Globala politiska studier
Kriget mot terrorismen:
Från krigshandling till brottshandling?
En juridisk granskning av Bushadministrationens agerande kring behandlingen av fångarna på Guantánamobasen
Kandidatuppsats – 15 HP
Författare: Mattias Nordman Freds- och konfliktvetenskap Handledare: Kristian Steiner Malmö – höstterminen 2011
Sammanfattning
Studiepresentation
Syftet med den här studien var att komma till insikt om huruvida Bushadministrationens ageranden kring behandlingen av internerna i det nordamerikanska fånglägret på Kuba kan betraktas vara legala eller inte. Mina analyser visar att USA har brutit mot internationella såväl som nationella lagar.
Jag har kommit till denna insikt genom att identifiera de viktigaste handlingarna – och dess syften – i anslutning till USAs ageranden och genom att jämföra dessa med internationell rätt och med USAs nationella lagar och avtal. Tre handlingar har stått i fokus; upprättandet av fånglägret på Kuba, med syfte att eliminera fångarnas konstitutionella skydd genom att internera dem utom USAs landsgränser; instiftningen av begreppet "illegal kombattant", med syfte att tillintetgöra internernas krigsfångestatus och därmed det internationellrättsliga skydd som tillfaller krigsfångar genom krigets lagar och; den hårda fysiska och psykiska behandlingen av fångarna, med syfte att erhålla information för att förhindra terrorism.
Med en juridisk arbetsmetod har jag således prövat dessa handlingar mot USAs konstitution och mot instiftningen av nya nationella lagar, mot Genèvekonventionerna med dess tilläggsprotokoll och mot FN-konventioner.
Antal ord: 16 450
Nyckelord: kriget mot terrorismen; preventivt självförsvar; illegal kombattant; tortyr;
Abstract
Title: The War on Terrorism: From an Act of War to an Act of Crime? – A Legal Review of
the Bush Administration's Conduct Regarding the Treatment of Prisoners at the Guantanamo Bay Naval Base
Author: Mattias Nordman Supervisor: Kristian Steiner
Presentation of the Study
The purpose of this study was to come to realization on whether the Bush administration's conduct regarding the treatment of inmates in the American prison camp in Cuba can be considered legal or not. My analysis shows that the U.S. has violated international and national laws.
I have come to this realization by identifying the most important single actions – and their purposes – related to the U.S. conduct, and by comparing them with international law and U.S. national laws and agreements. Three single actions have been in focus; the establishment of the prison camp in Cuba, with the purpose to eliminate the prisoners' rights to constitutional protection by detaining them outside U.S. land borders; the establishment of the term "unlawful combatant", with the purpose to eliminate the prisoners' POW status, and thus the international legal protection accruing prisoners of war within the laws of war and; the rough physical and psychological treatment of the prisoners, in order to obtain information to prevent terrorism.
With a legal method of working, I have thus tested these actions against the U.S. Constitution and the establishment of new national laws, against the Geneva Conventions and its additional protocols, and against UN conventions.
Number of Words: 16 450
Förkortningar
AI Amnesty International
ASPA American Servicemembers Protection Act
CAT Convention Against Torture and Other Cruel, Inhuman or Degrading Treatment or Punishment
COE Council of Europe
CSRT Combatant Status Review Tribunals DOD Department of Defense
DOJ Department of Justice DTA Detainee Treatment Act
FBI Federal Bureau of Investigation
FNS FN-stadgan
GK Genèvekonventionerna
GK III Tredje Genèvekonventionen
GPW Geneva Convention III on the Treatment of Prisoners of War GTMO Guantanamo Bay Naval Base
HK IV Fjärde Haagkonventionen
HRW Human Rights Watch
ICC International Criminal Court ICJ International Court of Justice
ICRC International Committee of the Red Cross
IKMPR Internationell konvention om medborgerliga och politiska rättigheter MCA Military Commissions Act
NCA National Defense Authorization Act NGO Non-governmental Organization
OIG Department of Justice Office of the Inspector General POW Prisoner(s) of War
TP I Tilläggsprotokoll I (GK) TP II Tilläggsprotokoll II (GK)
Innehåll
1 Problembeskrivning och metoddiskussion ... 06
1.1 Bakgrund ... 06
1.2 Problembeskrivning ... 07
1.2.1 Amnesty Internationals kritik mot förkastningen av internationell rätt ... 08
1.2.2 Human Rights Watch och dess kritik mot behandlingen av fångarna ... 08
1.2.3 Internationella Rödakorskommittén och besöken på Kuba ... 08
1.3 Syfte och problemformulering ... 09
1.4 Ansats och avgränsningar ... 11
1.5 Kvalitativ metod ... 12 1.5.1 Fallstudie ... 12 1.5.2 Juridisk metod ... 13 1.5.3 Informationsinsamlingsmetod ... 14 1.5.4 Validitet ... 14 1.5.5 Reliabilitet ... 15 1.6 Metodreflektion ... 15 1.7 Tidigare studier ... 16 1.8 Disposition ... 16 2 Analytiskt ramverk ... 17 2.1 Internationell rätt ... 17
2.1.1 De mänskliga, medborgerliga och politiska rättigheterna ... 19
2.1.2 Konventionen mot tortyr ... 19
2.1.3 Genèvekonventionerna ... 20
2.1.4 Habeas Corpus ... 20
2.2 Nationell rätt ... 21
2.2.1 Agreement on Coaling and Naval Stations ... 22
2.2.2 Detainee Treatment Act... 22
3 Fånglägret ... 24
3.1 Juridiskt problem ... 24
3.2 Avtalet ... 24
3.3 Konstitutionen ... 25
3.4 De mänskliga rättigheterna ... 29
3.5 De medborgerliga och politiska rättigheterna ... 30
3.6 Juridisk reflektion ... 32
4 Fångarnas status ... 33
4.1 Juridiskt problem ... 33
4.2 Kriget i Afghanistan ... 33
4.3 Genèvekonventionen och tilläggsprotokollen ... 34
4.4 Illegal kombattant ... 39 4.5 Juridisk reflektion ... 43 5 Förhörsmetoderna ... 44 5.1 Juridiskt problem ... 44 5.2 Nationell rätt ... 44 5.3 Internationell rätt ... 47 5.4 Juridisk reflektion ... 54 6 Sammanfattning och reflektioner ... 55
6.1 Sammanfattning ... 55
6.2 Slutsatser och reflektioner ... 55
6.3 Vidare forskning ... 57
Referenser ... 59
1 Problembeskrivning och metoddiskussion
I detta inledande kapitel presenteras en problembeskrivning med en redogörelse av studiens utgångspunkter vilken följs av en problemformulering som i sin tur utgör själva syftet med studien. Vidare följer en förklaring till studiens avgränsningar och valet av ansats och därefter diskuteras metodvalen. Kapitlet avslutas med en kortare reflektion kring tidigare studier och en presentation av studiens helhetsstruktur.
1.1 Bakgrund
För tio år sedan kapades fyra nordamerikanska passagerarflygplan av terrorister tillhörande al-Qaida i vad som skulle visa sig vara mycket välplanerade och skickligt utförda aktioner riktade mot USAs finansiella och militära centrum. Två av de kapade flygplanen flögs in i World Trade Centers byggnader på Manhattan i New York och ett flögs in i Pentagons försvarshögkvarter i Washington. Det fjärde planet störtade på ett fält utanför Shanksville i Pennsylvania efter att passagerarna övermannat terroristerna. Dessa attacker skulle komma att beskrivas som de värsta terroristattentaten utförda i modern tid och var de mest förödande militanta aggressionerna utförda mot USA sett till omfånget dödsoffer och förstörelse.1 Attackerna har jämförts med Japans attacker mot USA vid Pearl Harbor på Hawaii den 7 december 1941.2
11 september 2001 är ett datum för alltid inpräntat i våra sinnebilder av våldets triumf, men det är också svaren som kom när askan hade lagt sig, de våldsamma följderna av de offensiva motåtgärderna i spåren av dessa tragiska händelser.3 Särskilt två dramatiska utvecklingar är utmärkande och står som direkta följder av USAs preventiva självförsvarskrig mot terrorn;4 krigen i Irak och i Afghanistan. Våldets väg i jakten på terrorister – både verkliga sådana och inbillade5 – har kantats av tragik med en ofantligt stor skörd av oskyldiga civila dödsoffer.6 I sökandet efter ansvariga har vi har sett Saddam Hussein fångas och vi har
1 Mer än 2 500 personer dog i anslutning till attackerna. 2 Bring 2002: 315; Bring & Mahmoudi 2006: 79 3 Sjöberg 2010: 167
4
Observera att uttrycket preventivt självförsvar inte är ett begrepp som används inom det internationella juridiska systemet utan endast av USA i nationellrättsliga sammanhang, precis som uttrycket kriget mot
terrorismen (Council of Europe 2007: 14).
5
Sjöberg 2010: 167
sett honom ställas inför rätta,7 vi har sett Osama bin Ladin skjutas till döds efter att ha varit en av världens mest jagade människor i över tio år.8 Vi har sett fångläger upprättats,9 vi har följt internationella juridiska diskussioner10 och vi har sett bilder på utsatta människor som förnedrats i fångenskap.11
1.2 Problembeskrivning
President Bush utlyste kriget mot terrorismen den 20 september 2001.12 Detta kom att förändra den nordamerikanska utrikespolitiken i allmänhet och dess säkerhetspolitik i synnerhet.13 Som en konsekvens av kriget har många individer fängslats på flera olika platser runt om i världen misstänkta för kopplingar till al-Qaida och/eller någon annan form av terroristverksamhet. Det som från början kunde betraktas som självförsvar ur ett internationellrättsligt perspektiv14 utvecklades till en offensiv krigföring och ett nationellt juridiskt paradigmskifte i och med USAs instiftningar av begrepp som preventivt självförsvar och illegal kombattant.15 Vad som betecknas som tortyr ur internationell juridisk och humanitärrättslig synpunkt och förnedring har förekommit i fångläger under USAs suveräna översyn och denna behandling har godkänts från högsta politiska nivå och av den nordamerikanske presidenten själv.16
USAs ageranden har givit liv åt negativa opinioner från många håll i världen och några av de större människorättsorganisationerna har givit uttryck för en gemensam oro i vad som skulle kunna beskrivas som en internationell opposition. Denna opposition och den
7
Sveriges Radio Fyra år sedan Irakkriget inleddes 2007 – Kort resumé av Irakkriget med bilder från Saddam Husseins rättegång – Se länk i referenslistan!
8 Federal Bureau of Investigation Most Wanted Terrorists – Se länk i referenslistan! 9
Bl a i Abu Ghraib i Irak, Bagram i Afghanistan och i Guantánamo på Kuba
10
Bl a diskussionen kring USAs intervention i Irak 2003 och huruvida den var laglig i internationellrättslig mening eller inte – vilken den inte var eftersom Säkerhetsrådet inte lämnade mandat för den (Blix 2004: 259-262; Sjöberg 2010: 167-168).
11
Espelund & Karlsson 2006: 101; Gardell 2005: 292 – Se också länkar till Sveriges Radio i referenslistan, med olika artiklar och bilder angående tortyren i USAs fångläger.
12 Council of Europe 2007: 14 13 Gabrielson 2003: 124 14
Bl a genom USAs fria tolkningar av "ytterområdet" i FNS Artikel 51: "Ingen bestämmelse i denna stadga inskränker den naturliga rätten till individuellt eller kollektivt självförsvar i händelse av ett väpnat angrepp mot någon medlem av Förenta Nationerna, intill dess att Säkerhetsrådet vidtagit nödiga åtgärder för upprätthållande av internationell fred och säkerhet. Åtgärder vidtagna av medlemmar under utövande av denna rätt till
självförsvar skola omedelbart inberättas till Säkerhetsrådet och skola ej i något avseende inverka på Säkerhetsrådets rätt och skyldighet enligt denna stadga att vid varje tillfälle handla på sätt, som rådet anser nödvändigt för att upprätthålla eller återställa internationell fred och säkerhet."
15 Vid sidan av unlawful combatant används begreppen enemy combatant och unlawful belligerents, alla med
samma betydelse.
uttrycksfulla oron för medmänniskan och hennes personliga säkerhet skulle kunna beskrivas stå som grund för problemformuleringen som följer.
1.2.1 Amnesty Internationals kritik mot förkastningen av internationell rätt
Amnesty International (AI) är en av flera internationella och icke-statliga organisationer (NGOs) som har framlagt negativ kritik till USAs behandling av fångarna på Guantánamo. De kräver att USA antingen åtalar de fångar som finns i lägret eller släpper dem fria.17
Organisationen fördömer alla typer av terrorism men också all form av tortyr och kränkande behandling där de lyfter fram kriget mot terrorismen som ett slående exempel på hur mänskliga rättigheter åsidosätts när en stat sätts på prov där regler och förbud som tidigare stått som självklara plötsligt inte är aktuella. Amnesty riktar hård kritik mot USAs förkastning av Genèvekonventionerna, FNs allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och konventionen mot tortyr.18
1.2.2 Human Rights Watch och dess kritik mot behandlingen av fångarna
Human Rights Watch (HRW) är en internationell partipolitiskt och ekonomiskt oberoende organisation som riktar hård kritik mot USAs ageranden i kriget mot terrorn och som lyfter fram behandlingen av fångarna på Guantánamobasen som ett brott mot mänskligheten.19
Organisationen kräver bland annat att Obamaadministrationen utför en grundlig rättslig prövning av Bushadministrationens förhörsmetoder sedan nya uppgifter om förekommande tortyranvändning framkommit.20
1.2.3 Internationella Rödakorskommittén och besöken på Kuba
Internationella Rödakorskommittén (ICRC), som framhåller sin organisation som oberoende och neutral, bygger sin verksamhet på Genèvekonventionernas reglemente. Organisationen inriktar sig särskilt på bevakning av väpnade konflikter med fokus på krigsfångars skydd där en strävan efter att Genèvekonventionerna alltid följs är central. Arbetet sker på ett annat sätt än hos de ovan nämnda organisationerna där den detaljerade kritiken riktas direkt till vederbörande myndighet/stat och där efterföljande diskussioner kring eventuella problem hålls på konfidentiell nivå. Detta har möjliggjort tillträde till fånglägret på Kuba.21
17
Amnesty International Guantánamo
18 Amnesty International "Kriget mot terrorismen" 19 Human Rights Watch Getting Away with Torture 2011 20
Human Rights Watch United States: Investigate Bush, Other Top Officials for Torture 2011
ICRC har gjort regelbundna besök i lägret efter vilka de konstaterar att problemen som finns i anslutning till behandlingen av fångarna inte har åtgärdats.22
Dessa tre organisationers kriterier för vad som utgör de mest självklara mänskliga rättigheterna står kompatibla med internationell rätt och den fördömande kritiken de gett upphov till är därför något jag fäster stor vikt vid, varför jag således ämnar granska Bushadministrationens tillvägagångssätt i hanteringen av de individer som sitter/har suttit fängslade misstänkta för terrorverksamhet och/eller kopplingar till terrornätverk.
1.3 Syfte och problemformulering
Syftet med den här studien är att komma till insikt om huruvida Bushadministrationens ageranden i anslutning till behandlingen av internerna i det nordamerikanska fånglägret på Kuba kan betraktas vara legala eller inte genom att jämföra dem med internationell rätt och med USAs nationella lagar och avtal. Studien innefattar en genomgång av dessa lagar, stadgar och avtal, där delar av dessa sammanfattas här i kortare presentationer och bitvis i citat.
USAs behandling av fångarna i lägret är svår att beskriva trots att det idag finns vittnesuppgifter som beskriver i detalj hur vissa av dessa har torterats och förödmjukats,23 varför fokus här kretsar främst kring fångarnas status och det faktum att de har nekats tillträde till en rättvis rättegång med en statusprövning utförd av en behörig domstol.24 USAs ageranden kommer således att prövas gentemot Förenta Nationernas allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna, den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, den internationella konventionen mot tortyr, Genèvekonventionerna och dess tilläggsprotokoll samt mot USAs konstitution och de nationella lagarna Detainee Treatment Act, Military Commissions Act och avtalet Agreement on Coaling and Naval Stations.
Utifrån detta syfte sammanfattas här uppsatsens essens i en delad frågeställning som kommer att prägla upptakten till slutsatserna av denna studie:
Har USA genom behandlingen av internerna på Guantánamobasen brutit mot
nationell och/eller internationell rätt – och i sådant fall; vilka lagar har kränkts och hur har det gått till?
22 International Committee of the Red Cross The ICRC’s work at Guantanamo Bay 2004 23
Espelund & Karlsson 2006: 101-102 – Se kapitel 5!
Jag behandlar denna frågeställning genom att pröva Bushadministrationens olika handlingar mot relevanta lagar och/eller avtal en/ett i taget. Jag börjar med att granska förvaringen av internerna och huruvida upprättandet av fånglägret på flottbasen kan anses vara legalt eller inte. Vidare undersöker jag instiftningen av begreppet "illegal kombattant" och det faktum att fångarna har nekats rättvisa rättegångar. Avslutningsvis behandlar jag förhörsmetoderna och den fysiska behandlingen av fångarna överlag.
Jag vill här understryka en åliggande skillnad mellan vad som är att betrakta som legalt och vad som är att betrakta som legitimt, där jag menar att det legala är bundet till lagar och avtal medan det legitima är kontextbundet. Det legitima går alltså att diskutera utifrån rådande situation och kan tillvisso kopplas till normer utan att vara sedvanerättsligt. En handling kan alltså försvaras utan att vara legal genom att förklaras vara legitim utifrån vad som kan betraktas vara ett rimligt agerande i ett specifikt sammanhang. USAs krig mot terrorismen, till exempel, skulle kunna förklaras vara legitimt i kontext till 9/11 – men det är kanske inte legalt.
I den här studien är det således de legala aspekterna som granskas.
De ovan nämnda handlingarna granskas var och en för sig och presenteras i separata analytiska kapitel genom juridiska diskussioner kring huruvida de kan betraktas vara legala eller inte utifrån nationell och/eller internationell rätt. För att ytterligare operationalisera de analytiska kapitlen ställer jag handlingarna mot en lag/ett avtal/en konvention och så vidare, i taget så långt det är möjligt, och ger en kortare sammanfattning i slutet av varje kapitel.
Dessa handlingar skulle kunna beskrivas som juridiska ageranden; ett fångläger upprättas på Kuba med syfte att placera internerna i en zon fri från skydd av USAs nationella lagar; ett begrepp myntas för att undslippa applicerandet av skydd från internationella lagar; nationella lagar instiftas och ändras för att möjliggöra alternativa förhörsmetoder och för att skydda Bushadministrationens beslutsfattare.
Dessa ageranden betraktas som legala från USAs sida. Jag ska undersöka om detta argument håller eller inte.
1.4 Ansats och avgränsningar
Detta är en kvalitativ fallstudie där jag med juridisk metod jämför USAs ageranden kring behandlingen av fångarna i lägret på Guantánamo med nationell och internationell rätt.25 Den vetenskapliga ansatsen i sig utgör själva teorin i denna studie.
Jag begränsar mig i denna studie till fånglägret på Kuba och dess internerade trots att det rent teoretiskt skulle kunna gå att inkludera även andra nordamerikanska fångläger/före detta fångläger där internerade betecknas/har bettecknats som illegala kombattanter och där tortyr har förekommit.26 Detta främst av praktiska skäl, men också på grund av att Guantánamolägret står som ett slags samlat symbolmärke för de illegala kombattanterna – som inte existerar.27 Just denna statusbeteckning står i fokus här tillsammans med kränkningen av fångarna den ger upphov till genom att dessa tillfångatagna individer i och med denna beteckning lämnas i ett juridiskt vakuum direkt underställda den nordamerikanska presidenten.28
Under de tio år som kriget mot terrorismen har pågått finns fler handlingar utförda av USA att granska som eventuellt skulle kunna tänkas stå i strid med både nationella och internationella lagar. Däribland till exempel; interventionen utan FN-mandat i Irak 2003 och; instiftningen av den nationella lagen USA PATRIOT Act of 2001 – genom vilken USAs myndigheter berättigats tillstånd att bland annat avlyssna telefoner och läsa mailkorrespondens, arrestera misstänkta terrorister utan domstolsbeslut och som också innebär möjligheter till utdömning och verkställning av dödsstraff för terrorgärningar.
Förekomsten av USAs flottbas på Kuba är också något som skulle kunna granskas närmare. Det råder stora tvivel huruvida de har rätt att vistas på ön överhuvudtaget. Kuba är en självständig stat och dess suveränitet bör respekteras. Kubanerna har under lång tid uttryckt en stark motsättning till Guantánamobasen och har i många år drivit olika kampanjer där de uppmanat USA att lämna ön.
25 Det internationellrättsliga underlaget för den juridiska diskussionen utgörs av GK III, FNs allmänna
förklaringar om mänskliga rättigheter och FNs konvention mot tortyr.
26 Council of Europe 2007: 07, 12; Gardell 2005: 292
27 Trots att vi kan läsa om dem i media och trots att vi kan studera dem som begrepp så existerar inga illegala
kombattanter i internationellrättslig mening, dvs, illegal kombattant som uttryck används inte i juridisk mening annat än i USA (Council of Europe 2007: 08, 13).
28 En individ vars status faller under benämningen illegal kombattant skyddas inte av GK III och andra
internationella och nationella konventioner och lagar som utlyser skydd åt krigsfångar i olika bemärkelser, enligt Bushadministrationens ledande jurister (Gardell 2010: 100-103).
I denna studie står USA som ensam aktör där jag således väljer att förhålla mig till Bushadministrationens ageranden i anslutning till behandlingen av fångarna på Guantánamobasen. Eftersom de flesta som sitter eller har suttit fängslade i lägret har belagts med misstankar om kopplingar till olika terroristverksamheter med baser i Afghanistan är det därledes kriget i Afghanistan som berörs här.
Genom dessa avgränsningar och på grund av det faktum att fånglägret på Kuba används som interneringsplats för individer som förhörs misstänkta för terrorverksamhet med syfte att bekämpa terrorn i kriget mot terrorismen förhåller jag mig inom en tidsram av tio år, det vill säga, studien kretsar kring tiden mellan 2001 och 2011 men främst till och med presidentskiftet 2009. Trots att USA idag har en annan president med en ny administration väljer jag att lyfta fram Bushadministrationens argumentationer i presens eftersom fångarna på Guantánamo fortfarande sitter fängslade på samma plats och under samma förutsättningar på grund av Bushadministrationens juridiska handlingar. Utifrån dessa avgränsningar förhåller jag mig inom ramen av de tre ovan nämnda handlingarna.
1.5 Kvalitativ metod
Det som kännetecknar det kvalitativa i denna studie är den löpande analysprocessen i anslutning till min informationsinsamling där jag när jag söker juridisk data för att testa Bushadministrationens handlingar befinner mig i ett mer eller mindre ständigt analystillstånd. Denna studie har emellertid starka kvantitativa inslag i den bemärkelsen att jag låter själva huvudanalysen äga rum först efter den fullständiga informationsinsamlingen. Det vill säga, jag samlar information kopplat till en av nämnda handlingar åt gången som jag sedan analyserar genom en juridisk diskussion.
1.5.1 Fallstudie
Jag samlar all information i anslutning till frågeställningen i problemformuleringen ovan i en så kallad fallstudie. Personligen ser jag fallstudien som en forskningsstrategi snarare än en metod där jag helt enkel väljer att fördjupa mig i ett specifikt problem, en företeelse inom en viss tidsram.29
29 Creswell diskuterar detta i sin bok om olika forskningsstrategier (Qualitative Inquiry & Research Design) där
han själv väljer att se fallstudien som en metod inom kvalitativ forskning men där han också nämner forskare som har andra ståndpunkter (Creswell 2007: 73).
1.5.2 Juridisk metod
Eftersom problemet som utgör subjektet i denna fallstudie kretsar kring lagtexter och kring en sedvanerättslig diskussion där en jämförelse görs mellan USAs ageranden och nationell/internationell rätt är just juridisk metod som sådan ett praktiskt och mer eller mindre självklart metodval.
Själva metodupplägget i denna studie grundar sig helt på Bert Lehrbergs30 sexstegsmetod som består av en juridisk arbetsmetod om sex steg:
1. att identifiera ett juridiskt problem; 2. att finna rätt rättsregel;
3. att läsa och tolka rättskällor;
4. att identifiera rekvisiten i en rättsregel;
5. att precisera rekvisitens innebörd mot bakgrund av rättskällorna och; 6. att självständigt ta ställning med hjälp av ändamålsavvägningar.31
Hela denna fallstudie och den problemformulering som presenterats ovan bygger på en identifikation av ett juridiskt problem. Genom de nämnda avgränsningarna har jag försett mig med aktuella rättsregler i vilka jag har försäkrat mig om tillämpligheten genom att identifiera rekvisiterna och sedan definierat innebörden av dessa genom de olika rättskällorna.32 Rekvisiten i juridisk mening, är de villkor som ställs för att en lag ska vara tillämplig, det vill säga, för att en individ ska ha rätt att, till exempel, erhålla Genèvekonventionens skydd för krigsfångar, så måste individen falla in i de beskrivningar som finns i konventionen för vad som utgör en krigsfånge. Eftersom det i denna studie rör sig om mänskliga rättigheter, humanitär rätt, nationella lagar och offentlig nationell- och internationellrättslig praxis är det inte särdeles svårt att finna tidigare rättsfall där tillämpningar av de för denna studie aktuella rättsreglerna går att studera.
När det gäller tolkningarna av de olika rättsreglerna är det av yttersta vikt att vidhålla en rationell framförhållning eftersom en stor del av innebörden av lagtexterna utgår ifrån elementär logik och eftersom de erbjuder eller påvisar direktiv snarare än förklaringar.33 I denna fallstudie där USAs ageranden tillvisso ställs mot rådande internationell rätt är det också viktigt att söka sålla de bundna argumenten från de fria i USAs juridiska
30 Bert Lehrberg är professor i civilrätt vid Uppsala universitet 31 Lehrberg 2006: 41
32
Lehrberg 2006: 38-39
argumentationer där de bundna är sprungna ur sedvanerättsliga normer och de fria ur tolkningar av de så kallade osäkra betydelseområdena34 i de olika aktuella rättskällorna.35
När det gäller att ta ställning i en juridisk argumentation finns det i regel bara två sätt att tolka lagarna på. Det ena är genom en objektiv lagtolkningsmetod – vilken innebär att vikten läggs vid lagtexternas ordalag, det vill säga, lagarna följs ordagrant – det andra är en subjektiv lagtolkningsmetod – vilken innebär att vikten läggs vid lagarnas mening, det vill säga, lagarna följs efter lagstiftarnas intentioner. Det vanligaste i både nationell- och internationellrättsliga sammanhang är att den förra metoden efterföljs, dels av praktiska skäl, och dels av rättssäkerhetsmässiga.36
Det sista steget i Lehrbergs sexstegsmetod och dess beskrivande kapitel i boken Praktisk juridisk metod37 är riktat mer till jurister inom civilrätt som ställs inför svåra val mellan olika lösningar38 men innefattar tillvisso också digniteten i rättskällor och huruvida de juridiska doktrinerna öppnar för undantag och i sådant fall i vilken utsträckning.39
1.5.3 Informationsinsamlingsmetod
Informationen som ligger till grund för analysdelarna som följer i denna studie är hämtad främst från olika internationella rättskällor som FNs olika konventioner och Genèvekonventionerna. Delar av analysmaterialet är hämtat från USAs ledande jurister och forskare genom dessas sammanställningar av rapporter till kongressen40 och från den nationella rättskällan som konstitutionen utgör samt nationella lagar och avtal.
1.5.4 Validitet
En förutsättning för att den här studien ska hålla rent värdemässigt är att jag tar reda på det jag ämnat ta reda på.41 Jag måste alltså redan i förväg ha klart för mig hur själva upplägget för
34 "I regel har ett rekvisit ett språkligt kärnområde, där det står klart att det språkligt sett är tillämpligt och ett
ytterområde – ett osäkert betydelseområde – där lagtexten inte ger besked om ifall stadgandet skall tillämpas eller inte." (Lehrberg 2006: 117)
35 Lehrberg 2006: 90, 116-117 36 Lehrberg 2006: 223-225 37 Lehrberg 2006 Femte upplagan 38 Lehrberg 2006: 191-204 39
Lehrberg 2006: 205-206
40 Kongressen tar del av dessa experters utlåtanden och fattar sedan sina beslut tillvisso grundade på dessa
rapporter. Rapporterna innehåller även redogörelser för händelseförlopp och olika processer i kongressens beslutsfattande samt ingående beskrivningar av regelverk.
granskningen ska te sig och hur jag ska bära mig åt för att samla och värdera informationen.42 I mitt fall har jag säkrat validiteten genom att identifiera de viktigaste handlingarna i förhållande till frågeställningen i problemformuleringen i kombination med den mest relevanta juridiska informationen i förhållande till dessa handlingar. I fokus står som ovan nämnts tre handlingar som var och en för sig utgör ett juridiskt problem i enlighet med Lehrbergs sexstegsmetod. I förhållande till dessa problem presenterar jag sedvanerättsliga aspekter av internationella lagar och nationella lagar och avtal och testar huruvida dessa står kompatibla med handlingarna eller inte.
1.5.5 Reliabilitet
Reliabiliteten är av yttersta vikt för att slutsatserna av analysen i denna studie inte ska stå invalida. Här är det upp till mig att avse noggrannhet i analysen av det insamlade materialet och att noga väga mina beslut i tolkningarna av hela materialet i allmänhet och det sekundära materialet i synnerhet och att i största möjliga mån problematisera informationen från de sekundära källorna, samt att förhålla mig kritisk till nationell juridisk data. Jag har ställt höga krav på reliabiliteten i denna studie för att säkerställa största möjliga värde i slutsatserna. Med tanke på vilken typ av information jag främst har använt mig av och det faktum att det rör sig om bland de tyngsta nationella och internationella juridiska regelverken så är reliabiliteten given att bära högt värde. Det internationellrättsliga ramverket utgör dessutom själva navet i problemformuleringen som i sin tur ligger till grund för den vetenskapliga ansatsen som utgör teorin i denna studie. Jag bedömer dessa källor vara ytterst tillförlitliga och högst relevanta varför vilka jag förutan inte kunna erlägga ett svar på frågeställningen ovan.
1.6 Metodreflektion
Det hade varit enklare och kanske något mer effektivt att utgå ifrån AI, HRW och ICRC och dessa organisationers kriterier för mänskliga rättigheter och ställa dessa kriterier mot Bushadministrationens behandling av fångarna på Guantánamobasen och vidare undersöka huruvida dessa organisationers kriterier bär värde och om deras argument vilar på redbara grunder för att sedan undersöka huruvida USAs ageranden bryter mot dessa kriterier eller inte. Men eftersom jag vill komma till insikt om huruvida USA i sina ageranden har kränkt nationell/internationell rätt eller inte i praktisk mening finner jag kombinationen av min
problemformulering, den vetenskapliga ansatsen och den juridiska metoden vara ett lämpligt verktyg för denna fallstudie.
1.7 Tidigare studier
Jag är medveten om att problemformuleringen i min fallstudie inte är originell. Många har studerat ämnet. Studier från många infallsvinklar har gjorts kring Guantánamo och behandlingen av fångarna. Vad gäller just problematiken kring kombattantstatusen så finns det en uppsjö av uppsatser bara i Sverige. En hel del litteratur finns också i ämnet. Min erfarenhet säger mig dock att inte alltför många har prövat Bushadministrationens handlingar mot nationellrättsliga principer och mot internationellrättslig praxis – sedvanerättsliga normer som ju USA gått i bräschen för43 – med hjälp av juridisk metod.
Denna mindre studie med en granskning av behandlingen av fångarna i lägret i Guantánamo delger ett blygsamt bidrag till kunskapen om mänskliga rättigheter, dessa rättigheters framstående egenskaper och förekommande kränkningar av dem. Men bidraget placeras i ett led där all kunskap om de mänskliga rättigheterna, oavsett omfång, är av största värde.
Två små men i stora drag intressanta böcker har bidragit till inspiration: Guantánamo: Violation of Human Rights and International Law? (2007), sammanställd av Europarådet och; Tortyrens återkomst (2010), skriven av Mattias Gardell som är professor i religionshistoria vid Uppsala universitet. Europarådet erbjuder i sin bok en sammanställning av fångarnas rättigheter och Gardell erbjuder i sin en beskrivning av USAs mer eller mindre offentliga sanktionering av tortyrmetoder genom information hämtad från tidigare hemligstämplade dokument från nordamerikanska arkiv.
1.8 Disposition
Efter detta inledande kapitel följer i kapitel 2 en genomgång av det analytiska ramverket med vilket de juridiska diskussionerna i kapitlen 3-5 förs, vilka i sin tur utgör det för denna studie empiriska materialet. Avslutningsvis kommer jag i kapitel 6 att sammanfatta mina slutsatser i en kortare diskussion.
2 Analytiskt ramverk
I detta kapitel redovisas de analytiska verktyg med vilka de juridiska analyserna av USAs ageranden byggs upp. Dessa verktyg utgörs av olika lagar och regelverk som här presenteras i kortare beskrivningar. Inledningsvis erbjuds en genomgång av det internationellrättsliga systemet med dess för denna studie relevanta lagar och konventioner, därefter och avslutningsvis följer en genomgång av de relevanta nationella lagarna och rättskällorna.
2.1 Internationell rätt
Den internationella rättsordningen är ett offentligt samarbete mellan stater där dessa stater genom folkrätten åtar sig både rättigheter och skyldigheter. I egenskap av högsta subjekt innehar staten en suverän status i enlighet med folkrätten och ur ett folkrättsligt perspektiv utgör staterna genom detta samarbete folkrättens rättssubjekt under vilket den internationella rättsordningen verkar och lyder.44 Detta samarbete bygger på staternas behov av en väl fungerande samexistens med fred som utgångspunkt och med frihet som gemensam nämnare. Denna eftersträvan av en fredlig samexistens förutsätter jämlikhet genom suveränitet, varför respekten för territoriella avgränsningar är av yttersta vikt. Genom samarbete och ömsesidig respekt följer frihet att avstå ifrån att ingå avtal och rätt att välja neutralitet under internationella oenigheter.45
Samarbetet är grundat på avtal och traktat och genom åren har detta samarbete också utvecklats genom mer allmänna normer i vad som brukar kallas för sedvanerätt. Sedvanerätten är bindande för alla stater och utgör en av två delar i folkrättens regelverk där traktaträtten utgör den andra, som i sin tur endast är bindande för de stater som väljer att ingå avtal.46 Sedvanerätten representerar – genom staternas övertygelse om dess funktion – den allmänna internationella uppfattningen om vad rättvisa innebär och är objektiv i den bemärkelsen att den bekräftas genom staternas handlingar och ageranden.47
44 Strömberg & Melander 2003: 09
45 Linderfalk 2006: 11; Strömberg & Melander 2003: 09 46
Strömberg & Melander 2003: 10
47 "Inom svensk rättsvetenskap innefattar internationell rätt vanligen internationell privaträtt och folkrätt, det vill
säga den rättsordning som reglerar relationerna mellan stater." (Gardell 2010: 196) – När jag använder begreppet internationell rätt i olika böjningar syftar jag härledes på juridiska villkor och restriktioner kring mellanstatliga relationer.
För att det överhuvudtaget ska finnas rum för en verkställande sedvanerätt måste staterna i subjektiv bemärkelse erkänna den juridiska nödvändigheten i sedvanerätten.48 När det gäller åberopan av regler genom sedvanerätten måste dessa kunna hänvisas till någon form av praxis eftersom det inom den internationella rätten inte finns någon dömande makt, det vill säga, det finns ingen lagbok eller någon egentlig gällande rättskälla, internationella domstolars jurisdiktion kräver staters underkastelse för verkställande dom.49
Internationella domstolen i Haag (ICJ) – ett av Förenta Nationernas sex huvudorgan50 – och dess rådgivande yttranden grundar sig på staters begäran om utlåtanden gällande mellanstatliga tvister.51 En stat har mycket att vinna genom att följa ICJs rådgivande yttranden vid en eventuell tvist – både nationellt och internationellt – där ett föredömligt agerande gynnar det mellanstatliga samarbetet och där ett haverat samarbete kan vara förödande för enskilda stater. Även ICJ förhåller sig efter sedvanerättsliga principer och godtar dessa som gällande rätt.52 Eftersom sedvanerättens juridiska tyngd vilar på historisk empiri har världens stater prövats i olika omfång, där stormakterna har utvecklat de politiska faktorerna.53
Värd att nämna här är den permanenta Internationella brottmålsdomstolen i Haag (ICC) för brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och folkmord.
USA var en av de stater som deltog mest aktivt inom FN för upprättandet av ICC54 men har dock valt att motsätta sig brottmålsdomstolen och vill inte vara en partstat av Romstadgan55 trots att den uppenbart förkunnas vara ett önskvärt verktyg inom Förenta Nationernas internationellrättsliga ramverk.56 Detta på grund av att USAs begäran om en rad undantag gällande åtal för krigsbrott, och övriga önskemål angående regelverket, inte gick att driva igenom.57
48 Strömberg & Melander 2003: 07 49
Linderfalk 2006: 27
50 Övriga fem är: Sekretariatet; Förvaltarskapsrådet; Ekonomiska och sociala rådet; Säkerhetsrådet; och
Generalförsamlingen.
51 Bring 2002: 48; Strömberg & Melander 2003: 143 52
Strömberg & Melander 2003: 16
53 Strömberg & Melander 2003: 17 54 Espelund & Karlsson 2006: 103
55 Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen – Antagen i Rom den 17 juli 1998 – Trädde i kraft
den 1 juli 2002
56
Gardell 2010: 103; Romstadgan för ICC DEL 1 UPPRÄTTANDE AV DOMSTOLEN Artikel 2 –
Domstolens förhållande till Förenta Nationerna: "Förhållandet mellan Domstolen och Förenta Nationerna skall
bestämmas genom en överenskommelse som skall godkännas av denna stadgas partsförsamling och därefter ingås av domstolspresidenten på Domstolens vägnar."
2.1.1 De mänskliga, medborgerliga och politiska rättigheterna
FN har upprättat en allmän förklaring till vad som utgör mänskliga rättigheter om 30 artiklar58 och en internationell konvention om medborgerliga och politiska rättigheter (IKMPR) om 53 artiklar,59 vilka i denna studie – tillsammans med konventionen mot tortyr, som presenteras nedan – används som linser i ett rättsligt objektiv för att granska Bushadministrationens ageranden.
I enlighet med IKMPR ska varje konventionsstat förplikta sig om att värna om respekten för alla personer utan undantag som befinner sig på områden under dess jurisdiktion.60 Både rättighetsförklaringarna och IKMPR innehåller juridiska riktlinjer och understryker alla människors lika rätt inför lagen där de ska betraktas som oskyldiga till dess att motsatsen bevisats.61 Genom IKMPR kan dessutom habeasprincipen åberopas.62
USA undertecknade konventionen om de medborgerliga och politiska rättigheterna 1977 och ratificerade den 1992, men till skillnad från andra stater först efter att vissa särskilda undantag gällande de mest centrala delarna av konventionen garanterats, bland annat den delen som placerar konventionen före nationell lag.63
2.1.2 Konventionen mot tortyr
Genom FN har också en konvention mot tortyr (CAT) om 33 artiklar instiftats.64 I konventionen betonas inledningsvis vikten av att ta särskild hänsyn till bland annat artikel 565 i förklaringen om de mänskliga rättigheterna samt artikel 766 i IKMPR som båda strikt förbjuder all typ av tortyr och förnedring. Det internationella samfundets uppsåt med denna konvention var att i yttersta tänkbara mån förhindra möjlighet till myndighetstortyr.67
USA skrev under konventionen mot tortyr 1988 och ratificerade den 1994, även i detta fall efter en hel del reservationer.68
58 Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna – Antagen den 10 december 1948
59 Internationell konvention om medborgerliga och politiska rättigheter (IKMPR) – Antagen den 16
december 1966 – Trädde i kraft den 23 mars 1976
60 IKMPR Del II Artikel 2(1)
61 Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna Artikel 11(1), IKMPR Del III Artikel 14(2) 62 IKMPR Del III Artikel 9(4) – Se följande beskrivning av habeasprincipen.
63
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i USA 2007: 02
64 Internationell konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller
bestraffning – Antagen i New York den 10 december 1984 – Trädde i kraft den 26 juni 1987
65 Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna – Artikel 5: "Ingen må utsättas för tortyr eller grym,
omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning."
66
IKMPR Del III Artikel 7: "Ingen må utsättas för tortyr eller för grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Särskilt må ingen utan sitt fria samtycke utsättas för medicinska eller vetenskapliga
experiment."
67
Gardell 2010: 95-97
2.1.3 Genèvekonventionerna
Det finns klara internationella regler och föreskrifter för hur vi ska behandla varandra och värna om de mänskliga rättigheterna i händelse av krig. Genèvekonventionerna behandlar dessa i fyra olika konventioner med tilläggsprotokoll. Den tredje konventionen innehåller riktlinjer för behandlingen av icke kombattanter, det vill säga, individer som av en eller annan anledning inte deltar i strid. Individer som faller inom kategorin icke kombattant har därmed rätt att åberopa konventionen och dess följande rättigheter.69
Konventionerna har medföljande tilläggsprotokoll som är lika bindande som konventionerna i sig. Dessa tillägg kompletterar genom förbättringar som är nödvändiga eftersom krig och krigföring utvecklas. 194 stater är anslutna till Genèvekonventionerna och enligt ICRC är konventionernas viktigaste principer sedvanerättsliga, vilket alltså innebär att de och dess tillägg är bindande för alla stater, även de som inte skrivit på överenskommelserna för dessa principer.70
I den tredje konventionen finns utförliga beskrivningar av vad som utgör en krigsfånge och hur denne ska behandlas.71 Beskrivningarna är utvecklade definitioner från Haagkonventionen (IV)72 och erbjuder en mer vidgad syn på vad som utgör en kombattant. Även icke kombattanter räknas till kategorin kombattant i den meningen att de inte betraktas vara civila.73 Vid tvivel gällande individs status ska denne skyddas i enlighet med stadgan i väntan på att få sin status prövad av en domstol.74
USA ratificerade Genèvekonventionen 1955,75 men har inte ratificerat tilläggsprotokoll I och II. Dessa är dock sedvanerättsliga och därför bindande, vilket även USA anser.76
2.1.4 Habeas Corpus
Habeas Corpus77 är en allmän princip som innebär att en individ som fängslats har rätt att få veta orsaken till frihetsberövandet inom rimligt tid. Individen i fråga har enligt denna allmänna princip också rätt att genom domstol få sitt fall prövat och därvid utslag om fortsatt frihetsberövande är aktuellt eller inte. Denna allmänrättsliga princip antogs i England 1679
69
Strömberg & Melander 2003: 124-125
70 Röda Korset (Genèvekonventionerna) Skyddar människor i krig
71 Genèvekonventionen den 12 augusti 1949 angående krigsfångars status (III)
72 Konvention i Haag den 18 oktober 1907 angående lagar och bruk i lantkrig (IV Haagkonventionen) 73 GK III Avdelning I. Allmänna bestämmelser Artikel 4
74
GK III Avdelning I. Allmänna bestämmelser Artikel 5
75 Council of Europe 2007: 12 76 CRS Report RL31367 2006: 39-40 77
Habeas Corpus benämns också som the Great Writ eller endast som the Writ i nordamerikansk ramlag och i rättsvetenskapliga debatter.
och dess innehåll ingår i alla moderna staters överordnade rättsliga normer som en försäkran till att ingen individ i sitt frihetsberövande ska stå förutan domstols prövning.78
Principen som Habeas Corpus utgör är en central del i FNs konvention om medborgerliga och politiska rättigheter där det understryks att vederbörande utan några som helst fördröjningar ska underrättas om skälen till frihetsberövandet.79 Vidare understryks att vederbörande har fullständiga rättigheter att få frihetsberövandet prövat inför domstol utan dröjsmål.80
Habeas Corpus nämns även i USAs konstitution. Där förkunnas att rätten som principen innebär endast får förnekas i fall av invasion eller i annat fall av extremt nationellt hot.81
2.2 Nationell rätt
Konstitutionen utgör ryggraden i USAs rättsväsende med riktlinjer för kongressen, högsta domstolen, presidenten och presidentens administration, och även för folkets olika rättigheter och enskilda individers juridiska myndighet. Kongressen består av två kammare och är USAs högsta lagstiftande organ. Dessa två kammare består av senaten och representanthuset. Som ledande lagstiftande församling fattar kongressen beslut rörande angelägenheter som nämns i konstitutionens artikel 1(8) vilka innefattar beslut om lagar och resolutioner.82
Kongressen delar makten med presidenten och Högsta domstolen, till vilken presidenten utser domare.83 Domstolen har till uppgift att se till att konstitutionen efterföljs och har jurisdiktion att ogiltigförklara beslut som fattats av administrationen.84 Administrationen kan efter domslut i Högsta domstolen söka stöd hos kongressen och på så vis ompröva ett rättsfall eller instifta nya lagar.85
Kongressen fattar besluten som rör USAs militära verksamheter och ansvarar för krigsförklaringar och regler rörande krigsfångar.86 De beslut om lagar som inte faller under artikel 1(8) behandlas på delstatsnivå under överseende av kongressen.87
78 Bring, Mahmoudi & Wrange 2011: 197 79 IKMPR Del III Artikel 9(2)
80 IKMPR Del III Artikel 9(4) 81
The Constitution of the United States Article 1(9)
82 "The Congress shall have Power To lay and collect Taxes, Duties, Imposts and Excises, to pay the Debts and
provide for the common Defense and General Welfare of the United States; but all Duties, Imposts and Excises shall be uniform throughout the United States; […]"
83 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i USA 2007: 09 84
Supreme Court of the United States A Brief Overview of the Supreme Court 2009
85 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i USA 2007: 08
86 The Constitution of the United States Article 1(8): "The Congress shall have Power […] […] To declare
War, grant Letters of Marque and Reprisal, and make Rules concerning Captures on Land and Water; To raise and support Armies […]"
I förhållande till kongressen, presidenten och högsta domstolen står de federala och delstatliga domstolarna i självständighet.88
2.2.1 Agreement on Coaling and Naval Stations
USA och Spanien skrev under ett fredsavtal i Paris den 10 december 1898 och avslutade därmed det Spansk-amerikanska kriget som ägde rum i Karibien, Asien och Stilla havet mellan 25 april–12 augusti samma år. USA segrade och övertog Kuba från Spanien efter Parisfreden.89 Den 20 maj 1902 blev Kuba självständigt och mellan den 16-23 februari 1903 skrev presidenterna Palma och Roosevelt under avtalet som gav USA tillträde till Guantánamobukten med rättigheter att driva en flottbas.90 I avtalet finns föreskrifter gällande USAs ockupation. Efter den kubanska revolutionära segern 1959 har Kuba i det yttersta försökt att avvisa USA från området med hänvisning till att avtalet skrevs under militära påtryckningar.
2.2.2 Detainee Treatment Act
Detainee Treatment Act of 2005 (DTA)91 kräver ett enhetligt standardiserat uppförande i anslutning till förhör av fångar i försvarsdepartementets förvar och förbjuder uttryckligen användning av grym och omänsklig behandling gällande fångar i förvar av alla USAs regeringsorgan.92 DTA innebär för den sakens skull inget skydd och inga rättigheter för fångarna på Guantánamo utan lagen är endast riktad till USAs regeringsorgan med olika direktiv. Däremot innebär DTA rättsligt skydd för USAs tjänste- och ämbetsmän i den händelse därhän någon av dessa skulle anklagas för brott mot föreskrifterna i lagen.93
Lagen innefattar regleringar för de militära kommissionernas jurisdiktion gällande åtalen mot de misstänkta terroristerna och innehåller även bestämmelser rörande fångars
87 The Constitution of the United States Article 4(1): "Full Faith and Credit shall be given in each State to the
public Acts, Records and judicial Proceedings of every other State. And the Congress may by general Laws prescribe the Manner in which such Acts, Records and Proceedings shall be proved, and the Effect thereof."
88 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i USA 2007: 09 89 THE TREATY OF PARIS (DECEMBER 10, 1898) 90
AGREEMENT ON COALING AND NAVAL STATIONS (FEBRUARY 16/23, 1903)
91
Benämns även som Graham-Levin Amendment
92 CRS Report RL31367 2006: 53
93
"[…] It also provides a legal defense to U.S. officers and agents who may be sued or prosecuted based on their treatment or interrogation of detainees. This language appears to have been added as a compromise, because the Administration reportedly sought to have the Central Intelligence Agency excepted from the prohibition on cruel, inhuman, and degrading treatment on the grounds that the President needs “maximum flexibility in dealing with the global war on terrorism." (CRS Report RL31367 2006: 53-54)
statusbeteckning och den fråntar fångarna på Guantánamo rätten att åberopa Habeas Corpus genom att eliminera de federala domstolarnas jurisdiktion i frågan.94
2.2.3 Military Commissions Act
USAs högsta domstol ansåg fångarnas rätt att åberopa Habeas Corpus stå i enlighet med bland annat konstitutionen, varför fråntagandet av den rätten ogillades.95 Administrationen vände sig då till kongressen som instiftade en ny lag i Military Commissions Act of 2006 (MCA) som ett tillägg till DTA, riktad till fångarna på Guantánamo och alla andra fångar som arresterats under väpnad konflikt där dessa definitivt fråntas sina rättigheter att åberopa Habeas Corpus.96
Även denna lag innehåller klara förbud mot all form av tortyr och grym behandling och hänvisningar till repressalier för den/de som bryter mot dessa föreskrifter.97 Lagen innebär även ytterligare och mer precisa regleringar för de militära kommissionerna där dessa ges full jurisdiktion i åtalen mot de misstänkta terroristerna som klassats som illegala kombattanter.98 Det något unika med lagen är att den ger presidenten full auktoritet att fritt tolka Genèvekonventionernas innebörder.99
Högsta domstolen har motsatt sig även denna lag och de konstitutionella kränkningarna den innebär i och med frånfallet av den principiella rätten till Habeas Corpus. Diskussionerna i rätten har kretsat kring huruvida fångar som hålls på icke nordamerikansk moderjord har konstitutionella rättigheter eller inte.100
I juni 2008 beslutade domstolen att fångarna kan komma att erhålla de konstitutionella rättigheter som möjliggör åberopan om Habeas Corpus eftersom lagen inte innehåller något lämpligt substitut för habeasprincipen.101
94
CRS Report RL31367 2006: 54; CRS Report RL 34536 2008: 02
95 CRS Report RL31367 2006: 55
96 Military Commissions Act of 2006 SATISFACTION OF TREATY OBLIGATIONS. RIGHTS NOT
JUDICIALLY ENFORCEABLE. Section 6(1)
97 MCA WAR CRIMES ACT AMENDMENT Section 7(1) TORTURE, Section 7(2) CRUEL OR INHUMAN
TREATMENT
98 MCA Section 4 § 948d. Jurisdiction of military commissions 99 CRS Report RL31367 2006: 55-56
100
CRS Report RL34536 2008: 03
3 Fånglägret
Föreliggande kapitel inleds med en presentation av det juridiska problemet. Därefter följer en analys av fånglägrets upprättande, interneringen av fångarna och dessas rättigheter. I analysen ställs administrationens agerande mot nationell och internationell rätt. Syftet med analysen är att klarlägga huruvida agerandet bryter mot de nationella/internationella lagarna eller inte och i sådant fall hur. Avslutningsvis följer en reflektion med en sammanfattning av analysen.
3.1 Juridiskt problem
USAs närvaro på Kuba kan diskuteras. Men den diskussionen är inte relevant i denna studie. Här står USAs upprättande av fånglägret och förvaringen av internerna i fokus, där denna handling utgör ett första av tre juridiska problem som jag har för avsikt att avverka genom juridiska diskussioner i studiens analytiska kapitel.
Handlingen som granskas i detta kapitel ställs först mot nationell rätt genom USAs avtal med Kuba och med USAs konstitution, sedan mot internationell rätt genom FNs allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna och den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter. Dessa lagar och avtal utgör de relevanta rättskällorna i enlighet med Lehrbergs juridiska arbetsmetod. Jag har läst och tolkat dessa lagar och avtal och har identifierat rekvisiten i dess artiklar, vilket framgår i den juridiska diskussionen. Jag lyfter sedan fram dessa rekvisit tillsammans med rättskällornas syfte i slutet av kapitlet och placerar dem i sammanhanget kring USAs agerande.
3.2 Avtalet
Efter tillfälligt uppehälle i Afghanistan anlände de första fångarna till basen vid Guantánamobukten på Kuba den 11 januari 2002.102 Här anser Bushadministrationens ledande jurister att de kan hållas på obestämd tid utan hänsyn till nationell lag, eftersom basen ligger på mark som inte tillhör USA, och utan hänsyn till internationell lag eftersom fångarna benämns som icke legala kombattanter och därför inte kan skyddas av Genèvekonventionen.103
102
Council of Europe 2007: 40
Enligt avtalet mellan Kuba och USA framgår klart och tydligt att USA endast får använda området de hyr som station för flottverksamhet och bränslelagring:
The grant of the foregoing Article shall include the rights to use and occupy the waters adjacent to said areas of land and water, and to improve and deepen the entrances thereto and the anchorages therein, and generally to do any and all things necessary to fit the premises for use as coaling or naval stations only, and for no other purpose. Vessels engaged in the Cuban trade shall have free passage through the waters included within this grant.104
Området får därledes inte användas som förvaring av vare sig legala eller "illegala" kombattanter. Syftet med upprättandet av fånglägret är att frånta fångarna skyddet av de nationella lagar de är berättigade genom att kvarhålla dessa på icke nordamerikansk mark och därmed slippa bryta mot de egna lagarna. Värdet i denna handling faller då det i avtalet vidare framgår att området är belagt med fullständig nordamerikansk jurisdiktion:
While on the one hand the United States recognizes the continuance of the ultimate sovereignty of the Republic of Cuba over the above described areas of land and water, on the other hand the Rebublic of Cuba consents that during the period of the occupation by the United States of said areas under the terms of this agreement the United States shall exercise complete jurisdiction and control over and within said areas […]105
I rättsfallet Rasul v. Bush förnekar dock administrationen detta och menar i sitt argument att basen faller under Kubas jurisdiktion:
[…] The government argued that the United States occupies the base at Guantanamo Bay under a treaty and lease that recognize Cuba's "ultimate sovereignty" over the territory, and that therefore Cuba rather than the United States exercises sovereignty there, even though the treaty gives "complete jurisdiction and control" over the leased area for so long as it remains in U.S. hands. […]106
3.3 Konstitutionen
I USAs konstitution förkunnas att rätten till Habeas Corpus står gällande utom vid invasion:
104 AGREEMENT ON COALING AND NAVAL STATIONS (FEBRUARY 16/23, 1903) Article II 105
AGREEMENT ON COALING AND NAVAL STATIONS (FEBRUARY 16/23, 1903) Article III
The Privilege of the Writ of Habeas Corpus shall not be suspended, unless when in Cases of Rebellion or Invasion the public Safety may require it.107
Administrationen hävdar dock genom subjektiv tolkning att habeasprincipen inte var menad att gälla utanför USAs gränser. USAs högsta domstol godkänner dock inte administrationens argumentation gällande den suveräna jurisdiktionens icke gällande på Kuba. Domstolen understryker det faktum att fångarna hålls frihetsberövade på ett område där USA har full kontroll och därför full jurisdiktion, varför också fångarna innehar rätten till de nationella lagarnas skydd och således kan åberopa – till exempel – Habeas Corpus:108
[…] Noting that the Writ of Habeas Corpus ("Writ") has evolved as the primary means to challenge executive detentions, especially those without trial, the Court held that jurisdiction over habeas petitions does not turn on sovereignty over the territory where detainees are held. Even if the habeas statute were presumed not to extend extraterritorially, as the government urged, the Court found that the "complete jurisdiction and control" the United States exercises under its lease with Cuba would suffice to bring the detainees within the territorial and historical scope of the Writ. […]109
USA uppehåller sig på Kuba trots att kubanerna inte vill ha dem kvar, där administrationen genom avtalet hävdar sin lagliga rätt att befinna sig i området med full jurisdiktion samtidigt som de nekar fångarna skyddet av USAs nationella lagar med hänvisning till att konstitutionen inte gäller i området.110
Domstolens utlåtande om de juridiska riktlinjerna gällande fångarna på Guantánamobasen lämnar dock upphov till en del frågetecken:
[…] The opinion does not address whether persons detained by the U.S. military abroad in locations where the United States does not exercise full jurisdiction and control would have access to U.S. courts. The Court did not decide the merits of the petitions, although in a footnote the majority opined that "Petitioners' allegations – that, although they have engaged neither in combat nor in acts of terrorism against the United States, they have been held in Executive detention for more than two years in territory subject to the long-term, exclusive jurisdiction and control of the United States, without access to counsel and without being charged with any wrongdoing – unquestionably describe "custody in violation of the Constitution or laws or treaties of the United States." The opinion leaves to lower courts such issues as whether the detentions are authorized by Congress, who may be detained and what evidence might be adduced to determine whether a person is an enemy combatant, or whether the Geneva Conventions
107 The Constitution of the United States Article 1(9) 108 Council of Europe 2007: 43
109
CRS Report RS21884 2004: 02
afford the detainees any protections. However, the Hamdi decision may provide some guidance for those courts.111
För att kringgå detta dilemma godkänner kongressen DTA och upprättar istället tillfälliga militära tribunaler som erbjuder fångar möjligheten att bestrida sin på förhand betecknade status:
The U.S. Supreme Court decided at the end of its 2003-2004 term that U.S courts have jurisdiction to hear challenges on behalf the approximately 550 persons who were detained at the U.S. Naval Station in Guantanamo Bay, Cuba, in connection with the war against terrorism. The decision overturned the holding of the Court of Appeals for the D.C. Circuit, which had accepted the Administration's argument that no U.S. court has jurisdiction to hear petitions for habeas corpus by or on behalf of the detainees because they are aliens and are detained outside the sovereign of the United States. In response to the Court's ruling, the Department of Defense (DOD) instituted a new form of tribunal at Guantanamo Bay to allow detaines an opportunity to contest their designation as "enemy combatants”, similar to the planned administrative rewiew procedure DOD had announced that would review the necessity of individuals' continued detention.
Congress approved the Detainee Treatment Act of 2005 (DTA, or Graham-Levin Amendment) to establish standards for interrogation and to deny detainees access to federal courts to file habeas petitions but allow limited appeals of status determinations and final decisions of military commissions in the D.C. Circuit Court of Appeals. […]112
Administrationen menar att presidenten har full jurisdiktion i enlighet med konstitutionen att hålla fångarna på Guantánamo utan konstitutionella rättigheter.
Högsta domstolen godkänner presidentens auktoritet gällande förvaringen av fångarna men motsätter sig återigen det faktum att fångarna fråntas de nationella lagarnas skydd i och med den nya lagen och därmed också rätten att åberopa habeasprincipen.113 I rättsfallet Hamdan v. Rumsfeld förkastas denna del av lagen inte helt men regleras med motivationen:
[…] Noting that the habeas statute, 28 U.S.C. §§ 2241 et seq., "makes clear both that Congress envisioned that habeas petitioners would have some opportunity to present and rebut facts and that courts in cases like this retain some ability to vary the ways in which they do so as mandated by due process," they rejected the government's contention that due process under these circumstances is met if the government
111 CRS Report RS21884 2004: 03 112
CRS Report RL31367 2006: 01
shows "some evidence" to support detention, or that a more searching review would unconstitutionally impede the President's war powers. […]114
Administrationen instiftar på nytt en lag i MCA för att ännu en gång söka beskära fångarnas juridiska rättigheter genom att för all framtid eliminera federala domstolars jurisdiktion gällande Habeas, även i pågående fall.115 Administrationens motiveringar är fortsatt att basen faller under Kubas jurisdiktion och att konstitutionen inte står gällande för utländska fiender fångade och förvarade utomlands. Domstolen menar dock i rättsfallet Boumediene v. Bush att om USA frånsäger sig jurisdiktionen över området och samtidigt fortsätter att kontrollera det kan det leda till svåra politiska konsekvenser:
The Constitution grants Congress and the President the power to acquire, dispose of, and govern territory, not the power to decide when and where its terms may apply. Even when the United States acts outside its borders, its powers are not absolute and unlimited but are subject to such restrictions as are expressed in the Constitution […] To hold that the political branches may switch the Constitution on and off at will would lead to a regime where they, not this Court, say what the law is […] These concerns have particular bearing upon the Suspension Clause […] for the writ is itself an indispensable mechanism for monitoring the separation of powers. The test for determining the scope of this provision must not be subject to manipulation by those whose power it is designed to restrain.116
Administrationen fortsätter dock att förhala processen genom att komma med nya argument och genom att ifrågasätta domstolens yttrande. Och trots att fångarna har rätt till konventionens skydd genom USAs jurisdiktion över området som utgör basen, är det föga sannolikt att en federal domstol skulle tillmötesgå en åberopan om Habeas Corpus och därmed konfrontera administrationen. En nationell domstol skulle dessutom förmodligen göra anspråk på åberopan om hot om invasion och med hänvisning till hotet mot den nationella säkerheten ogiltigförklara habeasprincipen med hänvisning till konstitutionen:
The Court's ruling in Boumediene did not necessarily bar all legislation that would limit judicial review of Guantanamo detainees' claims. Such legislation limiting judicial review a similar degree as the DTA or MCA might be deemed permissible if Congress also formally suspended the writ of habeas from being applied to Guantanamo detainees. It is far from certain, however, that a reviewing court would deem such legislation as compatible with Suspension Clause requirements. Assuming that the requirements of the Suspension Clause constituted a justiciable question, a reviewing court's assessment of the
114 CRS Report RS21884 2004: 04 115
CRS Report RL34536 2008: 02
