En gotländsk bronshäst från övergången mellan vendeltid och vikingatid Nerman, Birger
Fornvännen 1959(54), s. 200-202 : ill.
http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1959_200
Ingår i: samla.raa.se
SMÄRRE MEDDELANDEN
EN GOTLÄNDSK BRONSHÄST FRÅN ÖVER- GÅNGEN MELLAN VENDELTID OCH
VIKINGATID
Är 1837 förvärvade Statens Historiska Museum, som då b a r n a m n e t Kung- liga S a m l i n g a r n a , genom byte med R i k s b a n k e n s Myntkabinett ett a n t a l före- m å l , sträckande sig från stenåldern in i medeltiden (inv.-nr 777). Inven- tariet upplyser: »Allt della. upphittad) på Gottland, åtföljde en samling mynt, som detta å r såldes af cn s t u d e r a n d e Bergman till Bankens Mynt- kabinett.» Studeranden Bergman är den senare bekante gotlänningen Visby- lektorn C . J . Bergman, känd både som gotlandsforskare, författare oeh politiker, med tiden k o r r e s p o n d e r a n d e ledamot och hedersledamot av Kungl.
Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien och från vilken museet skulle komma att förvärva många gotländska antikviteter, bl. a. den stora samling, som i inventariet b ä r numret "2976 (1862).
I den 18.17 inköpta samlingen ingår en liten hästhild av t u n t bronsbleck, fig. 1, till vilken hör en liten liinccttliknande pjäs av s a m m a bleck, fig. 2 ; ett hål i vardera pjäsen åskådliggör, var de varit förenade.
Till hästfiguren h a r givetvis även hört cn icke bevarad r y t t a r e . Den lancettformiga pjäsen betecknar tydligen ett spjut, som bör ha varit r i k t a t snett u p p å t , så som det anges i fig. ,1; det h a r haft något större längd, ty det ä r skadat i den bakre n e d å t r i k t a d c ä n d a n . Att det h a r varit a n b r a g t pä angivna sätt beslyrkcs av att ungefär m i t t emellan hålet och den s m a l a r e ä n d a n ses k o r r e s p o n d e r a n d e mot v a r a n d r a på vardera sidan cn grund t v ä r - gående s k å r a ; tydligen h a r h ä r r y t t a r e n s ena hand gripit över spjutet. En
tvärgående avskavning, som förekommer på vardera sidan om spjutets hål,
är däremot mera svårförklarlig.
F r ä m r e delen av h ä s t a n s huvud saknas, men t r o t s d e t t a erbjuder h ä s t - figurens datering k n a p p a s t någon svårighet. Hästen h a r den nedåt breda, men u p p å t s t a r k t a v s m a l n a n d e h a l s med litet h u v u d , som k a r a k t e r i s e r a r h ä s t f i g u r e r n a ifrån slutet av 700-talet och b ö r j a n av 800-talet. En god parallell erbjuder den b e k a n t a r y t t a r f i g u r e n på Sparlösastenen i Västergöt- land, fig. 4 (efter v. Friesen, O., Sparlösastenen, Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademiens Handlingar, Del 4 6 : 3 , sid. 117 fig. 7 ) . Här h a r emellertid r y t t a r e n ett svärd, som lian med v ä n s t e r h a n d h å l l e r u p p s t r ä c k t framför sig. Ett spjut h a r d ä r e m o t den ena r y t t a r e n pä Skoklosterrunstencn, fig. 5 (efter a. a. sid. 117 fig. 8 ) . Denna bild är dock ä l d r e ; som Bertil Alm- gren i 1'ppländsk bygd (festskrift till Wera von Essen 1940) sid. 155 ff.
klargjort, t i l l h ö r a r y t t a r b i l d e r n a den från yngre Vendeltiden h ö r a n d e or- neringen på Skoklosterstencn ( r u n r i s t n i n g e n och korset h ä r r ö r a d ä r e m o t
200
S M A 1! II K M E I) I) E I. A N I) B N
1 2 3 Pig, 1—3, 1. Hästfigur av bronsbleck. Gotland utan angiven fyndort. 2. Spjut-
liknande jijiis au bronsbleck. Hör till fig. 1. 3. P j ä s e r n a fig. I och 2 s a m m a n - ställda. 1/1. — /. Figure of n horse in bronze plate. Gotland without II given flnd-locallty. 2. A tpear-like piece of bronze plate. Belonging to
fig. 1. 3. The pieccs figs. I nnd 2 nsseinbled.
Fig. 4—6, Rgtlarfigurcr. i. Figur ä runstenen vid Spurlösn. Västergötlnnd.
5. Figur å runstenen uid Skokloster. — Figures of h o r t e m a n . i. On the rune-stone ut Sparlösa. 5. (In the rune-stone ut Skokloster.
Ifrån 1000-talet); den oerhört breda munken är typisk för andra hälften av (iOO-talet.
J a g k ä n n e r endasl I va små föremal, vilka utgöra paralleller till vår golländska pjäs1, de bägge små r y t t a r f i g u r e r n a i silvcrbleck frän grav 825 i Birka, Arbman, II., Birka (Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Aka- demiens monografserie) 1 Die Gräber, Text 1943, Tafeln 1940, pl, 92, fig. 7, 11, den senare återgiven i vår fig. (i; här iiro dock häst, ryttare och svärd gjorda i ett stycke. Graven kan dateras lill förra hälften eller mitten av 800-talet. Hästhalsarna överensstämma ganska nära med den pä fig. 1.
B i r k a h ä s t a r n a ha med t v ä r s t ä l l d a öglor på b a k s i d a n v a r i t fastade på något underlag. Detta framgår av det bäst bevarade exemplaret, vår fig. 6;
1 Däremot finnas flera små lösa hästfigurcr från Vendeltiden; jfr Alm- grens anförda u p p s a t s .
201
S M A II I! B M B 11 1) I) I . A N D E M
* *
* »
Fig. li—7. li. Rytlnrfigur nu siluer. Birka grau 825. 4/3. 7. Härifigur nu brons- bleck. Amunde. Burs socken. Gotland. I I I . — II. Figure of horseman in
siluer plate. 7. Figure of n horse in bronze plate.
här äro emellertid öglorna avbrutna och ha ersatts av tvä pånitade silver- band.
Hur vår gotländska bild varit anbragt liar man ingen a n t y d a n om.
Sedan ovanstående redan blivit uppsatt i korrektur, har Jag genom docen- ten Erik Nylén fält k ä n n e d o m om cn liten b r o n s h ä s l , fig. 7, vilken anträffats vid Amunde i Burs socken på Golland och som 1948 förvärvades av Gotlands Fornsal i Visby (inv.-nr C 9576); n ä r m a r e fyndomständigheter ä r o okända.
Som vi se, är hästfiguren av samma huvudtyp som fig. 1; den h a r liknande hals med s a m m a smala huvud, vars främre parti även h ä r saknas. Någon a n t y d a n lill att den burit en ryttare finnes emellertid icke. Hästfiguren frän Amunde i Burs sn h a r i överensstämmelse med vad som varit fallet med Birkahästarna två tvärställda öglor på baksidan och h a r alltså liksom dessa varit fastade p å ett undertag.
Birger N e n n a n
K O N G R E S S F Ö R K U L T U R M I N N E S V Å R D A R E I T Y S K L A N D
Under tiden den 1—6 juni i år pågick i Hamburg och Schleswig-Holstein en kongress för kulturminnesvårdare. Som inbjudare stod Vereinigung der Landesdenkmalpfleger in der Bnndesrepublik Deutschland.
Något centralt organ motsvarande värt riksantikvarieämbete fiir skötseln av kulturminnesvärden finnes icke i Västtyskland, ulan varje delstat har egna institutioner för denna uppgift. För fornminnesvården finnas därjämte Särskilda organ. Vereinigung der Landesdenkmalpfleger utgör elt gemensamt
202
