Upplevelsen av livskvalité hos vuxna personer med diabetes typ 2

(1)

Upplevelsen av livskvalité hos vuxna personer

med diabetes typ 2

The experience of quality of life in adults with

type 2 diabetes

Författare: Mikael Hadley och Lisa Lööv

VT 2017

Examensarbete: Kandidatnivå 15 hp Huvudområde: Omvårdnadsvetenskap

Sjuksköterskeprogrammet

Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet

Handledare: Anne-Marie Wallin, Universitetslektor, Örebro universitet Examinator: Annica Kihlgren, Professor, Örebro universitet

(2)

Sammanfattning

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 (DMT2) är en sjukdom som allt fler

människor insjuknar i världen över. Diabetes är en metabolisk sjukdom som ökar risken för kardiovaskulära sjukdomar. Begreppet livskvalité är varje människas enskilda upplevelse av sitt liv. Hälsorelaterad livskvalité innefattar delar av den allmänna livskvalitén och påverkar hälsan. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelsen av livskvalité hos vuxna personer med DMT2. Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design genomfördes. För att få fram studier genomfördes en systematisk litteratursökning i databaserna Cinahl, Psychinfo och Medline. Artiklarna kvalitetsgranskades och analysen genomfördes utifrån World Health Organization (WHO) definition av hälsa. Resultatet sorterades in i fysisk, psykisk och social hälsa. Resultat: Personer med DMT2 upplevde sin sociala, psykiska och fysiska hälsa som lägre än friska personer. Resultatet visade att det fanns en skillnad i upplevelsen av livskvalité mellan män och kvinnor. Det framkom även att ålder, utbildning, boendeort och civilstånd påverkade personernas upplevelse av livskvalité. Slutsats: Resultatet visade att livskvalitén påverkades negativt hos personer med DMT2 genom den fysiska, psykiska och social hälsan. Därmed kan slutsatsen dras att personer med DMT2 upplever en sämre livskvalité än friska personer.

Nyckelord: Diabetes Mellitus Typ 2, Livskvalité, Fysisk Hälsa, Psykisk Hälsa,

(3)

Innehåll

Bakgrund

... 1

Diabetes mellitus typ 2 ... 1

Livskvalité ... 2 Sjuksköterskans roll ... 2 Teoretiskt begrepp ... 3 Hälsa ... 3 KASAM ... 3 Problemformulering ... 4

Syfte

... 4

Metod

... 4 Design ... 4 Sökstrategi ... 4 Urval ... 5 Granskning ... 5

Bearbetning och analys ... 5

Forskningsetiska överväganden ... 6

Resultat

... 6 Fysisk Hälsa ... 7 Psykisk Hälsa ... 8 Social Hälsa ... 9 Resultatsammanfattning ... 10

Diskussion

... 10 Metoddiskussion ... 10 Resultatdiskussion ... 12

Slutsats

... 14 Klinisk nytta... 14 Fortsatt forskning ... 15

Referenslista

... 16 Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3

(4)

1

Bakgrund

Diabetes mellitus typ 2

Diabetes mellitus typ 2 (DMT2) är en sjukdom där kroppens vävnader har byggt upp en viss grad av resistens mot insulin samtidigt som kroppens egen produktion av insulin minskat. Som följd kan kroppens vävnader inte ta upp lika mycket glukos från blodet vilket kan leda till hyperglykemi (högt blodsocker) (Aloumanis, Benroubi, Sourmeli & Drossinos, 2013). Insulinet transporterar glukos in till kroppens celler. Vid DMT2 producerar inte

bukspottkörteln tillräckligt med insulin vilket leder till en större mängd glukos i blodet (Dammen Mosand & Stubberud, 2011). DMT2 är en sjukdom som ökar världen över, drygt 300 miljoner människor är diagnostiserade med DMT2 och de kommande 20 åren förväntas antalet stiga med 50 % (Van Puffelen et al., 2014). År 2014 var prevalensen för diabetes mellitus

internationellt 8.5 % bland personer över 18 år. I låg- och medelinkomstländer ökar prevalensen i högre takt än i höginkomstländer (World Health

Organization [WHO], 2016a). År 2013 var prevalensen för diabetes mellitus nationellt 6.8 %. Hos män var det 7.9 % och kvinnor 5.8 % (Andersson, Ahlbom & Carlsson, 2015). I höginkomstländer är frekvensen av DMT2 högst bland fattiga personer (WHO, 2016b). Vanligen debuterar sjukdomen i vuxen ålder, men sjukdomen har sjunkit i åldrarna och drabbar idag allt fler barn och ungdomar (WHO, 2016a). Majoriteten av personer med diabetes har DMT2 men det finns inget globalt register som skiljer på diabetes mellitus typ 1(total avsaknad av kroppseget insulin) och DMT2 (WHO, 2016b).

DMT2 är en metabolisk sjukdom som karaktäriseras av hyperglykemi och ger en ökad risk för bland annat kardiovaskulära sjukdomar (Marso, et al., 2016). Riskfaktorer för att utveckla DMT2 är fysisk inaktivitet, dålig kostvana, övervikt, högt blodtryck, ökad ålder och ärftlighet (International diabetes federation [IDF], 2015). Utöver en ökad risk att utveckla kardiovaskulära sjukdomar ger DMT2 även en ökad risk för att utveckla neuropatiska sjukdomar och ögonsjukdomar, vilket leder till en ökad sjuklighet och dödlighet (Gilet, Gruenberger, Bader & Viala-Danten, 2012). En annan risk med DMT2 är att personen kan drabbas av hypoglykemi (lågt blodsocker). Hypoglykemi är ett allvarligt tillstånd som kan vara livshotande (Dammen Mosand & Stubberud, 2011).

DMT2 har ett smygande förlopp och symtomen kan vara lindriga eller icke närvarande vilket gör den svår att diagnostisera. Symtomen är bland annat överdriven törst, trötthet, suddig syn, täta miktioner och viktnedgång. Det kan ta år innan något symtom framkommer (IDF, 2015). Behandling av DMT2 inkluderar medicin mot hyperglykemi och andra diabetesrelaterade

komplikationer såsom hypertoni. Även insulinbehandling kan vara aktuellt. Den vanligaste behandlingen är dock livsstilsförändring vilket innebär ändrade kostvanor, regelbunden träning, blodsockermätning och viktkontroll.

(5)

2 Förändringen kräver engagemang och disciplin från patienten resten av livet (Gilet et al., 2012).

Livskvalité

Livskvalité är en människas individuella upplevelse av sin ställning i livet. Uppfattningen påverkas av kultur, värderingar, målsättningar, förväntningar, normer och känslotillstånd. Livskvalité är ett komplex begrepp som påverkas av personens fysiska hälsa, psykiska hälsa, personliga övertygelser, sociala relationer och personens förhållande till sin omgivning (WHO, 2017a). Hälsorelaterad livskvalité är ett grundläggande begrepp vilket innefattar aspekter av allmän livskvalité som påverkar hälsan. Inom klinisk forskning är hälsorelaterad livskvalité av intresse för att synliggöra vilka effekter olika vårdåtgärder har på patientens livskvalité (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU], 2012). Dessutom kan hälsorelaterad livskvalité användas för att bedöma hur en person upplever en kronisk sjukdom och hur den påverkar livskvalitén. Begreppet ser till de fysiska, psykiska och sociala områden som vid ohälsa drabbas och dess påverkan på personens

förväntningar, erfarenheter och upplevelser av konsekvensen av en kronisk sjukdom (AL-Aboudi, Hassali, Shalfie, Hassan & Alrasheedy, 2015).

Det finns olika instrument eller formulär för att mäta livskvalité. De formulär som används delas in i sjukdomsspecifika och generella formulär (SBU, 2012). Generella formulär används för att jämföra patientgrupper medan

sjukdomsspecifika upplyser om ett speciellt hälsorelaterat problem (ibid.). Generella mätinstrument för livskvalité är bland annat EuroQol (EQ-5D) och short form study 36 (SF-36). Ett sjukdomsspecifikt mätinstrument vid DMT2 är Audit of diabetes-dependent quality of life (ADDQoL) (Jannoo, Yap, Musa, Lazim & Hassali, 2015).

Sjuksköterskans roll

Inom omvårdnaden av diabetes är sjuksköterskans roll mångsidig och innefattar att stödja samt handleda patienten. Sjuksköterskan arbetar för att patienten ska klara av egenvården på bästa sätt. Att ge råd och att inge trygghet till patienten ingår även i sjuksköterskans arbete. Sjuksköterskan ska även motivera och stödja livsstilsförändringar både i större och mindre omfattning. Uppföljning av medicin och läkemedelsjusteringar är diabetessjuksköterskan ansvarig för. Dokumentation ingår även i sjuksköterskans uppdrag och utgör grunden för att kunna följa upp och upprätthålla god vård (Sörman, 2012). Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska vården medicinskt förebygga, utreda samt behandla sjukdomar och skador (Hälso- och sjukvårdslagen [HSL], SFS

1982:763, 1 §). Hälso- och sjukvårdens mål är god hälsa och jämlik vård för hela svenska befolkningen. Vården ska utföras med respekt för varje enskild

(6)

3 person och alla människors lika värde. Det ska vara behovet av vård som styr vem som snabbast får vård (HSL, 2 §). I arbetet som sjuksköterska ingår det att personen förhåller sig till värdegrunden. Värdegrund är en bild av vilka

värderingar en person har eller en grupp individer har sinsemellan. Det finns en koppling mellan värdegrund, mänskliga rättigheter och etiska koder. Mänskliga rättigheter innebär att alla människor är lika värda och har rätt att uppleva bästa möjliga hälsa. Professoinsetiken beskriver att sjuksköterskan skall arbeta enligt de mänskliga rättigheterna samt ta i beaktande personers olikheter och

autonomi (Svensk sjuksköterskeförening [SSF], 2012).

Teoretiskt begrepp Hälsa

Hälsa betyder helhet eller heligt. Ordet hälsa syftar till människans

medvetenhet om sin unika person och plikt som människa. Det finns ett stort antal vårdteorier och vårdmodeller som beskriver hälsa ur olika perspektiv. Hälsa beskrivs som ett vardande och självaste meningen med livet. Hälsa som begrepp kan vara både subjektivt och objektivt. Hälsa utgår ifrån ett

helhetsperspektiv och grundar sig i sundhet, friskhet och välbefinnande. Hälsa kan liknas vid livskvalité eftersom det är en subjektiv upplevelse av

välbefinnande. Begreppen livskvalité och hälsa hålls isär genom att en person utan god hälsa fortfarande kan uppleva en god livskvalité (Wärnå-Furu, 2012). Hälsa är ett tillstånd som påverkas av fysiskt, psykiskt och socialt

välbefinnande hos personen. Hälsa grundar sig inte enbart på frånvaro av sjukdom och funktionshinder. Upplevelsen av högsta möjliga hälsa är en mänsklig rättighet och skall inte påverkas av religion, kön, ras, politisk åsikt, ekonomiskt eller socialt tillstånd. Genom att sprida och öka kunskap om medicin och psykologi kan människor uppnå god hälsa (WHO, 2017b).

KASAM

Aaron Antonovsky grundade den salutogena teorin som bygger på hälsa, att se den som resurs. Salutogena perspektivet har sin grund i att se både det friska och det sjuka hos personer. Salutogent perspektiv har en helhetssyn och bygger på personens upplevelse av hälsa och välbefinnande. Friskfaktorer och

hälsoresurser lyfts fram, teorin syftar till att lindra samt att underlätta för hälsa. Underlätta och lindra genomförs genom anpassning, resursutveckling,

egenvård och stöd. Det finns även den patogena teorin som bygger på sjukdom eller frånvaro av sjukdom. Teorin riktar sig till att bota sjukdom och finna riskfaktorer. Enligt den Salutogena modellen bör båda teorierna kombineras och inte ses som motsatser. Det salutogena perspektivet har KASAM som ett centralt begrepp. KASAM står för känsla av sammanhang och grundar sig i

(7)

4 begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Graden av kognitiv begriplighet, förmåga att hantera situationen och känslan av meningsfullhet i en situation ger ett slutligt värde av personens totala känsla av sammanhang. Av de tre

faktorerna är det meningsfullhet som väger tyngst (Antonovsky, 2005).

Problemformulering

DMT2 är en sjukdom som ökar globalt. 300 miljoner har diagnosen och inom 20 år förväntas antalet öka med 50 %. Idag drabbas även unga och barn i större utsträckning. Personer med DMT2 löper ökad risk att få allvarliga

komplikationer. Genom att sammanställa resultat från tidigare forskning kan sjuksköterskan få ökad kunskap och förståelse om hur vuxna personer med DMT2 upplever sin livskvalitet. Den ökade kunskapen hos sjuksköterskan skapar möjlighet till förbättrad vård för patienten.

Syfte

Syftet var att beskriva upplevelsen av livskvalité hos vuxna personer med diabetes typ 2.

Metod

Design

En litteraturstudie av deskriptiv design genomfördes för att svara på studiens syfte. En systematisk sökning av vetenskapliga artiklar genomfördes och de utvalda artiklarna granskades kritiskt (Kristensson, 2014). Slutligen

analyserades artiklarnas resultat och sammanställdes.

Sökstrategi

Systematiska sökningar genomfördes i databaserna CINAHL, MedLine och PsychINFO. Sökorden valdes utifrån nyckelorden i syftet som var; livskvalité,

upplevelse och diabetes typ 2. Orden översattes sedan till engelska och därefter

identifierades motsvarande ämnesord i respektive databas. För att öka antalet artiklar inom ämnet valdes synonymer ut och kombinerades med booleska operatorn OR och AND. Sökorden i CINAHL var Diabetes Mellitus Type 2, Quality of Life, Life Experiences, experience*. I Medline var sökorden Diabetes Mellitus Type 2, Quality of Life, Life Change Events, experience*. I databasen PsychInfo användes sökorden Type 2 Diabetes, Diabetes Mellitus, Quality of Life, Life Experiences, Lifestyle, Life Satisfaction. Begränsningar

(8)

5 som gjordes i de tre databaserna var att samtliga artiklar skulle vara

vetenskapligt granskade (peer reviewed), skrivna på engelska och publicerade mellan 2007-2017 (se Bilaga 1 sökmatris).

Urval

Inklusionskriterierna var att artiklarna skulle besvara syftet att beskriva upplevelser av livskvalité hos vuxna personer med DMT2. Kvalitativa och kvantitativa originalartiklar inkluderades. Exklusionskriterier var artiklar som innehöll diabetes typ 1 och studier genomförda på barn (0-18 år).

Urvalsprocessen genomfördes gemensamt och urvalet av artiklar gjordes i fyra olika steg. I det första urvalssteget lästes 562 titlar. I urval två lästes 100 abstract på de artiklar som hade en titel som bedömdes besvara

litteraturstudiens syfte. I det tredje urvalssteget läste författarna igenom de artiklar som valdes ut efter en genomgång av abstract. Totalt lästes 36 artiklar i sin helhet. Efter genomläsningen av artiklarna var det nio kvantitativa artiklar som inkluderades i uppsatsen (se Bilaga 1).

Granskning

När sökningen var gjord kvalitetsgranskades samtliga nio artiklar noggrant och kritiskt. I enlighet med Kristenssons (2014) frågeställningar granskades

samtliga artiklar gemensamt av författarna för att säkerställa att de var av god kvalité. För att uppnå god kvalité skulle artiklarna innefatta ett tydligt syfte, tydlig beskrivning av population, design, hur deltagarna valdes ut, hur data analyserades samt hur artiklarnas resultat redovisades. Artiklarna granskades utifrån den studiedesign som artiklarna hade, som kvantitativa RCT studier eller tvärsnittsstudier. Efter kvalitetsgranskningen bedömdes alla nio artiklar uppnå en god kvalité och inkluderades i studien. I samband med granskningen gjordes även artikelmatris (se Bilaga 2).

Bearbetning och analys

Artiklarna i studien analyserades deduktivt. Först lästes artiklarnas resultat igenom enskilt flera gånger för att skapa en förståelse av innehållet. Sedan identifierades och markerades gemensamt av författarna resultat i artiklarna som stämde överens med litteraturstudiens syfte. Därefter genomfördes en sortering av resultatet fortfarande gemensamt utifrån WHO:s (2007) definition av hälsa; ”ett tillstånd som påverkas av fysisk, psykisk och socialt

välbefinnande”. Resultat med liknande innehåll sorterades in i kategorierna

(9)

6

Forskningsetiska överväganden

All forskning som avser människor är reglerat av en etikprövning (SFS 2003:460, 1 §, 5 §, 7-11 §) fastställs att lagen syftar till att skydda människor som medverkar i forskning. Lagen utgår från sju punkter som forskningen ska uppfylla för att få etiskt godkännande. Bland annat ska forskningen ha respekt för människovärdet under utförandet. Forskningens nya utvecklande kunskap ska tas i beaktning, dock skall människors rättigheter, grundläggande frihet och välfärd sättas först. Forskningens risker för deltagarnas hälsa, säkerhet och personliga integritet måste vägas upp av det vetenskapliga värdet.

Artiklarna som inkluderades i studien var alla etiskt granskade av en kommitté och publicerade i en tidskrift som endast publicerar etiskt granskade artiklar. Såsom Forsberg & Wengström (2016) beskriver har samtliga resultat

redovisats utan påverkan av författarnas egna åsikter eller förförståelse.

Resultat

Resultatet är en sammanställning utav nio kvantitativa vetenskapliga artiklar. Totalt deltog 12506 personer i studierna varav 6250 män och 6256 kvinnor. Länderna som studierna genomfördes var från; USA (n=1), Tyskland (n=1), Iran (n=2), Polen (n=1), Nepal (n=1), Nya Zeeland (n=1), Grekland (n=1) och Sverige (n=1). I de inkluderade studierna har olika instrument använts för att mäta livskvalitén. I bilaga 3 ges en kort beskrivning över de använda

instrumenten. Resultatet presenterades utifrån de tre kategorierna fysisk,

psykisk och social hälsa. I tabell 1 redovisas i vilka artiklar kategorierna

återfinns samt vilka mätinstrument som användes. Samtliga resultat var gällande personer med DMT2 om inget annat anges och när ett resultat beskrivs som signifikant framkom det i studien.

(10)

7 Tabell 1. Fördelning av kategorier.

Författare Fysisk hälsa Psykisk hälsa Social hälsa Mätinstrument Caluyong et al., 2015. x X SF-12 Hunger et al., 2014. x X SF-12 Javanbakht et al., 2012. x X x EQ-5D

Kalka et al., 2015. x X x

WHOQoL-BREF

Mishra et al., 2015. x X x

WHOQoL-BREF

Paddison et al., 2008. X ADDQoL

Rombopoulos et al., 2013.

x X x ADDQoL-19

Shahi et al., 2017. x X x QOL

Svenningsson et al., 2011. x x SF-36 W-BQ12 X= Finns i studien. Fysisk Hälsa

Personer med DMT2 uppgav att de upplevde lägre fysisk hälsorelaterad livskvalité än friska personer (Caluyong et al., 2015; Kalka & Pawlowska, 2015; Shahi & Mohammadyfar, 2017). Även en annan studie visade att personer med DMT2 hade en signifikant försämrad upplevelse av fysisk hälsorelaterad livskvalité än friska personer (Hunger et al., 2014). Två olika studier visade att upplevelsen av livskvalité påverkades av personens bostadsort och tid med sjukdomen. De två studierna visade ett resultat som motsade varandra. I en studie framkom det att de som levt med DMT2 i mer än 10 år upplevde en bättre fysisk hälsorelaterad livskvalité än de som haft

sjukdomen en kortare tid. Resultatet visade även att de som hade sin bostad i en förort upplevde en lägre hälsorelaterad livskvalité än de personerna med bostad i en stad (Mishra, Sharma, Bhandari, Bhochhibhoya, & Thapa, 2015). I

(11)

8 den andra studien visade resultatet att de personer som haft DMT2 i mer än 10 år upplevde en lägre fysisk hälsorelaterad livskvalité. Den visade även att personer som bodde i en storstad hade en lägre fysisk hälsorelaterad livskvalité än de som bodde i mindre städer (Javanbakht, Abolhasani, Mashayekhi,

Baradaran & Jahangiri, 2012).

Personer med DMT2 uppgav problem med rörlighet, egenvård, vanliga aktiviteter och smärta. De nämnda problemen blev mer omfattande med

stigande ålder, vilket i sin tur påverkade den fysiskt hälsorelaterade livskvalitén negativt. Det fanns även en skillnad i den fysiskt hälsorelaterade livskvalitén beroende på vilken behandling personen hade. Personerna som behandlades med kost och motion upplevde mindre livskvalitetsrelaterade problem gällande egenvård och rörlighet jämfört med de som behandlades med läkemedel

(Javanbakht et al., 2012).

Gällande könsskillnader så visade resultatet i två studier att de inte var någon signifikant skillnad mellan män och kvinnor gällande upplevd fysisk

hälsorelaterad livskvalité (Hunger et al., 2014; Mishra et al., 2015). I motsats till detta framkom det i andra studier att det var en könsskillnad där kvinnor upplevde en lägre fysisk hälsorelaterad livskvalité än män (Javanbakht et al., 2012; Sveningsson, Marklund, Attvall & Gedda, 2011). I en av studierna fanns en signifikant skillnad mellan överviktiga och normalviktiga män där de med övervikt upplevde en sämre fysisk hälsorelaterad livskvalité jämfört med normalviktiga män. Studien visade även en signifikant skillnad gällande upplevd fysisk hälsa mellan överviktiga och normalviktiga kvinnor. Kvinnor med övervikt beskrev att de hade mer kroppslig smärta och lägre grad av fysisk förmåga än kvinnor med normalvikt (Svenningsson et al., 2011). I motsats till tidigare studie visade resultatet i en annan studie att upplevelsen av livskvalité inte hade någon signifikant koppling till individens BMI och midjemått (Mishra et al., 2015).

Personer med hypoglykemi upplevde ett negativt samband mellan tillståndet och fysisk hälsorelaterad livskvalité (Rombopoulos, Hatzikou, Latsou & Yfantopoulos, 2013).

Psykisk Hälsa

Det framkom en signifikant skillnad gällande psykisk hälsorelaterad livskvalité mellan personer med DMT2 och friska personer. Personer med DMT2 beskrev en lägre grad av upplevd psykisk hälsorelaterad livskvalité än friska personer (Hunger et al., 2014; Kalka & Pawlowska, 2015). En annan studie visade ingen skillnad i psykisk hälsorelaterad livskvalité mellan personer med DMT2 och friska personer. I resultatet framkom det att personer med DMT2 upplevde ett signifikant positivt samband mellan den psykiskt hälsorelaterade livskvalitén och mindfulness (Caluyong et al., 2015).

Personer med DMT2 uppgav i högre grad att de upplevde depression, ångest och oro än friska personer, därmed försämrades deras psykiska hälsorelaterade

(12)

9 livskvalité (Javanbakht et al., 2012; Shahi & Mohammadyfar, 2017).

Problemen ökade med stigande ålder och ju längre personerna hade haft DMT2 (Javanbakht et al., 2012). Ett flertal studier uppgav att det var en signifikant skillnad mellan kvinnor och män gällande psykisk hälsorelaterad livskvalité där kvinnor upplevde en sämre psykisk hälsorelaterad livskvalité (Hunger et al., 2014; Javanbakht et al., 2012; Svenningsson et al., 2011). Kvinnor med DMT2 och övervikt upplevde en sämre psykisk hälsorelaterad livskvalité än normalviktiga kvinnor med DMT2. Ingen signifikant skillnad fanns mellan normalviktiga och överviktiga män gällande psykisk hälsorelaterad livskvalité (Svenningsson et al., 2011).

I en studie framkom ett signifikant negativ samband mellan HbA1c och upplevd psykisk hälsorelaterad livskvalité. Den psykiska hälsorelaterade livskvalitén försämrades i takt med ett ökat HbA1c värde. Ett ökat värde minskade även personens självbild och identitet (Paddison, Alpass & Stephens, 2008). Personer med hypoglykemi upplevde lägre självkänsla, brist på

motivation och en negativ inställning till framtiden som resulterade i att personens självbild påverkades negativ (Rombopoulos et al., 2013). Neurologiska komplikationer beskrevs av personer som ett hinder för

upplevelsen för en god psykisk hälsorelaterad livskvalité (Mishra et al., 2015).

Social Hälsa

En studie visade ingen signifikant skillnad gällande social hälsorelaterad livskvalité mellan personer med DMT2 och friska personer (Kalka & Pawlowska, 2015). Samtidigt påvisades i en annan studie att personer med DMT2 upplevde en lägre social hälsorelaterad livskvalité än friska personer (Shahi & Mohammadyfar, 2017).

Problem relaterade till DMT2 påverkade den sociala hälsorelaterade

livskvalitén negativt och ökade med stigande ålder. De som haft DMT2 i mer än 10 år uppgav en negativ påverkan gällande social hälsorelaterad livskvalité. Även utbildningsnivån hade en påverkan på hur personer med DMT2 upplevde den sociala hälsorelaterade livskvalitén. Personer med högre utbildning

upplevde en bättre social hälsorelaterad livskvalité än personer med låg utbildning. Civilstånd hade också betydelse för hur personerna upplevde den sociala hälsorelaterade livskvalitén, där ensamstående upplevde en bättre livskvalité jämfört med personer som var gifta eller personer som var skilda (Javanbakht et al., 2012). I motsats till ovan nämnda resultat framkom det i denna studie att ålder och utbildning inte hade någon påverkan på upplevelsen av social hälsorelaterad livskvalité (Mishra et al., 2015). Gällande

könsskillnader var det en signifikant skillnad mellan kvinnor och män, där kvinnor upplevde en lägre grad av social hälsorelaterad livskvalité (Javanbakht et al., 2012). Personer i en annan studie uppgav att depression som följd av DMT2 påverkade den sociala hälsorelaterade livskvalitén negativt (Mishra et al., 2015).

(13)

10 Personer med hypoglykemi uppgav att de hade svårare att bibehålla en god social hälsorelaterad livskvalité på grund av svårigheter att upprätthålla ett gott familjeliv, socialt liv, privatliv och sexliv. Hypoglykemin hade störst negativ påverkan på personernas sexliv (Rombopoulos et al., 2013).

Resultatsammanfattning

Resultatet visade att personer med DMT2 upplevde en lägre livskvalité än friska personer. Gemensamt var att personer med DMT2 beskrev en negativ påverkan på livskvalitén gällande framförallt den fysiska och psykiska och i vissa studier även den sociala hälsorelaterade livskvalitén. Könsskillnader förekom där kvinnor upplevde en lägre grad av fysisk, psykisk och social hälsorelaterad livskvalité. I resultatet framkom att personer med bostadsort i förortsmiljö upplevde en lägre fysisk hälsorelaterad livskvalité än personer med bostadsort i stadsmiljö. Ett motstridigt resultat framkom även i en annan studie där resultatet visade att en bostadsort i en storstadsmiljö hade en negativ påverkan gällande den fysiska hälsorelaterade livskvalitén. Även

utbildningsnivå hade betydelse där personer med högre utbildning upplevde en bättre social hälsorelaterad livskvalité än personer med låg utbildning. Även detta var något som en annan studies resultat motstrids då det framkom att utbildning inte hade någon betydelse för den upplevda livskvalitén. I resultatet framkom skilda meningar huruvida kroppsvikten spelade roll gällande fysisk hälsorelaterad livskvalité. Personer med DMT2 uppger i större utsträckning psykiska besvär som depression eller ångest än friska personer.

Diskussion

Metoddiskussion

En litteraturstudie valdes som metod då det gav möjlighet att sammanställa aktuell forskning inom det utvalda området. Det sammanställda resultatet kan med hjälp av att kunskap är samlad i en och samma studie, komma till nytta i praktiken (Kristensson, 2014).

För att få fram relevanta artiklar användes en systematisk sökning. Det är en styrka eftersom sökningen genomförts på ett sätt som syftar till att fånga upp de artiklar som svarade till syftet. Det är den rekommenderade metoden för att få en säker sökning (Kristensson, 2014). Sökorden som användes var

nyckelorden i syftet. För att bredda sökningen och minska risken för att relevanta artiklar missas väljs ämnesorden ut som kombinerades med

synonymer tillsammans med booleska operatorer OR och AND. Användandet av de booleska operatorerna är en styrka då det ger sökningen en ökad

känslighet och en mer specifik sökning (Kristensson, 2014). En ytterligare styrka i den genomförda litteraturstudien är att en fritextsökning genomfördes då det ger bredare sökning. En svaghet med fritextsökning är att det bidrar till

(14)

11 en mer ospecifik sökning vilket kan bidra till att fler irrelevanta artiklar

framkommer (ibid.). Databaserna som valdes för sökningen var CINAHL, MedLine och PsychInfo eftersom de innehåller forskning inom bland annat omvårdnad och är därmed relevanta för den genomförda studien. Sökningen genomfördes i tre databaser vilket kan anses vara en styrka eftersom det ökar förutsättningen att inte missa någon relevant artikel som svarade till syftet. Genomförandet stärker studiens validitet/trovärdighet (Henricson, 2012). En av de begränsningar som gjordes var publiceringsår mellan 2007-2017.

Övervägande artiklar är publicerade inom de senaste sex åren. Enligt Forsberg & Wengström (2016) är det en styrka eftersom forskning ständigt utvecklas och nya resultat presenteras vilket leder till att forskning publicerad inom de senaste fem åren anses vara relevanta.

En styrka med urvalsprocessen var att samtliga artiklar som sökningen i de tre databaserna genererade blev granskade i fyra olika steg. Enligt Kristensson (2014) bör urvalsgranskningen göras enskilt för att sedan sammanställas gemensamt om studien innefattar två eller fler författare. Studiens

urvalsgranskning skedde gemensamt vilket kan ses som en svaghet, men det kan även vara en styrka utifrån att författarna är nya inom

granskningsprocessen. Stegen i urvalsprocessen lade en god grund för att relevanta artiklar kunde inkluderas. Även att en stor mängd titlar lästes igenom är en styrka då det minimerar risken för att relevanta artiklar missas. En

svaghet är dock att artiklarnas titlar kan vara missvisande och på så vis kan relevanta artiklar ha missats. För att minimera den risken lästes även abstrakten vid tveksamheter. En av artiklarna inkluderade barn över 16 år vilket

motstrider vårat inklusionskriterie. Anledningen till att artikeln fortsatt användes är att ingen av deltagarna i den studien var under 18 år.

Efter urvalet genomförts kvalitetsgranskades alla utvalda artiklar. För att uppsatsen skall hålla en god kvalité måste artiklarna som inkluderats hålla en god kvalité. Det är därför en styrka att alla artiklar genomgick en kritisk kvalitetsgranskning utifrån Kristensson (2014) frågeställningar. En svaghet med granskningen är att den gjordes gemensamt eftersom en

kvalitetsgranskning som görs individuellt för att sedan jämföras med varandra stärker reliabiliteten (Henricson, 2012). En svaghet som kan ses i studien är att författarna saknar erfarenhet och har en begränsad kunskap av att

kvalitetsgranska artiklar, vilket kan ha lett till att artiklar blivit godkända på felaktiga grunder.

Artiklarna lästes först igenom enskilt fler gånger för att sedan analyseras gemensamt. Det är en styrka då tillförlitligheten av studiens resultat ökar då två författare kritiskt analyserar vilket minskar risken för att en enskild persons förförståelse präglar studien (Kristensson, 2014). Alla artiklar är etiskt granskade och godkända vilket är en styrka då uppsatsen ska ha ett etiskt förhållningssätt där författarnas egna åsikter eller förförståelser inte ska påverka resultatet.

Både kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades. Under urvalsprocessen lästes artiklarna igenom och inga kvalitativa artiklar hittades som svarade på

(15)

12 syftet och kunde därmed inte inkluderas. En styrka med kvantitativa artiklar är att de går att generalisera och resultaten kan vara applicerbara i andra

situationer. Kvalitativa svarar endast på situationen ur ett subjektivt perspektiv och kan inte generaliseras (Kristensson, 2014). En svaghet med studien är att de inkluderade artiklarna använde sig av olika mätinstrument, det kan göra det svårt att dra konkreta slutsatser av resultatet (Henricson, 2012). Studierna som användes var utförda i olika länder. Majoriteten av artiklarna var utförda i västvärlden vilket styrker resultatets generaliserbarhet. En svaghet kan vara att även om de flesta är från västvärlden så kan olika kulturer och

socioekonomiska förhållanden påverka generaliserbarheten. Det var en jämn fördelning mellan könen, vilket är en styrka för att kunna generalisera

resultatet (Forsberg & Wengström, 2016). Överförbarhet är när resultatet i en studie kan appliceras i andra sammanhang eller under andra omständigheter (Kristensson, 2014).

Resultatdiskussion

Litteraturstudiens resultat visar att personer med DMT2 upplever en signifikant lägre grad av fysisk, psykisk och social livskvalité jämfört med friska personer. Liknande resultat framkommer i Kalka (2014) och Safita et al. (2016) studie på upplevd fysisk- och psykisk livskvalité. När det kommer till studiens resultat angående social hälsorelaterad livskvalité visar resultatet en signifikant skillnad mellan personer med DMT2 och friska personer. Annan forskning visar det motsatta till den aktuella studiens resultat. Det framkommer i tidigare forskning att det inte finns någon signifikant skillnad mellan personer med DMT2 och friska personers upplevelse av social hälsorelaterad livskvalité (Florez et al., 2012; Kalka, 2014).

Resultatet i den genomförda studien visar en könsskillnad av fysisk, psykisk och social hälsorelaterad livskvalité där kvinnors livskvalité är signifikant lägre än män. Att det är en könsskillnad framkommer även i andra studier som visar på att kvinnor upplever en signifikant sämre fysisk, psykisk och social

hälsorelaterad livskvalité (Al- Aboudi et al., 2015; Safita, et al., 2016 ). En egen reflektion är att resultatet kan bero på att kvinnor generellt har en benägenhet att vara personen som tar hand om människor runt omkring dem. Det finns föreställning i samhället att kvinnan ska ta hand om hushållet och familjen. Förväntningar finns att kvinnan ska vara snäll, lugn och inte ta plats. Den föreställningen kan leda till att kvinnan glömmer bort att ta hand om sig själv och göra det hon själv vill. En annan faktor som kan påverka är att kvinnor inte har samma ställning i samhället som män. Kvinnor tjänar i genomsnitt mindre än män. Det kan vara den ekonomiska skillnaden som påverkar resultatet eller så beror det på att kvinnor generellt är mer expressiva. Määttä och Öresland (2014) beskriver att vården bör arbeta för jämställdhet mellan könen genom att förändra beteenden utifrån ett genusperspektiv. Perspektivet ska användas för att uppmärksamma genusbias, felaktiga medvetna eller omedvetna föreställningar om kvinnor och män.

(16)

13 Genusforskning som genomförts visar på liknande resultat, att kvinnor inte får likvärdig vård som män (ibid.).

I resultatet framkommer det att överviktiga personer med DMT2 upplever en lägre fysisk hälsorelaterad livskvalité. Resultatet styrks av en annan studie som visar att övervikt tillsammans med DMT2 har en signifikant negativ påverkan på fysisk hälsorelaterad livskvalité (Florez et al., 2012). Vidare framkommer det i litteraturstudiens resultat att övervikt tillsammans med DMT2 påverkar upplevd psykisk hälsorelaterad livskvalité negativt. En tidigare studie visar det motsatta att det inte finns något samband mellan övervikt, DMT2 och en sämre upplevd psykisk hälsorelaterad livskvalité (Florez et al., 2012).

Resultatet visar att hypoglykemi har en negativ påverkan på fysisk, psykisk och social hälsorelaterad livskvalité. Liknande resultat visar även en studie (Gilet et al., 2012). Det styrks även av Malanda et al. (2011) studie till viss del som beskriver att personer får en negativ påverkan på den psykiskt

hälsorelaterade livskvalitén vid hypoglykemi. Likaså beskriver Dammen, Mosand och Stubberud (2011) att hypoglykemi bidrar till en rädsla hos personer med DMT2 vilket påverkar den upplevda psykiska hälsorelaterade livskvalitén negativt.

Litteraturstudiens resultat visar att den fysiska, psykiska och sociala

hälsorelaterade livskvalitén påverkas negativt i samband med stigande ålder. Liknande resultat framkommer även i andra studier där deltagarna med DMT2 uppger att den fysiska, psykiska och sociala hälsorelaterade livskvalitén försämras med stigande ålder (Imayama, Plotinkoff, Courneya & Johnson, 2010; Nygren & Lundman, 2014; Stevens et al., 2014). En egen reflektion till den försämrade sociala livskvalitén är att den umgängeskrets personen haft blivit mindre bland annat på grund av att vänner avlidit. Men även att

rörligheten blir nedsatt med stigande ålder vilket kan leda till att personen inte tar sig ut lika ofta i sociala sammanhang.

Hälsa och livskvalité är två begrepp som går in i varandra eftersom båda beskriver personens upplevelse av välbefinnande. Det som skiljer begreppen åt är att en person som upplever en försämrad hälsa kan uppleva god livskvalité (Wärnå-Furu, 2012). Det framkommer i resultatet att personernas hälsa är en bidragande faktor till hur de beskriver sin livskvalité. Exempelvis finns det enligt Florez et al. (2012) ett samband mellan personens blodsocker och upplevelsen av livskvalité. Det finns även en källa som påvisar ett samband mellan övervikt och försämrad hälsa samt livskvalité

Begreppet KASAM står för personens känsla av sammanhang, och kan kopplas ihop med det salutogena perspektivet. Perspektivet är en helhetssyn som

grundar sig i att se både det friska och sjuka i personens upplevelse av hälsa och välbefinnande (Antonovsky, 2005). Hur resultatet påverkades av KASAM går inte att urskilja utan endast spekulera över. Resultatet visar på att äldre personer med DMT2 upplever en sämre livskvalité än friska personer. Faktorer som antas påverka är det minskade sociala nätverk som äldre kan uppleva vilket i sin tur kan leda till en minskad känsla av sammanhang.

(17)

14 Samhälleliga aspekter kan ha påverkan på resultatet eftersom studierna är utförda i olika länder med olika ekonomiska förutsättningar och

samhällsuppbyggnader. En studie som genomförts i Bangladesh studerade personer med DMT2 (Safita et al. 2016). I den studien beskrivs att deltagarna har en lägre nivå av hälsorelaterad livskvalité i förhållande till vad som är känt för västvärldens befolkning. Litteraturstudien kan vara svår att generalisera på svenska förhållanden. Aspekter som kulturella skillnader och skillnader inom hälso- och sjukvården medför svårigheter för att applicera resultatet i

Sverige.

Enligt ICN:s etiska kod (2014) har sjuksköterskan ett ansvar att fördela

vårdresurser på ett rättvist och jämlikt sätt till de som är i behov av vård oavsett kön, kultur och ålder. I den aktuella litteraturstudien framkommer det att

kvinnor upplever en lägre grad av livskvalité. Som sjuksköterska är det viktigt att se till varje enskild persons behov av omvårdnad. Det är även viktigt att tänka på personens autonomi, delaktighet och värdighet (Sandman & Kjellström, 2013). I litteraturstudiens resultat framkommer det att leva med DMT2 har en negativ påverkan på självuppfattning. Det är därför viktigt att göra personen delaktig i vården då det kan bidra till att stärka självbilden, självkänslan samt livskvalitén.

Slutsats

Resultatet visar att personer med DMT2 upplever en signifikant lägre livskvalité såväl fysiskt, psykiskt som socialt jämfört med friska personer. I resultatet framkommer även könsskillnader där kvinnors livskvalité är

signifikant lägre än mäns. Stigande ålder har även en negativ påverkan på den fysiska, psykiska och sociala hälsorelaterade livskvalitén.

Klinisk nytta

I mötet med patienter med DMT2 är sjuksköterskans uppgift att tillhandahålla information om behandling, lära ut egenvård men även att stödja och motivera patienten till att ta ansvar för sin egenvård. Det är ett komplext arbete som likt forskningen ständigt går framåt och är under utveckling. För att ge en god vård behöver sjuksköterskan vara uppdaterad och ha kunskap om den senaste forskningen. Resultatet i den aktuella litteraturstudien är en sammanställning av tidigare forskning och ger en kunskapsbild av hur personer med DMT2 upplever sin livskvalité. Genom den erhållna kunskapen kan sjuksköterskan få en bredare kunskap om hur DMT2 påverkar patientens livskvalité, vilket kan bidra till ett bättre bemötande och en bättre vård.

(18)

15

Fortsatt forskning

Det behövs ytterligare forskning för att förstå hur kön, bostadsort, utbildning och civilstånd påverkas av DMT2 samt vilken inverkan det har på upplevelsen av livskvalité. Vidare forskning borde även utföras som kvalitativa studier då det är en metod som fångar upp personers upplevelser. Kvalitativa artiklar går inte att generalisera men kan komma till nytta för vården då de lättare kan beskriva känslor och fenomen jämfört med kvantitativa studier.

(19)

16

Referenslista

Aloumanis, K., Benroubi, M., Sourmeli., & Drossinos, V. (2013). Clinical outcomes and costs for patients with type 2 diabetes mellitus initiating insulin therapy in Greece: Two-year experience from the INSTIGATE study. Primary

Care Diabetes, 7(3), 235-242. doi: 10.1016/j.pcd.2013.04.001

AL-Aboudi, I. S., Hassali, M. A., Shafie, A. A., Hassan, A., & Alrasheedy, A. A. (2015). A cross-sectional assessment of health-related quality of life among type 2 diabetes patients in Riyadh, Saudi Arabia. SAGE Open Medicine, 3, 2050312115610129. doi: org/10.1177/2050312115610129

Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur & kultur. Andersson, T., Ahlbom, A., & Carlsson, S. (2015). Diabetes Prevalence in Sweden at Present and Projections for Year 2050. PLoS ONE, 10(11), e0143084. doi: 10.1371/journal.pone.0143084

Bradley, C., Plowright, R., Stewart, J., Valentine, J., & Witthaus, E. (2007). The Diabetes Treatment Satisfaction Questionnaire change version (DTSQc) evaluated in insulin glargine trials shows greater responsiveness to

improvements than the original DTSQ. Health and Quality of Life Outcomes,

5, 57. doi: 10.1186/1477-7525-5-57

Caluyong, M. B., Zambrana, A. F., Romanow, H. C., Nathan, H. J., Nahas, R., & Poulin, P. A. (2015). The relationship between mindfulness, depression, diabetes self-care, and health-related quality of life in patients with type 2 diabetes. Mindfulness, 6(6), 1313-1321. doi: 10.1007/s12671-015-0401-z Dammen Mosand, R. & Stubberud, D-G. (2011). Omvårdnad vid diabetes mellitus. I H. Almås., D-G. Stubberud & R. Grönseth (Red.), Klinisk

omvårdnad 1. (s.499-527). Stockholm: Liber.

Florez, H., Pan, Q., Ackermann, R. T., Marrero, D. G., Barrett-Connor, E., Delahanty, L., … Rubin, R. R. (2012). Impact of Lifestyle Intervention and Metformin on Health-Related Quality of Life: the Diabetes Prevention Program Randomized Trial. Journal of General Internal Medicine, 27(12), 1594–1601. doi: 10.1007/s11606-012-2122-5

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier:

värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur

& kultur.

Garratt, A. M., Brealey, S., Robling, M., Atwell, C., Russell, I., Gillespie, W., … the DAMASK Trial Team. (2008). Development of the Knee Quality of Life (KQoL-26) 26-item questionnaire: data quality, reliability, validity and

(20)

17 responsiveness. Health and Quality of Life Outcomes, 6, 48. doi:

10.1186/1477-7525-6-48

Florez, H., Pan, Q., Ackermann, R. T., Marrero, D. G., Barrett-Connor, E., Delahanty, L., … for the Diabetes Prevention Program Research Group. (2012). Impact of Lifestyle Intervention and Metformin on Health-Related Quality of Life: the Diabetes Prevention Program Randomized Trial. Journal

of General Internal Medicine, 27(12), 1594–1601. doi:

10.1007/s11606-012-2122-5

Henricson, M. (2012). Diskussion: metoddiskussion. I M. Henricson (Red.),

Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s.

471-479). Lund: Studentlitteratur.

Hunger, M., Holle, R., Meisinger, C., Rathmann, W., Peters, A., & Schunk, M. (2014). Longitudinal changes in health-related quality of life in normal glucose tolerance, prediabetes and type 2 diabetes: results from the KORA S4/F4 cohort study. Quality Of Life Research: An International Journal Of Quality Of

Life Aspects Of Treatment, Care And Rehabilitation, 23(9), 2515-2520. doi:

10.1007/s11136-014-0689-5

Imayama, I., Plotnikoff, R. C., Courneya, K. S., & Johnson, J. A. (2011). Determinants of quality of life in type 2 diabetes population: The inclusion of personality. Quality Of Life Research: An International Journal Of Quality Of

Life Aspects Of Treatment, Care & Rehabilitation, 20(4), 551-558. doi:

10.1007/s11136-010-9772-8

International Diabetes Federation. (2015). Risk-factors. hämtad 2 februari, 2017, från International Diabetes Federation, http://www.idf.org/about-diabetes/risk-factors

International Diabetes Federation. (2015). Signs and symptoms of diabetes. hämtad 15 februari, 2017, från International Diabetes Federation,

http://www.idf.org/signs-and-symptoms-diabetes

Javanbakht, M., Abolhasani, F., Mashayekhi, A., Baradaran, H. R., & Jahangiri noudeh, Y. (2012). Health Related Quality of Life in Patients with Type 2 Diabetes Mellitus in Iran: A National Survey. PLoS ONE, 7(8), e44526. doi: 10.1371/journal.pone.0044526

Jannoo, Z., Yap, B., Musa, K., Lazim, M., & Hassali, M. (2015). An audit of diabetes-dependent quality of life in patients with type 2 diabetes mellitus in Malaysia. Quality of Life Research, 24(9), 2297-2302. doi:10.1007/s11136-015-0969-8

Kalka, D. (2014). The quality of life, symptoms of depression and coping with stress among individuals with type 2 diabetes - Preliminary study. Psychiatria

(21)

18 Kalka, D., & Pawłowska, M. (2015). Health enhancing coping as a mediator in relationships of positive emotionality and cognitive curiosity with quality of life among type 2 diabetes patients. Polish Psychological Bulletin, 46(3), 362-375. doi: 10.1515/ppb-2015-0043

Koch, C., Santos, C., & Santos, M. R. (2012). Study of the measurement properties of the portuguese version of the well-being Questionnaire12 (W-BQ12) in women with pregnancy loss. Revista Latino-Americana De

Enfermagem, 20(3), 567-574. doi: 10.1590/S0104-11692012000300019

Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för

studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur.

Langius-Eklöf, A. (2013). Salutogenes och känsla av sammanhang. I Klang Söderkvist, B. (Red.), Patientundervisning (s. 85-114). Lund: Studentlitteratur. Malanda, U. L., Bot, S. D., French, D. P., Kostense, P. J., Wade, A. N.,

Dekker, J. M., & ... Farmer, A. J. (2011). Experience of hypoglycaemia is associated with changes in beliefs about diabetes in patients with Type 2 diabetes. Diabetic Medicine, 28(11), 1395-1400. doi: 10.1111/j.1464-5491.2011.03340.x

Marso, SP., Daniels, GH., Brown-Frandsen, K., Kristensen, P., Mann, JFE., Nauck, MA., … Buse, JB. (2016). Liraglutide and Cardiovascular Outcomes in Type 2 Diabetes. The New England Journal Of Medicine, 375(4), 1798. doi: 10.1056/NEJMoa1603827

Mishra, S. R., Sharma, A., Bhandari, P. M., Bhochhibhoya, S., & Thapa, K. (2015). Depression and Health-Related Quality of Life among Patients with Type 2 Diabetes Mellitus: A Cross-Sectional Study in Nepal. Plos One, 10(11), e0141385. doi: 10.1371/journal.pone.0141385

Montazeri, A., Vahdaninia, M., Mousavi, S. J., Asadi-Lari, M., Omidvari, S., & Tavousi, M. (2011). The 12-item medical outcomes study short form health survey version 2.0 (SF-12v2): a population-based validation study from Tehran, Iran. Health and Quality of Life Outcomes, 9, 12. doi: 10.1186/1477-7525-9-12

Määttä, S., & Öresland, S. (2014). Genusperspektiv i omvårdnad. I F. Friberg & J. Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder; Perspektiv och förhållningssätt (s. 323-340). Lund: Studentlitteratur.

Nygren, B. & Lundman, B. (2014). Åldrande och att vara gammal. I F. Friberg & J. Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt (s.153-174). Lund: Studentlitteratur.

(22)

19 Paddison, C., Alpass, F., & Stephens, C. (2008). Psychological factors account for variation in metabolic control and perceived quality of life among people with type 2 diabetes in New Zealand. International Journal Of Behavioral

Medicine, 15(3), 180-186. doi: 10.1080/10705500802222295

Rombopoulos, G., Hatzikou, M., Latsou, D., & Yfantopoulos, J. (2013). The prevalence of hypoglycemia and its impact on the quality of life (QoL) of type 2 diabetes mellitus patients (The HYPO Study). Hormones (Athens, Greece),

12(4), 550-558. doi: 10.14310/horm.2002.1443

Safita, N., Islam, S. S., Chow, C. K., Niessen, L., Lechner, A., Holle, R., & Laxy, M. (2016). The impact of type 2 diabetes on health related quality of life in Bangladesh: results from a matched study comparing treated cases with non-diabetic controls. Health & Quality Of Life Outcomes, 141-9. doi:

10.1186/s12955-016-0530-7

Sandman, L. & Kjellström, S. (2013). Etikboken: etik för vårdande yrken. Lund: Studentlitteratur.

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2012). Viktigt men

svårt mäta livskvalitet. Hämtad 3 mars, 2017. från Statens beredning för

medicinsk och social utvärdering,

http://www.sbu.se/sv/publikationer/vetenskap--praxis/vetenskap-och-praxis/viktigt-men-svart-mata-livskvalitet/

SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag. Hämtad 7 februari, 2017, från Riksdagen, http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag-1982763_sfs-1982-763 SFS 2003:460. Lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser

människor. Hämtad den 5 februari, 2017, från riksdagen,

http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460

Shahi, M., & Mohammadyfar, M. A. (2017). Comparison of depression, anxiety, stress, quality of life, and alexithymia between people with type II diabetes and non-diabetic counterparts. Personality And Individual Differences,

10464-68. doi: 10.1016/j.paid.2016.07.035

Stevens, G. D., Shi, L., Vane, C., Nie, X., & Peters, A. L. (2015). Primary Care Medical Home Experience and Health-Related Quality of Life Among Adult Medicaid Patients with Type 2 Diabetes. Journal of General Internal

(23)

20 Svenningsson, I., Marklund, B., Attvall, S., & Gedda, B. (2011). Type 2

diabetes: Perceptions of quality of life and attitudes towards diabetes from a gender perspective. Scandinavian Journal Of Caring Sciences, 25(4), 688-695. doi: 10.1111/j.1471-6712.2011.00879.x

Svensk sjuksköterskeförening. (2014). ICN:S etiska kod för sjuksköterskor [Broschyr]. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Från

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas.etiska.kod_2014.pdf

Sörman, E. (2012). Diabetessjuksköterskan. I K. Wikblad (Red.), Omvårdnad

vid diabetes (s. 59-66). Lund: Studentlitteratur.

van Puffelen, A. L., Rijken, M., Heijmans, M. M., Nijpels, G., Rutten, G. M., & Schellevis, F. G. (2014). Living with diabetes: a group-based

self-management support programme for T2DM patients in the early phases of illness and their partners, study protocol of a randomised controlled trial. BMC

Health Services Research, 14144. doi: 10.1186/1472-6963-14-144

World health organization. (2016a). Diabetes. Hämtad 2 februari, 2017, från World health organization,

http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs312/en/

World health organization. (2016b). Global report on diabetes. Genéve: World health organization. Från

http://apps.who.int/iris/bitstream/10665/204871/1/9789241565257_eng.pdf World health organization. (2017b). Constitution of WHO: principles. Hämtad 2 februari, 2017, från World health organization,

http://www.who.int/about/mission/en/

World health organization. (2017a). WHOQOL: measuring quality of life:

Introducing the WHOQOL instruments. Hämtad 2 februari, 2017, från World

health organization, http://www.who.int/healthinfo/survey/whoqol-qualityoflife/en/

World health organization. (2017). WHO Quality of Life-BREF

(WHOQOL-BREF). Hämtad 20 februari, 2017, från World health organization,

http://www.who.int/substance_abuse/research_tools/whoqolbref/en/

Wärnå-Furu, C. (2012). Hälsa. I L. Wiklund Gustin & I. Bergbom (Red.),

Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. (s. 199-211). Lund:

(24)

Bilaga 1

Databas Sökord Resultat

av sökning Lästa titlar Lästa abstract Lästa artiklar Valda artiklar CINAHL 2017-01-18 kl. 11.00 (MH” Diabetes Mellitus Type 2”) 41203 träffar (MH "Quality of Life") 70088 träffar (MH "Life Experiences") 15226 träffar Experience* 244282 träffar (MH”Diabetes mellitus type 2”), AND (MH”quality of life”), AND (MH”life expriences”), OR ecperience* - 2007-2016 - Peer rewieved - engelska 56 träffar 56 23 9 1 MedLine 2017-02-09 Kl. 13.00 (MH "Diabetes Mellitus, Type 2") 100059 träffar (MH "Quality of Life") 140038 träffar (MH ”Life Change Events”) 7326 träffar Experience* 837772 träffar (MH”Diabetes mellitus type 130 träffar 130 48 14 3

(25)

2”), AND (MH”quality of life”), AND (MH”Life Change Events”) OR experience* - 2007-2016 - engelska PsychInfo 2017-01-20 Kl. 9.30 DE "Type 2 Diabetes" OR DE "Diabetes Mellitus" 8618 träffar MM "Quality of Life" OR DE "Life Experiences" OR DE "Lifestyle" OR DE "Life Satisfaction" 65078 träffar DE "Type 2 Diabetes" OR DE "Diabetes Mellitus", AND Quality of Life OR Life Experiences OR Lifestyle OR Life Satisfaction - 2007-2017 - Engelska Peer rewieved 376 träffar 376 29 13 5

(26)

Bilaga 2

Bilaga 2 - Artikelmatris 1(9)

Författare, artikeltitel, tidsskrift, land

Syfte Metod och ev. design Värdering Resultat

Caluyong, M. B., Zambrana, A. F., Romanow, H. C., Nathan, H. J., Nahas, R., & Poulin, P. A. (2015). The relationship between mindfulness, depression, diabetes self-care, and health-related quality of life in patients with type 2 diabetes. Mindfulness, 6(6), 1313-1321. doi:10.1007/s12671-015-0401-z USA Studien undersöker effekterna av mindfulness som skydd mot depression samt främjande av

egenvård och

hälsorelaterad livskvalité hos patienter med DMT2

Metod: Kvantitativ metod. Tvärsnittsstudie.

Inklusionskriterier: Män och kvinnor med DMT2 som var över 18 år och bemästrade engelska eller spanska språket.

Exklusionskriterier: Ej angivet Urvalsförfarande:

Bekvämlighetsurval. Urval/Bortfall: 147 personer tackade ja till att medverka i studien, 75 personer fullföljde frågeformulär men en föll bort. Totalt föll 73 personer bort. Studiegrupp: 74 personer, 29 kvinnor 45 män.

Datainsamlingsmetod: The Summary of Diabetes Self-Care Activities (SDSCA), the Beck Depression Inventory-II (BDI-II), the Five Facets Mindfulness Questionnaire (FFMQ) och the Short-Form-12 Health Survey (SF-12v2). Se bilaga 3.

Analysmetod: Statistisk analys.

Styrkor: Generaliserbar, det finns en tydlig redovisning av relevanta risker för bias. Det finns en tydligt formulerad hypotes.

Svagheter:

Bekvämlighetsurval, stort bortfall,

De deltagare som hade en högre poäng nivå på den fysiska

sammansättningsskalan rapporterade en lägre nivå av livskvalité.

(27)

Hunger, M., Holle, R., Meisinger, C., Rathmann, W., Peters, A., & Schunk, M. (2014). Longitudinal changes in health-related quality of life in normal glucose tolerance, prediabetes and type 2 diabetes: results from the KORA S4/F4 cohort study.

Quality Of Life Research: An International Journal Of Quality Of Life Aspects Of Treatment, Care And Rehabilitation, 23(9),

2515-2520. doi:10.1007/s11136-014-0689-5

Tyskland

Syftet med studien var att undersöka övergången mellan normal

glukostolerans, prediabetes och diabetes under 7 år i samband med förändringar i hälsorelaterad livskvalitet (HRQL) i en äldre tysk population.

Metod: Kvantitativ metod. Cohort studie.

Inklusionskriterier: Alla personer med tydlig definierad metabol glukosstatus.

Exklusionskriterier: Personer med diabetes typ 1.

Urvalsförfarande: Bekvämlighetsurval.

Urval/Bortfall: 1046 personer valdes ut, inget bortfall. Studiegrupp: 1046 personer, varav 502 kvinnor och 544 män.

Datainsamlingsmetod: SF-12 questionnaire. Se bilaga 3. Analysmetod: Statistisk analys.

Styrkor: Stort urval. Inget bortfall. Populationen är tydligt beskriven med exklusions- och inklusionskriterier.

Det är tydligt beskriver hur urvalet rekryterades. Det beskrivs var och när studien ägde rum.

Svagheter: Det finns ingen relevant bedömning av resultatets generaliserbarhet. Det finns ingen tydlig redovisning av relevanta risker för bias.

Individer som gått från normal glukoskontroll till diabetes upplevde en signifikant förlust av fysisk hälsorelaterad livskvalitet.

Individer som gått från riskzon för diabetes till diabetes upplevde en signifikant minskning i psykisk hälsorelaterad livskvalité.

(28)

Javanbakht, M., Abolhasani, F.,

Mashayekhi, A., Baradaran, H. R., & Jahangiri noudeh, Y. (2012). Health Related Quality of Life in Patients with Type 2 Diabetes Mellitus in Iran: A National Survey. PLoS ONE, 7(8), e44526.

http://doi.org/10.1371/journ al.pone.0044526

Iran

Syftet med studien var att mäta hälsorelaterad livskvalité (HRQoL) hos iranska personer med DMT2 genom att använda två olika mätinstrument och undersöka vilken

sociodemografisk och diabetesrelaterad karaktär som är associerad med bättre livskvalite baserad på nationell distribution.

Inklusionskriterier: Att de uppfyllde WHO:s kriterier för att ha diabetes, var över 16 år, att de var villiga att ge

skriftligt godkännande att delta i studien och att de fullgjorde frågeformulären. Exklusionskr iterier: Ej angivet.

Urvalsförfarande: Multistegs klusterurval.

Urval/ Bortfall: 3918 personer, bortfall 446 personer.

Studiegrupp: 3472 personer, 2128 kvinnor och 1344 män. Datainsamlingsmetod: EQ-5D och VAS. Se bilaga 3.

Styrkor: Stort urval. Det beskrivs hur urvalets storlek benämns genom

powerberäkning.

Svagheter: Det finns ingen tydlig relevant bedömning av resultatens generaliserbarhet. Det finns ingen tydlig beskrivning av hur eventuell risk för bias hanterades.

Diabetesrelaterade problem som uppstår påverkar livskvaliteten och problemen ökar med stigande ålder. De som behandlar sin diabetes med

livsstilsförändring så som träning har mindre problem relaterat till egenvård och rörlighet. Ingen signifikant skillnad syns i resultaten i de övriga komponenterna gällande HRQoL.

(29)

Kalka, D., & Pawłowska, M. (2015). Health enhancing coping as a mediator in relationships of positive emotionality and cognitive curiosity with quality of life among type 2 diabetes patients. Polish

Psychological Bulletin, 46(3), 362-375.

doi:10.1515/ppb-2015-0043 Polen

Syftet med denna forskning var att kontrollera graden av tillfredsställelse av olika områden i livet. Hur ofta proaktiva

copingstrategier används av patienter med DMT2 och friska individer, även medlarrollen för dessa strategier i relationen mellan positiva känslor, nyfikenhet och upplevd livskvalitet.

Metod: Kvantitativ metod. Inklusionskriterier: Personer med DMT2. Exklusionskriterier: Ej angivet. Urvalsförfarande: Bekvämlighetsurval

Urval/ Bortfall: 180 personer valdes ut, sex personer föll bort pga. bristfällig

information.

Studiegrupp: 174 personer, 85 personer med DMT2 varav 38 kvinnor och 47 män. 89 friska personer varav 44 kvinnor och 45 män. Datainsamlingsmetod: The Proactive Coping Inventory, The World Health

Organization Quality of Life Instrument-BREF, PANAS Questionnaire och State-Trait Personality Inventory. Se bilaga 3.

Styrkor: Det finns en tydlig undersökningsfråga. Det står beskrivet vart och i vilket sammanhang studien ägde rum. Populationen är tydligt beskriven. Stort urval. Svagheter: Det beskrivs ej när studien genomfördes. Det finns ingen relevant

bedömning av resultatets generaliserbarhet. Otydlig struktur.

Det fanns en signifikant skillnad gällande tillfredsställelse av livet mellan de båda grupperna. En sammanställning inom gruppen med diabetes visade att majoriteten var missnöjda med sin upplevda hälsa.

(30)

Mishra, S. R., Sharma, A., Bhandari, P. M.,

Bhochhibhoya, S., & Thapa, K. (2015). Depression and Health-Related Quality of Life among Patients with Type 2 Diabetes Mellitus: A Cross-Sectional Study in Nepal. Plos One, 10(11), e0141385.

doi:10.1371/journal.pone.014 1385

Nepal

Syftet var att förstå vilka faktorer av livskvalité som är associerade med depression hos patienter med DMT2 i Nepal.

Inklusionskriterier: Patienter med DMT2 som besökte en diabetesklinik i Kathmandu i Nepal. Exklusionskriterier: Ej angivet. Urvalsförfarande: Strategiskt urval Urval/Bortfall: 157 personer valdes ut, inget bortfall. Studiegrupp: 157 personer, varav 95 kvinnor och 62 män.

Datainsamlingsmetod: The Nepali version of Patient Health Questionnaire-9 och The World Health

Organization Quality of Life Instrument-BREF. Se bilaga 3

Styrkor: Stort urval, inget bortfall, det beskrivs var och när studien ägde rum

Svagheter: Ej generaliserbart resultat, redogör ej för någon form av bias, ingen

powerberäkning.

Resultatet visar att de som haft diabetes längre än tio år upplever sin fysiska hälsa bättre än de som haft diabetes en kortare tid.

Depression relaterat till diabetes påverkar den totala livskvalitén och framförallt de sociala relationer som

(31)

Paddison, C., Alpass, F., & Stephens, C. (2008). Psychological factors account for variation in metabolic control and perceived quality of life among people with type 2 diabetes in New Zealand.

International Journal Of Behavioral Medicine, 15(3), 180-186.

Nya Zeeland

Denna studie undersöker sambanden mellan psykologiska variabler, metabol kontroll och livskvalitet bland vuxna med DMT2.

Metod: Kvantitativ metod. RCT studie.

Inklusionskriterier: Patienter som diagnostiserats med DMT2 av en läkare och är över 18 år. Exklusionskriterier: Ej angivet. Urvalsförfarande: Randomiserat urval. Urval/ Bortfall: Urval 1015 personer, bortfall 400 personer. Studiegrupp: 615 personer, 289 kvinnor och 326 män. Datainsamlingsmetod: Illness Perception Questionnaire-Revised (IPQ-R) och Audit of Diabetes-Dependent Quality of Life (ADDQoL). Se bilaga 3. Analysmetod: Statistisk analys.

Styrkor: Randomiserat urval, stort stickprov.

Svagheter: Redogör inte för bias, framgår inte bortfalls orsak, ingen kontrollgrupp, stort bortfall,

Resultatet visar på en

signifikant negativ korrelation mellan HbA1c och

upplevelsen av livskvalitet. Ett ökat HbA1c minskade

upplevelsen av livskvalité, den personliga kontrollen,

behandlings kontrollen och patientens identitet.

(32)

Rombopoulos, G.,

Hatzikou, M., Latsou, D., & Yfantopoulos, J. (2013). The prevalence of hypoglycemia and its impact on the quality of life (QoL) of type 2 diabetes mellitus patients (The HYPO Study). Hormones

(Athens, Greece), 12(4),

550-558. Grekland

Syftet med denna studie var att uppskatta förekomsten av hypoglykemi hos patienter med DMT2 och dess påverkan på deras livskvalité.

Metod: Kvantitativ metod. Tvärsnittsstudie. Inklusionskriterier: Grekiska individer med DMT2. Exklusionskriterier: Ej angivet. Urvalsförfarande: Randomiserat urval. Urval/Bortfall: 6631 personer. Inget bortfall. Studiegrupp: 6631 personer. 2979 kvinnor och 3642 män. Datainsamlingsmetod: Greek edition of the Audit of Diabetes Dependent QoL Questionnaire (ADDQoL-19). Se bilaga 3.

Styrkor: Randomiserat urval, inget bortfall, stort stickprov. Svagheter: Ingen redovisning av relevanta risker för bias, ingen relevant bedömning av resultatens generaliserbarhet.

Lägre livskvalitet visades hos patienter som hade

hypoglykemi och den grupp som var okontrollerad. En statistisk signifikant skillnad hittades mellan

hypoglykemiska och icke hypoglykemiska patienter. Resultatet visade att diabetes har en högre effekt på livskvaliteten när den finns i samband med hypoglykemi.

(33)

Shahi, M., &

Mohammadyfar, M. A. (2017). Comparison of depression, anxiety, stress, quality of life, and

alexithymia between people with type II diabetes and non-diabetic counterparts.

Personality And Individual Differences, 10464-68.

doi:10.1016/j.paid.2016.07. 035

Iran

Studies syfte var att avgöra om det finns någon

signifikant skillnad mellan diabetiker och icke-diabetiker i form av depression, ångest, stress, livskvalitet och alexitymi.

Metod: Kvantitativ metod. Jämförande forskningsdesign. Inklusionskriterier: Individer med DMT2 och friska individer Exklusionskriterier: Ej angivet. Urvalsförfarande: Slumpmässigt urval

Urval/Bortfall: 60 personer, 2 personer ville inte vara med och ersattes av 2 nya personer. Studiegrupp: 60 personer, 30 kvinnor och 30 män. Datainsamlingsmetod:

Depression, Anxiety and Stress Scale (DASS), Toronto Alexithymia Scale (TAS-20) och Quality of Life

Questonnaire (QOL). Se bilaga 3.

Styrkor: Resulterade i datamättnad, litet bortfall som ersattes med nya deltagare, slumpmässigt urval, jämt fördelat mellan män och kvinnor.

Svagheter: Ej generaliserbar, litet stickprov.

Resultatet visar att

diabetespatienter får högre poäng i testerna som visar depression, ångest och stress, samt längre poäng i samtliga tester som visar på god livskvalité.

(34)

Svenningsson, I.,

Marklund, B., Attvall, S., & Gedda, B. (2011). Type 2 diabetes: Perceptions of quality of life and attitudes towards diabetes from a gender perspective. Scandinavian Journal Of Caring Sciences, 25(4), 688-695. doi:10.1111/j.1471-6712.2011.00879.x Sverige

Syftet med denna studie var att jämföra överviktiga och normalviktiga personer med DMT2 och deras

uppfattningar om

livskvalitet och attityder till sin sjukdom given

behandling utifrån ett kvinnligt och ett manligt perspektiv.

Inklusionskriterier: Män och kvinnor med DMT2 som är överviktiga eller normalviktiga. Exklusionskriterier: Ej angivet. Urvalsförfarande:

Bekvämlighetsurval

Urval/Bortfall: Första urvalet ledde till en för liten grupp, 142 personer, var på ett andra urval gjordes vilket resulterade i 401 deltagare. Av dessa föll 114 bort.

Studiegrupp: 287 personer, 122 kvinnor och 165 män.

Datainsamlingsmetod: Short Form Study 36 (SF 36), Well-Being Questionnaire (W-BQ12), Diabetes Attitude Scale (DAS) och Diabetes Treatment Satisfaction Questionnaire (DTSQs). Se bilaga 3.

Styrkor: Tydlig redovisning av risk för bias, stort stickprov, powerberäkning. Svagheter:

Bekvämlighetsurval, två urval, ingen tydlig bedömning av resultatets generaliserbarhet

Överviktiga kvinnor hade en lägre känsla av välmående än överviktiga män.

Överviktiga individer hade en signifikant lägre poäng på fem av tio variabler gällande livskvalité.

De överviktiga individerna rapporterade att de kände sig tröttare än de normalviktiga individerna.