Historiska studier
Kandidatuppsats
15 högskolepoäng
Öst och Väst: Kommer vi någonsin
mötas?
Analys av hur Hollywood representerar människor från Mellanöstern.
East and the West: Will we ever meet?
An analysis of how Hollywood represents people of the Middle East.
Jesper Shuja
Kandidatexamen 60 hp Handledare: Ange handledare
Historia med kulturanalys III 2010-08-25
Examinator: Irene Andersson
2 Blank
3 Malmö högskola
Historiska studier
Historia med kulturanalys Historia med kulturanalys III Höstterminen 2010
ABSTRAKT
Shuja, Jesper (2010). Öst och Väst: Kommer vi någonsin att mötas? (East and the West: Will we ever meet?). Historiska studier, Malmöhögskola.
Då antagonismen mellan öst och väst forstätter att eskalera i vårt postindustriella samhälle är det viktigt att ta reda på de bidragande faktorer som leder till en fortsatt motsättning. Det är min uppfattning att Hollywood är en bidragande faktor till denna antagonism. Det är även min åsikt att Hollywood blir påverkade av USA:s Mellanösternpolitik i utformandet av de filmer där människor från Mellanöstern och islam porträtteras.
Syftet med studien är att utifrån teorier såsom orientalism, stereotypering, representation och common-sense antaganden analysera nio utvalda Hollywoodfilmer. Tre från 1960-talet, tre från 1990-talet och tre från 2000-talet för att klarlägga hur människor från Mellanöstern framställs och hur islam representeras.
Syftet är även att med hjälp av Faircloughs kritiska diskursanalys belysa hur samhället påverkar Hollywoods produktioner och hur dessa i sin tur påverkar samhället. Mot bakgrund av detta är Faircloughs trestegsmodell lämplig för att tydligöra det dialektiska samspel som existerar mellan samhälle och produktionen av film.
Utifrån de teorier och metod som har presenterats har jag funnit att de nio utvalda filmerna framställer människor från Mellanöstern och islam på ett negativt sätt. Det har även varit möjligt att med hjälp av Faircloughs trestegsmodell tydligöra ett dialektiskt samspel mellan USA:s Mellanösternpolitik och Hollywood.
4
In a time when antagonistic feelings continue to escalate in our postindustrial society, it tends to be vital to look for the contributing factors to why opposition seems to continue. It is my understanding that Hollywood is one of several factors to the ongoing animosity. It is also my belief that the ongoing US Middle Eastern policy has an influence on Hollywood, which has a direct impact on the production of movies that represent people of the Middle East and Islam. The purpose if this paper is to analyze nine selected Hollywood movies using theories such as Orentalism, stereotypes, representation and common-sense assumptions. The films will be taken from three separate decades, from the 1960s, 1990s and the 2000s. The function of the investigation is to determine how people of the Middle East and Islam are being represented.
Another purpose is also to establish an understanding on how society affects Hollywood productions but also how these productions in turn affect society; this will be done by using Fairclough’s critical discourse analysis. Fairclough’s framework for CDA is ideal in determenating the ongoing dialectical relationship between society and the production of movies.
By using the theories and method formerly presented, I have concluded that when analyzing the nine selected movies, people of the Middle East and Islam are being represented in a negative manner. It has also been possible to establish that there exists a dialectical relationship between US Middle Eastern policy and Hollywood by using Fairclough’s framework for CDA.
Nyckelord: Antagonism, CDA, Common-sense, Hollywood, Orientalism, Stereotyp.
Keywords: Antagonism, CDA, Common-sense, Hollywood, Orientalism, Stereotype.
Jesper Shuja Handledare: Nils Andersson
6
Innehållsförteckning
EAST AND THE WEST: WILL WE EVER MEET? ... 1
1 INLEDNING ... 8
1:2 FRÅGESTÄLLNING...9
1:3 FORSKNINGSLÄGET...9
1:4 PRESENTATION AV MATERIAL...12
1:4:1 El Cid ...15
1:4:2 Lawrence av Arabien...15
1:4:3 Khartoum ...15
1:4:4 True Lies...16
1:4:5 Beslut utan återvändo ...16
1:4:6 Belägringen...16
1:4:7 Rules of Engagement ...17
1:4:8 300 ...17
1:4:9 Body of Lies ...17
2 METOD OCH TEORI ... 18
2:1 BEGREPPET DISKURS...18
2:2 KRITISK DISKURSANALYS (CDA) ...19
2:2:1 Text ...21
2:2:2 Diskursiv praktik...22
2:2:3 Sociokulturell praktik ...23
2.3 POSTKOLONIALSIM OCH ORIENTALISM...25
2:4 REPRESENTATION OCH STEREOTYPISERING...28
3 ANALYS OCH DISKUSSION ... 34
3:1 EL CID...34
3:1:1 Mottagandet...36
3:2 LAWRENCE AV ARABIEN...37
3:2:1 Mottagandet...39
3:3 KHARTOUM...39
3:3:1 Mottagandet...41
3:4 REDOVISNING GENOM FAIRCLOUGHS TRESTEGSMODELL...42
7
3:5:1 Mottagandet...45
3:6 BESLUT UTAN ÅTERVÄNDO...46
3:6:1 Mottagandet...48
3:7 BELÄGRINGEN...48
3:7:1 Mottagandet...50
3:8 RULES OF ENGAGEMENT...51
3:8:1 Mottagandet...53
3:9 300 ...54
3:9:1 Mottagandet...56
3:10 BODY OF LIES...57
3:10:1 Mottagandet...59
3:11 REDOVISNING GENOM FAIRCLOUGHS TRESTEGSMODELL...59
4 SLUTSATS... 62
4:1FRAMTIDA FORSKNING...67
8
1 Inledning
” OH, East is East, and West is West, and never the twain shall meet”1, lyder det i Kiplings The ballad of east and west. Det kan tänkas dystert, dock inte helt utan grund. Problemet mellan öst och väst är ett känt faktum. Utgår vi ifrån att Homeros berättelse om Troja är byggd på sanna källor får vi en antagonism som sträcker sig tretusentvåhundra år tillbaka. I Iliaden framför Homeros ”Ord har vingar”2, med dagens teknologiska framsteg såsom internet, e-post och film flyger orden snabbare än någonsin.3 Något som har påverkat det mänskliga sinnet de sista hundra åren är filmer i alla dess former. För vart årtionde som går bombarderas vi av flertalet olika filmer, främst från Hollywood, hemma i Sverige. Det är min uppfattning att vare sig vi är medvetna om det eller inte, så påverkas vi av de olika manusförfattarnas, producenternas och filmbolagens värderingar. Det är min övertygelse att det är filmer och TV som står för normen i dagens post-koloniala samhälle: ”It is time to recognize that the true tutors of our children are not schoolteachers or university professors but filmmakers/…/”4 Ur denna aspekt är det intressant att studera Hollywoodfilmer, för att få en uppfattning om hur människor från Mellanöstern och islam porträtteras. Jack G. Shaheen, Ulf Zander och Lina Khatib har alla forskat inom detta område. Vad dessa forskare har gemensamt är att de drar samma slutsats, porträtteringen är som regel byggd på stereotypiska modeller vilka skapar en negativ föreställning.
Vad som intresserar mig i denna bemärkelse, är varför dessa negativa representationer skapas men även vilka faktorer som står bakom skapandeprocessen och hur den förhåller sig till sin omvärld. Då dessa forskare spekulerar kring dessa frågor (det är trots allt det enda vi kan göra) kan det vara svårt att få en uppfattning om hur de har kommit fram till sina teorier. Mot bakgrund av detta är det intressant att använda sig av Norman Faircloughs kritiska diskursanalys. Med hjälp av Faircloughs trestegsmodell är det möjligt att spekulera kring hur samhället påverkar produktionen av filmerna och hur filmerna i sin tur påverkar samhället. Det är min förhoppning att om det är möjligt att påvisa detta dialektiska samspel mellan film och samhälle med hjälp av en tydlig modell, kan det bidra till ett större intresse för den negativa representation som Mellanöstern och islam fått erhålla.
1 Willis, John O. And Ron, Dumont. And never the twain shall meet, 901 2 Wheatcroft, Andrew. De otrogna, 18
3 Ibid. 18
9
1:2 Frågeställning
Syftet med uppsatsen är att klargöra hur Mellanöstern och islam porträtteras i nio utvalda filmer. Analysen kommer utgå ifrån textanalys med teoretiska tillämpningar från Orientalism, Representation, Stereotypisering och Common-sense antaganden. Det är också intressant att se om det har blivit någon förändrig över tid.
Uppsatsens syfte är även att klargöra om det är möjligt att finna ett dialektiskt samspel mellan samhälle och film. Ett försök till detta kommer att bedrivas med hjälp av Faircloughs trestegsmodell.
Jag kommer även kortfattat att behandla filmrecensioner för att ta reda på hur filmerna har mottagits i USA och i Sverige.
Hur representeras människor från Mellanöstern och islam i de utvalda filmerna? Existerar ett dialektiskt samspel mellan samhälle och film?
Hur har filmerna mottagits av recensenter?
1:3 Forskningsläget
Det är svårt att finna forskning och litteratur relaterat till film och Mellanöstern. Likväl finns det ett fåtal forskare som har arbetat med relevant problematik i förhållande till min uppsats. Det största namnet inom detta fält är Jack G. Shaheen. Shaheen är en internationellt erkänd professor som har skrivit mycket om den negativa föreställning, stereotypisering, som har skapats om t.ex asiater, svarta och nordamerikanska indianer. Utöver av att ha skrivit över 300 essäer för olika publikationer5 har han skrivit fem böcker; Nuclear War Films, Arab and Muslim Stereotyping in American Popular culture, The Tv Arab, Reel Bad Arabs och Guilty: Hollywood’s verdict on Arabs after 9/11.
Den bok som jag har använt mig av är Reel Bad Arabs. Boken ses som Shaheens största verk. I boken behandlar Shaheen 900 filmer där araber porträtteras. Enligt Ulf Zander
5 se www.reelbadarabs.com
10
använder sig Shaheen av ordet ”arab” i vid bemärkelse.6 Enligt Shaheen har Hollywood producerat 1100 filmer från 1896 fram till 9/11 där araber får en negativ framställning i nästan uteslutande alla filmer.7 Boken har varit värdefull för att försöka få en förståelse för hur mycket Hollywood stereotypiserar andra människor. Shaheen behandlar inte på något djupare plan varför Hollywood producerar dessa negativa framställningar, dock får man en förståelse av att det grundar sig på ekonomiska faktorer.8 Shaheens motivering till att forska inom detta fält verkar vara att informera och undervisa andra människor om hur farligt det är att trycka ner andra etniciteter. Shaheen använder sig måttligt av Saids teori kring orientalismen. Boken behandlar specifikt sju av de nio utvalda filmer som jag har valt att analysera.
2006 kom Lina Khatib ut med boken Filming the modern Middle East. Boken behandlar ett urval av filmer som har gjorts från början av 1980-talet fram till då boken publicerades. Det intressanta med denna bok är att den inte bara bearbetar filmer från Hollywood, utan även analyserar filmer från Mellanöstern. Khatibs syfte har varit att titta på det politiska klimatet i förhållande till regionen, då hon anser att bio (filmer) är ett kraftfullt instrument i skapandet av representationen av Mellanöstern. Dock påpekar hon att det inte bara är Hollywood som producerar en representation: ”This cinematic representation is not confined to Western cinema industries, like Hollywood. The Arab world has also engaged in the creation of such cinematic images.”9 Likväl har jag bara fokuserat på de delar som behandlar Hollywood, hur Mellanöstern framställer sig själva är inte av intresse för mina frågeställningar.
Det har varit intressant att använda mig av Khatibs bok då hon bl.a. har använt sig av Edward W. Saids forskning kring Orientalism. ”It is impossible to ignore the contribution of Edward Said’s 1978 book Orentalism to current discourse on the cinematic Middle East. Said’s work shows how Orientalism implies that there exists a primordial difference between the West and the East.”10 Då detta är något som även jag behandlar, när jag analyserar mina utvalda filmer, är hennes forskning av stor relevans. Khatib behandlar mer ingående hur Hollywoods produktioner är beroende av den amerikanska Mellanösternpolitiken. Hon förlitar sig på Saids funderingar kring hur USA:s verkliga politiska syften döljs i regionen, som ersätts med rättfärdiganden. Liknande koncept applicerar Khatib på filmer. ”Hollywood can
6Zander, Ulf. Clio på bio, 222
7 Shaheen, Jack G. Reel bad Arabs, 2-19 8 Ibid., 37
9 Khatib, Lina. Filming the modern middle east, 1 10 Ibid., 5
11
be seen as an ideological tool that maintain American domination in world politics.”11 Då Khatib behandlar diskussionen kring samhällets inflytande på filmproduktionerna, specifikt USA:s Mellanösternpolitik, är det dock svårt att få en tydlig bild av hur hon har kommit fram till dessa resonemang. Dock använder sig Khatib i viss omfattning av Foucaults diskursteori vilket även jag gör.
Khatib bearbetar fyra av de utvalda filmer som jag analyserar.
När jag undersökte hur forskningsläget ser ut i Sverige upptäckte jag Ulf Zanders Clio på bio från 2006. Boken är ett allmänt verk som behandlar amerikansk film, historia och identitet. Vad jag fann lämpligt med Zanders bok är att den innehåller ett avsnitt som belyser mina frågeställningar, Vilda Östern: Muslimer i Hollywoods föreställningsvärldar.12 Där har Zander samlat och komprimerat relevant litteratur beträffande hur islam och Mellanöstern porträtteras i amerikanska filmer. Verket baseras dessutom på två av Shaheens böcker, Reel Bad Arabs och The Tv Arab. Avsnittet är fördelaktigt för att få en snabb bakgrund och en ingående förståelse för mina frågeställningar. Även denna bok behandlar Saids teori Orientalism, vilket gör boken än mer passande i min uppsats. Ett viktigt bidrag ur Ulf Zanders avsnitt är att han faktiskt kritiserar både Said och Shaheen. ”En genomgående brist i Shaheens argumentation är att han, i likhet med Said, ofta blundar för nyanser, undantag och variationer.”13 Att Zander likt flertalet forskare i världen kritiserar Said och Shahhen är viktigt i min mening. Det är angeläget att hålla ett vaksamt öga när man arbetar kring frågor om stereotyper. Precis som Zander poängterar är det viktigt att inte själv fastna i dessa begrepp och omedvetet hålla dem sanna.14
Zanders diskuterar frågan om islam och poängterar att innan första världskriget var i stort sett alla araber i USA kristna, och de utgör än idag majoriteten. Med hjälp av konvertering, invandring och hög barnafödsel är islam dock den starkast växande religionen i USA, vilket vållar problem när stereotypiska brännmärkningar fortsätter. Detta leder till att dikotomin vidmaktshålls.15 Likt Shaheen finns ingen djupare behandling av det dialektiska samspelet mellan samhälle och film i denna bok. Dock anser jag att det inte har varit Zanders intention att belysa dessa frågor, avsnittet har mer producerats för att få en översikt.
Verket behandlar sju av mina nio utvalda filmer.
11 Ibid., 7
12 Zander, Ulf. Clio på bio, 219 13 Ibid., 222
14 Ibid., 222
12
Som jag har uppfattat dessa forskare har de inte framställt någon tydlig bild av hur samhället påverkar filmproduktionen och hur filmerna sedan påverkar samhället. Khatib diskuterar frågan kring USA:s Mellanösternpolitik och hänvisar till olika historiska händelser. Dock blir det inte en djupare analys av det. På samma vis behandlar Shaheen frågan, han hänvisar till olika historiska kontexter, likväl får man ingen klarhet. Jag får dock uppfattningen att Shaheen är mer intresserad av att förmedla uppmärksamhet än att föra en djupare politisk diskussion.
Faktum kvarstår att det behövs ett förtydligande, av hur USA:s intressen påverkar produktionen av filmer där islam och människor från Mellanöstern porträtteras. Det är min förhoppning att Faircloughs kritiska diskursanalys ska belysa denna relation tydligare.
1:4 Presentation av material
Val av filmer har baserats på produktioner där det går att påvisa tydliga exempel på dikotomi, tanken om ”oss” och ”dem”. Det har även varit viktigt att välja filmer utifrån hur kända de är eller har varit och hur stor publik som har sett dem. Indirekt betyder det att kända skådespelare även har varit en bidragande orsak till valet av filmerna. Ju fler människor som har sett filmerna, desto mer tyder det på att fler individer har blivit påverkade av de olika budskap som förmedlats genom filmerna. Detta har då påverkat själva spridningen av filmer. Då det hade varit av intresse att få så stor spridning som möjligt per decennium, har detta inte alltid varit möjligt i relation till vad som hittills har diskuterats.
Filmerna från 1960-talet har alla kända skådespelare i sina produktioner. Charlton Heston, Alec Guinness, Laurence Olivier, Sophia Loren, Peter O’Toole, Anthony Quinn och Omar Sharif m.fl. El Cid (1961) tog hem flera olika filmpriser och blev nominerad till tre Oscar.16 Lawrence av Arabien (1962) vann hela sju Oscar och anses vara en av de största filmerna någonsin.17 Khartoum (1966) blev nominerad till en Oscar och två andra priser.18 Vad dessa tre filmer har gemensamt är att de alla utspelas utanför USA och baseras på verkliga händelser. Det går tydligt att urskilja Orientalismens dogmer i alla tre filmerna, vilket gjorde valet av dessa filmer enklare. Islam representeras tydligt i alla tre filmerna, vilket stärkte valet än mer.
16 Se www.imdb.com/title/tt0054847/awards
17 Shaheen, Jack G. Reel bad Arabs, 314, se www.imdb.com/title/tt0056172/awards 18 Se www.imdb.com/title/tt0060588/awards
13
Anledningen till att jag uteslöt 1970-talet och 1980-talet är för att jag ansåg att det var svårt att hitta några stora produktioner som behandlar specifikt mitt ämne. Även då det finns vissa produktioner såsom Indiana Jones: Raiders of the Lost Ark, där man får stereotypiseringar av araber,19 är inte exemplen lika tydliga eller mångfaldiga. Det har även varit min uppfattning är Sovjetiska kommunister har varit ärkefienden i flertalet Hollywoodproduktioner20 innan Sovjetunionens fall 1991. I och med Kuwaitkriget och bombningen av World Trade Center 1993 utgjorde Mellanöstern och islam ett större hot.21 Därför är mina urval från 1990-talet intressanta. True Lies (1994), Beslut utan återvändo (1996) och Belägringen (1998). Alla tre filmer spelar på samma terroristkoncept, människor från Mellanöstern och islam som skildras negativt och hotfullt. Där återges tydliga mönster på stereotypiseringar och Orientalism. Alla tre filmerna innehar även stora namn inom Hollywood, Arnold Schwarzenegger, Denzel Washington och Kurt Russel m.fl. Att sedan James Cameron stod bakom True Lies gör inte saken sämre. Efter 9/11 blev Belägringen den mest hyrda filmen i USA.22 1997 kom filmen Fredsmäklaren med George Clooney och Nicole Kidman. Filmen behandlar bosnier-muslimer och terrorism23, dock är det ointressant då filmen inte behandlar Mellanöstern. Filmer som Navy Seals (1991), I sanningens tjänst (1996), G. I. Jane (1997), The 13th Warrior (1999) och Three Kings (1999) innehåller inte heller lika många exempel som rymmer mitt intresse. De flesta av dessa filmer drog inte in lika mycket pengar som mina utvalda filmer.24 Följaktligen såg inte lika många människor filmerna.
Det kan tänkas uppenbart när man väljer tre filmer från 2000-talet, där människor från Mellanöstern porträtteras, att alla tre filmerna borde väljas efter 9/11 som en naturlig ”vattendelare”. Trots det ansåg jag det viktigt att välja en film från 2000, Rules of Engagement med Samuel L. Jackson och Tommy Lee Jones. Inte bara för att filmen bygger på klart stereotypiska modeller, men filmen innehåller även scener med arabiska barn och kvinnor som porträtteras som blodtörstiga barbarer. Filmen är även intressant ur mitt forskningssyfte då jag vill ta reda på hur samhället påverkar filmerna. I sluttexterna kan man
19 Zander, Ulf. Clio på bio, 225
20 Khatib, Lina. Filming the modern middle east, 104 21 Zander, Ulf. Clio på bio, 241
22CBS News, 090907 23 Zander, Ulf. Clio på bio, 244 24 Se www.boxofficemojo.com
14
se att producenterna tackar DOD (Department Of Defence) för att ha bidragit till rådgivning. DOD hjälpte även till i filmerna True Lies och Beslut utan återvändo.25
Två månader efter 9/11 kom filmen Spy Game ut med Robert Redford och Brad Pitt. Det kan tänkas förunderligt att inte välja denna film i relation till 9/11. Dock är det sannolikt att filmen var klar innan Twin Towers incidenten. Likväl skildrar inte huvuddelen av filmen människor från Mellanöstern och islam. Det hade varit av stort intresse att hitta en film i närhet till 9/11 som behandlar mina frågeställningar, trots det kunde jag inte finna några större produktioner i närhet till händelsen. Dock går det att utvisa att TV-serien 24 började sända sin första säsong i september 2001. I enlighet med Zander påverkades säsongsavslutningen direkt av katastrofen.26 I filmerna Sagan om ringen: Sagan om konungens återkomst (2003) och Alexander (2004) går det att utvisa indirekt anti-muslimska betydelser. Fienderna i Sagan om konungens återkomst ser bland annat ut som stereotypiska muslimska tuareger, andra fiender använder sig av kroksablar. Aragon håller ett tal inför slutstriderna som även indirekt kan tolkas som patriotism för USA enligt Zander: ”/…/ This day we fight! By all that you hold dear on this good earth, I bid you stand, Men of the West!”27 Likväl har min intention varit att undersöka hur Mellanöstern och islam porträtteras utan att behöva använda mig av symbolik.
Mitt dilemma blev när jag skulle välja film som stod mellan Syriana (2005), Kingdom of Heaven (2005) och 300 (2006). Valet blev 300. Förutom att filmen drog in nästan fem gånger så mycket än Syriana och mer än dubbelt så mycket än vad Kingdom of Heaven gjorde28, finns det tydligare exempel att utvinna ur 300. Dock ska det påpekas att både skådespelare och regissör i min mening är mer kända i Kingdom of Heaven och Syriana med namn som Orlando Bloom, Jeremy Irons, George Clooney, Matt Damon och Ridley Scott.
Mitt sista val baserades på att jag ville ha med en film som var producerad nyligen. Valet blev då Body of Lies (2008) med Leonardo di Caprio, Russel Crowe och med Ridley Scott som producerat filmen. 2007 kom filmen The Kingdom ut med Jamie Foxx och Jennifer Garner. Förutom att filmen drog en mindre publik till biosalongerna29 och med mindre kända skådespelare var filmen dessutom för långt ifrån vår egen nutid.
Då jag även kort har undersökt hur filmerna har mottagits i USA och i Sverige har jag valt att använda mig av filmrecensioner. Från början var min intention att hålla mig till
25 Shaheen, Jack G. Reel bad Arabs, 21-22 26Zander, Ulf. Clio på bio, 246
27 Zander, Ulf. Clio på bio, 245 28 Se www.boxofficemojo.com 29 Se www.boxofficemojo.com
15
dagstidningar, tyvärr gick det inte rätta sig efter fullt ut då det amerikanska materialet var svårare att få tag på. Materialet utgörs av dagstidningar samt några filmagasin. I det svenska materialet är det uteslutande dagtidningar som jag har använt.
1:4:1 El Cid
Originaltitel: El Cid Utgivningsår: 1961 Reg: Anthony Mann Speltid: 2 h 52 min Skådespelare: Charlton Heston, Sofia Loren, Raf Vallone och John Fraser m.fl.
Filmen utspelar sig i slutet av 1000-talets Spanien då den beryktade Rodrigo Díaz de Vivar (El Cid) kämpar för att försvara Spanien mot Ben Yusef och hans Almoravider. El Cid försökte förena morer och kristna för att tillsammans möta den gemensamma fienden från Nordafrika. Man får följa El Cid och de olika intriger som föregick i kungahuset, rivaliteten mellan de två prinsarna som stred om kronan när fadern hade avlidit. Filmen speglar den stora kärleken mellan El Cid och Jimena, där vi får se en stormig men stor romans mellan dem. Filmen framställer en hel del stora krigsscener med spektakulära kostymer och tusentals statister.
1:4:2 Lawrence av Arabien
Originaltitel: Lawrence of Arabia Utgivningsår: 1962 Reg: David Lean Speltid: 3 h 38 min Skådespelare: Peter O’Toole, Alec Guinness, Anthony Quinn och Omar Sharif m.fl.
Filmen är baserad på T. E Lawrence tid hos beduinerna på arabiska halvön under första världskriget. Lawrence var en brittisk officer som var djupt intresserad av den arabiska kulturen, han stred för deras självständighet från turkarna. Filmen utspelar sig då britterna ville koordinera en attack mot turkarna med hjälp av beduinerna i regionen. De behöver komma i kontakt med prins Faisal och för att hitta honom behöver de Lawrence, som är införlivad i språket och i kulturen. Dock väntar de inte sig att Lawrence själv ska börja brinna för arabernas sak, vilket medföljs av komplikationer.
1:4:3 Khartoum
Originaltitel: Khartoum Utgivningsår: 1966 Reg: Basil Dearden Speltid: 2 h 14 min Skådespelare: Charlton Heston, Laurence Olivier, Richard Johnson och Ralph Richardson m.fl.
16
Även denna film är baserad på en verklig händelse. I 1880-talets Sudan reser sig en muslimsk ledare, Mahdin ”den inväntade” (Olivier) för att förmedla islam till världen med hjälp av sin armé. Brittiska Charles ”Chinese” Gordon (Heston) skickas till Khartoum för att få ut den egyptiska befolkningen som tillhör den brittiska intressesfären. Gordon blir tvungen att barrikera sig inom Khartoums murar för att invänta hjälp av den brittiska armén, innan Mahdins armé når portarna.
1:4:4 True Lies
Originaltitel: True Lies Utgivningsår: 1994 Reg: James Cameron Speltid: 3 h 38 min Skådespelare: Arnold Schwarzenegger, Jamie Lee Curtis, Tom Arnold och Art Malik m.fl. Filmen handlar om Harry Trask som arbetar som hemlig spion åt USA:s regering, samtidigt lever han som en vanlig familjefar där hustrun är ovetande om Harrys verkliga arbete. Terrorister har anlänt till USA för att utlösa en atombomb och det är Harrys jobb att förhindra detta innan det är försent.
1:4:5 Beslut utan återvändo
Originaltitel: Critical Decision Utgivningsår: 1996 Reg: Stuart Baird Speltid: 2 h 7 min Skådespelare: Kurt Russel, Halle Berry, David Suchet och Steven Seagal m.fl.
Muslimska terrorister har kapat ett plan på väg mot USA. I Washington beslutar man att planet inte får landa i USA, då det misstänks att planet är utrustat med en dödlig gas. För att ha en möjlighet att rädda passagerarna skickas en liten styrka med terroristexperten David Grant (Russel) i täten, de ska borda planet med hjälp av en Stealth bomber.
1:4:6 Belägringen
Originaltitel: The Siege Utgivningsår: 1998 Reg: Edward Zwick Speltid: 1 h 51 min Skådespelare: Denzel Washington, Annette Bening, Bruce Willis och Tony Shalhoub m.fl. Denzel Washington spelar FBI agenten Hubbard, som kämpar för att lösa de olika terroristaktioner som New York utsätts för. Muslimska fundamentalister sätter igång en våg av terror mot the Big Apple vilket leder till att den amerikanska armén blir tvungen att utföra undantagstillstånd i staden. Filmen reflekterar över hur långt en stat kan få gå för att bevara demokratiska rättigheter.
17 1:4:7 Rules of Engagement
Originaltitel: Rules of Engagement Utgivningsår: 2000 Reg: William Friedkin Speltid: 2 h 8 min Skådespelare: Samuel L. Jackson, Tommy Lee Jones och Bruce Greenwood m.fl En amerikansk ambassad i Yemen blir utsatt för en attack av en aggressiv arabisk folkmassa. Överste Childers (Jackson) och en liten marinstyrka blir inkallad för att rädda ambassadören och hans familj. Situationen urartar och Childers beordrar sina trupper att beskjuta folkmassan. Efter händelsen finns det inga synliga bevis på att folkmassan var beväpnad, vilket leder till att Childers åker inför en krigsrätt och måste rättfärdiga sin handling.
1:4:8 300
Originaltitel: 300 Utgivningsår: 2007 Reg: Zack Snyder Speltid: 1 h 51 min Skådespelare: Gerard Butler, Lena Headey och Rodrigo Santoro m.fl
Handlingen grundas på händelsen då persernas kung Xerxes och hans armé försökte tränga in i Europa på 400-talet vid Thermopylai. I deras väg står spartanerna och deras kung Leonidas (Butler) för att sätta stopp för deras planer. Vi får följa 300 spartaner då de ska stoppa den väldiga persiska armén för att bryta igenom och nå in till Europa.
1:4:9 Body of Lies
Originaltitel: Body of Lies Utgivningsår: 2008 Reg: Ridley Scott Speltid: 2 h 3 min Skådespelare: Leonardo Di Caprio, Russel Crowe och Mark Strong m.fl.
Europa drabbas av en serie terroristhandlingar och CIA skickar in sin bästa man för att försöker lösa situationen. Agent Ferris (De Caprio) skickas till Jordanien för att samarbeta med deras underrättelsetjänst för att finna Al Saleem, mannen som tros ligga bakom terrordåden. Ferris tillskillnad från sin chef Hoffman (Crowe) anser inte att allt är svart och vit, vilket leder till komplikationer mellan dessa två individer. Scott försöker skapa en verklighetsförankrad bild av den komplexa Mellanösternpolitik som bedrivs av USA.
18
2 Metod och teori
Då en av de största aspekterna i mitt arbete utgörs av analys av filmer har jag valt att använda mig av diskursanalys, mer specifikt Norman Faircloughs kritiska diskursanalys (CDA). Orsaken till valet av CDA är för att dess största syfte utgörs av att analysera de dolda antaganden i en skriven text. Enligt Fairclough finns det gömda meningar i en text, något som oftast kan ses och analyseras i massmedian. Fairclough menar på att massmediadiskursen är intressant i och med att det är svårt att urskilja de olika maktrelationerna30.
2:1 Begreppet diskurs
För att uppnå en förståelse för vad kritisk diskursanalys innebär är det min intention att beskriva enskilt vad diskurs innefattar. Diskurs i sig själv har åtskilliga innebörder. Winther Jörgensen & Phillips påpekar att termen ”diskurs” är något som används regelbundet i olika vetenskapliga skrifter och debatter, likväl lika regelbundet är det att termen inte specificeras i sitt sammanhang. Författarna påpekar hur ordet diskurs oftast används, ”/…/ att språket är strukturerat i olika mönster som våra utsagor följer när vi agerar inom olika sociala domäner – man talar exempelvis om ”medicinsk diskurs” eller ”politisk diskurs”. ”Diskursanalys” är sedan på motsvarande sätt analys av dessa mönster.”31 Mats Börjesson påpekar att ett traditionellt sätt att beskriva ordet diskurs är att det är ”/…/ ett bestämt sätt att tala om och förstå världen”. Bestämt sätt är där tonvikten bör läggas.32
Michel Foucault var den individ som verkligen utvecklade diskursanalysen.33 Foucaults definition av diskurs är lydande: ”Man kallar en mängd utsagor för [diskurs] i den mån de beror av samma diskrusivà formation … den består av ett begränsat antal utsagor för vilka man kan definiera en mängd av existensvillkor.”34 För Foucault är diskurs förknippat med relationen mellan makt och kunskap. Makt ska ses som något som är produktivt, som existerar inom olika sociala praktiker. Makten skapar diskurser, kunskap, kropp och subjektiviteter. Makten skapar vår sociala omvärld, där det blir en gränsdragning mellan olika objekt som får karaktäristiska relationer till varandra. Exempel på detta är hur “kriminalitet” skapas gradvis
30 Fairclough, Norman. Language and Power, 41
31 Winther Jörgensen, Marianne, Phillips, Louise. Diskursanalys som teori och metod, 7 32 Börjesson, Mats. Diskurser och konstruktioner, 34-35
33 Winther Jörgensen, Marianne, Phillips, Louise. Diskursanalys som teori och metod, 19 34 Winther Jörgensen, Marianne, Phillips, Louise. Diskursanalys som teori och metod, 19
19
då en domän innefattar olika institutioner i egenskap av fängelse, som består av särskilda subjekt, i detta fall kriminella, och specifika praktiker likt ”resocialisering”. Makt är dock beroende av kunskap. Fängelsesystemet idag skulle inte fungera utan psykiatri och kriminologi.
Foucault myntade begreppet sanningseffekter, där fokus ligger på att olika diskursiva grupperingar bistår med att framställa vad som är sant, vilket i sin tur leder till att det finns inskränkningar till det som är möjligt. Följaktligen menar Foucault att eftersom sanningen inte kan nås, finns det ingen poäng att fråga vad som är sant eller falskt, energin borde istället appliceras på hur sanningseffekter produceras inom diskurser. ”Man ska alltså analysera de diskursiva processer där diskurser konstrueras så att de ser ut som om de ger sanna eller falska bilder av verkligheten.”35
2:2 Kritisk diskursanalys (CDA)
Då jag kommer att arbeta med att analysera filmer i mitt arbete är det passande att använda mig av Norman Faircloughs kritiska diskursanalys (CDA), Critical Discourse Analysis. Enligt Fairclough är språk inte en oskyldig komponent. Det finns en klar relation mellan språk och makt. Han menar inte på att språket i sig själv är ett maktinstrument, häri spelar ideologier en viktig roll. Då makt i sig själv kan t.ex. utövas genom fysisk övertalning, kan ideologi användas till att skapa en form av consensus. Det blir ett sätt att faktiskt legitimera och upprätthålla de sociala relationerna i samhället, det blir naturligt vilket innebär att de olika maktförhållandena och de sociala olikheterna accepteras utan att ifrågasättas.36 Det är detta som Gramsci refererar till då han myntade begreppet Hegemoni.37 Det är just detta som väcker mitt intresse i förhållande till att analysera filmer. När vi ser på filmer och inte ifrågasätter en negativ representation av ett folk, är det för att det är så djuptförankrat i vårt undermedvetna? Det är just den här principen att inte ifrågasätta som är viktig i Faircloughs CDA, det han kallar för common-sense. I sin enklaste betydelse härstammar ordet från engelskans ”sunt förnuft”. Fairclough använder sig av en något annorlunda definition gällande common-sense begreppet. Common-sense i denna benämning innebär att när människor umgås och använder språket skapas olika assumptions, antaganden som de flesta individer inte är medvetna om. Ett
35 Ibid. 21
36 Fairclough, Norman. Language and Power, 2-3 37 Fairclough, Norman. Media Discourse, 67
20
exempel på ett common-sense antagande kan vara relationen mellan en patient och en läkare. I denna situation anses det naturligt att acceptera hierarkin i att läkaren har kunskaper inom det medicinska och att patienten inte har de kunskaperna. Det är naturligt att patienten ska samarbeta göra som han/hon blir tillsagd. Det är just liknande antagande som är viktiga att leta efter i de olika variationer där språk används.
Sådana här antagande är relaterade till ideologier, och ideologier är nära förenade med makt. Konsekvensen av detta faktum blir att maktfördelningen i ett samhälle tas förgivit och olikheterna accepteras. Eftersom språk är så sammanfogat med ideologi menar Fairclough, därför är det av stort intresse att lägga fokus på det inom den moderna socialvetenskapen.38 Liknande förklaring ges av Winther Jörgensen & Phillips ”I kritisk diskursanalys hävdas det att diskursiva praktiker bidrar till att skapa och reproducera ojämlika maktförhållanden mellan sociala grupper, till exempel mellan sociala klasser, mellan kvinnor och män, mellan etniska minoriteter och majoriteten. Dessa effekter betraktas som ideologiska effekter.”39 Med fokusering på ordet kritisk i kritisk diskursanalys innebär det i CDA att blottlägga hur den diskursiva praktikern arbetar i skapandet av den sociala världen. Vilket i sin tur kan leda till ojämlika maktförhållanden. Inom kritisk diskursanalys ses det som sin uppgift att medverka till att skapa kommunikationsutvecklingar som leder till jämnare maktförhållanden i hela samhället.40 Fairclough anser själv att det viktigaste inom CDA är att ”/…/ the whole point and purpose of critical discourse analysis is to provide those in social struggle with a resource for language critique in circumstances where the ’turn to language’ makes language critique an important part of such struggle.”41
John E. Richardson anser att av de metoder som finns, är Faircloughs CDA modell det bästa att använda sig av då man analyserar vad diskurs är och hur den fungerar i praktiken. Det är av central betydelse att få en uppfattning om hur text produceras och hur den tas emot och konsumeras av andra. CDA:s uppgift blir att analysera hur diskurs påverkas av hela samhället. Den sociala praktiken påverkar hur text produceras genom att forma sammanhanget och hur själva texten skapas. Dock är det inte enbart åt ett enkelriktat håll då det är ett dialektiskt samspel mellan texten och den sociala omvärlden. Texten i sin tur påverkar den sociala omvärldens opinion av de som konsumerar själva texten.
38 Fairclough, Norman. Language and Power, 2
39 Winther Jörgensen, Marianne, Phillips, Louise. Diskursanalys som teori och metod, 69 40 Winther Jörgensen, Marianne, Phillips, Louise. Diskursanalys som teori och metod, 69 41 Fairclough, Norman. Language and Power, 216
21
Med hjälp av Faircloughs tredimensionella modell42 för diskurs analys blir detta lättare. Denna modell används som ett analytiskt verktyg vid empirisk forskning av kommunikation och samhälle. Första dimensionen text innefattar att analysera själva texten. Andra dimension diskursiv praktik består av att titta på hur texten produceras och hur den konsumeras därefter. Den sista dimensionen är hur texten förhåller sig till den sociala omvärlden, sociokulturell praktik. Fairclough menar på att alla dessa dimensioner är beroende av varandra.43
2:2:1 Text
För att förverkliga en tolkning av en text behövs olika bestämda redskap, på detta sätt får forskaren en möjlighet att se hur diskurserna skapas på den textuella nivån. Med hjälp av denna metod blir det lättare att tolka budskapet. Enligt Fairclough är det möjligt att använda sig av begreppet ”text” även när man analyserar visuella illustrationer44, därför är det passande att använda mig av detta då jag analyserar filmer.
Det finns ett flertal olika redskap att använda sig av i analyser av texter.45 Jag kommer fokusera på common-sense antaganden i mitt arbete. Enligt Said fortsätter orientalismens
42 Fairclough, Norman. Media Discourse, 59 43 Fairclough, Norman. Media Discourse, 59-60. 44 Fairclough, Norman. Media Discourse, 17
45 Winther Jörgensen, Marianne, Phillips, Louise. Diskursanalys som teori och metod, 87 Sociocultural practice
Text production
Text consumption
Discourse practice Text
22
doktrin att blomstra inom sin intellektuella apparat med sin dolda rasism.46 Mot bakgrund av detta är det intressant att använda mig av common-sense för att upptäcka de olika dolda antaganden som existerar i mina utvalda filmer. Vad är de dolda antaganden om människor från Mellanöstern, vad är det för dolda budskap som förmedlas om islam?
Det är viktigt när man analyserar en text, att tänka på att själva diskursen måste analyseras ur olika dimensioner. Dessa diskurser kan vara delaktiga i diskriminerande interaktioner, dock även att partiska diskurser kan arbeta emot minoriteter.47
Inom textanalys kommer jag även använda mig av andra teorier såsom Orientalism, Representation och Stereotyp. Detaljerad beskrivning av dessa kommer att behandlas längre fram i uppsatsen.
2:2:2 Diskursiv praktik
I analysen av den diskursiva praktikdimensionen av en kommunikativ händelse är man intresserad av att se på hur produktionen av texten framställs. Lika viktigt är det att se på hur den slutliga produkten därefter konsumeras.48 Här tittar man på hur den mediala texten skapas och även vilka rutiner som existerar när det ska ses på tv, som ett exempel. Det är även viktigt att titta på hur själva diskursen omvandlas i själva produktionen och när den konsumeras.49
Receptionsunderökningar är ett sätt att se och analysera hur konsumenterna mottar texten och hur de tolkar den, dock är det tyvärr är det inte så många forskare som väljer denna form av angreppsvinkling.50 Fairclough anser att det är viktigt att vara uppmärksam på att när en diskurs skapas finns det en risk att under själva produktionsprocessen blir diskursen standardiserad.51 I denna bemärkelse är det viktigt i mitt arbete att upptäcka om hur diskursen kring människor från Mellanöstern skapas, och om den då blir standardiserad, vilket då innebär en stereotypisk representation.
Det dialektiska samspelet mellan text och producent samt mellan konsument och text får inte försummas, den diskursiva praktiken är inte en enkelsidig väg, a two-way street. När producenten skapar en text blir texten påverkad av dennes intresse, det vill säga att skribenten väljer en specifik berättelse och utelämnar en annan, väljer ett ord över ett annat etc. Dock påverkar också texten producenten i sin tur under själva konventionen att skapa texten på.
46 Said, Edward W. Orientalism, 473
47 Richardson, John E. Analysing newspapers, 39 48 Fairclough, Norman. Media Discourse, 58 49 Fairclough, Norman. Media Discourse, 59
50 Winther Jörgensen, Marianne, Phillips, Louise. Diskursanalys som teori och metod, 85-86 51Fairclough, Norman. Media Discourse, 60
23
Följande samspel stämmer även mellan konsument och text. Texten som är skriven med en ideologisk utgångspunkt (eller inte) kommer att försöka influera konsumenten (läsaren), likväl kommer konsumenten att påverka hur texten läses beroende på dennes bakgrund och erfarenheter.52
Samma tanke kan enligt mig appliceras på filmer och konsumenter, när åskådaren tittar på filmen kommer denna individ att beröras av filmens budskap och av dess common-sense antaganden. Hur individen berörs är beroende av betraktarens kunskaper angående ämnet i filmen. Mot bakgrund av uppsatsens storlek är det svårt att skaffa sig en uppfattning om hur konsumenten berörs, likväl med hjälp av filmrecensionerna går det att bilda sig en modest uppfattning.
2:2:3 Sociokulturell praktik
Den sista dimension är en av de viktigaste i min mening, det är här viktigt att försöka få en uppfattning hur den sociala sfären påverkar de föregående dimensionerna. Detta för att det är inte möjligt att bara analysera textens inverkan på samhället i stort utan att förstå varför och på vilket sätt den var skriven. Luke uttrycker det så här:
[…] what texts ’do’ in the world cannot be explained soley through text analysis or text analytical language. To reiterate, the actual power of the text, its material and discourse consequence, can only be described by reference to broader social theoretic models of the world.53
Enligt Fairclough finns det ett samspel mellan språk och samhället, en dialektisk relation. Språket är en del av samhället och samhället är i sin tur en del i själva skapandet av den filologiska processen. Detta innebär inte att relationen jämlik, en bättre beskrivelse skulle vara att språket är den del av samhället i stort. De språkliga fenomenen må vara samhällsbaserade, dock stämmer det inte att alla sociala fenomen är språkligtbaserade. Istället för att bara tala om text menar Fairclough att vi kan mer specifikt tala om diskurs. Diskursen skapas i produktionen av producenterna som i sin tur formas av de olika sociala fenomen som existerar vid tidpunkten.54 Fairclough hänvisar till tre punkter som kan användas inom CDA för att analysera den sociokulturella praktiken. Den ekonomiska, den politiska (relateras till makt och ideologi) och den kulturella faktorn (värde och identitet).55
52 Richardson, John E. Analysing newspapers, 40-41 53 Richardson, John E. Analysing newspapers, 43 54 Fairclough, Norman. Language and Power, 19-21 55 Fairclough, Norman. Media Discourse, 62
24
Med andra ord får de olika ideologiska effekterna i samhället sin utformning i produktionen av texten. Frågan är dock hur detta påverkar samhället i stort, leder det till en reproduktion av de ojämlikheter som redan existerar i samhället? Eller kan det leda till en positiv kedjereaktion som leder till en social förändring.56
Vad som är intressant i relation till mitt arbete och mina frågor är då följande; hur Hollywood påverkas av sin sociokulturella praktik när de producerar en film. Det är min åsikt att den Mellanösternpolitik som USA bedriver är en bidragande maktfaktor som påverkar Hollywoods diskursiva praktik. ”Ty Förenta Staterna har idag mycket stora intressen i Mellanöstern, större än någon annanstans på jorden.”57
Winther Jörgensen och Philips kritiserar Fairclough i bemärkelsen att det är svårt att urskilja gränsen mellan diskursanalys och analys av den sociala praktiken. De menar på att det ges någon riktlinje till hur mycket social analys som är nödvändig eller vilka sociologiska eller kulturerteorier som bör användas.58 Kritiken i förhållande till min studie är relevant i min uppfattning. Det har varit svårt att veta hur jag ska förhålla mig till samspelet mellan hur den sociokulturella praktiken påverkar själva diskursen. Applicerat på mitt arbete har det då varit att ta reda på hur samhället påverkar skapandet av filmerna. Likväl anser jag att Faircloughs CDA är fortfarande det bästa som jag kunde använda mig av för att få en förståelse till hur samspelet existerar och påverkar varandra.
Richardson poängterar att den diskursiva praktikdimensionen av den kritiska diskursanalysen är den mest underutvecklade av de olika delarna, speciellt i relation till att ta reda på relationen mellan producent och konsument, mottagaren.59 Denna kritik kan även appliceras på mitt arbete då det är väldigt svårt att ta reda på hur människor påverkas av filmerna som Hollywood producerar. Det är lätt att förstå varför många forskare väljer att inte använda sig av detta spår, det hade krävts enorma undersökningar i form av enkäter och analys av reception hos kritiker osv. I förhållande till min uppsats storlek har jag valt att analysera sex filmrecensioner per film, tre från USA och tre från Sverige. Det kommer inte att vara möjligt att dra någon slutsats från en sådan liten undersökning, ändock kan man föra ett resonemang och se tendenser.
56 Winther Jörgensen, Marianne, Phillips, Louise. Diskursanalys som teori och metod, 90 57 Said, Edward W. Orientalism, 472
58 Winther Jörgensen, Marianne, Phillips, Louise. Diskursanalys som teori och metod, 93 59 Richardson, John E. Analysing newspapers, 39
25
2.3 Postkolonialsim och Orientalism
I mitt arbete och mina analyser kommer jag att använda mig av postkolonialism som teori, specifikt Edward W. Saids Orientalism. Postkolonialism uppkom som en respons på att det fordrades en bättre teoretisk utgångspunkt i analysen av post-koloniala länders situationer.60
Då postkolonialismen är ett enormt område kommer jag enbart att använda mig av vissa element som passar in i min analys. En av de viktigaste aspekterna inom postkolonialismen är att den utforskar representationer och olika föreställningar. Dessa används som vapen för att underkuva den redan koloniserade befolkningen.61 Sam Selvon, en författare från Trinidad, beskriver koloniseringen med denna utgångspunkt:
When one talks of colonial indoctrination, it is usually about oppression or subjugation, or waving little Union Jack on Empire Day and singing ´God Save the King´. But this gut feeling I had as a child, that the Indian was just a piece of cane trash while the white man was to be honoured and respected – where had it come from? I don’t consciously remember being brainwashed to hold this view either at home or at school.62
Däri ligger funderingen hur imperialisterna valde att få den koloniserade nationen att känna sig underlägsen, det var den engelska kristna normen som var det ideella. Teorin inom postkolonialismen är att denna indoktrinering förekom bl.a. med hjälp av undervisning i engelsk litteratur.63 En av de största förespråkare till detta synsätt och ett av de större namnen inom postkolonialismen är Edward Said, författaren av Orientalism. Ett av de starkaste elementen i hans bok är fokuseringen kring hur imperialisterna behöll makten i det koloniserade landet med hjälp av indoktrinering med hjälp av skönlitteratur och olika institutioner.64
Litteratur och språket var ett hjälpmedel för att skapa en binär motpol mellan väst och öst, det europeiska jaget kontra den ”andre”, följaktligen de icke-europeiska. Enligt Said var detta del i en process att konstruera och trygga den koloniala maktpositionen.65 Ngugi påpekar att språket har en starkare betydelse än vad tänkas kan, det bygger upp en reflektion till ens verklighet, hur en person tolkar världen och hur man ser på värderingar som lever runtomkring en. Den här passiva indoktrineringen påverkar inte bara den koloniserade till att anse sig underlägsen gentemot de som koloniserar, påverkan fungerar även till att få den som
60 McLeod, John. Beginning Postcolonialism, 10-11 61 McLeod, John. Beginning Postcolonialism, 17 62 McLeod, John. Beginning Postcolonialism, 17 63 Loomba, Ania. Kolonialism/Postkolonialism, 83-102 64 Said, Edward W. Orientalism, 15
26
koloniserar att känna sig överlägsen, att det rättfärdigar själva koloniseringen.66 Liknande koncept applicerar jag till filmer istället för skönlitteratur, filmer som har nämnts innan kan jämföras med text, det är då min åsikt att filmer även bidrar till en passiv indoktrinering i dagens mediala samhälle.
Orienten blev ett redskap vars uppgift var definiera sin motpol, Europa.67 Said menar på att orientalismen är en västerländsk skapelse vars syfte är att fungera som en politisk doktrin i hopp om att bevisa att västvärlden är överlägsen orienten. Orienten är annorlunda och svag.68 Ett återkommande tema i Saids bok är att västvärlden, Occidenten anser att Orienten inte kan klara sig själva, de är i behov av hjälp från väst. Chateaubriand uttryckte det så här:
Frihet vet de ingenting om, anständighet har de ingen, styrkan är deras Gud. När det går långa perioder utan att se deras erövrare som kommer med himmelsk rättvisa är de som soldater utan ledare, medborgare utan lagstiftare och som en familj utan far.69
Med liknande idéströmningar var det lättare för Occidenten att erövra Orienten och rättfärdiga det med att orientaler fick frihet.70 Konceptet baserades på att orientaler inte visste vad som var bäst för dem själva, ”de” var inte tillräckligt logiska för att ha möjlighet att ta viktiga beslut.71 Med andra ord ansåg sig väst ha mer kunskaper om Orienten än vad orientaler själva hade.72 Det är min åsikt att detta kan appliceras på dagens amerikanska Mellanösternpolitik. Denna tanke kan appliceras på bio enligt Khatib, hon menar på att det går att tänka sig att Hollywood har skapat sin representation av araben i hopp om att det ska rättfärdiga USA:s utrikespolitik i Mellanöstern.73
Islam är givetvis en återkommande aspekt som går hand i hand med synen Occidenten har på Orienten. Ur ett historiskt perspektiv förmedlar Said att rädslan för islam har funnits ända sedan början, islam blev en symbol för förstörelse och terror. Dess geografiska närhet skapade en stor oro i och medgav en hotfull känsla i Europa, något som även styrks av Andrew Wheatcroft.74 Under de kommande seklerna under medeltiden, följt av renässansen stärktes den negativa bilden av islam i Europa. Återigen kände sig Europa hotade av muslimernas
66 McLeod, John. Beginning Postcolonialism, 19 67 Said, Edward W. Orientalism, 64
68Said, Edward W. Orientalism, 64 69Said, Edward W. Orientalism, 281 70Said, Edward W. Orientalism, 281 71Said, Edward W. Orientalism, 36-37 72Said, Edward W. Orientalism, 78, 104 73 Khatib, Lina. Filming the modern middle east, 7
27
närhet.75 Än idag publiceras negativa bilder om islam och araber enligt Said. Han menar på att ”Ingen annan etnisk eller religiös grupp kan man skriva eller säga nästan vad som helst om utan att kritiseras eller fördömas”.76
Det kan tänkas förunderligt att hävda att den koloniala mentala strukturen som skapade ”den andre” lever i Sverige, med tanke på att vi inte har varit en kolonial stormakt. Ändock glöms det bort att Sverige påverkades mycket av de idéströmningar som skapades under kolonialepoken. Ett exempel på detta faktum var det Rasbiologiska institutet i Uppsala. Rashygienismen satte fart i Sverige under 1930-talet, tanken om andra människors underlägsenhet styrktes med hjälp av vetenskapliga ”sanningar”. Det är bland annat dessa strömningar som har lett till den kulturrasism som lever kvar i dagens Sverige enligt de los Reyes, Molina och Mulinari.77
Inom orientalismen menar Said på att det ges någon åtskillnad på individen, istället behandlas de som livlösa entiteter, det var viktigare att se på dem som ett kollektivt föremål.78 Enligt Disraeli var alla orientaler detsamma, vare sig de var araber, judar eller något annat. Tonvikten låg i att de var en oriental innan de var en människa.79 Förändringar över tid och i och med den elektroniska eran har stereotypiseringen förstärkts med hjälp av filmer och tv. Medians resurser har sett till att människan från orienten har blivit standardiserad.80
Said påpekar att det är viktigt att förstå att när amerikaner lär sig om orienten, lär de sig om den först som en amerikan eller som en europé, vars maktintresse kommer först, och intresset som en individ kommer som nummer två.81
Postkolonialismen har fått regelbunden kritik under årens lopp. Ett av problemen enligt vissa forskare är att postkoloniala studiers uppgift är ta reda på hur kolonialismen skapade binära motpoler, skapandet av det europeiska jaget samt uppkomsten av diskursen om att det är skillnader mellan olika ”raser”. Problemet häri ligger i att det finns en chans att dessa skillnader cementeras och reproduceras när man överbetonar skillnaderna.82 En annan kritik är att postkoloniala studier har en tendens att generalisera i sin forskning. Kritiken ligger i att det
75 Said, Edward W. Orientalism, 61 76 Said, Edward W. Orientalism, 427
77 De los Reyes, Paulina, Molina, Irene, Mulinari, Diana. Maktens (o)lika förklädnader, 18-19 78 Said, Edward W. Orientalism, 258
79 Said, Edward W. Orientalism, 102 80 Said, Edward W. Orientalism, 26 81 Said, Edward W. Orientalism, 11
28
anses som ironiskt att forskningen oftast utgår ifrån västerländsk litteratur istället för att arbeta med material från de koloniserades perspektiv.83
Det är min åsikt att om man inte kan diskutera dessa ämnen och ventilera dem, hur kan man då förändra dem? Det är viktigt att dra upp diskussionen till ytan för att ha möjlighet att förändra diskursen.
I frågan om Orientalism har det inte funnits något behov av att studera den inhemska kulturens litteratur, då Saids fokusering har varit just kring hur väst använder sig av orientalismens doktriner för att rättfärdiga sitt beteende. Det är just därför jag tycker att användningen av orientalismen är passande i mitt arbete.
2:4 Representation och stereotypisering
När vi idag tittar på filmer av olika karaktärer ser vi frekvent folk från olika nationella bakgrunder representeras. Det vi oftast i Sverige får se är hur den amerikanska, vita medelklasspersonen representeras i olika situationer. Det har även blivit mer alldagligt att se afroamerikaner representeras i dessa filmer. Då det fortfarande förekommer negativa avspeglingar på hur afroamerikaner representeras har det blivit en större positiv förändring i jämförelse med det gångna århundradet.84 Gäller den positiva förändringen alla nationaliteter? Hur representeras människor från Mellanöstern i olika massmediala framställningar, specifikt i amerikanska filmer?
Stuart Hall är ett viktigt namn inom forskningen av begreppet representation. Hall ger oss en kort förklaring, representation är skapandet av betydelse genom att använda språket. Det är viktigt att förstå att representation länkar ihop betydelse och språk till kultur. Representation hjälper till att använda språk för att skapa något betydelsefullt sett ur andra människors perspektiv. Alltså, representation är viktig i processen av att skapa betydelse mellan medlemmar i en kultur.85
Hall beskriver två representationssystem, han anmärker dock att dessa är förenklingar. Det första systemet beskrivs som ’a shared conceptual map’, detta kan beskrivas som att varje individ har en abstrakt karta inom sig med olika begrepp, dessa begrepp gör det möjligt för oss att tolka omvärlden på olika sätt. Kontentan härstammar i att vi alla har olika erfarenheter, vilket får oss att tolka skilda företeelser på olika sätt. Även då vi har olika erfarenheter har vi
83 Loomba, Ania. Kolonialism/Postkolonialism, 64
84 Hall, Stuart. Representation Cultural representation and signifying practices, 271 85 Hall, Stuart. Representation Cultural representation and signifying practices, 15-16
29
dock liknande kartor att utgå ifrån. Detta är vad som kan menas med att tillhöra samma kultur, att vi med andra ord ser världen på liknande sätt. Likväl är detta system inte tillräckligt i sig själv, vi behöver ett annat system, språket. Med hjälp av ett gemensamt språk kan vi dela med oss betydelser och olika begrepp. Följaktligen innebär det att vår karta måste översättas till ett gemensamt språk vilket i sin tur leder till att vi kan sammanställa våra tankar och idéer med hjälp av ord, bilder och ljud.86
Betydelse i sig själv är inte något som är naturligt och alltid har existerat i vår värld. Betydelse är något som konstrueras i en praktik vars arbete är att skapa betydelse, med andra ord får saker att betyda något.87 Likt som Fairclough argumenterar skapas inte en text utan intentioner, Hall påpekar ”/…/ it is ’always caught in the network of the chains of signification which over-print it, inscribing it into the currency of our discourses’”.88 Det är alltså viktigt att förstå att den kulturella praktiken är även en praktik som skapar betydelse.89 Betydelsen är inte bara centrerat kring tecken, den måste appliceras på världen dessutom. Kultur i sig själv är platsen där det pågår en kamp för att definiera hur livet ska upplevas, kampen utkämpas med hjälp av olika diskursformationer. Det är i de kulturella verksamheterna som det skapas olika sociala praktiker och händelser, de hjälper till att fastställa hur vi ska uppfatta dem och hur de ska upplevas. Dessa sociala praktiker kan tillämpas på stora relationer såsom dominans och motstånd. Det är relationen mellan diskurser och verklighet som ideologi blir intressant.90
Det är inom den ideologiska praktiken som identifikation skapas som “verklighet”. Med hjälp av common-sense blir det naturligt accepterat att exkludera “de” andra. Ideologins uppgift blir bl.a. att sätta ihop specifika sociala identiteter med specifika erfarenheter. Inom den ideologiska praktiken är individen, vare sig det är skribenten eller subjektet, aldrig Tabula rasa. Olika praktiker och diskurser har redan definierat individen. ”Ideologies must attempt to win subjects already spoken for into their representation by articulating various social identities into chains of equivalence which constitute and are articulated into structures of domination and resistance.”91 På motsvarande sätt menar Hall att texter skapas. Texten kommer att påverkas av den sociala relation där den produceras. Textens betydelse blir
86 Hall, Stuart. Representation Cultural representation and signifying practices, 17-18 87 Hall, Stuart. Representation Cultural representation and signifying practices, 24 88 Morley, David, and Kuan-Hsing, Chen. Stuart Hall, 157
89 Morley, David, and Kuan-Hsing, Chen. Stuart Hall, 157 90 Morley, David, and Kuan-Hsing, Chen. Stuart Hall, 158 91Morley, David, and Kuan-Hsing, Chen. Stuart Hall, 159
30
influerad av olika praktiker vars ideologi sannerligen kommer påverka texten.92 Fairclough uttrycker på liknande vis hur ideologi påverkar media:
Representations, identities and relations are of relevance to answering this question: the ideological work of media language includes particular ways of representing the world (e.g. particular representations of Arabs, or of the economy), particular constructions of social identities (e.g. the construction in particular ways of scientific experts who feature on radio or television programmes), and particular constructions of social relations (e.g. the constructions of relations between politicians and public as simulated relations between people in a shared lifeworld).93
Med andra ord innebär detta att ideologier redan påverkat hur en producent skapar en film samt påverkar det hur en åskådare tar till sig det han/hon ser. Om diskursen och representationen kring människor från Mellanöstern baseras på en negativ historia/ erfarenhet, då är det sannolikt att betraktaren kommer att direkt använda sin abstrakta karta för att identifiera människan från Mellanöstern som något negativt.
En viktig aspekt när man studerar representation är att fråga sig själv varför ”skillnad” är ett sådant intressant fenomen. Hur kommer det sig att den representativa allmänheten gärna dras till ”otherness” som Hall kallar det?94 Saussure uttrycker det på följande vis: "'difference' matters because it is essential to meaning; without it, meaning could not exist."95 Med andra ord menar Hall att för att ha möjlighet att skapa betydelser behöver vi motpoler. Vad innebär det att vara ’brittisk’? Sättet att identifiera det på är inte bara genom vissa nationella särdrag, utan att poängtera ’skillnaden’ gentemot de ’andra’. Att vara ’brittisk’ är inte att vara pakistanier, fransman eller någon annan nationalitet. Följaktligen blir konsekvensen att dessa motpoler, motsatser blir enormt simplifierade i sitt sätt att skapa betydelse i världen.96 Filosofen Jacques Derrida poängterar att det finns väldigt få binära motpoler som är neutrala. Han menar på att dessa motpoler är alltid baserade på ett maktförhållande, då den ena polen missgynnas. När vi skriver vit/svart borde vi i det verkliga livet skriva vit/svart, man/kvinna och brittisk/invandrare etc. för att ha möjlighet att urskilja maktrelationen i diskursen.97
När vi tittar på skillnader dyker det upp en annan intressant teori, det vi kallar för stereotyp. Stereotyp är något som frekvent talas om i media, inom akademiska studier och i samhället i stort. Vad innerbär ordet? Walter Lippmann myntade begreppet stereotyp i sin bok Puplic opinion från 1922, boken beskriver varför och hur stereotyper nyttjas.
92Morley, David, and Kuan-Hsing, Chen. Stuart Hall, 160 93Fairclough, Norman. Media Discourse, 12
94 Hall, Stuart. Representation Cultural representation and signifying practices, 225 95 Hall, Stuart. Representation Cultural representation and signifying practices, 234 96 Hall, Stuart. Representation Cultural representation and signifying practices, 234-235 97 Hall, Stuart. Representation Cultural representation and signifying practices, 235
31
Stereotyper är ’förenklade bilder i våra huvuden’ av människor och händelser i omvärlden. Lippman hävdade att vi inte agerar utifrån en direkt kunskap om den ’verkliga’ världen därför att den ’verkliga omvärlden sammantagen är allför stor, alltför komplex och alltför flyktigt för att vi ska kunna ha direkt kännedom om den’.98
Vi konstruerar simplifierade ”bilder” av omvärlden och olika situationer i våra huvuden. Dessa konstruktioner är inte baserade på verkligheten utan på hur vi som individer uppfattar verkligheten. Lippmann kritiserar skapandet av stereotyper med tanke på att de nästan alltid är oberättigade, samtidigt hävdar Lippman att de är svårföränderliga.99 Thomas Hylland Eriksen påpekar att stereotyper är något som finns i de flesta samhällen som har flera etniska grupper. Enligt Eriksen spelar maktrelation ingen roll om det finns en dominerande kulturell grupp eller om det råder en jämvikt mellan de olika grupperna, stereotypen lever ändå kvar. Begreppet används frekvent i relation till diskriminering och rasism.100 Exempel på detta har vi från Edward W. Saids bok Orientalismen där Said hävdar att hela Israels politik styrs av orientalismen, då den byggde på Koenigrapporten. Enligt rapporten finns det två typer av araber, den goda araben som gör som han/hon blir tillsagd och den dåliga som står emot och därmed är en terrorist.101 En klassisk stereotyp är även att arabiska män anses inneha en patriarkalisk inställning gentemot kvinnor, ofta i kombination med våldsamt beteende.102
Dock hävdar Eriksen att stereotypisering inte alltid måste vara av negativ natur. Enligt honom finns det många européer som använder stereotypisering i en positiv klang av ”primitiva folk” i bemärkelsen att dessa folk har en högre livskvalitet än vad de själva har.103
Stereotyper har ofta använts i syftet att rättfärdiga ojämna resurstillgångar och förmåner.104 Hinton beskriver det på liknande sätt då han talar om konkurrens mellan olika grupper i hänvisning till resurser. Resurserna kan bestå av vatten, mark och olika former av naturtillgångar. När det råder brist på något av dessa uppstår ofta antagonism mellan grupper och uppkomsten av stereotyper blir ett resultat av detta.105 Hall beskriver hur representationen av afrikaner i det förgångna inte alltid var en negativ sådan. Under medeltiden var den allmänna föreställningen om afrikanen ambivalent i Europa, Afrika var gåtfullt, ofta blev området sett med positiva ögon. En hel del kristna ikoner och helgon hade sin härstamning
98 Hinton, Perry R. Stereotyper, kognition och kultur, 13 99 Hinton, Perry R. Stereotyper, kognition och kultur, 13 100 Eriksen, Thomas Hylland. Etnicitet och nationalism, 33-34 101 Said, Edward W. Orientalismen, 453
102 Wilkins, Karin, Downing, John. Mediating terrorism: text and protest in interpretations of The Siege, 425 103 Eriksen, Thomas Hylland. Etnicitet och nationalism, 33-34
104Eriksen, Thomas Hylland. Etnicitet och nationalism, 35 105Hinton, Perry R. Stereotyper, kognition och kultur, 21-22
