Ökad lönsamhet genom rätt val av arbetstidsförläggning: En tid- och kostnadsjämförelse mellan olika typer av arbetsveckor i produktion

(1)

INOM

EXAMENSARBETE BYGGTEKNIK OCH DESIGN,

GRUNDNIVÅ, 15 HP ,

STOCKHOLM SVERIGE 2020

Ökad lönsamhet genom rätt

val av arbetstidsförläggning

En tid- och kostnadsjämförelse mellan olika typer

av arbetsveckor i produktion

GRETA ARONSSON

EMELIE EMANUELSSON

KTH

(2)

Ökad lönsamhet genom rätt val

av arbetstidsförläggning

En tid- och kostnadsjämförelse mellan olika typer av arbetsveckor

i produktion

Greta Aronsson & Emelie Emanuelsson

Uppdragsgivare: Skanska Sverige AB

Näringslivshandledare: Magnus Lindmalm, Skanska Sverige AB - Region Hus Stockholm

Nord

Akademisk handledare: Gunilla Teofilusson, KTH Examinator: Annika Gram, KTH

Examensarbete: 15 högskolepoäng inom Byggteknik och Design

Utbildningsenhet: KTH, ABE, Byggvetenskap, avd. för Byggteknik och Design Godkännandedatum: 2020-05-27 TRITA-ABE-MBT-2058

(3)

(4)

Sammanfattning

Detta examensarbete har utförts i samarbete med Skanska Sverige AB. Syftet med arbetet är att utföra en tid- och kostnadsanalys av fem olika arbetstidsförläggningar för att undersöka vilken som är mest lönsam. Arbetet berör även vilka faktorer som påverkar lönsamheten samt om skiftarbete är ett bra alternativ i byggbranschen. Genom rätt val av arbetstidsförläggning kan en tid- och kostnadsbesparing uppnås.

För att genomföra jämförelsen har en jämförelsemodell skapats. Modellens syfte är att ge en tydlig bild av hur totalpriset påverkas av förkortad produktionstid och ökad personalkostnad. Jämförelsemodellen representerar ett standardprojekt och bygger på verkliga siffror från fyra avslutade projekt inom husbyggnad.

Resultatet av jämförelsemodellen är att en 53-timmarsvecka ger en kostnadsbesparing på 3,8%. Tvåskift ger en kostnadsbesparing på 3,3%, en 60-timmarsvecka 1,9% och treskift 1,1%. Genom att arbeta skiftgång eller längre arbetsdagar kan projekt genomföras snabbare och vid exempelvis treskiftsgång är det möjligt att färdigställa ett projekt näst intill tre gånger så fort som vid en 40-timmarsvecka. Med tvåskiftsgång är det möjligt att halvera produktionstiden och vid 60- och 53-timmarsvecka kan produktionstiden förkortas med en tredjedel respektive en fjärdedel. Resultatet bekräftar därmed att en förkortad produktionstid leder till en lägre slutkostnad trots en ökad personalkostnad. Detta eftersom en kortare produktionstid leder till reducerade tidsberoende kostnader.

Under projektets gång har det utformats ett diagram som visar när arbetstidsförläggningarna uppnår lönsamhet. Diagrammet visar hur stor hur stor del av kostnaderna som behöver vara tidsberoende för att arbetstidsförläggningarna ska bli lönsamma. Om tidsberoende kostnader utgör över 50% av projektets totalkostnad är samtliga arbetstidsförläggningar i undersökningen mer lönsamma än en 40-timmarsvecka.

Slutsatsen är att en 53-timmarsvecka är mest lönsam ur ett ekonomiskt perspektiv då den ger störst kostnadsbesparing. Treskift ger lägst kostnadsbesparing men är mest lönsamt ur ett tidsperspektiv. En kortare byggtid ger en kostnadsbesparing men är också värdefull på andra sätt. Det kan ge både ekonomisk nytta och samhällsnytta vilket är positivt för både företag, kund och tredje man. Alla arbetstidsförläggningar som jämförts med en 40-timmarsvecka genererar dessutom en högre kostnadsbesparing till följd av tidsbesparingseffekten.

Om skiftarbete är ett bra alternativ i byggbranschen är en komplex fråga med många olika aspekter att ta hänsyn till. Denna undersökning ger endast ett svar ur ett tid- och kostnadsperspektiv men rapporten diskuterar även andra aspekter som är viktiga vid val av arbetstidsförläggning.

Nyckelord: Arbetstidsförläggning, skiftarbete, byggproduktion, effektivisering, lönsamhet,

(5)

Abstract

This bachelor’s thesis is written in collaboration with Skanska. The purpose of this thesis is to implement a time and cost analysis to compare the standard working week with five variations of work arrangements to investigate which is the most profitable. The thesis also examines which factors affects profitability and whether shift work is a good alternative in the construction industry. Depending on choice of working arrangement, it is possible to reduce both time and cost for a project.

A calculation model has been created to be able to compare the different working arrangements. The purpose of the model is to clarify how the total price is affected by shorter production time and increased costs due to staff. The model uses a standard project as reference which is based on real figures from four completed projects within house building. The result of the calculation model is that a 53-hour week yields a cost saving of 3,8%. Two-shift yields a cost saving of 3,3%, a 60-hour week 1,9% and three-shift 1,1%. By working with shifts or longer workdays, projects can be completed faster and with, for example, three shifts it is possible to complete a project almost three times as fast. With two shifts it is possible to reduce construction time by half and with the a 60 and 53-hour week the construction time can be shortened by one third and one quarter. This confirms that a shorter construction time leads to a lower final cost despite increased costs due to staff. This since a shorter construction time leads to reduced time-dependent costs.

As part of the thesis work a diagram has been created showing how much of the costs that should be dependent for the working time alternatives to be profitable. If time-dependent costs accounts for over 50% of the total cost of the project, all working time arrangements in the study are a better alternative than the normal 40-hour week.

The conclusion is that a 53-hour week is the most profitable in terms of financial gain. A three shift yields the lowest cost saving, but is the most profitable when it comes to saving time. A shorter construction time provides an economic gain but is also valuable in other ways. It can provide both economic benefit and contribute to benefiting society, which is positive for both companies, customers and third parties. In addition, all work arrangements compared to a 40-hour week also generates a higher cost saving due to the time saving effect.

Whether shift work is a good alternative in the construction industry is a difficult question with several different aspects to consider. This thesis only provides an answer from a time and cost perspective, but the thesis also discusses other aspects that are important in choosing work arrangement.

Keywords: Work arrangements, shift work, construction production, efficiency,

(6)

Förord

Efter tre år på Kungliga Tekniska Högskolan har vi nu avslutat vår utbildning som högskoleingenjörer inom byggteknik och design. Som avslutande del på vår utbildning har detta examensarbete på 15 hp utförts i samarbete med Skanska Sverige AB.

Vi skulle vilja tacka Skanska för att vi fått skriva det här examensarbetet tillsammans med dem. Vi vill tacka vår handledare Magnus Lindmalm och de anställda som bidragit med deras kunskap. Ett extra stort tack till Max Juhlin som har engagerat sig mycket i vårt examensarbete helt frivilligt.

Vi vill även tacka vår handledare på KTH, Gunilla Teofilusson, som hjälpt oss under dessa veckor.

Stockholm, maj 2020

Greta Aronsson Emelie Emanuelsson

(7)

Begreppsförklaring

Arbetstidsförläggning Hur arbetstimmarna fördelas under en vecka. Skiftgång och förlängda arbetsdagar är exempel på former av arbetstidsförläggningar.

Fasta kostnader Kostnader som ej är bundna till produktionstiden. Dessa kostnader är desamma oavsett produktionstid. Till exempel materialkostnader.

Kostnadsbesparing Den ekonomiska besparing som görs genom att exempelvis arbeta enligt en annan typ av arbetstidsförläggning.

OB Obekväm arbetstid

Produktionschef Ansvarar för att planera, leda, styra och följa upp produktionen samt säkerställa att krav uppfylls avseende arbetsmiljö, kvalitet och miljö.

Produktionstid Tiden det tar att färdigställa ett projekt - från första spadtaget till färdigt resultat.

Projektchef Har helhetshetsansvar för projektet från start till överlämning. Ansvarar för att planera, leda, styra och följa upp projektet. Har ansvar över att organisera och bemanna projektet i samråd med distriktschef. Huvudansvar för arbetsmiljön i projektet.

Projektingenjör En roll i projektorganisationen som ofta fokuserar på frågor inom ekonomi, inköp, miljö och arbetsmiljö.

Tidsberoende kostnader Kostnader som är bundna till produktionstiden. Dessa kostnader minskar om produktionstiden förkortas. Till exempel tillfällig el, maskiner och bodar.

Tjänsteman (TJM) Inom bygg benämns de som utför administrativa, ledande eller kontrollerade arbetsuppgifter som tjänstemän.

Underentreprenör (UE) En entreprenör som anställs av en huvudentreprenör för att utföra en beställning.

Vinst Projektets totala intäkter minus kostnader. En vinst medräknas alltid i anbudssumman.

Yrkesarbetare (YA) Inom bygg benämns de som utför praktiskt arbete, exempelvis inom snickeri, målning eller betong, som yrkesarbetare.

(8)

Innehållsförteckning

1 Introduktion ... 1

1.1 Bakgrund ... 1

1.2 Syfte och frågeställning ... 2

1.3 Avgränsningar ... 2 1.4 Förväntat resultat ... 3 2 Metod ... 5 2.1 Litteraturstudie ... 5 2.2 Personlig kommunikation ... 5 2.2.1 Intervjuer ... 5 2.3 Jämförelsemodell ... 6 3 Teoretisk referensram ... 7 3.1 Skiftarbete ... 7 3.1.1 Skiftarbete i byggbranschen ... 7

3.2 Lagar och regler ... 8

3.2.1 Arbetstidslagen ... 8

3.2.2 Byggavtalet ... 8

3.2.3 Restriktioner gällande buller ... 10

4 Beskrivning av undersökta arbetstidsförläggningar ... 12

4.1 40-timmarsvecka ... 12 4.2 Tvåskift ... 12 4.3 Treskift ... 13 4.4 60-timmarsvecka ... 14 4.5 53-timmarsvecka ... 15 4.6 Tjänstemännens schemaläggning ... 16 5 Risker ... 17 5.1 Skiftöverlämningar ... 17 5.2 Försämrad hälsa ... 17 5.3 Sämre produktionsresultat ... 18 6 Resultat ... 19 6.1 Utnyttjandegrad ... 19

6.2 Ersättning för obekväm arbetstid ... 21

6.3 Jämförelsemodellen ... 21 7 Diskussion ... 28 8 Slutsats ... 29 8.1 Fortsatta studier ... 30 Referenslista ... 31 Bilagor ... I Bilaga 1: Intervju med Henrik Holmkvist ... II Bilaga 2: Arbetstider ... V

(9)

(10)

1 Introduktion

Byggbranschen är i behov av förändring. Det är en bransch som länge varit konservativ och där det finns förbättringsmöjligheter. En av dessa förbättringsmöjligheter är tidseffektivisering. För att åstadkomma det behöver företagen nyttja sina resurser smartare och mer effektivt. Det finns olika faktorer som påverkar hur effektiv produktionstiden är. Dels förutsättningarna för hur effektivt yrkesarbetarna kan arbeta, hur lång ledtiden är från start till slut samt hur många timmar som utnyttjas per vecka (Josephson, 2014). Detta examensarbete fokuserar på det sistnämnda - hur många timmar som utnyttjas per vecka i produktion.

1.1 Bakgrund

Idag utnyttjas endast 40 av veckans 168 timmar vilket ger en utnyttjandegradgrad på 23,8% (Figur 1.1). Resterande 128 timmar står produktionen stilla samtidigt som arbetsplatskostnaderna stiger. Byggföretagen vill höja den låga utnyttjandegraden och ett sätt att göra det kan vara genom skiftarbete.

Figur 1.1: Grönt representerar de timmar som utnyttjas vid en 40-timmarsvecka och rött representerar de timmar som produktionen står still.

01:00 02:00 03:00 04:00 05:00 06:00 07:00 08:00 09:00 10:00 11:00 12:00 13:00 14:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 21:00 22:00 23:00 00:00

(11)

Genom att arbeta exempelvis intermittent treskiftsgång kan utnyttjandegraden höjas till 64,3% och det innebär att arbetet kommer kunna slutföras snabbare samtidigt som tidsberoende kostnader minskar. Frågan är om det trots det blir mer lönsamt då det tillkommer kostnader till följd av personalökning och OB-ersättning. Juhlin (2020) påstår att ju kortare produktionstiden är, desto billigare blir projektet. Det finns dock faktorer som kan försämra arbetet vid skiftgång som till exempel trötthet, restriktioner för buller och bristande kommunikation vid överlämning från tidigare skiftlag (M. Juhlin, personlig kommunikation, 17 mars, 2020).

På Skanska Hus Stockholm Nord arbetas normalt 40-timmarsveckor under fem dagar i veckan. Inom andra regioner på Skanska, till exempel anläggning, förekommer annan typ av arbetstidsförläggning. Vanligast är 4-dagarsvecka eller skiftgång och det var där intresset för rapporten väcktes. Dessa olika typer av arbetstidsförläggningar förekommer inom anläggning - varför inte inom husbyggnad?

1.2 Syfte och frågeställning

Syftet med examensarbetet är att undersöka vilken arbetsvecka som ger bäst resultat ur ett tid- och kostnadsperspektiv. Rapporten beskriver en undersökning där olika typer av arbetstidsförläggningar jämförs för att ta reda på om någon av dem är ett bättre alternativ till en 40-timmarsvecka.

Frågeställningarna i rapporten är:

• Är det lönsamt att ha högre personalkostnader men få projektet färdigställt tidigare?

• Vilken typ av arbetsvecka är mest lönsam ur ett tid- och kostnadsperspektiv?

• Är skiftarbete ett bra alternativ i byggbranschen?

1.3 Avgränsningar

Vilken arbetsvecka som är den bästa beror på olika aspekter och varierar från person till person och arbetsplats till arbetsplats. Fokus i den här rapporten ligger på hur mycket tid och kostnad som kan sparas genom att byta arbetstidsförläggning. Aspekter som påverkar effektiviteten av arbetet, till exempel bullerrestriktioner och hälsa, är mycket svåra att fastställa och kommer därför inte tas hänsyn till i beräkningarna av vilken arbetsvecka som är mest lönsam. Detta är dock aspekter som i praktiken kan ha en stor påverkan i avgörandet av vilken arbetsvecka som är bäst. Anledningen till denna avgränsning är att arbetsmiljö och hälsa är komplexa frågor som dessutom ligger utanför huvuddelen av författarnas utbildning.

(12)

En beräkning av den mest lönsamma arbetsveckan är avancerad att utföra. Därför fokuserar den här studien på att ta fram en översiktlig bild av hur mycket tid och kostnad som skulle sparas beroende på vilken arbetstidsförläggning som väljs. Vissa värden i beräkningarna är genomsnittsvärden och faktorer som till exempel lön för inhyrda underentreprenörer och semester har lämnats utanför undersökningen.

Ytterligare en aspekt som inte behandlas i rapporten är att anpassa arbetstidsförläggningen efter arbetsmoment. Alla typer av arbetstidsförläggningar lämpar sig inte till alla arbetsmoment och det är därför vanligt att arbetsveckan varierar under projektets gång beroende på aktivitet. Vid arbetsmoment som exempelvis kräver torktid över natten lämpar det sig bättre med en arbetstidsförläggning som endast är verksam under dagtid. I dessa fall lönar det sig därför inte med skiftgång. Förlängda arbetsdagar eller skiftgång kan däremot vara nödvändigt vid arbetsmoment som av tekniska själ inte bör avbrytas. Ett exempel på ett sådant moment är en pågående gjutning.

Rapporten undersöker fem olika typer av arbetsveckor. Till en början skulle även ett sjätte alternativ undersökas, en 4-dagarsvecka, men Juhlin konstaterade tidigt att den inte skulle bidra till ett intressant resultat (M. Juhlin, personlig kommunikation, 17 mars, 2020). Efter noggrann undersökning visade sig Juhlin ha rätt och en 4-dagarsvecka valdes bort som ett alternativ. Ur ett tid- och kostnadsperspektiv hade en 4-dagarsvecka visat ungefär samma resultat som en 5-dagarsvecka då ända skillnaden mellan dem är att man varje vecka får tre istället för två dagars ledighet. En 53-dagarsvecka var inte ett alternativ i undersökningen från början men under tiden som en 60-timmarsvecka schemalades upptäcktes det att en vecka på 53 timmar kunde ge en hög utnyttjandegrad samtidigt som ett bra schema kunde tas fram.

1.4 Förväntat resultat

Målet med examensarbetet var att ta fram en beräkningsmodell som gjorde det möjligt att jämföra olika arbetstidsförläggningar ekonomiskt och tidsmässigt. Det målet förväntades uppnås och därmed skulle rapportens frågeställningar kunna besvaras.

Det förväntade resultatet påstudien var att det skulle vara lönsamt att jobba skiftgång samt längre arbetspass. En 40-timmarsvecka antogs vara den minst effektiva arbetsveckan medan en 60-timmarsvecka förväntades vara den mest optimala. Detta resultat förväntades då en 60-timmarsveckas produktionstid är 50% längre per vecka jämfört med en 40-timmarsvecka, samtidigt som OB-kostnaderna fortfarande är låga. En 53-timmarsvecka förväntades få ungefär samma resultat som en 60-timmarsvecka. Två- och treskiftsgång förväntades ge höga personalkostnader till följd av OB-påslag och därför förväntades inte dessa arbetsveckor ge någon större lönsamhet. Däremot förväntades en stor tidsbesparing vid skiftgång.

(13)

Alla arbetstidsförläggningar som jämfördes med en 40-timmarsvecka förväntades få dyrare personalkostnader men trots det förväntades ett lönsamt resultat då tidsberoende kostnader

utgjorde en stor del av den totala kostnaden. Tidsberoende kostnader minskar när produktionstiden förkortas och det förväntades påverka slutpriset positivt.

(14)

2 Metod

2.1 Litteraturstudie

Under inledningen av examensarbetet genomfördes en litteraturstudie. Den studien undersökte framförallt olika arbetstidsförläggningar som används i byggbranschen. Erfarenheter från projekt- och produktionschefer, kalkylingenjörer, avdelningschefer och distriktschefer har tagits tillvara på och befintlig information har analyserats. Handlingar som Byggavtalet (2017) har studerats noga.

Det litteraturstudien resulterade i var att forskning kring olika typer av arbetstidsförläggning i byggbranschen saknades. Det fanns mycket forskning om hur skiftarbete påverkar hälsan negativt, men allt för lite forskning kring vad skiftgång ger för positiva resultat för produktionen. Ett examensarbete, Kenny Zetterberg (2012) Skiftarbetets potential i

byggbranschen, har varit till stor hjälp i undersökningen då det behandlade området

skiftgång på ett bra sätt. De studier som fanns kring olika typer av arbetstidsförläggning behandlade just skiftgång. Framförallt verkade undersökningar kring längre arbetsdagar, som exempelvis en 60-timmarsvecka, bristfälliga och därav utfördes detta arbete.

2.2 Personlig kommunikation

På grund av begränsad tillgång på skriftligt material såsom rapporter från tidigare studier har en stor del av informationsinhämtningen skett genom personlig kommunikation. Kontakten har skett via telefon, videosamtal och e-post. Personlig kommunikation i form av fysiska möten har på grund av covid-19 prioriterats bort. Möten med anställda på Skanska har lett fram till diskussioner där viktiga frågor blivit besvarade. Personer med många års erfarenhet har kunnat bidra med fakta och intressanta synpunkter som har legat till grund i många delar av rapporten.

Personlig kommunikation är inte lika tillförlitlig som exempelvis forskningsrapporter. I många fall handlar personlig kommunikation om personliga åsikter och erfarenheter och därför har denna information granskats kritiskt.

2.2.1 Intervjuer

En annan form av personlig kommunikation som använts för att samla fakta och personliga åsikter är intervjuer. Under projektets gång har en intervju med en produktionschef på Skanska genomförts. Från början var tanken att genomföra fler intervjuer men dem ersattes istället med möten. Detta för att möten tillät diskussioner som var mer givande och intressant för informationsinsamlingen.

(15)

Intervjun genomfördes via telefon och frågorna var väl förberedda. Frågorna ställdes och personen som intervjuades fick sedan prata fritt utefter hur han tolkade dem. Ordningen på frågorna blandades utefter svaren som gavs och spontana frågor kom upp under tiden. Intervjun spelades inoch transkriberades (Bilaga 1).

2.3 Jämförelsemodell

För att kunna analysera de olika arbetstidsförläggningarna har en jämförelsemodell skapats som gör arbetsveckorna jämförbara ekonomiskt och tidsmässigt. Syftet med jämförelsemodellen var att få en översiktlig kostnadsbild över vilken arbetstidsförläggning som är mest ekonomiskt gynnsam. Beräkningarna har utformats med hjälp av avdelnings- och projektchefer för att de ska bli så realistiska som möjligt. Procentsatserna i jämförelsemodellen representerar ett standardprojekt och bygger på verkliga siffror. Resultatet av denna jämförelsemodell, tabell 6.3-6.6, finns i kapitel 6 Resultat.

(16)

3 Teoretisk referensram

I detta kapitel beskrivs skiftarbete, vad det innebär och hur det används i dagens samhälle. Kapitlet behandlar även lagar och restriktioner som begränsar schemaläggningen och arbetet vid olika arbetstidsförläggningar.

3.1 Skiftarbete

Skiftarbete är en form av arbetstidsförläggning som innebär att arbetet schemaläggs utöver det vanliga dagtidsarbetet. I dagens samhälle arbetar en av fem personer skift (Statistiska centralbyrån, 2018) och det vanligaste skiftschemat består av två eller tre skiftlag som avlöser varandra. Resultatet av att arbeta i skift är att lönekostnaderna ökar, medan kostnader som är beroende av tiden minskar. Antalet persontimmar är desamma men projektets utförandetid förkortas.

Skiftarbete är vanligt inom industrin och den branschen påminner om byggbranschen. Båda dessa branscher har höga arbetsplatskostnader som gör att tiden bör utnyttjas så effektivt som möjligt. Inom industrin är det dock maskiner som gör den största delen av arbetet vilket innebär att industrin inte påverkas av människans hälsa på samma sätt som byggbranschen. Inom bygg är det människan som arbetar och det krävs fokus och kreativitet för att arbetet ska fortgå på ett effektivt sätt (Kecklund et al., 2010). I industrier är miljön kontrollerad och förhållandena på arbetsplatsen är desamma dygnet runt (Zetterberg, 2012). På en byggarbetsplats är förhållandena inte desamma dygnet runt och arbetsmomenten varierar under projektets gång. Det är dessutom vanligt med mycket rörelse runt arbetsplatsen, framförallt vid innerstadsprojekt. Detta är faktorer som kan försvåra införandet av skiftarbete i byggbranschen.

3.1.1 Skiftarbete i byggbranschen

Inom byggbranschen är det ovanligt att arbeta skiftgång under hela produktionstiden, framförallt inom husbyggnad. Skiftgång arbetas främst vid kritiska arbetsmoment eller vid arbetsmoment som av tekniska skäl inte bör avbrytas, till exempel glidformsgjutning. En annan orsak till att bedriva skiftarbete kan vara att ta ikapp en försening, då ett försenat slutdatum innebär ökade utgifter för projektets tidsberoende kostnader och dessutom kan vite tillkomma.

Ytterligare en orsak till varför ett arbete väljs att bedrivas i skift kan vara på grund av förutsättningarna, exempelvis bullerrestriktioner eller säkerhetsskäl. I en intervju med Henrik Holmkvist (2020), produktionschef vid ombyggnaden av Gallerian i Stockholm, säger han såhär: ”Det finns olika orsaker till att man går skiftgång. Man kan till exempel

(17)

bli tvungen att komprimera tidplanen, men på detta projektet hade vi skiftgång på grund av tredje man. Det gällde framförallt buller men även säkerhet.” Holmkvist (2020) förklarade

att de var tvungna att anpassa högljudda arbetsmoment till nattetid för att inte störa butikerna som låg runt om arbetsplatsen. De var även tvungna att ta hänsyn till säkerheten då det var många personer som rörde sig vid arbetsplatsen. Under natten var det därmed både säkrare och mer bullervänligt att arbeta. Eftersom det inte fanns bostäder intill arbetsplatsen behövdes inte ljudnivån anpassas under nattetid.

Inom anläggning förekommer planerat skiftarbete. En orsak till det kan vara projektets placering. Anläggningsprojekt, till skillnad från husbyggnadsprojekt, är i större utsträckning belägna utanför tätbebyggelse och har därför inte samma behov av att anpassa bullernivån efter omgivningen. Inom anläggning används dessutom mer maskiner än vad som används inom hus, vilket kanske är en anledning till att skiftarbete är vanligare inom anläggning (Zetterberg, 2012). Enligt Zetterberg (2012) har anläggningssidan ungefär tre gånger så höga maskinkostnader jämfört med husbyggnadssidan.

3.2 Lagar och regler

3.2.1 Arbetstidslagen

Enligt arbetsmiljöverket (2005) får arbetstiden maximalt uppgå till ett genomsnitt på 40 timmar i veckan över en fyraveckorsperiod. Alla arbetstagare ska ha minst 11 timmars sammanhängande vila mellan två arbetspass. Detta innebär att maximalt 13 timmar schemalagd tid per dygn tillåts. De har även rätt till minst 36 timmars sammanhängande vila vid veckans slut. Vid nattarbete får en person i genomsnitt arbeta åtta timmar per dygn, under en fyramånadersperiod. För att ett arbete ska räknas som nattarbete krävs det att man arbetar natt en tredjedel av sin årsarbetstid (Arbetsmiljöverket, 2005).

3.2.2 Byggavtalet

Byggavtalet (2017) är ett kollektivavtal mellan Sveriges byggindustrier och Svenska Byggnadsarbetarförbundet. Det är ett avtal för alla yrkesarbetare inom byggbranschen och därför har avtalet studerats noga i undersökningen kring den mest lönsamma arbetsveckan. §2 Arbetstid behandlar allmänna bestämmelser för arbetstid och har därför studerats extra noggrant (Byggavtalet, 2017).

3.2.2.1 Intermittent treskiftsgång

Treskift som arbetas dygnet runt men bryts över helgen kallas intermittent treskiftsgång. Den typen av arbetstidsförläggning jämförs i den här studien och därmed måste regler tas hänsyn till gällande detta.

(18)

Vid intermittent treskiftsgång måste arbetstidsförkortning tas hänsyn till. Det innebär att en yrkesarbetare arbetar 36 timmar per vecka men får betalt för 40 timmar. Arbetstiden får inte överskrida 7,5 persontimmar per dag och måste schemaläggas under veckans fem första dagar fram till klockan 07:00 på lördagen (Byggavtalet, 2017).

3.2.2.2 Obekväm arbetstid

Definitionen av obekväm arbetstid är arbete som schemaläggs på kvällar, nätter eller helger. Vad som räknas som kväll, natt och helgdag avgörs beroende på vilket kollektivavtal som följs. Arbetas dessa tider ges ersättning för obekväm arbetstid, även kallat OB-ersättning. Yrkesarbetare och tjänstemän ersätts olika för obekväm arbetstid.

För yrkesarbetare gäller OB-tider enligt Byggavtalet som visas i tabell 3.1. På vardagar, klockan 06:00-17:00 gäller ordinarie lön och klockan 05:00-06:00 samt 17:00-19:00 är OB-ersättningen 20% av ordinarie lön. På vardagar klockan 19:00-22:00 är OB-ersättningen 40% av ordinarie lön. På lördagar och söndagar samt klockan 22:00-05:00 resterande dagar är det 70% i OB-ersättning (Byggavtalet, 2017).

Tabell 3.1: Tillägg för obekväm arbetstid för yrkesarbetare.

Kommentar: Uppgifter hämtade från Byggavtalet (2017).

För tjänstemän finns inget avtal som gäller för alla företag utan det avtalas fram på lokal nivå mellan företag och facken. Den här studien har utgått från OB-tider som är avtalade mellan Skanska och Ledarna, Sveriges ingenjörer och Unionen (J. Cohn, personlig kommunikation, 8 april 2020). 22:00-05:00 19:00-22:00 17:00-19:00 06:00-17:00 05:00-06:00

Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Helgdag OB 3 = 70% av utgående lön OB 3 = 70% av utgående lön OB 2 = 40% av utgående lön OB 1 = 20% av utgående lön Ordinarie lön OB 1 = 20% av utgående lön

(19)

3.2.3 Restriktioner gällande buller

En aspekt som begränsar byggbranschens arbetstider är buller. Det är ingen hemlighet att det förs mycket oljud från byggarbetsplatser och att de flesta inte uppskattar att bo i en högljudd miljö. Som tabell 3.3 visar finns det restriktioner framtagna av Naturvårdsverket, tillämpade från miljöbalken, i form av allmänna råd vad gäller störningar av buller från byggarbetsplatser (Naturvårdsverket, 2004). Detta är restriktioner som bör följas då tredje man annars kan framföra klagomål. Konsekvenserna av dessa klagomål kan innebära stopp i produktionen och att företaget på egen bekostnad behöver sänka bullernivåerna (Stockholm Stad, 2020).

Högljudda arbetsmoment bör anpassas till vardagar klockan 07:00-19:00 då högst decibel är tillåten vid denna tid. Förutsatt att arbetsmomenten kan anpassas kommer skiftarbeten kunna pågå lika effektivt som andra arbetstidsförläggningar. Högljudda moment, exempelvis rivning av betong, kan utföras under dagtid och mindre högljudda moment, till exempel gipssättning, kan utföras på kvällar och nätter. För ett innerstadsprojekt omgivet av kontor istället för bostäder bör arbetsmomenten istället anpassas på ett annat sätt. Holmkvist (2020) menar att de högljudda aktiviteterna då rekommenderas att läggas under nattetid istället för dagtid, för att inte störa de som arbetar på kontoren.

(20)

Tabell 3.3: Restriktioner gällande buller, framtagna av naturvårdsverket.

(21)

4 Beskrivning av undersökta

arbetstidsförläggningar

En arbetsvecka kan schemaläggas på olika sätt men i denna studie har fem olika arbetstidsförläggningar jämförts. I Bilaga 2 finns arbetstiderna för de olika arbetstidsförläggningarna.

4.1 40-timmarsvecka

Det här är den vanligaste formen av arbetstidsförläggning i byggbranschen. Åtta timmar per dag, fem dagar i veckan, är det upplägget den här rapporten utgår ifrån. Det finns även andra typer av upplägg som till exempel tio timmar per dag, fyra dagar i veckan, som också resulterar i 40 timmar per vecka.

En 40-timmarsvecka är den vanligaste arbetsveckan i dagens samhälle och passar en person som bor i närheten av sitt arbete. Den lediga helgen ger tid för sociala aktiviteter och vila. Inom byggbranschen är det däremot vanligt med arbetskraft som bor långt från arbetet och som därför föredrar längre arbetsdagar. Detta för att sedan kunna få en längre period ledigt för att kunna åka hem till sin hemstad. Den här arbetsveckan är därmed inte uppskattad av yrkesarbetare som är bosatta på annan ort.

Vid en 40-timmarsvecka är 23,8% av veckans timmar produktiva. Resten av tiden står produktionen still.

4.2 Tvåskift

Vid tvåskift arbetar två arbetslag 40 timmar per vecka, per yrkesarbetare. Det innebär att projektet fortlöper dubbelt så snabbt eftersom produktionen är igång dubbelt så länge varje arbetsvecka. Dagskiftet schemaläggs som en ordinarie arbetsdag där arbetet sedan överlämnas till kvällsskiftet som arbetar ett lika långt kvällspass. På natten står produktionen stilla och på morgonen tar dagskiftet vid där kvällsskiftet slutade kvällen innan. Skiftlagen förväntas veckovis skifta arbetstider med varandra så att de turas om med att arbeta dag- och kvällspass.

Vid tvåskift utnyttjas 80 av veckans 168 timmar vilket ger en utnyttjandegrad på 47,6%. Detta innebär att produktionstiden halveras jämfört med en 40-timmarsvecka.

En nackdel med tvåskiftsgång är ökade personalkostnader. Kvällspasset kostar mer än dagspasset på grund av OB-ersättning. Dessutom kräver denna arbetstidsförläggning

(22)

dubbelt så mycket personal per dag. En annan nackdel är att denna typ av arbetsförhållande inte är attraktiv för alla. Småbarnsföräldrar kan exempelvis ha svårt att arbeta sena skift och saknaden av rutin i vardagen kan ge avtryck på arbetarnas hälsa. Studier visar att kvinnor är mer negativa till skiftarbeten jämfört med män vilket talar emot skiftarbeten i byggbranschen (Kecklund et al., 2012). Byggbranschen är mansdominerad och är i behov av fler kvinnor i branschen.

En fördel med skiftgång är att projekts totala produktionstid förkortas och till följd av det minskar de tidsberoende kostnaderna. Detta påverkar slutpriset och ett tidigarelagt slutdatum kan dessutom vara värdefullt för beställaren.

Fördelarna med skiftgång är fler ur företagets perspektiv än ur den anställdes perspektiv med tanke på de hälsorisker som finns med skiftarbete. Det som däremot lockar arbetstagen till denna typ av arbetsvecka är framförallt OB-ersättningen. Lönen ökar vid obekväma arbetstider och dessutom innebär kvällsarbete ett friare arbete för yrkesarbetarna. Eftersom färre tjänstemän är på plats efter dagtid får yrkesarbetarna ta mycket eget ansvar och detta ser yrkesarbetare mestadels som något positivt (Intervju med Holmkvist, 20 april 2020).

4.3 Treskift

Treskift innebär att tre arbetslag byter av varandra och därmed kan produktionen vara igång dygnet runt på vardagarna. På helgerna står arbetet stilla vilket gör att arbetstidslagens krav på 36 timmars sammanhängande vila vid veckans slut uppnås. Detta innebär att studien studerar ett så kallat intermittent treskift. Det innebär att yrkesarbetarna endast arbetar 36 timmar per vecka men får betalt för 40 timmar (Byggavtalet, 2017).

På samma sätt som vid tvåskiftsgång består treskiftsgång av ett dagspass och ett kvällspass, samt ett tredje skift som arbetar ett nattpass. Även vid treskiftsgång förväntas skiftlagen veckovis skifta arbetstider med varandra för att turas om med att arbeta dag, kväll och natt. Fördelarna och nackdelarna med treskiftsgång är delvis desamma som vid tvåskiftsgång – kortare produktionstid och ökade personalkostnader. Det som skiljer dem är att OB-ersättningen för ett nattpass är ännu högre än vid ett kvällspass, vilket är en fördel för arbetarna men en nackdel för arbetsgivaren. Dessutom krävs endast 36 timmars produktionstid per vecka medan lönen baseras på 40 timmar. Ur ett företagsperspektiv är den här veckan bra då den resulterar i kortare produktionstid än de andra arbetsveckorna. Vid treskiftsgång arbetar tre skiftlag 36 timmar vardera vilket betyder att 108 av veckans 168 timmar utnyttjas. Treskiftsgång ger en utnyttjandegrad på 64,3% och resulterar i en cirka tre gånger så kort produktionstid jämfört med en 40-timmarsvecka.

(23)

4.4 60-timmarsvecka

En nytänkande och uppseendeväckande arbetstidsförläggning som omnämns inom byggbranschen är en 60-timmarsvecka. Trots alla positiva faktorer som denna arbetsvecka utvinner är den knappt beprövad ute på arbetsplatserna. Precis som det låter innebär en 60-timmarsvecka att en yrkesarbetare arbetar 60 timmar per vecka istället för 40. För att få en 60-timmarsvecka att fungera, och inte överskrida gränsen på 160 persontimmar per månad, arbetar yrkesarbetarna två och en halv vecka i följd och får därefter nio eller tio dagars ledighet. Denna lediga period schemaläggs så att yrkesarbetarna går om varandra veckovis, se figur 4.1. Detta medför att produktionen är igång 60 timmar per vecka, alla månadens veckor samtidigt som yrkesarbetarna unnas nio till tio dagars sammanhängande ledighet per månad. En fördel med denna schemaläggning är att den hindrar risken för otydliga skiftöverlämningar. Detta tack vare att det alltid befinner sig personer på plats från föregående vecka.

En 60-timmarsvecka kan vara upplagd på olika sätt och ett alternativ visas i figur 4.1. Tre olika schemaläggningar rullar för att säkerställa en smidig skiftöverlämning. När en yrkesarbetare går på ledighet påbörjar nästa yrkesarbetare sin arbetsperiod. Alla yrkesarbetare arbetar 11,5 timmar per dag inklusive rast. Alla schemaläggningar möjliggör nio eller tio dagars sammanhängande ledighet per månad. Söndagen är alltid ledig för att möjliggöra 36 timmars sammanhängande vila vid varje veckoslut vilket är ett krav enligt Arbetsmiljöverket (2005).

Figur 4.1: Ett förslag på hur en 60-timmarsvecka kan schemaläggas. En person arbetar två femdagarsveckor och en, eller två, kortare veckor följt av en veckas ledighet. Schemat redovisas i timmar, exklusive rast.

Fördelen med den här arbetsveckan, till skillnad från skiftgång, är att kvälls- och nattarbete undviks. Det arbetas långa pass men tack vare det frigörs en lång period ledighet som varken skiftgång eller en 40-timmarsvecka erbjuder. En 60-timmarsvecka blir inte lika effektiv som vid skiftgång men i jämförelse med en 40-timmarsvecka blir den 50% mer effektiv. Att hålla igång produktionen 60 timmar per vecka ger en utnyttjandegrad på 35,7%. Ytterligare en fördel är att en 60-timmarsvecka gärna väljs av utländsk arbetskraft då de vanligen vill

M T O T F L S M T O T F L S M T O T F L S M T O T F L S 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 YA 1 10 10 10 10 10 10 10 10 10 10 10 10 10 10 10 10 160 YA 2 10 10 10 10 10 10 10 10 10 10 10 10 10 10 10 10 160 YA 3 10 10 10 10 10 10 10 10 10 10 10 10 10 10 10 10 160 YA 4 10 10 10 10 10 10 10 10 10 10 10 10 10 10 10 10 160 YA 5 10 10 10 10 10 10 10 10 10 10 10 10 10 10 10 10 160 YA 6 10 10 10 10 10 10 10 10 10 10 10 10 10 10 10 10 160 V. 1 V. 2 V. 3 V. 4

(24)

arbeta så mycket som möjligt, för att sedan kunna resa till sitt hemland över en längre period. Samma gällerför personer som bor långt från sin arbetsplats inom Sverige.

En nackdel med en 60-timmarsvecka är att längre arbetsdagar kan ha en negativ inverkan på yrkesarbetarnas hälsa och leda till utmattning. För personer som är vana att arbeta 40-timmarsveckor kan det vara en stor omställning att börja arbeta 60-40-timmarsveckor. Personalkostnaden ökar dessutom med 50% vid en 60-timmarsvecka eftersom att en tredjedel av yrkesarbetarna är lediga varje vecka. Detta på grund av att det krävs 50% fler yrkesarbetare, än vid en 40-timmarsvecka, för att produktionen ska kunna pågå 50% mer effektivt.

4.5 53-timmarsvecka

Ett alternativ till en 60-timmarsvecka är en 53-timmarsvecka. Denna vecka är ännu inte beprövad på arbetsplatserna men det finns en stor potential i den. Precis som vid en 60-timmarsvecka arbetas längre arbetspass följt av en längre period sammanhängande ledighet. Den stora skillnaden är att även helgerna blir lediga genom att välja en 53-timmarsvecka. Även en 53-timmarsvecka schemaläggs så att yrkesarbetarna går om varandra veckovis, vilket resulterar i att otydliga skiftöverlämningar kan undvikas.

Schemaläggningen för en 53-timmarsvecka kan variera men ett alternativ visas i figur 4.2. Detta alternativ innebär att en yrkesarbetare arbetar 12,5 timmar måndag till torsdag samt 10 timmar på fredagar, inklusive rast. Alla yrkesarbetare följer samma schema där de arbetar tre veckor följt av en veckas ledighet. Då alla arbetsveckor är likadana sker övergången mellan yrkesarbetarna smidigt och en ny arbetsvecka påbörjas alltid en måndag.

Figur 4.2: Ett schemaläggningsalternativ för en 53-timmarsvecka. En person arbetar tre veckor följt av en veckas ledighet. Schemat redovisas i timmar, exklusive rast.

M T O T F L S M T O T F L S M T O T F L S M T O T F L S 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 YA 1 11 11 11 11 9 11 11 11 11 9 11 11 11 11 9 160 YA 2 11 11 11 11 9 11 11 11 11 9 11 11 11 11 9 160 YA 3 11 11 11 11 9 11 11 11 11 9 11 11 11 11 9 160 YA 4 11 11 11 11 9 11 11 11 11 9 11 11 11 11 9 160 YA 5 11 11 11 11 9 11 11 11 11 9 11 11 11 11 9 160 YA 6 11 11 11 11 9 11 11 11 11 9 11 11 11 11 9 160 YA 7 11 11 11 11 9 11 11 11 11 9 11 11 11 11 9 160 YA 8 11 11 11 11 9 11 11 11 11 9 11 11 11 11 9 160 V. 1 V. 2 V. 3 V. 4

(25)

Denna typ av arbetstidsförläggning passar lika väl för personer som bor nära arbetsplatsen som för personer som är bosatta på annan ort. Detta för att alla helger blir lediga samt att man får en sammanhängande ledighet på nio dagar varje månad. Under dessa dagar finns tid för att åka hem till sin hemstad samt tid för återhämtning och familjelivet. Utnyttjandegraden är inte lika hög som vid en 60-timmarsvecka men är fortfarande högre än vid en 40-timmarsvecka. Här utnyttjas 53 av veckans 168 timmar vilket ger en utnyttjandegrad på 31,5%.

En nackdel med en 53-timmarsvecka, precis som med en 60-timmarsvecka, är att de långa arbetspassen kan ha en negativ påverkan på yrkesarbetarnas hälsa. Arbetsveckan kräver även fler yrkesarbetare för att upprätthålla samma produktivitet, då en fjärdedel av dem alltid är lediga.

4.6 Tjänstemännens schemaläggning

Det är ingen självklarhet att tjänstemännen arbetar samma tider som yrkesarbetarna, eftersom deras arbetstider beror på vilken befattning de har. Arbetsledaren är till exempel väsentlig för produktionen och likaså tillgången till en mättekniker. Däremot behövs inte en projektingenjör, konstruktör eller projektchef i samma utsträckning dygnets alla timmar (M. Juhlin, personlig kommunikation, 31 mars, 2020). Detta medför en besparing i personalkostnader då alla tjänstemän inte behöver arbeta under de arbetstider som kräver OB-ersättning.

Jämförelsemodellen (Tabell 6.3-6.6) har utgått från att hälften av tjänstemännen arbetar enligt samma arbetstidsförläggning som yrkesarbetarna och hälften arbetar 40-timmarsvecka. Detta är ett antagande som gjorts tillsammans med Skanska för att underlätta beräkningsgången. I praktiken kan det se annorlunda ut. Detta innebär att kostnaden för tjänstemännen kan öka eller minska beroende på hur stor del av tjänstemännen som i praktiken arbetar enligt yrkesarbetarnas arbetstidsförläggning.

(26)

5 Risker

Vid skiftarbete finns det en del risker att ta hänsyn till. Det är risker som kan påverka både arbete och hälsa negativt. Risker som påverkar hälsan negativt uppkommer inte bara vid skiftarbeten utan även vid långa arbetsdagar. Under en 53-timmarsvecka arbetas 11 timmar per dag, exklusive rast, vilket innebär en risk för störd sömn och trötthet (Kecklund, Ingre & Åkerstedt, 2012).

5.1 Skiftöverlämningar

Vid tvåskift och treskift arbetar två, respektive tre, arbetslag rullande på samma projekt. Det innebär att när arbetsdagen är slut för det första arbetslaget tar nästa arbetslag vid och fortsätter arbeta, en så kallad skiftöverlämning. Vid denna skiftöverlämning finns det risk för bristande informationsutbyte som kan leda till problem och förseningar. Behovet av informationsutbyte vid denna skiftöverlämning varierar från arbetsmoment och projekt men ett grundläggande informationsutbyte är nödvändigt. Skiften bör därför schemaläggas så att de överlappar varandra för att yrkesarbetarna ska kunna genomföra detta informationsutbyte på sin arbetstid och därmed minska risken för följdproblem. Trots att skiften överlappar kan brist i kommunikationen uppstå och därmed skapa problem som till exempel dubbelarbete eller stopp i produktionen (Clausén & Sjödin, 2008).

5.2 Försämrad hälsa

Vid långa arbetspass och skiftarbete arbetas andra tider än vad människan är van vid. Det största problemet med dessa arbetssätt är att sömnkvalitén försämras och därmed blir trötthet ett faktum. Vid treskiftsgång arbetas nattpass vilket exempelvis kan leda till stress, depression, diabetes och hjärtproblem (Winther, 2012). En försämrad hälsa påverkar arbetet negativt då exempelvis trötthet leder till sämre koncentrationsförmåga. Nedsatt koncentration kan i sin tur leda till leda till en sämre säkerhet på arbetsplatsen (Kecklund, Ingre och Åkerstedt, 2010). Det finns många faktorer som är viktiga på en arbetsplats men säkerhet är till slut den viktigaste då alla har rätt att komma hem oskadda efter en arbetsdag. God hälsa bidrar till en bättre arbetsmiljö och ett mer kreativt arbete. Ullrich Stoetzer, doktor i psykologi, uttalar sig om detta i en intervju med arbetsmiljöverket. ”Det vi har sett det är

att bra hälsa på en arbetsplats och där man jobbar med de här frågorna ger också framgång när det gäller kreativitet och de här företagen är också väldigt framgångsrika”

(Arbetsmiljöverket 2015).

Arbetsmiljön är viktig och det finns många restriktioner att tänka på för att hålla en god hälsa. För att undvika stress är det viktigt att hålla rimliga krav på de resurser som finns.

(27)

Det är även viktigt att hålla sig till de regler som finns gällande dygnsvila och veckovila (Arbetsmiljöverket, 2005) för att förebygga sömnproblem och trötthet.

5.3 Sämre produktionsresultat

Vid skiftgång och längre arbetspass blir, som tidigare nämnt, trötthet och sämre koncentrationsförmåga ett faktum. Därmed kan arbetsprestationen försämras eftersom människan arbetar mindre effektivt vid trötthet. Om arbetet i huvudsak utförs av maskiner påverkas inte produktionsresultatet negativt på samma sätt som vid arbeten där människan utför större delen av arbetet (Kecklund et al., 2010). Kecklund et al. (2010) menar att produktionsresultaten på arbeten där tekniska stödsystem används inte påverkas på samma sätt av natt- och skiftarbete som vid arbeten där människans prestation krävs. Inom byggbranschen är det yrkesarbetarna som gör arbetet till skillnad från exempelvis inom industrin där maskiner ofta gör större delen av arbetet. Det innebär att produktionsresultaten i byggbranschen kan påverkas negativt av obekväma arbetstider och därmed resultera i en längre produktionstid.

(28)

6 Resultat

6.1 Utnyttjandegrad

För varje arbetsvecka har en utnyttjandegrad räknats ut vilket nämns i kapitel 4 Beskrivning

av arbetsveckorna. Nedan beskrivs dessa utförligt och en sammanställning görs.

Utnyttjandegraden räknas ut genom att antalet värdeskapande timmar divideras med totala antalet timmar per vecka, alltså 168 timmar (Ekvation 6.1).

𝐴𝑛𝑡𝑎𝑙𝑒𝑡 𝑣ä𝑟𝑑𝑒𝑠𝑘𝑎𝑝𝑎𝑛𝑑𝑒 𝑡𝑖𝑚𝑚𝑎𝑟 𝑝𝑒𝑟 𝑣𝑒𝑐𝑘𝑎

𝑇𝑜𝑡𝑎𝑙𝑡 𝑎𝑛𝑡𝑎𝑙 𝑡𝑖𝑚𝑚𝑎𝑟 𝑝𝑒𝑟 𝑣𝑒𝑐𝑘𝑎 = 𝑈𝑡𝑛𝑦𝑡𝑡𝑗𝑎𝑛𝑑𝑒𝑔𝑟𝑎𝑑 (6.1)

Tabell 6.1 visar att treskift har högst utnyttjandegrad vilket också innebär att denna arbetstidsförläggning kommer leda till kortast produktionstid. En 40-timmarsvecka har lägst utnyttjandegrad och det innebär att den arbetstidsförläggningen ger längst produktionstid. Tabell 6.1: Utnyttjandegrad för de olika arbetstidsförläggningarna

Trots att treskift har högst utnyttjandegrad arbetas endast 36 timmar per vecka, per yrkesarbetare. Det innebär att yrkesarbetarna arbetar färre persontimmar samtidigt som projektet står klart flera månader tidigare jämfört med exempelvis en 40-timmarsvecka. I figur 6.1 visas de nya produktionstiderna procentuellt jämfört med en 40-timmarsvecka.

40-timmarvecka 60-timmarsvecka 53-timmarsvecka Tvåskift Treskift

Arbetstimmar/vecka 40,0 60,0 53,3 80,0 108,0

Timmar/vecka 168 168 168 168 168

(29)

Figur 6.1: Liggande stapeldiagram som visar den nya produktionstiden i procent beroende på val av arbetstidsförläggning.

Genom att arbeta treskiftsgång ges möjligheten att färdigställa ett projekt näst intill tre gånger så fort som den ursprungliga produktionstiden (Figur 6.1). Med tvåskiftsgång är det möjligt att halvera produktionstiden och vid 60- och 53-timmarsvecka förkortas produktionstiden med en tredjedel respektive en fjärdedel. En beräknad produktionstid på tio år kan genom dessa arbetstidsförläggningar ersättas med en produktionstid på tre och ett halvt år, fem år, strax under sju år eller sju och ett halvt år. Hur detta påverkar slutkostnaderna redovisas i kapitel 6.3 Jämförelsemodellen.

Ytterligare en aspekt att ta hänsyn till är effekten till följd av tidsbesparing. Tidsbesparingseffekten innebär att man under samma tid kan färdigställa fler projekt och generera en högre ekonomisk lönsamhet. Jämförs exempelvis treskift med en 40-timmarsvecka bör det kunna färdigställas tre gånger så många projekt under samma produktionstid som en 40-timmarsvecka färdigställer ett projekt. Detta kan i sin tur resultera i en tre gånger så stor vinst för projektet och en tre gånger så stor kostnadsbesparing. Utöver att tidsbesparing kan ge en kostnadsbesparing kan det även vara värdefullt på många andra sätt. Kan exempelvis en skola eller ett sjukhus börja bedriva verksamhet tidigare ger det samhällsnytta. Nya byggnader byggs för att samhället ska fungera och utvecklas på bästa möjliga sätt. Samhällsnytta är därför en aspekt som är viktig att tänka på inom byggbranschen. Står ett projekt klart tidigare kan företaget dessutom frigöra sina resurser tidigare och nästa värdeskapande projekt kan påbörjas.

En förkortad produktionstid kan även vara värdefull för beställaren då byggnader kan börja generera inkomstbringande produktion eller hyresintäkter. Industrilokaler, bostäder och kommersiella fastigheter är exempel på sådana byggnader.

(30)

6.2 Ersättning för obekväm arbetstid

Detaljerade uträkningar har gjorts för att ta fram kostnaden för obekväm arbetstid. Dessa uträkningar innehåller sekretessbelagda uppgifter och visas därför inte i denna rapport. Sammanställningen visas i tabell 6.2.

Alla beräkningar är jämförda med en arbetsvecka där 0% OB-ersättning gäller. I detta fall blir det en jämförelse med en 40-timmarsvecka. Under en 40-timmarsvecka arbetas endast dagtid, 06:30-15:30, och därför ges ingen OB-ersättning vid dessa schemaläggningar. Tabell 6.2 redovisar den kostnadsökning som tillkommer på grund av obekväm arbetstid för respektive arbetstidsförläggning. Det som framgår är att kostnadsökningen på grund av obekväm arbetstid ökar drastiskt vid treskiftsgång. Den är inte lika hög vid tvåskiftsgång och 60-timmarsvecka men lägst OB-kostnader uppnås vid en 53-timmarsvecka.

Tabell 6.2: Ökade personalkostnader på grund av obekväma arbetstider

Kommentar: En sammanställning av de uträkningar som gjorts gällande OB-ersättning.

6.3 Jämförelsemodellen

Här jämförs de olika arbetstidsförläggningarna med varandra. Jämförelsemodellen (Tabell 6.3-6.6) är framtagen för att ge en tydlig bild av hur totalpriset påverkas av förkortad produktionstid och ökad personalkostnad.

För att ta fram jämförelsemodellen har fyra stycken avslutade projekt analyserats, där fokus legat på kostnadsfördelningen hos projekten. Genom att använda ett medelvärde av dessa projekt har det kunnat fastställas hur stor del av ett projekts kostnader som är fasta och tidsberoende samt hur stor del av de kostnaderna som består av löner. Procentsatserna i jämförelsemodellen representerar därför ett standardprojekt och bygger på verkliga siffror. Alla schemaläggningar jämförs med den ordinarie arbetsveckan, en 40-timmarsvecka, för att sedan kunna jämföra de slutgiltiga kostnadsbesparingarna med varandra. Jämförelsemodellen utgår därför från att en 40-timmarsvecka ger en kostnadsbesparing på 0%. I figur 6.2 visas den totala kostnadsbesparingen som är ett resultat av jämförelsemodellen. YA TJM Tvåskift 12,02% 11,13% Treskift 24,93% 23,57% 60-timmarsvecka 13,15% 16,49% 53-timmarsvecka 2,96% 1,86%

(31)

Figur 6.2: Stapeldiagram som visar den totala kostnadsbesparingen beroende på val av arbetstidsförläggning, jämfört med en 40-immarsvecka som utgör 0% kostnadsbesparing. Stapeldiagrammet är ett resultat från jämförelsemodellen.

Figur 6.2 visar att treskift ger lägst kostnadsbesparing i undersökningen, med en besparing på 1,1%. Treskift bidrar till en tre gånger så kort produktionstid men de höga personalkostnaderna resulterar i en låg kostnadsbesparingen. Tvåskiftsgång har inte lika höga personalkostnader som treskiftsgång och uppnår därför en kostnadsbesparing på 3,3%. Genom att arbeta tvåskift blir produktionstiden 52% av den ursprungliga produktionstiden vilket innebär att projektet kan färdigställas dubbelt så fort, jämfört med en 40-timmarsvecka, samtidigt som en stor kostnadsbesparing uppnås.

En 53-timmarsvecka visade sig generera störst kostnadsbesparing i undersökningen. Denna vecka ger en kostnadsbesparing på 3,8% trots längst produktionstid, bortsett från en 40-timmarsvecka. En 60-timmarsvecka uppnår en kortare produktionstid än en 53-timmarsvecka men trots det blir resultatet endast en kostnadsbesparing på 1,9%. Detta beroende på att en 60-timmarsvecka får höga OB-kostnader eftersom att helgarbete blir aktuellt för denna arbetstidsförläggning.

(32)

Ur ett ekonomiskt perspektiv är därmed en 53-timmarsvecka det bästa alternativet då en kostnadsbesparing på hela 3,8% uppnås. Däremot är treskift det bästa alternativet ur ett tidsperspektiv då endast 36% av produktionstiden krävs för att färdigställa projektet.

Tabell 6.3: Jämförelse mellan 40-timmarsvecka och tvåskiftsgång. Genom att arbeta

tvåskiftsgång kan en kostnadsbesparing på 3,3% uppnås.

Tabell 6.4: Jämförelse mellan 40-timmarsvecka och treskiftsgång. Genom att arbeta

treskiftsgång kan en kostnadsbesparing på 1,1% uppnås.

Standardprojekt 40-timmarsvecka Tvåskift

Uppskattad totalkostnad 100 000 000 kr

Produktionstid 20 mån 52% av urspr. produktionstid 10,5 mån

Tidsberoende kostnader Totalkostnad Kr/mån OB Personalökning Kr/mån Antal mån Totalt

4% Tjänstemän 4 000 000 kr 200 000 kr 11,13% 100% 444 520 kr 10 4 658 570 kr 4% Tjänstemän 4 000 000 kr 200 000 kr 0,00% 0% 200 000 kr 10 2 096 000 kr 29% Yrkesarbetare 29 000 000 kr 1 450 000 kr 12,02% 100% 3 248 580 kr 10 34 045 118 kr 15% Övriga tidsberoende kostnader 15 000 000 kr 750 000 kr 750 000 kr 10 7 860 000 kr

48% Icke tidsberoende kostnader 48 000 000 kr 48 000 000 kr

100% Totala kostnader 100 000 000 kr 96 659 688 kr

Kostnadsbesparing -3 340 312 kr

-3,3%

Standardprojekt 40-timmarsvecka Treskift

(33)

Tabell 6.5: Jämförelse mellan 40-timmarsvecka och 60-timmarsvecka. Genom att arbeta

60-timmarsvecka kan en kostnadsbesparing på 1,9% uppnås.

Tabell 6.6: Jämförelse mellan 40-timmarsvecka och 53-timmarsvecka. Genom att arbeta

53-timmarsvecka kan en kostnadsbesparing på 3,8% uppnås.

Procentsatserna i den vänstra kolumnen i tabell 6.3-6.6 representerar ett standardprojekt och bygger på verkliga siffror. Uppskattad totalkostnad och produktionstid för projektet har i detta exemplet fastställts till 100 miljoner kronor och 20 månader.

Tjänstemannakostnaderna har delats i två lika delar för att möjliggöra beräkningar där hälften av tjänstemännen arbetar enligt samma arbetstidsförläggning som yrkesarbetarna och andra hälften arbetar enligt en vanlig 40-timmarsvecka. Detta innebär att 4% av tjänstemännen får en kostnadsökning på grund av OB-ersättning och utökad personal. För resterande 4% av tjänstemännen tillkommer ingen kostnadsökning.

-1,9%

Standardprojekt 40-timmarsvecka 60-timmarsvecka

Standardprojekt 40-timmarsvecka 53-timmarsvecka

4% Tjänstemän 4 000 000 kr 200 000 kr 1,86% 33,3% 271 457 kr 15 4 072 108 kr 4% Tjänstemän 4 000 000 kr 200 000 kr 0,00% 0,0% 200 000 kr 15 3 000 188 kr 29% Yrkesarbetare 29 000 000 kr 1 450 000 kr 2,96% 33,3% 1 989 316 kr 15 29 841 604 kr 15% Övriga tidsberoende kostnader 15 000 000 kr 750 000 kr 750 000 kr 15 11 250 703 kr

(34)

Den nya arbetstidsförläggningen ger projektet en ny produktionstid och dess totala kostnad per månad multipliceras därför med den nya produktionstiden. Mellanskillnaden visar den totala kostnadsbesparingen, eller ökningen, som utvinns vid val av den nya arbetstidsförläggningen. Procentuell kostnadsbesparing redovisas längst ner. För en tydligare beskrivning av jämförelsemodellen, tabell 6.3-6.6, se Bilaga 6.

Vid skiftgång och längre arbetsdagar krävs fler schemalagda yrkesarbetare och tjänstemän. Skillnaden i hur många timmar som arbetas i förhållande till en 40-timmarsvecka räknas ut för att ta fram personalökningen. Se ekvation 6.2.

𝐴𝑛𝑡𝑎𝑙 𝑎𝑟𝑏𝑒𝑡𝑠𝑡𝑖𝑚𝑚𝑎𝑟 𝑝𝑒𝑟 𝑣𝑒𝑐𝑘𝑎−40 𝑡𝑖𝑚𝑚𝑎𝑟

40 𝑡𝑖𝑚𝑚𝑎𝑟 = Personalökning i procent (6.2)

Vid tvåskiftsgång krävs dubbelt så många yrkesarbetare och vid treskiftsgång krävs tre gånger så många. Personalkostnaderna har därför multiplicerats med 100% och 200%. Samma beräkning har gjorts vid en 53- och 60-timmarsvecka. Vid en 60-timmarsvecka krävs 50% fler yrkesarbetare och tjänstemän, eftersom en av tre personer alltid är lediga. Samma sak gäller vid en 53-timmarsvecka men då krävs endast 33,3% fler yrkesarbetare och tjänstemän, eftersom en av fyra personer alltid är lediga.

Jämförelsemodellen (Tabell 6.3-6.6) visar hur fördelningen mellan tidsberoende och fasta kostnader har en betydande roll i huruvida projektet blir lönsamt eller inte. Jämförelsemodellen representerar ett standardprojekt men vad hade hänt om fördelningen såg annorlunda ut?

Projektets läge och ekonomiska förutsättningar påverkar storleken av de tidsberoende kostnaderna och är därför avgörande för om projektet uppnår en kostnadsbesparing. Ett innerstadsprojekt har vanligtvis höga tidsberoende kostnader till skillnad från ett projekt beläget utanför staden.

Resultaten i tabell 6.3-6.6 visar att det är lönsamt att ha höga personalkostnader om produktionstiden förkortas. Detta innebär dock att tidsberoende kostnader måste uppnå en viss procent av totalkostnaden för att projektet ska generera en kostnadsbesparing.

Standardprojektet utgår från 52% tidsberoende kostnader och 48% fasta kostnader vilket resulterar i att alla typer av arbetstidsförläggningar ger en kostnadsbesparing. Hade fördelningen sett annorlunda ut hade även resultatet gjort det. Detta bekräftas i figur 6.3. Enligt figur 6.3 krävs det att de tidsberoende är högre än 37% för att en 53-timmarsvecka ska bli lönsam. För tvåskift gäller detsamma vid 45% och för en 60-timmarsvecka vid 47%. Vid treskift krävs att minst 50% av hela projektets kostnad är tidsberoende. Vid

(35)

treskiftsgång stiger kostnadsbesparingen fort eftersom produktionstiden blir kort. Ju högre del av totalkostnaden som är beroende av tiden, desto större blir kostnadsbesparingen. När tidsberoende kostnader är högre än 50% av totalkostnaden är alla arbetstidsförläggningar ett bättre alternativ än en 40-timmarsvecka.

Figur 6.3: Diagram som visar hur stor del av kostnaderna som behöver vara tidsberoende för att kostnadsbesparing ska uppnås. X-axeln visar andelen tidsberoende kostnader och y-axeln visar hur stor kostnadsbesparing som uppnås beroende på val av arbetstidsförläggning.

Y-axeln i figur 6.3 visar kostnadsbesparingen för projektet beroende på val av arbetstidsförläggning. Kostnadsbesparingen är mellanskillnaden för den nya totalkostnaden jämfört med den ursprungliga totalkostnaden för en 40-timmarsvecka. X-axeln visar hur stor del av projektets totalkostnader som är tidsberoende. När linjerna för de olika arbetstidsförläggningarna skär 0% på y-axeln börjar de bli lönsamma. X-axeln startar på

(36)

37% på grund av att lönekostnader uppfyller 37% i standardprojektet. Lönekostnader utgör i de flesta projekten en liknande procent av totalkostnaden och därför har minsta möjliga tidsberoende kostnad valts till 37%.

(37)

7 Diskussion

Resultatet visar en procentuell kostnadsbesparing oavsett val av arbetsvecka. Resultatet bekräftar därför att en förkortad produktionstid leder till lägre slutkostnad trots ökad personalkostnad.

Genom att arbeta skiftgång ges möjligheten att färdigställa ett projekt två respektive tre gånger så fort, jämfört med en 40-timmarsvecka. Detta innebär att man vid exempelvis treskiftsgång kan färdigställa tre projekt under samma produktionstid som man idag färdigställer ett projekt. Arbetas 60- eller 53-timmarsvecka kan produktionstiden förkortas med en tredjedel respektive en fjärdedel. Enligt tidsbesparingseffekten kan detta i praktiken innebära en ännu större vinst och kostnadsbesparing för de olika arbetstidsförläggningarna, då fler projekt kan färdigställas under samma produktionstid.

Utöver att tidsbesparing medför en kostnadsbesparing finns det andra värdeskapande faktorer att uppmärksamma. En förkortad produktionstid kan ge ekonomisk nytta för beställaren som kan tjäna på att en byggnad står klart tidigt då den kan börja generera intäkter.

En annan värdeskapande faktor som benämns inom byggbranschen är samhällsnytta. Om exempelvis en väg eller ett sjukhus kan börja nyttjas tidigare än planerat är det betydelsefullt för samhället. Om ett slutdatum tidigareläggs kan dessutom företaget frigöra sina resurser och därmed kunna gå vidare till nästa värdeskapande projekt. Det kan ge både ekonomisk nytta och samhällsnytta vilket är positivt för både företag, kund och tredje man.

För att rätt val av arbetstidsförläggning ska göras är det viktigt att studera hur stor del av projektets kostnader som är tidsberoende respektive fasta. För ett standardprojekt utgör dessa kostnader ungefär lika stora delar men det varierar från projekt till projekt. Skulle uppdelningen av tidsberoende respektive fasta kostnader sett annorlunda ur hade resultatet blivit annorlunda.

Det finns oändligt med aspekter som påverkar kostnaderna och produktionstiden för ett projekt och det är därmed svårt att fastställa ett exakt resultat. Det finns alltid hinder på vägen som kan bidra till förlängd produktionstid och oväntade kostnader. Resultatet är teoretiskt och studien kan därför inte bevisa att samma resultat utlovas i praktiken. Om skiftgång eller förlängda arbetsdagar är ett bra alternativ i byggbranschen är därför en fråga som kan diskuteras på många olika sätt. Enligt denna studie är däremot skiftgång och förlängda arbetsdagar lönsamt ur både ett ekonomiskt och tidsmässigt perspektiv.

(38)

8 Slutsats

Resultatet av studien är att alla arbetstidsförläggningar jämförda med en 40-timmarsvecka genererar en kostnadsbesparing. Studien bekräftar därmed att en förkortad produktionstid leder till en lägre slutkostnad trots en ökad personalkostnad. Detta förutsatt att tidsberoende kostnader är högre än 50% samt att arbetet fortlöper lika produktivt som vid en 40-timmarsvecka. En 53-timmarsvecka är enligt denna studie mest lönsam ur ett ekonomiskt perspektiv med en kostnadsbesparing på 3,8%. Treskift är det bästa alternativet ur ett tidsperspektiv då produktionstiden kan förkortas till 36% av den ursprungliga produktionstiden. Treskiftsgång ger dessutom en kostnadsbesparing på 1,1% vilket genom tidsbesparingseffekten kan innebära en ännu större kostnadsbesparing i praktiken.

Skiftarbete i byggbranschen medför både fördelar och nackdelar. För arbetsgivaren är skiftarbete positivt eftersom det ger en kostnadsbesparing samtidigt som det skapar en kortare produktionstid. Skiftarbete kan däremot skapa en mindre effektiv arbetsgång då exempelvis risker till följd av otydliga skiftöverlämningar, trötthet och dålig hälsa kan förekomma. Därför är det fortfarande okänt om skiftarbete är ett bra alternativ i byggbranschen.

• Är det lönsamt att ha högre personalkostnader men få projektet färdigställt tidigare?

Ja, en förkortad produktionstid leder till lägre slutkostnad trots ökad personalkostnad. Däremot måste de tidsberoende kostnaderna uppnå en viss procent för respektive arbetstidsförläggning för att de ska vara lönsamma, se figur 6.3. När 50% av kostnaderna är tidsberoende är alla arbetstidsförläggningar lönsamma men en 53-timmarsvecka är exempelvis lönsam redan vid 37%.

• Vilken typ av arbetsvecka är mest lönsam ur ett tid- och kostnadsperspektiv?

Ur ett tidsperspektiv är treskift mest lönsam, medan en 53-timmarsvecka är mer lönsam ur ett kostnadsperspektiv. Treskift kan förkorta byggtiden med två tredjedelar medan en 53-timmarsvecka kan göra en kostnadsbesparing på 3,8%.

• Är skiftarbete ett bra alternativ i byggbranschen?

Denna undersökning kan inte ta ställning till om skiftarbete är ett bra alternativ i byggbranschen. Detta eftersom att ett flertal avgränsningar har gjorts. Exempelvis är hälsoaspekten viktig för att kunna besvara denna frågeställning och det tar denna undersökning inte hänsyn till. Ur ett tid- och kostnadsperspektiv bekräftar dock undersökningen att skiftarbete är ett bra alternativ i byggbranschen.

(39)

8.1 Fortsatta studier

Under arbetets gång har ett flertalmöjliga fördjupningsområden upptäckts. Däremot har inte tiden räckt till för att undersöka dessa och avgränsningar har behövts göras. I den här delen av rapporten presenteras de frågor och idéer som dykt upp som förlag till vidare studier. Denna studie visar att långa arbetsdagar i byggproduktion kan vara lönsamt ur både tid- och kostnadsperspektiv. Det innebär att långa arbetsdagar kan vara ett bra alternativ i framtiden men då krävs mer forskning kring det. Hur påverkas människan av att arbeta långa dagar, sex dagar per vecka, för att sedan få en veckas ledighet? Vad tycker arbetstagaren om dessa typer av arbetstidsförläggningar? Kommer en sådan här typ av arbetstidsförläggning förhindra utjämnandet av män och kvinnor inom byggbranschen?

Ett annat alternativ till fortsatt studie är att kartlägga vilka arbetstidsförläggningar som lämpar sig bäst vid olika arbetsmoment. Tidigt i undersökningen gjordes en avgränsning att inte behandla aspekten att anpassa arbetstidsförläggningen efter arbetsmoment. Detta är däremot något som tros gynna projektens utförandetid och lönsamhet och därför rekommenderas vidare studier inom detta.

Den här studien jämför endast fem olika typer av arbetstidsförläggningar och det är bara ett urval av alla de alternativ som finns. Därför finns potential i att studera fler möjliga arbetstidsförläggningar för att fullfölja undersökningen av vilken som är mest lönsam.