori är i kronologisk ordning kopplat till studiens tre frågeställningar. Utifrån Imsens (1999) indelning av de fem olika ramfaktorer kommer det framgå vilka av dessa som är de mest framträdande i undervisningen, kopplat till pandemin. Gällande Lindes (2012) tre arenor, är det framförallt transformeringsarenan och i synnerhet realiseringsarenan som har visat sig ha påverkats markant.
Första kategorin är pandemins nya utmaningar på idrott och hälsa undervisningen, som framförallt handlar om utmaningar som läraren har fått ta itu med, hur undervisningen och eleverna har påverkats samt vilket stöd och vilka riktlinjer de har fått till följd av covid-19 pandemin. Andra kategorin, arbetsmetoder, handlar främst om hur tranformeringsarenan och realiseringsarenan (läroplansteorin) har kommit till uttryck, hur pandemin har påverkat lärarens arbetsmetoder samt vilka ramar (ramfaktorteorin) som har påverkat undervisningen. Den tredje och sista kategorin, framtida arbetsmetoder, åskådliggör vilka digitala hjälpmedel lärare kommer att implementera mer av i sin kommande undervisning samt nya och/eller reviderade moment i ämnet.
Totalt intervjuades fyra personer, tre män och en kvinna, som kommer att hänvisas till namnen till Peter, Niklas, Stefan och Johanna. Peter har arbetat som idrott och hälsa lärare i snart i 10 år, Niklas är nyexaminerad lärare i idrott och hälsa, Stefan har arbetat i strax över 35 år och Johanna har arbetat i två år.
6.1 Pandemins nya utmaningar på idrott och hälsa undervisningen
Pandemins nya utmaningar på idrott och hälsa undervisningen är indelad i teman
utmaningar/svårigheter, eleverna samt stöd/riktlinjer. Det vill säga vad har varit utmanande
för läraren i förhållande till dennes undervisning, vilken inverkan har pandemin haft på eleverna som i sin tur har påverkat undervisningen, samt vilka riktlinjer har lärarna fått av skolan och har de fått adekvat stöttning. Att en pandemi skulle komma och påverka hela skolväsendet hade säkerligen ingen räknat med och lärarna i denna studie har alla påverkats av denna omställning.
16
6.1.1 Utmaningar & svårigheter
När coronapandemin slog till våren 2020 blev gymnasieskolorna ombedda att gå över till distansundervisning. Något som var återkommande hos två av lärarna var att tekniken ibland kunde sätta käppar i hjulet vilket försvårade möjligheten att ens kunna bedriva en god
undervisning.
I nedanstående citat belyser Peter detta och säger följande:
Dels grundläggande, funkar tekniken. Vi har tyvärr haft stora utmaningar med tekniken på den här skolan, eleverna har haft kanske ipads som inte varit så bra eller projektorer som inte funkat i klassrummet. Så det finns som en grundoro. Och den ställs ju på sin spets när man måste lita på tekniken, och det var många gånger som det var bristande nätverk, eller andra saker som gjorde att vi inte kunde bedriva undervisningen.
Detta är ett exempel på hur realiseringsarenan påverkas negativt på grund av bristande teknik. Det är i realiseringsarenan som kommunikation och aktivitet sker. Det är denna arena som läraren kan kontrollera (Linde, 2012) men om tekniken strular, vilket är en förutsättning för att kunna ha distansundervisning, kommer kontrollen att avta och undervisningen blir lidande för alla parter.
Att inte kunna se och interagera med sina elever var något som framförallt två lärare påverkades av. Stefan exemplifierar hur det var att arbeta utan att ha eleverna på plats i idrottshallen:
Men det största känslan var nog den här tomheten tycker jag, från att man har gruppen framför sig och att man kan interagera och man märker reaktioner från eleverna direkt till att det bli det här statiska digitala som, ja det var en tomhet skulle jag säga, det är den största känslan… Allt vad gäller samarbete i stort sett försvann.
Niklas befann sig i en unik situation, jämfört med resterande lärare, då han under vårterminen gjorde sin sista VFU-praktik på en gymnasieskola. Han påverkades också av att inte kunna
17 interagera med eleverna på plats:
Det här med att inte få se eleverna, så det blev värre för mig som VFU student, jag fick aldrig se eleverna, fick aldrig bygga relationer eller visa mina starka sidor som är det praktiska, mitt ledarskap, min förmåga att vara en pedagog. Det ställde stort prov på din teoretiska kunskap och din förmåga att vara intressant på distans. Det ställde stora krav på en. Det var tufft, jättetuff tid faktiskt.
De ovanstående två citaten är exempel på hur ramfaktorer, i synnerhet det pedagogiska
ramsystemet, påverkar lärarens förmåga att skapa och upprätthålla goda relationer till sina
elever. Imsen (1999) beskriver det pedagogiska ramsystemet som de ramar som berör förordningar och lagar för undervisningen, till exempel läroplan för gymnasieskolan och skollagen. I detta fall beordrades gymnasieskolorna av staten att övergå till
distansundervisning vilket i sin tur påverkade undervisningen i det avseende att läraren, likaså eleven, får svårigheter att bygga relationer samt uteblivna sociala interaktioner, vilket är en stor del av idrott och hälsa undervisningen. Under höstterminen (fram till 7/12 2020) hade undervisningen dock återigen övergått till skolundervisning. En utmaning som två av lärarna fick handskas mycket med var närvaron. Många elever har visat sig utnyttja situationen och undviker att delta på idrottsundervisningen genom säga till läraren att den har
sjukdomssymtom vilket sätter läraren i en svår situation då rekommendationerna säger att en bör stanna hemma vid sjukdom. Samtidigt är läraren medveten om att eleven mycket väl kan ha sagt så för att slippa delta i undervisningen.
Johanna beskriver i följande citat hur närvaron har blivit allt mer problematisk i hennes skola:
Det känns som det är väldigt mycket fler elever som är borta just nu. Man blir borta ganska ofta till och från, och närvaron är det största problemet. Det känns som att allting som händer skylls på corona. Främst har närvaron försämrats väldigt mycket och frånvaron har ökat. Samtidigt så har kvaliteten på undervisningen sänkts väldigt mycket. För det känns, om du ser eleverna så har du mer kontroll, alltså på plats... Corona skyller man väldigt mycket på och det känns som att vi missbrukar det väldigt mycket också. ’Jag är rädd för corona’ säger någon och så dyker den upp i närheten av skolan och härjar runt där.
18
Johannas citat är ett bra exempel som kan kopplas till ramfaktoren ramar med
anknytning till eleverna och deras kulturella bakgrund. Denna faktor handlar bland
annat om hur elevernas motivation kan påverka undervisningen (Imsen, 1999). Om en elev har brist på motivation till att delta på undervisningen kan den relativt enkelt undkomma lektionen genom att använda coronaviruset som en ursäkt. Läraren måste således hitta ytterligare lösningar att inkludera samtliga elever i undervisningen.
6.1.2 Eleverna
Upplevelser av eleverna har skiljt sig åt mellan de olika lärarna. Försämrad undervisningskvalitet i form av bristande inlämningsuppgifter, uteblivna diskussioner och elever som har svårt att arbeta via datorn är några exempel. Något som dock var återkommande bland vissa lärare var bristande engagemang och motivation hos eleverna. Skolor vars elever är högpresterande verkade hanterade situationen bättre än skolor som var mer utsatta. Stefan som arbetar på en skola som kan kategoriseras som högpresterande beskrev följande:
Vi är privilegierade att det är många som har höga ambitioner och de har kämpat för att komma in på den här skolan och då har en egen motor vilket gör att när man då uppmanar dem att ’se till att ladda ner den här appen (träningsapp) och bedriv en konditionsträning’… I slutet av dagen så har jag 100 % uppslutning att alla faktiskt har gjort det, vilket jag tror inte kan gå att genomföra på alla skolor här i kommunen då.
Peter å andra sidan hade lite andra erfarenheter när det kom till eleverna:
Alltså jag har ju sett filmer på lätt omotiverade elever, tonårsgrabbar, som stått i tvättstugan med morsan och dansat salsa… Det som blev väldigt tydligt det var ju också socioekonomisk ställning, vilken kultur man kommer ifrån. Sitter du hemma med tre småsyskon som springer mellan benen och skriker så blir det svårt liksom, det märkte vi. Viss typ av elever hade väldigt svårt att logga in på sina enheter och ha kamerorna på… Jag kunde verkligen se att elever med, om vi pratar dans t.ex., med invandrarbakgrund i högre utsträckning hade otroliga problem med att kunna genomföra dansmomentet… En likvärdig skola
19
det var ju liksom, alltså utifrån idrottsämnet, det var bara att kasta ut genom fönstret, i alla fall i det momentet.
Johanna berättar om hur eleverna riskerar att hamna efter i undervisningen på grund av uteblivna uppgifter:
Tyvärr så har det varit att du gett dem uppgifter, men att man skyller på coronan ’jag är sjuk, min mamma låg hemma sjuk’ etc. Så tyvärr har många elever hamnat efter, men då måste du ändå försöka pusha dem och ge dem kompletterade uppgifter. Har du en grupp med en läxa så har de andra två läxor, det är så vi har påskyndat processen för dem.
Ovanstående citaten från Stefan, Peter och Johanna är exempel på vilken inverkan
ramar med anknytning till elever och deras kulturella bakgrund har vid
distansundervisning. Denna ram innefattar de sociala förhållanden och kultur som råder i skolan. Om eleverna har goda sociala förhållanden och en kultur i skolan där eleverna strävar efter att prestera bra kommer det att avspeglas även vid distansundervisning. Om det dock skulle vara tvärtom blir det, som i Johannas och Peters fall, istället en lidande undervisning där en likvärdig skola är svår att upprätthålla.
6.1.3 Stöd och riktlinjer
Lärarnas upplevelser av det stöd som de har fått av rektorer, skolledning etc. har varit enhetlig. Ingen lärare upplevde bristande stöttning, snarare tvärtom, att istället har skolan försökt uppmuntra och hjälpa lärarna hantera denna svåra situation som de befinner sig i. Dock har riktlinjer från rektorer skiljt sig åt en del mellan de fyra lärarna. Peter och Stefan fick ganska fria händer att utforma lektionerna som de ville. Johanna blev främst tillsagd att försöka involvera föräldrarna i den mån som gick, till exempel via brev, mejl och bjuda in till gruppsamtal. Den enda riktlinjen som Niklas fick under sin VFU var att inte begära av eleverna att sätta på
kamerorna vid distansundervisning och att ha en tydlig planering. Han säger följande:
20
Den enda tydligaste riktlinjen var att vi inte kunde begära, om det inte var absolut nödvändigt, att de skulle visa sina ansikten på skärmen för att det kunde vara uttittande, eller att andra kunde liksom filma eller någonting… Annars så var det väldigt fritt. Det var bara de här riktlinjerna kring att det ska vara tydligt planerat så att de själva visste några timmar innan lektionen, eller helst dagen innan, så de kunde gå in på sitt lärarprogram eller sitt classroom och hitta uppgifterna.
Dessa riktlinjer är exempel på administrativa ramar som handlar om de ramar som styr hur skolan leds (Imsen, 1999). Men dessa ramar verkar inte ha lika stor
inverkan på själva undervisningen då riktlinjerna inte var särskilt
genomslagskraftiga i det avseendet att undervisningen bland dessa lärare skiljde sig åt avsevärt.
6.2 Arbetsmetoder
Lärarnas lyfter också fram hur deras arbete har påverkats på grund av coronaviruset. Denna kategori är indelad i två teman, lärarnas tolkning av läroplanen och lärarnas undervisning. Det ska dock påpekas att under mars månad fram till sommarlovet 2020 arbetade samtliga lärare med någon form av läroplattform och undervisningen bedrevs i densamma. De som angavs var microsoft teams, schoolsoft och google classroom. I dessa läroplattformar kan de, även innan pandemin bröt ut, kunnat dela ut och samla in arbetsuppgifter. Dessa läroplattformar är exempel på resursrelaterade ramar som har med ekonomiska eller materiella resurser att göra, till exempel vilka läromedel som köps in beroende på hur mycket ekonomiska resurser som finns att tillgå (Imsen, 1999). Dock har denna ram stor ingen stor inverkan på själva utformningen av undervisningen då dessa läroplattformar är ganska lika varandra med liknande funktioner. Skillnaderna på distansundervisningen blir istället hur lärare tolkar läroplanen och hur tolkandet kommer till uttryck i själva undervisningen.
6.2.1 Lärarnas tolkning av läroplanen
21
tre arenorna från läroplansteorin. I denna arena tolkar läraren läroplanen för att sedermera sätta den i sin kontext. Hur praktiken kommer att se ut kommer att påverkas av lärarens tolkning av läroplanen och lärarens repertoar. Dock kan andra faktorer påverka lärarens tolkning av läroplanen och vilket undervisningsinnehåll som ämnet ska innehålla. Enskilda skolors skolkultur, elevernas intresse, föräldrarnas krav, skolledares pedagogiska ledning och statens utformning av lärarutbildningen är några faktorer som spelar roll i transformeringsarenan (Linde, 2012). Lärarna var enade om att det går att tolka och följa styrdokumentets innehåll men att undervisningen inte blir optimal då eleverna går miste om kunskaper och förmågor som hade underlättats att utveckla i en idrottshall. Johanna resonerar följande huruvida det har blivit svårare att följa styrdokumentets innehåll:
Det man gör är att man läser styrdokumentet och ska man ha ett moment så tolkar jag det på mitt sätt och kör fram någonting utifrån styrdokumentet… Eller om vi ska köra idrott, redskapsgymnastik: “eleven kan med goda rörelsekvaliteter utveckla den kroppsliga förmågan” och hur ska eleven nå dit och då checkar man av sådana detaljer och det funkar, det är inga konstigheter.
Vissa moment har visat sig tagit mer plats än vanligt då dessa moment är enklare att genomföra på distans kontra andra moment. Peter berättar följande om hur han fick dra ut vissa moment:
För årskurs två skulle vi avsluta att prata om träning, doping, lite kost, lite träningsideal och såna saker. Det är ju inte ett jättestort moment, det hade jag mest pratat om i klassrummet och fångat upp i en diskussion samtidigt som man gör andra saker. Men det momentet fick man ju mjölk. Under tre fyra veckor höll vi på prata om träningsideal och kom in på anorexia för tjejer som kan drabbas av det utifrån ideal i samhället och doping utifrån mansideal.
Det empiriska materialet i denna studie visar att lärarna hade, trots svårare förutsättningar, förmågan att tolka och omsätta styrdokumentets innehåll från teori till praktik, även om alla var överens om att vissa moment var långt ifrån en ideal undervisningssituation. Samtliga lärare var eniga om att vissa moment blir oerhört svåra att genomföra på distans, dels för att det är en säkerhetsfråga, dels för att säkerställa att eleven lär sig det den är avsedd att lära sig. I kursplanen för idrott och hälsa 1 står följande i centrala innehållet: ”utemiljöer och naturen som arena för rörelseaktiviteter och rekreation, säkerhet i samband med fysiska aktiviteter och
22
friluftsliv” (Skolverket, 2011). Problematiken för lärarna blir att, via distansundervisning, kunna följa läroplanen på ett adekvat sätt under ett helt läsår. Eftersom lärarna ”bara” arbetade på distans cirka 2,5 månad var det lättare att sålla ut och dra ut vissa moment. Om de tvingas att arbeta på distans en längre period riskerar läroplanen att tolkas mer olikt än vad den görs idag.
6.2.2 Lärarnas undervisning
Lärarnas undervisnings kan kopplas till realiseringsarenan, det vill säga hur läroplanens vision realiseras till ett tydligt innehåll i undervisningen (Linde, 2012). I detta avsnitt konkretiseras och analyseras lärarnas arbetsmetoder. Sett till undervisningen under våren 2020 gavs flera exempel på hur lärarna i denna studie arbetade för att bedriva distansundervisningen. Vi vet sedan tidigare att lärarna fick relativt fria händer att utforma sin undervisning som de behagade. I princip alla lärare arbetade med att ge eleverna teoretiska uppgifter, och alla lärare hade inslag av såväl praktiska som teoretiska lektioner. Niklas ger följande exempel på hur han arbetade med eleverna på distans under vårterminen 2020:
Vi körde de här med sjukvård och förebyggande av skador och jag fick lägga upp lektioner där vi fokuserade på övningar och de själva filmade samtidigt som jag körde övningar. Det kunde vara att jag gjorde draken eller knäböj de fick göra samma sak på sin egen skärm och visa att de hade någorlunda god teknik… Vi försökte få de att röra sig mycket, så mycket styrketräning och försöka använda ett träningsprogram som jag tagit fram med min kollega som de fick använda sig av, sedan fick de utvärdera sin egen insats… Sedan hade vi teoretiska förhör där de var tvungna att ha kamera på om de sitter och fuskar eller inte. Då hade de haft akuta skador där jag hade haft en genomgång med dem om det. Så då hade vi förhör genom google meets.
För Peter var strukturerade och fyrkantiga lektioner väsentligt, detta för att säkerställa att eleverna får relevant undervisning under rådande omständigheter:
Ramarna måste vara satta för lektionen… då börja vi ganska direkt med ’okej ett, två tre, fyra, de här sakerna ska vi göra, först kommer jag presentera ett nytt område. Det kommer ta 15 minuter ungefär, sedan förväntar jag mig att ni tar 25 minuter eller 30 minuter att genomföra det här. Vi kommer ha en kort
23
kunskapscheck, sen kommer jag ha ett avslutande samtal om 60 minuter’… Jag var tvungen att bli ännu mer fyrkantig än vad jag varit i klassrummet.
Dock berättade Peter att vissa moment visade sig vara mer gynnsamt för vissa elever att genomföra på distans och att han ibland fick gå utanför boxen för att hjälpa eleverna nå kunskapskraven:
Där skulle de [årskurs 1] lära takt och rytm i en låt, sen skulle de sätta en koreografi till den… Då var det någon elev som kom och bara ’men Peter kan inte jag få göra den själv’ – nej men vi ska göra det i grupp. Men sen så kom fjärrundervisningen… Just den eleven då han levererade en kreativ dans som var helt fantastisk och den hade han aldrig gjort i gymnastiksalen för han hade varit begränsat av kanske sina klasskamraters begränsningar.
”Det var en kille från Eritrea [årskurs 2], då var det ’titta på en kulturell dans, visa mig såhär dansar man en kulturell dans i Eritrea sen vill jag att du dansar den också, jag vill ju se att du kan föra dig till takt och rytm’. Det står inte att du ska dansa salsa i kunskapskraven men du ska kunna föra dig till musik. Det var ju såhär, jag var ju tvungen att tänka helt kreativt för att försöka nå många elever.
Stefan som inte hade särskilt mycket erfarenhet av att arbeta med digitala hjälpmedel sedan tidigare arbetade på följande sätt:
I våras så släppte vi dem ganska mycket, då räckte det att de skickade en länk till en träning som dom hade på nätet genom youtube träning… Så har vi gått över till att köra på runkeeper [träningsapp]. Man följer en kartbild på sträckan som de har förflyttat sig på och så får jag tid, datum, genomsnittshastigheter, tiden som har tagit för de att förflytta sig… Jag har tänkt då att de som orkar köra högintensivt, 180 ungefär i puls, för dem räcker det att de kör 15-20 minuter och kör man lågintensivt så blir det drygt en halvtimme, och är man lite små krasslig eller inte tillräckligt tränad så kan man ta en snabb promenad på 45 minuter.
24
Det empiriska materialet redogör hur pass betydelsefullt digitala hjälpmedel har varit. Tack vare läroplattformar, träningsappar och andra medel såsom youtube har lärarna i denna studie kunnat bedriva sin undervisning på distans. De mest framträdande ramarna är framförallt resursrelaterade ramar och ramar med anknytning till eleverna och deras kulturella bakgrund. Det vill säga att de resurser och det material som läraren tar i anspråk i sin undervisning kommer spegla innehållet i undervisningen. Även eleverna spelar en viktig roll. I Stefans fall kunde han ge eleverna uppgifter och räkna med att de kommer göra det de blev tillsagda. I Peters fall behövde han vara fyrkantig och konkret med uppgifterna för att säkerställa att undervisningen bedrevs på ett adekvat sätt. Alla lärare arbetade med teoretiska moment (t.ex. doping, kost), någon form av styrke- eller konditionsträning eller uppgifter (som t.ex. dans) som eleverna kunde träna på individuellt. Säkerligen beror detta på att lärarna upplevde dessa som de mest praktiska och genomförbara momenten att arbeta med på distans.
Under höstterminen 2020 (fram till 7/12) återgick gymnasieskolan till normal skolundervisning. Nästan alla lärare i denna studie hade inte fått några konkreta riktlinjer från skolan att förhålla sig till. Däremot råder det allmänna rekommendationer som sedermera påverkade lärarnas undervisning. I Niklas skola har beslutet tagits att försöka vara utomhus i högsta möjliga mån, vilket är ett exempel på en organisationsrelaterad ram:
Vi försöker tänka på hur vi ska försöka begränsa vad vi gör med lekar all material. Efter dansen kommer vi att bara vara ute hela tiden. Så hade det inte varit någon pandemi skulle nästa vara boll och rörelse och då hade vi varit inne, men nu i och med pandemin och vi måste ta vårt ansvar för att minska smittspridning så har vi tagit ett gemensamt beslut att försöka vara ute istället på idrotten… Är det så att vi inte får mildare restriktioner till februari mars så får vi nog tänka om. Då kan det bli att vi kanske har friluftsliv exempelvis lite tidigare och ha boll och rörelse senare i hopp om att det blir mildare restriktioner mot sommaren i så fall. Hittills så har vi inte ändrat någonting i vår planering kring vilka moment vi har och så.
Johanna och Peter var också medvetna om att försöka minska smittspridningen:
Till exempel pardans, cha cha cha, när man ska köra vals och hålla i varandra, det har vi tagit bort, istället kan man göra rörelse till musik där jag står i mitten
25
och eleverna har två meter emellan och gör olika rörelser eller så kan man utöva linedans där de står med två meters avstånd eller håller ett hopprep emellan. Det är samma moment fast lite mer corona-anpassat… Och vi missbrukar ju ytdesinfektion här och vi har fullt med handsprit här som både vi och eleverna ska använda.
”När vi kör dans då är det ju rotation hela tiden för att exponeras för så många olika typer av danspartners som möjligt. Men här var det såhär ’ni två jobbar, ni två jobbar, ni två jobbar’ så fick man jobba i väldigt smågrupper med liten kontaktyta… Generellt har jag undvikit idrotter som är mer kontaktkrävande helt enkelt. Men dansen den genomförde jag då med den anpassningen att ”ni får köra tillsammans hela lektionen helt enkelt.”
Den största skillnaden mellan distansundervisningen och undervisningen under hösten är lärarens kontroll i realiseringsarenan. Linde (2012) menar att kommunikationen som läraren använder sig av är dels för att kontrollera vilka aktiviteter sker och inte sker i klassrummet, men även för att informera eleverna i och omkring ämnet. Det senare präglas av frågor, svar och reaktioner vilket sedermera skapar en kontroll hos läraren som gör att denne kan
kontrollera ämnets tidsanvisningar eftersom det finns flertalet stoff som ska inkluderas. När lärarna arbetade på distans försvann mycket av kontrollen då de varken kunde se eleverna, deras förmågor och utveckling. Konsekvensen kunde därmed generera förvirrade eller omotiverade elever. Utbytet mellan elev och lärare minskade vilket resulterade i att eleverna hade svårt att ta till sig uppgifter och ställde många frågor till sina lärare. Samtliga lärare verkade också vara mån om att försöka minska smittspridningen trots skolan inte sa till dem rakt ut att inte göra/undvika vissa aktiviteter. Lärarna använde istället sunt förnuft i relation till de allmänna råden.
6.3 Framtida arbetsmetoder
Lärarna i denna studie visade att pandemin har bidragit med erfarenheter som de kommer kunna ha nytta av framtiden. Utifrån svaren kommer kategorin att delas in i två teman,
digitala hjälpmedel och reviderade moment. Det vill säga vilka digitala hjälpmedel kommer
lärarna vilja arbeta mer med än vad de tidigare gjort och vilka nya revideringar kommer de att implementera i sin undervisning.
26
6.3.1 Digitala hjälpmedel
Alla lärare var eniga i frågan om de kommer att använda sig mer av digitala hjälpmedel i framtiden, i synnerhet youtube. Samtliga lärare i denna studie ansåg att youtube är ett bra verktyg att implementera i sin undervisning. Detta eftersom eleverna kan ta del av olika typer av rörelsekvalitéer, allt från dans till rörlighet och styrka. Stefan, som var den enda läraren som blev intervjuad efter att gymnasieskolan blev beordrad att återigen gå över till
distansundervisningen, uttryckte följande:
Men redan nu i höstas använde vi oss av mer olika youtube klipp då, t.ex. med elever som var skadade och så, då uppmanar vi dem att gå i och söka på rörlighet och in och sök på stretch, yoga eller annat. Och det är någonting som faktiskt har utvecklats redan innan denna (HT-20) nedstängning under höstterminen och något vi kommer fortsätta med.
Johanna uttryckte följande om att arbeta mer med digitala hjälpmedel i framtiden:
Det känns som om jag gick från att vara en lärare som inte tänkte mycket på sånt, alltså på sånt med digitalisering, men när pandemin kom så blev man mer digitaliserad och det känns som man når eleverna bättre för dom är ju skapade och formade med digitala verktyg… Allting går mycket mer effektivt, allting går mycket mer snabbare och man kan involvera föräldrarna. Att dem också får notiser i mobilen så de vet om bedömning och uppgifter och då är föräldrarna med och pushar eleven till framgång.
Användandet av digitala hjälpmedel exemplifierar hur realiseringsarenan kan komma att påverkas. Det är i denna arena ord som kommunikation och kontroll är huvudaktörer. Alltså hur, var och när sker kommunikationen mellan lärare och elev och hur kan läraren kontrollera undervisningen för att kunna förhålla sig till
undervisningsstoff, tidsanvisningar etc. Digitala hjälpmedel kan således hjälpa läraren att kontrollera vilka aktiviteter som sker och inte sker i klassrummet, men även för att informera eleverna i och omkring ämnet.
